Patientsäkerhetsberättelse Förvaltningen för äldreomsorg Kungsbacka kommun 2013

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (41) Patientsäkerhetsberättelse Förvaltningen för äldreomsorg Kungsbacka kommun 2013 Datum 2013-12-19 uniform KUB101 v 1.0, 2005-11-25

Innehållsförteckning 2 (41) 1. Sammanfattning 4 2. Övergripande mål och strategier 4 3. Organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet 5 4. Samverkan 5 4.1 Samverkan för att förebygga vårdskador 5 4.2 Samverkan med brukare och närstående 6 5. Uppföljning av verksamheten 7 5.1 Struktur för uppföljning/utvärdering 7 5.2 Riskanalys 7 5.3 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 7 5.4 Uppföljning genom egenkontroll 8 6 Resultat och kvalitetsarbete 8 6.1 Avvikelser 8 6.1.1 Avvikelser läkemedel och fall 8 6.1.2 Avvikelser vård/behandling och rehabilitering 9 6.1.3 Avvikelser medicintekniska produkter 10 6.1.4 Vårdkedjeavvikelser 10 6.1.5 Avvikelser läkemedelsleveranser 10 6.2 Dokumentation 11 6.3 Klagomål och ärenden från Patientnämnden 11 6.4 Skyddsåtgärder 11 6.5 Tandvård 12 6.5 Läkemedel/läkemedelsgenomgångar 12 6.6 Delegering 12 6.7 Hygien 12 6.8 Medicintekniska produkter 13 6.9 Vaccinationer 14 6.10 Kvalitetsregister 14 6.11 Genomförda granskningar 14 7 Medicinskt ansvarigas analys och bedömning av den kommunala hälso- och sjukvården 15 7.1 Avvikelser 15 7.2 Tandvård 15 7.3 Läkemedelshantering 15 7.4 Hygien 15 7.5 Specifik hälso- och sjukvård 16

7.6 Kvalitetsregister 16 7.7 Sammanfattande bedömning 16 8 Övergripande mål och strategier för kommande år 17 Bilaga 1 Äldreboende, kommunal regi 18 Bilaga 2 Kvarboende, kommunal regi 20 Bilaga 3 Hälso- och sjukvård, Hemsjukvård 24 Bilaga 4 Hälso- och sjukvård, rehabenheten 26 Bilaga 5 Vickans äldreboende, Förenade Care AB 30 Bilaga 6 Ekhaga äldreboende, Förenade Care AB 32 Bilaga 7 Kolla äldreboende, Aleris AB 35 Bilaga 8 Hemservice i Halland AB 38 3 (41)

1. Sammanfattning Patientsäkerhetslagen infördes 1 januari 2011. Lagens fokus är att förhindra vårdskador genom förebyggande insatser samt en väl fungerande avvikelsehantering. Under året har det antagna ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete implementerats successivt i verksamheten utifrån Socialstyrelsens föreskrift, 2011:9. Ledningssystemet beskriver bl.a. ansvarsfördelning, planering och uppföljning samt de processer som ska leda till en god patientsäkerhet. I december 2012 antog Nämnden en ny struktur för likvärdig granskning av alla verksamheter i äldreomsorgen, oberoende utförare. Syftet med granskningarna är att få en helhetsbedömning av verksamheten där både hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser ingår. Utifrån granskningar, kontroller, tillsyn samt samtal med personal, chefer och närstående är bedömningen att den kommunala hälso- och sjukvården i äldreomsorgen är av god kvalitet. 4 (41) 2. Övergripande mål och strategier Prioriterade mål för 2013 från kommunfullmäktige som Äldreomsorgen arbetar med är att: Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Andelen invånare som upplever ett gott bemötande och en god tillgänglighet ska öka Andelen invånare som upplever att de bor i en hälsosam kommun ska öka Nämnden för Äldreomsorgens resultatmål för 2013 Andelen brukare som fått bedömning enligt Senior Alert ska öka Antal brukare på äldreboende som fått en riskanalys i Senior Alert under 2011 och blivit bedömda som risk för undernäring ska minska Brukardelaktigheten i omsorgsplan, omvårdnadsplan och rehabiliteringsplan ska öka Öka förebyggande och rehabiliterande insatser i ordinärt boende Nämndens direktiv till förvaltningen var att öka tryggheten i kvarboende och minska återinskrivningar på sjukhus De övergripande kraven på en god vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen är att den ska vara: av god kvalitet och med god hygienisk standard

tillgodose brukarens behov av trygghet i vården, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt på brukarens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan brukare och hälso- och sjukvårdspersonal tillgodose brukarens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. 5 (41) 3. Organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet Nämnden för Äldreomsorg ansvarar för hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen för de personer som bor på de särskilda boendena, oberoende utförare, och för personer som fått en biståndsbedömning till en dagverksamhet. Hälso- och sjukvårdsansvaret omfattar även personer i det ordinära boendet enligt ett länsövergripande avtal med Region Halland. Det innebär att förvaltningen har hälsooch sjukvårdsansvaret för cirka 1300 brukare. Hälso- och sjukvårdsorganisationen utför även hälso- och sjukvårdsuppgifter på uppdrag från Förvaltningen för Funktionsstöd samt tjänsteköpsuppdrag från Region Halland under obekväm arbetstid. Nämnden är ansvarig för patientsäkerhetsarbetet och fastställer mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet samt för att kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Nämnden har utsett förvaltningschefen till verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen. Detta innebär att förvaltningschefen har det samlade ledningsansvaret för att det finns tillräckligt med personalen som har rätt kompetens samt att det finns lokaler och utrustning som behövs för att bedriva en god och säker vård. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Mas och medicinskt ansvarig för rehabilitering, Mar ansvarsområde är att utveckla, följa upp, bedöma, analysera kvalité och säkerhet inom den kommunala hälso- och sjukvården ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Uppdraget är reglerat i lag. 4. Samverkan 4.1 Samverkan för att förebygga vårdskador Samarbetet med region Halland regleras av samverkansavtalet mellan Hallands kommuner och regionen samt av gemensamt fastställda riktlinjer inom specifika områden exempelvis egenvård. Samverkansavtalet omfattar läkarmedverkan, läkemedelsförsörjning, smittskydd, vårdhygien, hjälpmedel/utrustning/förbrukningsmaterial, rehabilitering och habilitering, vuxenpsykiatri samt samordnad vårdplanering, SVP. För att trygga informationsöverföringen mellan de olika huvudmännen finns ett gemensamt länsövergripande IT-stöd för samordnad vårdplanering, Meddix.

Det finns även en struktur för lokal samverkan mellan Kungsbacka kommun och närsjukvården. I samverkan ingår från närsjukvården vårdcentralschefer, affärsområdeschef och affärsområdesöverläkare och från kommunen ingår Mas, enhetschefer, verksamhetschefer från förvaltningen för Äldreomsorg och förvaltningen för Funktionsstöd. På mötena diskuteras övergripande medicinska strategier för att uppnå en hög patientsäkerhet. På regional nivå finns Strategisk och Taktisk grupp, där samtliga kommuner, närsjukvård och slutenvård är representerade. I dessa grupper diskuteras bland annat frågor rörande patientsäkerhet. Dessutom sker samverkan i olika projekt t ex Rätt vård och omsorgsnivå vars syfte har varit att möjliggöra för den äldre att få rätt vård och omsorg på rätt instans, läkemedelsgenomgångar. I regionen finns ett nätverk för medicinskt ansvariga sjuksköterskor där samverkansfrågor är en stående punkt på agendan. Under 2013 har arbetet fortsatt pågå mellan kommunerna och region Halland angående hur ett nytt avtal för hemsjukvårdens utförande i det ordinära boendet ska se ut. I samarbetet med regionen genomförs även möten med olika verksamheter såsom hjälpmedelscentrum, apoteket, ambulans, tandvården samt vårdhygien. På lokalt plan har ett projekt för Sammanhållen vård och omsorg påbörjats vars mål är att ge rätt insats, i rätt tid, med rätt kompetens till svårt sjuka brukare i Kungsbackas äldreomsorg. Under året har även ett projekt påbörjats där kommuninvånare som fyllt 80 år erbjuds ett hembesök i hälsofrämjande och förebyggande syfte. Intern samverkan för att bland annat förebygga vårdskador sker via teammöten, analysmöten och Senior Alert-möten där alla professioner samlas minst en gång i månaden. 6 (41) 4.2 Samverkan med brukare och närstående Samverkan sker med brukare och närstående i det enskilda ärendet genom individuell vårdplanering eller personligt möte med aktuell tjänsteman. I samband med ett dödsfall erbjuds närstående ett efterlevandesamtal med en sjuksköterska. Vid samtalet får närstående svara på enstaka frågor gällande kvaliteten på den vård som genomförts. Fokusgrupper där brukarna kommer till tals ingår i den granskningsstruktur som tagits för äldreomsorgens verksamheter. På anhörigträffar i hemtjänst och på boenden genomför demenssköterskan regelbunden utbildning och information om demenssjukdomens förlopp och behandling. Samma information ges även till anhöriga som träffas inom anhörigstödet. Olika pensionärsföreningar har också möjlighet att ta del av denna information.

5. Uppföljning av verksamheten 7 (41) 5.1 Struktur för uppföljning/utvärdering Inom hälso- och sjukvårdens område ställer lagstiftaren krav på att hälso- och sjukvården systematiskt och fortlöpande utvecklar och säkrar kvaliteten. Ett led i detta arbete är riktlinjen för avvikelsehantering som beskriver hur avvikelser ska analyseras, kategoriseras, följas upp samt hur händelserna ska fungera som underlag för kvalitets- och förbättringsåtgärder. Erfarenheterna av det som inträffat ska tas tillvara och spridas även till andra enheter än där händelsen ägt rum. För att säkerställa en likvärdig bedömning av avvikelserna har en bedömningsmall utformats utifrån Socialstyrelsens riktlinjer. Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen samt personal som utför hälso- och sjukvårdsuppgifter har en skyldighet att rapporterar risker för vårdskada inom befintligt system för avvikelsehantering Klagomål och synpunkter som inkommer från patient, närstående, Patientnämnden eller Inspektionen för vård och omsorg handläggs enligt samma rutin som avvikelser. Erfarenheterna av det som inträffat ska tas tillvara och spridas även till andra enheter än där händelsen ägt rum. Den antagna granskningsstrukturen innehåller uppgifter om följsamhet till riktlinje för hygien, medicintekniska produkter, läkemedelshantering, delegering, dokumentation, samverkan, läkarmedverkan samt förflyttning med lyft/lyftsele. I granskningen ingår även en intervju med den legitimerade personalen samt patienter i den aktuella verksamheten. Utöver granskningsstrukturen genomför Mas/Mar stickprovskontroller av vårdrelaterade infektioner, vaccinationer och förekomsten av skyddsåtgärder. 5.2 Riskanalys För att tidigt upptäcka risker för vårdskada i verksamheten ska riskanalyser genomföras. Riskanalys kan genomföras på organisationsnivå t ex vid schemaförändringar eller på individnivå för att t ex förebygga undernäring, trycksår och fall. Riskanalys ska även användas då ett flertal avvikelser med ingen eller ringa konsekvens har inträffat kring en patient eller en arbetsmetod. Under året har riktlinje för riskanalys fastställts i förvaltningsledningen. 5.3 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet I anvisningarna till patientsäkerhetsberättelsen har i år angivits att följande områden ska belysas utifrån att det är kända och definierade områden där patientsäkerhetsrisker kan uppstå. Dessa områden är läkemedelshantering, fall, nutrition, övrigt preventionsarbete, trycksår, hygien, medicintekniska produkter, delegering samt hur den interna samverkan fungerar.

Verksamhetscheferna för äldreboende och kvarboende i kommunal regi har gjort en sammanställning av enhetschefernas redogörelse. Äldreboende, kommunal regi bilaga 1 Kvarboende, kommunal regi bilaga 2 Hälso- och sjukvård, sjuksköterskeenheten bilaga 3 Hälso- och sjukvård, rehabiliteringsenheten bilaga 4 Vickans äldreboende, Förenade Care bilaga 5 Ekhaga äldreboende, Förenade Care bilaga 6 Kolla äldreboende, Aleris bilaga 7 Hemservice Halland. bilaga 8 8 (41) 5.4 Uppföljning genom egenkontroll Under året har en enkät genomförts där samtliga enheter bedömer sin egen följsamhet till riktlinjer inom områden som avvikelser, dokumentation, förebyggande arbete, skyddsåtgärder, information, mun- och tandhälsa, vård vid livets slut, inkontinens, hygien, läkemedel, delegering samt medicintekniska produkter. Uppföljning sker av verksamhetschef i samband med delårsbokslut. Enligt Socialstyrelsens brukarenkät Vad tycker de äldre om äldreomsorg är tillgängligheten till sjuksköterska och läkare inom hemsjukvården lika med riket i genomsnitt. Däremot är tillgängligheten på särskilda boenden mycket sämre än i övriga landet. Enkäten visar också att 79 % av de äldre inom hemtjänsten upplever sitt eget hälsotillstånd som ganska eller mycket gott och 95 % upplever ingen oro eller lätt oro. Inom särskilt boende upplever 64 % att deras hälsotillstånd är gott eller ganska gott och 86 % upplever ingen oro eller lätt oro. 6 Resultat och kvalitetsarbete 6.1 Avvikelser En viktig del i kvalitetsarbetet är att rapportera, analysera och vidta åtgärder utifrån identifierade avvikelser. Nedanstående tabell visar samtliga inkomna avvikelser som på något sätt drabbat en brukare. Ingen av dessa avvikelser har föranlett en Lex Maria-anmälan. Däremot har ambulansen anmält en händelse angående sitt eget handhavande på ett äldreboende. 6.1.1 Avvikelser läkemedel och fall Läkemedelshantering är en omfattande del inom den kommunal hälso- och sjukvården. I läkemedelshanteringen är det många steg som ska fungera, allt från ordination av läkemedelsbehandling, distribution från apoteket, administration till den enskilde samt uppföljning av given behandling. För brukarens välbefinnande är det av stor vikt att hela kedjan fungerar på ett tryggt sätt.

Fall utgör den vanligaste avvikelsen i verksamheter. Fall kan bero på att brukaren snubblar/ramlar men också på att många brukare är multisjuka vilket sammantaget ger balansproblem. Oavsett orsak till avvikelserna är det viktigt att det finns en arbetsgång för att analysera orsakerna ur olika professioners synvinkel för att om möjligt förebygga att vårdskada inträffar. 9 (41) Antal avvikelser 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Katastrofal skada Betydande skada Måttlig skada Ingen skada 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Avvikelser gällande läkemedel har totalt ökat något. Däremot har antalet avvikelser som orsakat måttlig skada minskat jämfört med tidigare år. Under året har det skett en ökning av det totala antalet fall, främst fall som inte orsakat någon skada. Av de fall som inträffade orsakade 61stycken en fraktur. Läkemedel Fall 6.1.2 Avvikelser vård/behandling och rehabilitering De avvikelser som registreras under vård och behandling samt rehabilitering är när ordinationer från sjuksköterska/arbetsterapeut/sjukgymnast blivit bortglömda/ej genomförts på ett riktigt sätt eller ej blivit signerade. Antal avvikelser 250 200 150 100 50 0 Katastrofal skada Betydande skada Måttlig skada Ingen skada 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Under 2013 har antalet avvikelser gällande vård och behandling med måttlig skada minskat avsevärt. Även antalet avvikelser med betydande skada har en minskande trend över åren. Antalet avvikelser gällande rehabilitering har nästan fördubblats vad gäller de avvikelser som inte orsakat någon skada. Däremot har de allvarligare avvikelserna minskat. Vård och behandling Rehabilitering

6.1.3 Avvikelser medicintekniska produkter När en medicinteknisk produkt t ex är felaktig/ej komplett/försenad upprättas en avvikelse som skickas till Hjälpmedelscentrum i Halland. Om avvikelsen är av allvarlig karaktär görs en anmälan till Läkemedelsverket av medicinskt ansvarig för rehabilitering. Inga anmälningar har under året gjorts till Läkemedelsverket Under året har det inkommit 15 avvikelser gällande MTP vilket är en ökning jämfört med nio under 2012. Merparten av avvikelserna handlar om långa väntetider på återkoppling från eller brist på tillgång till hjälpmedelskonsulenterna. Enstaka avvikelser gäller felaktiga eller sena leveranser. Enskilda möten har hållits med Hjälpmedelscentrum för att bland annat kunna lösa ovanstående brister. 6.1.4 Vårdkedjeavvikelser Region Halland och samtliga kommuner i Halland har gemensamma riktlinjer för hur informationsöverföring ska gå till då en brukare skrivs ut från sjukhus till kommunen eller vice versa. Vårdkedjeavvikelser uppkommer när de regiongemensamma riktlinjerna inte följs antingen från regionens eller från kommunens sida. 10 (41) Antal avvikelser 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vårdkedjeavvikelser 2012 2013 Slutenvården Närsjukvården Övriga Totalt har 119 avvikelser hanterats vilket är en ökning med 43 jämfört med 2012. Avvikelserna rör framförallt informationsöverföring inom läkemedels- och rehabiliteringsområdet men även oklara/olika bedömningar av sjuksköterska/ambulans De inrapporterade avvikelserna har orsakat eller skulle kunna orsakat den enskilde brukaren skada. 6.1.5 Avvikelser läkemedelsleveranser Under året genomförde region Halland en ny upphandling av leverantör av läkemedel. Den nya leverantören har haft problem att uppfylla avtalet vilket i äldreomsorgen har genererat 60 avvikelser, där flera avvikelser från ett och samma boende har sammanställts till en avvikelse.

Dessa avvikelser består bland att av uteblivna och kraftigt försenade leveranser, felaktigheter i APO-dospåsar och uteblivna vid-behovsmediciner t ex smärtlindrande mediciner. Det pågår ett arbete kommunövergripande arbete tillsammans med region Halland för att säkra medicinleveranserna. 11 (41) 6.2 Dokumentation Patientdatalagen beskriver att en hälso- och sjukvårdsjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för att kunna ge en god och säker vård. En del av dokumentationen utgörs av omvårdnads/rehabiliteringsplaner vilka ska beskriva problem, mål, åtgärder för aktuell insats. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska om möjligt brukaren eller anhörig delta vid planering av insats. Under året har 698 omvårdnadsplaner upprättade av sjuksköterska granskats. En genomgående tendens är att omvårdnadsplanerna är för långa, inaktuella samt att det förekommer liknande åtgärder i flera olika omvårdnadsplaner. Det förekommer även planer som varit välskrivna och med tydliga omvårdnadsåtgärder ordinerade. Likaledes har 98 rehabiliteringsplaner upprättade av arbetsterapeuter och sjukgymnaster granskats. De flesta planerna har varit välskrivna och lätta att följa. Vid någon granskning fanns plan för samma åtgärd utfärdad både av sjukgymnast och arbetsterapeut. 6.3 Klagomål och ärenden från Patientnämnden Under året har det inkommit fyra enskilda klagomål från anhöriga samt fyra ärenden från Patientnämnden angående brister i vården. Åtgärder har vidtagit för att öka följsamhet till befintliga riktlinjer vad gäller dokumentation och intern samverkan. 6.4 Skyddsåtgärder Inom äldreomsorgen får inte tvång eller frihetsinskränkningar förekomma. Finns behov av att använda en skyddsåtgärd måste brukaren ge sitt samtycke. En skyddsåtgärd får inte ersätta brist på kompetens, personal eller lämpliga lokaler. De granskningar som genomförts under år visar att följsamheten till riktlinje för skyddsåtgärder är god. Skyddsåtgärder 2011-2013 2011 2012 2013 Typ av skyddsåtgärd v 20 v 44 v 20 v 36 v 21 v 41 Bälte 14 10 6 6 12 8 Bord 10 22 5 5 1 2 Tvärslå hygienstol 16 9 5 14 Grind 115 215 137 166 110 147 Rörelselarm 112 130 165 116 107 135 Larmmatta 26 22 28 32 18 28 Nödsändare/GPS 7 3 6 Dörrlarm* 4 5 5 * förekommer endast inom hemtjänsten

6.5 Tandvård 1999-01-01 infördes Tandvårdsreformen som innehåller två delar dels gratis munhälsobedömning dels att till reducerat pris få utfört nödvändig tandvård. Reformen vänder sig till specifika grupper där personer med omfattande omsorgsbehov ingår. Det är regionen som har huvudansvaret för att reformen fungerar men det ska ske i nära samarbete med kommunen. Kommunens tjänstemän informerar aktuella brukare om tandvårdsreformen. Regionen utför gratis munhälsobedömning, utbildning till personalen samt nödvändig tandvård. Regionens statistik visat att av 1168 som är berättigade till en munhälsobedömning har 714 tackat ja och 283 bedömningar har genomförts. Detta är en minskning jämfört med de 375 bedömningar som genomfördes 2012. Cirka 90 personal har utbildats i munvård av en tandhygienist. Detta är avsevärt färre än de 400 som genomgick utbildning 2012. 12 (41) 6.5 Läkemedel/läkemedelsgenomgångar Under året har 320 läkemedelsgenomgångar genomförts på särskilt boenden, enligt fastställd rutin från 2012. På Måhaga och Löftagårdens äldreboende har rutinen ännu inte implementerats vilket har inneburit att inga genomgångar har genomförts under året. Vid tre tillfällen under året har apotekare hållit i fortbildning i läkemedelskunskap för omsorgspersonal och sjuksköterskor. 6.6 Delegering Med delegering inom hälso- och sjukvården avses när någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som formellt är kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till person som saknar formell kompetens för uppgiften. Detta regleras i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. För att säkerställa att de delegerade insatserna utförs på ett patientsäkert sätt har kravet på kompetens höjts. Detta innebär att personal som nu tar emot en delegering måste ha vård- och omsorgsutbildning. Ett arbete har under året pågått för att utveckla rutiner kring delegering inom rehabiliteringsområdet för att på så sätt garantera brukaren en trygg och säker vård och behandling. Under året har 395 omsorgspersonal genomgått en grundläggande delegeringsutbildning för att kunna utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter. 6.7 Hygien De basala hygienrutinerna ska vara kända och följas utifrån de krav som ställs i Socialstyrelsens föreskrifter. Från och med 2011 görs gemensamma följsamhetsmätningar två gånger per år i alla verksamheter oberoende utförare. Följsamhetsmätningarna görs gemensamt med samtliga kommuner och region Halland.

Mätningarna sker genom att utbildade hygienombud gör observationer på hur rutinerna efterlevs och registrerar detta i ett gemensamt datasystem. Observationerna omfattar två huvudområden där den ena är användandet av handskar, plastförkläde och handsprit det andra området gäller den egna klädseln där även användandet av ringar och klocka ingår. Vid två tillfällen under året har hygienombuden fått fortbildning. 13 (41) Följsamhet Hygien Totalt 2011 2012 2013 Vår Höst Vår Höst Vår Höst Antal observationer 246 250 331 611 306 421 Basala hygienrutiner 45% 44% 37% 33% 51% 54% Klädregler 82% 81% 80% 75% 78% 82% Två gånger per år mäts förekomsten av vårdrelaterade infektioner på de särskilda boendena. Vårdrelaterade infektioner Typ av infektion Vår 2013 Höst Antal boende 393 431 Antal personer med urinkateter 35 27 Antal personer med trycksår 14 12 Pneumoni 1 2 Urinvägsinfektion hos patienter med kateter 1 2 Urinvägsinfektionhos patienter utan kateter 6 6 Sårinfektion (trycksår, venösa bensår, diabetes-sår) 5 4 Annan hud- och mjukdels-infektion (ex. erysipelas, abscess, infekterat eksem) 2 6 6.8 Medicintekniska produkter I Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården påtalas vårdgivarens ansvar för att bestämmelserna om medicintekniska produkter, MTP efterlevs. Alla medicintekniska produkter ska användas på ett säkert sätt. Den medicintekniska utrustningen ska fungera på anvisat sätt varje gång den används för att inte medföra skada eller risk för brukare eller personal. Alla användare av medicinteknisk utrustning ska känna till produkten väl och ha god kunskap om hur den ska användas. Hantering av MTP ska följa instruktioner från leverantören/tillverkaren samt de lokala riktlinjer som finns för MTP.

Under 2013 har ett utbildningstillfälle för hjälpmedelsombud genomförts där temat var kontroll av inköpta MTP. 43 omsorgspersonal har året genomgått grundutbildning i förflyttningsteknik och utbildning i hantering av medicintekniska produkter. 91 omsorgspersonal har genomgått repetitionskursen. 14 (41) 6.9 Vaccinationer Samtliga brukare som bor på ett äldreboende har blivit erbjudna att få en vaccination mot säsongsinfluensa. Det har inneburit att 414 personer vaccinerades säsongen 2013-2014. 6.10 Kvalitetsregister I kvalitetsregistret Senior Alert redovisas riskbedömningar för fall, trycksår och undernäring. Under året har 275 riskbedömningar genomförts på de särskilda vilket är en minskning från 2012 då 338 bedömningar genomfördes. Detta innebär att det resultatmålet för 2013 inte uppnås. Inte heller uppnås målet om att antalet äldre som har blivit bedömda med risk för undernäring skulle minska. Äldreomsorgen registrerar även i palliativa registret och BPSD-registret (Beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom). Från januari till och med augusti har 34 bedömningar genomförts gällande BPSD. 6.11 Genomförda granskningar Nämnden antog i december 2012 en granskningsmodell som innebär att granskningar genomförs på samtliga verksamheter på ett likartat sätt. Metoden för granskningen omfattar förberedande arbete med hjälp av insamlat material samt journalgranskningar. 20 % av brukarna på aktuell enhet väljs slumpvis. Journalgranskningen omfattar både dokumentation i verksamhetssystemet som i Hemdok. Utöver journalgranskningen genomförs intervjuer med förutbestämda frågor till den legitimerade personalen, omsorgspersonalen samt till chefen. I samband med granskningen genomförs även en fokusgrupp, där brukare/anhöriga har möjlighet att framföra åsikter och synpunkter. Under året har tio enheter granskats, fem boenden och fem hemtjänstgrupper. Resultat av granskningarna har redovisats under aktuell rubrik. Utöver detta har en granskning av följsamheten till att utföra ordinerade rehabiliteringsinsatser genomförts. Granskningen visade att följsamheten var låg och endast 74 % av ordinationerna utfördes.

7 Medicinskt ansvarigas analys och bedömning av den kommunala hälso- och sjukvården 15 (41) 7.1 Avvikelser I all verksamhet förekommer det avvikelser oavsett om de rapporteras eller inte. I år uppgick antalet medicinska avvikelser till drygt 5700. Av dessa var det knappt 5100 avvikelser som inte orsakade den äldre någon skada. Att det i förvaltningen finns en följsamhet och villighet att rapportera händelser som inte får någon konsekvens gör det möjligt att identifiera och uppmärksamma brister tidigt så att dessa kan åtgärdas innan allvarligare händelser inträffar. Detta kan vara en orsak till att antalet avvikelser med måttlig till katastrofal skada har minskat inom de flesta områden. I dagsläget hanteras alla avvikelser i pappersform. Vi ser behov av att avvikelser snarast behöver hanteras via ett elektroniskt system. Det finns en risk för försämrad följsamhet då manuell hantering av avvikelser tar tid och återkoppling till verksamheten dröjer länge. 7.2 Tandvård Enligt tandvårdsreformen och de riktlinjer som finns ska de äldre som är berättigade få en gratis munhälsobedömning samt ett grönt kort som berättigar till en billigare nödvändig tandvård. I reformen ingår även att personal får utbildning av tandhygienist en gång per år. Regionen har upphandlat denna tjänst och det är Oral Care som genomför både bedömning och utbildning. Det finns en gemensamt framtagen riktlinje mellan kommun och region hur detta ska utföras. Vår bedömning är att antalet utbildad personal samt genomförda bedömningar under året är mycket dåligt. En anledning kan vara att samtliga underlag för årets bedömningar och utbildningar ännu inte har inkommit till regionen. Kontakt har tagit med region Hallands tandvård för att få en förklaring till siffrorna. 7.3 Läkemedelshantering För att säkerställa en god läkemedelshantering ska det ske läkemedelsgenomgångar utifrån en gemensamt framtagen rutin mellan kommunerna och region Halland. Förd statistik visar att nio av elva äldreboenden har haft genomgångar. Vår bedömning att läkemedelsgenomgångar ska utföras på samtliga boende. I narkotikahanteringen ingår att ha kontroll på hur mycket narkotika som finns på enheten. Enligt riktlinje ska kontrollräkning ske en gång i månaden eller oftare vid behov. Årets granskningar visar att kontrollräkningen har brister på alla enheter utom på Bukärrsgårdens äldreboende. Detta är en allvarlig brist och där vår är bedömning att det krävs omedelbara åtgärder. 7.4 Hygien I vård- och omsorgsarbetet finns alltid risken att överföra smittämnen från en brukare till en annan, då samma personal arbetar hos olika brukare. Basala hygienrutiner är

den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vård- och omsorgsarbetet. Dessa ska därför tillämpas i alla vårdsituationer av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller inte. 16 (41) Observationerna ökade under 2012 men har under 2013 återgått till lägre nivåer. Vid granskning av tio enheter uppvisade åtta enheter ett för litet antal observationer för att resultaten ska kunna betraktas som trovärdiga. Vår bedömning är att antalet observationer behöver öka under nästa år. 7.5 Specifik hälso- och sjukvård I den kommunala hälso- och sjukvården genomför omsorgspersonalen insatser utifrån delegering/ordination och instruktion. Dokumentation av genomförda insatser sker på signeringslistor. Granskningar som genomförts visar att följsamheten är god till delegering/ordination av sjuksköterska medan följsamheten är för låg till delegering/ordination från arbetsterapeut/sjukgymnast. 7.6 Kvalitetsregister Äldreomsorgen registreras i tre kvalitetsregister, Senior Alert, Palliativa registret samt BPSD-registret. Antalet bedömningar enligt Senior Alert och BPSD är enligt vår mening för få då dessa är bra verktyg för att säkerställa en god vård och omsorg. 7.7 Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning är att den kommunala hälso- och sjukvården i förvaltningen för Äldreomsorg är av god kvalitet utifrån de granskningar och uppföljningar som genomförts. Emellertid finns det områden som behöver utvecklas för att nå upp till intentionerna i de lagar, föreskrifter, nationella och lokala riktlinjer som finns. De områden som ur ett patientsäkerhetsperspektiv är extra viktiga att fokusera på under 2014 är enligt vår bedömning: Att en fördjupad samverkan med regionen sker inom gemensamma områden där läkarmedverkan och läkemedelsgenomgångar är prioriterade områden Att följsamheten till riktlinje för läkemedelshantering ökar. Att utbildningar och bedömningar genomförs enligt tandvårdreformen Att fortsätta implementeringen av kvalitetsregister som ett underlag för förbättringsarbete inom palliativ vård, demensvård och förebyggande insatser Att ta fram ett verksamhetssystem för registrering av avvikelser Att antalet observationer till följsamhet av basala hygienrutiner och klädregler ökar Att utveckla den interna samverkan ytterligare då detta är en förutsättning för en god vård och omsorg

8 Övergripande mål och strategier för kommande år I nämndens omvärldsanalys dras slutsatsen att alltfler personer kommer att välja att få sin vård och omsorg i det egna hemmet. Detta bygger till stor del på nationella bedömningar och detta avspeglas även i de nationella satsningar som lämnas till kommuner och regionen i form av olika stimulansmedel. För att förhindra att en vårdskada uppkommer bör förvaltningen implementera den nya riktlinjen för riskanalys men även arbeta aktivt med de olika kvalitetsregistren. Då det under året har kommit nationella signaler på att den palliativa vården behöver utvecklas bör förvaltningen fokusera på förbättringsområdet inom detta område. För att kommunen ska klara av sina åtaganden krävs en nära samverkan inom den egna verksamheten likväl att samverkan med andra vårdgivare fungerar på ett tillfredsställande sätt. Det krävs också kompetens hos personalen för att kunna utföra en alltmer avancerad sjukvård i hemmet. 17 (41) Maj Forsberg Förvaltningschef för äldreomsorg Ulrika Ström Medicinskt ansvarig för Rehabilitering Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Bilaga 1 Äldreboende, kommunal regi 18 (41) Patientsäkerhetsberättelse 2013 Läkemedelshantering Information om riktlinjer och hur undersköterskorna skall arbeta med läkemedel har lämnats på apt i stor grupp. Enhetschefen har haft enskilda samtal kring rutiner och riktlinjer med omsorgspersonalen. Vid medicinsk avvikelse utför enhetschefen en intern utredningen och ber berörd personal återkoppla kring omständigheterna. Diskussion förs med Ssk/rehab kring händelsen och diskussion kring avvikelser tas upp på team möte/avvikelse möte. Läkemedelsgenomgångar genomförs av PAS en gång per år per brukare, kontaktperson och anhöriga bjuds in att vara med vid dessa tillfällen. Arbetspärmarna uppdateras med nya rutiner Avvikelserna har under 2013 minskat drastiskt. Fall På Tölö Smedja, korttidsboende har man team möte varannan vecka där man pratat om alla brukare och verksamheten har därför valt att diskutera fallen även på team möte och inte ha särskilda möten kring fall/fallpreventionsmöten. Skulle någon profession önska "extra" möte eller vårdplanering kring specifik brukare så sammankallas teamet och avvikelser eller t ex fall diskuteras. Detta har vid några få tillfällen genomförts under året. Däremot har självklart fall och åtgärder diskuterats på team mötet. På äldreboendena genomförs team möte 1 gång per månad. Alla arbetar aktivt med fallprevention på mötena och använder sig av förebyggande insatser som möblering, halksockar, höftskyddsbyxor, extra tillsyn, bättre belysning, minskning av nattfasta. Arbetet kring fallprevention har inneburit att alla medarbetare har en ökad insikt för olika riskmoment som kan leda till fall. Nutrition Nutritionsfrågan upp på team mötens amt vid upprättande och uppföljning av den individuella genomförandeplanen Då brukare med risk för undernäring identifierats och behov av särskilt fokus på nutritionen har funnits har kostombuden haft en stor och viktig roll. Vi arbetar med frukost och kvälls buffé för att locka till extra mål samt har vi lagt stort arbete vid att erbjuda något att äta på nattetid. En förfrukost erbjuds till de brukare som vaknar tidigt på morgonen. Alla medarbetare är medvetna om vikten av en bra kost för våra brukare och är noggranna att dokumentera och informera ansvarig PAS vid behov. Mätningar för att minska nattfastan har genomförts två gånger under året, och resultat och åtgärdshantering sker på respektive enhet. Trycksår Alla äldreboenden har frågeställningen om risk för trycksår hos någon brukare finns på teammötena. Hjälpmedel som avlastande madrasser osv. används och även

bedömningar från rehabpersonal kring avlastande sitt/ligg ställningar. Även här spelar ett bra näringsintag in för att undvika trycksår. 19 (41) Hygien På alla äldreboenden finns hygienombud som deltar i nätverksträffar som anordnas och sedan delger de övriga på enheten om vikten av en god hygien. Följsamhetsmätningar har genomförts med godkända resultat. Resultaten redovisas på apt. Basala hygienrutiner är känt av all personal och alla vikarier får information om detta i samband med att de börjar arbeta på någon enhet. Vid behov har hygien sköterskan kommit för extra information i samband med att verksamheten har tagit emot en brukare med speciella omständigheter som smitta till exempel. Handlingsplan kring brukare med smitta upprättas och personal har en grundplan att förhålla sig till när/om vi får in brukare där högre hygienkrav finns. Medicintekniska produkter Utsedda hjälpmedelsombud finns i verksamheten. Dessa ombud ansvarar för besiktning av hjälpmedel som ingår i boendets grundutrustning och redovisar detta till enhetschef. Hjälpmedelsombuden har också som uppgift att sköta om ordningen i hjälpmedelsförrådet i verksamheten. I övrig följer verksamheten förvaltningens riktlinje kring hjälpmedel/hjälpmedelsombud. En lokal rutin har utarbetats tillsammans med rehabpersonalen på korttidsboendet kring hanteringen av hjälpmedel som skall hanteras efter brukare har lämnar Smedjan. Liftar och sängar besiktigas årligen av centralt upphandlat företag och redovisning av detta finns hos enhetschef. Delegering Personal som enligt sjuksköterskan är aktuell för delegering får studiematerial angående delegering och eventuellt material kring insulindelegering av koordinatorn eller enhetschefen och anmäls sedan till en delegeringsutbildning. Därefter bokas tid med ansvarig sjuksköterska som sedan beslutar om delegering. När verksamheten får in brukare med speciella behov och därmed speciella delegeringar krävs kallar vårdplaneringsteamet till möte och planering. Sjuksköterskorna tillsammans med enhetschef planerar då kring enskild brukare bland annat ur perspektivet delegeringar och delegerad personal. Intern samverkan För att tillgodose våra brukares alltmer komplexa behov krävs det ett bra samarbete mellan de olika professionerna där teammötena är en bra plattform. Fasta mötestider har varit inplanerade under året. Utöver mötena så finns ett gott samarbete på enheterna för att på bästa sätt skapa en god omsorg för alla brukare.

Bilaga 2 Kvarboende, kommunal regi 20 (41) Patientsäkerhetsberättelse2013 Läkemedelshantering Medarbetare har under det gångna året deltagit på läkemedelsutbildning, delegeringsutbildning. Personalen skriver läkemedelsavvikelser. Samtliga avvikelser handläggs fortlöpande under året på månadsvis återkommande teammöten då ärenden analyseras, kategoriseras. På dessa möten beslutas om åtgärder och tidsplan. Uppföljning sker på nästföljande teammöte. Även vid behov HSL- möten med patientansvarig sjuksköterska för möjlighet till diskussion och reflektion. På enheterna förs även diskussion i grupp men även vid behov med enskilda medarbetare för att förebygga och minska antalet avvikelser. En stor satsning gällande läkemedelsanvändning bedrivs 2012-2014 av socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. Syftet med satsningen är att det ska leda till ett bättre liv för sjuka äldre. Målet är bland annat att minska olämpliga läkemedel samt olämpliga läkemedelskombinationer. Enheterna har under året arbetat med riskanalyser i nationella kvalitetsregister såsom, Senior Alert* och palliativa registret. Demensteamet har påbörjat arbete med bedömning via det svenska registret för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom BPSD. Det har under året förekommit mycket läkemedelsstölder. Inför nästa verksamhetsår behöver enheterna ta ett samlat grepp för att komma till rätta med problemet. *Senior Alert Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg. Under året har riskanalyser, åtgärdsplaner genomförts för förebyggande av undernäring, trycksår och fallolyckor. Under hösten har verksamheten även uppmärksammat och påbörjat riskbedömning av munhälsa enligt ROAG som finns tillgänglig via Senior Alert. Utvecklingsområde för 2014: Ytterligare utbildning i teamsamverkan när det gäller Senior Alert Att utveckla riskbedömning av munhälsa enligt ROAG i verksamheten Att kunna registrera i Senior Alert för att kunna med denna registrering utveckla och kvalitetssäkra vård och omsorg utifrån förebyggande av undernäring, trycksår och fallolyckor. Fall Personalen skriver fallrapporter som vidarebefordras till ansvarig enhetschef. Alla avvikelser dokumenteras, analyseras och kategoriseras och eventuella risker eller brister kan åtgärdas eller förebyggas. Fallrapporter handläggs också fortlöpande

under året på månadsvis återkommande teammöten. På dessa möten beslutas om åtgärder och tidsplan. HSL möte med patientansvarigsjuksköterska. Om det konstateras att en brukare har ramlat vid upprepade tillfällen diskuteras vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta och en individuell handlingsplan utarbetas. Förebyggande insatser kan vara, halksockor, tillsyn, möblering och översyn av allmänbelysning. Hembesök kan utföras av HSL personal för bedömning (fallrisk, hjälpmedel, läkemedelsgenomgång utökade hemtjänstinsatser). Generellt sett är det en utmaning för enheterna att arbeta förebyggande med fallprevention då ett stort antal brukare har försämrat hälsotillstånd vilket kan medföra balanssvårigheter och yrsel. 21 (41) Nutrition Det finns kostombud på varje enhet i hemtjänstgrupperna. Matsituationen diskuteras kring de brukare som har sämre matlust. Om hemtjänsten märker att brukare får minskad aptit eller minskad viktnedgång samtalar medverkande om detta på teamträffar för att se över möjligheter till åtgärder. Exempel på åtgärder kan vara att brukaren har ett behov av att personal sitter med vid måltider, att brukare ansöker om matdistribution, hjälp med att tillreda mat etc. Kommunsköterskor gör också en bedömning om det kan röra sig om försämrat hälsotillstånd. Trycksår I de fall där risk för trycksår påtalas kontaktas sjuksköterska som sin tur gör en bedömning av vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas. På teamträffar arbetar man med att förebygga trycksår genom att identifiera risker, vidta åtgärder och följa upp insatta åtgärder och som stöd för arbetet har man på enheterna kvalitetsregistret senior alert. Hygien Hygienombud finns i samtliga hemtjänstgrupper. Handskar och handsprit finns tillgängligt i alla hemtjänstens bilar. Resultat från följsamhetsmätningar följs upp och diskuteras på arbetsplatsträffar. Uppföljning av basala hygienrutiner på sker också regelbundet varje enhet. Hygienombuden används generellt på ett bra sätt av enheterna. Vissa hemtjänstgrupper har under året arrangerat utbildningar med hygiensjuksköterskan. Medicintekniska produkter Medarbetarna följer riktlinjen för medicintekniska produkter. Enhetschefen ansvarar för den löpande verksamheten inom sitt område och att den fungerar på ett tillfredsställande sätt. Enhetschefens tillser: att det finns lokala rutiner som följer de direktiv och instruktioner som gäller att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser Enhetschefen ansvarar själv eller genom att anlita personer med lämplig kompetens, för att säkerställa de krav som ställs i riktlinjen. Enhetscheferna skapar möjlighet/utrymme för personalen att ha en uppdaterad kunskap om de hjälpmedel som används i verksamheten.

Omsorgspersonalen ansvarar för: den dagliga tillsynen av hjälpmedlen, till exempel att se till att rullstolsdäcken är välpumpade och att bromsar fungerar att rapportera till arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska om man upptäcker att något förändrats eller gått sönder med ett individuellt förskrivet hjälpmedel Vid utskrivning av hjälpmedel får personal utbildning av sjukgymnast och arbetsterapeut i brukarens hem. Hjälpmedelsombuden har under året deltagit i utbildning. Dokumentation förvaras i Hemdok och regelbunden genomgång av handlingar sker för att säkerställa att den är aktuell och korrekt. Hjälpmedelsprodukter monteras, används, rengörs och underhålls enligt information från leverantören/ tillverkaren samt enligt de lokala rutinerna för MTP. Det förekommer få hjälpmedel som inte är individuellt förskrivna. Dessa hjälpmedel är besiktade enligt rutin. 22 (41) Delegering Under hösten har enheten arbetat med att säkerställa att det finns delegeringar som krävs exempelvis insulindelegeringar. All nyanställd personal får delegeringshäftet och delegeringsutbildningen av samordnarna, sjuksköterska ansvarar för att utbilda och utfärda delegering. Ordinarie personal och timvikarier påminns vår och höst av enhetschefen att kontrollera aktualiteten i sin delegation och kontakta sjuksköterskan om delegationen håller på att löpa ut. Omprövningstillfällena har varit bra, det gav en möjlighet till dialog och diskussion i gruppen och det var givande. Det finn endast skriftliga delegeringar till omsorgspersonalen. Det är alltid minst en ordinarie personal på varje arbetspass. Hemtjänstgrupperna bistår varandra för att säkerställa att alla delegerade insatser blir utförda. Intern samverkan Den interna samverkan sker främst vid teammöten och verksamhetsmöten. En del enheter uppger att de med gott resultat bjudit in den legitimerade personalen vid planeringsdagar eller andra tillfällen med lyckat resultat. Några uppger att de har så gott som daglig kontakt och att det fungerar väldigt väl. Teamträffar var fjärde vecka fungerar mycket bra på demensteamet, bra samarbete mellan alla berörda. Bra samverkan mellan sjuksköterskor och demensteamet då regelbundna träffar är inplanerade varje vecka. Bra samarbete även mellan enhetschef och sjuksköterskor, planerad träff en gång i veckan. Övrigt Enheterna följer föreskriften om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som beskriver att det i verksamheten ska finnas processer och rutiner för att identifiera, dokumentera, rapportera, analysera, åtgärda brister samt följa upp vidtagna åtgärder. Det finns även rutiner för enheterna om hur verksamheten ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter samt för hur och när riskanalyser initieras. De erfarenheter

som görs i samband med avvikelsehantering, hantering av klagomål och synpunkter samt utförda riskanalyser utgör underlag för det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten. Brukare med behov av dörrlarm eller nödsändare får hjälp av larmpersonal på från enheten natt/larm. 23 (41)

Bilaga 3 Hälso- och sjukvård, Hemsjukvård 24 (41) Patientsäkerhetsberättelse 2013 Läkemedelshantering Dosleveranserna bytte leverantör till Apotekstjänst AB vilket har lett till en osäker hantering av läkemedel under lång tid. Sjuksköterskorna har uppmanats att skriva avvikelser kring detta och lämna till MAS och Apotekstjänst. Vissa problem kvarstår fortfarande. Pascal har införts under våren vilket har medfört mer administration för sjuksköterskorna. Utbildning har genomförts för sjuksköterskorna i systemet. Läkemedelsgenomgångar har genomförts. Statistik lämnas in för att kontrollera antal genomgångar. På jourtid har nya jourryggsäckar köpts in. Dessa har bidragit till att öka vår service genom att öka tillgängligheten för patienten och att kunna ge läkemedel på plats. Sjuksköterskor i verksamheten har ansvarsförbindelser skrivna för att hantera läkemedelssäkerheten. Det finns en arbetsgrupp med sjuksköterskor i verksamheten som arbetar med aktivt med läkemedelsfrågor. Fall Vi har arbetat med fall utifrån Senior alert och vidtar åtgärder utifrån detta. Sjuksköterskan samarbetar i teamet i äldreomsorgen och har som krav att alltid delta (med sin profession) i teammötet. Varje sjuksköterska har ansvar att förebygga fall utifrån sin profession. Nutrition Nutritionssjuksköterskor finns i verksamheten som samverkar med övriga i äldreomsorgen och även service måltider. Deras arbete har inneburit att träffa kortombud, hantera nattfastemätning, utbilda nya sjuksköterskor i nutrition och arbete med senior alert. Sjuksköterskorna har ansvar för att ordinera specialkost till enskilda patienter vid behov efter bedömning. Olika måltidstips har implementerats av sjuksköterskorna genom samarbete med omsorgspersonalen. Målsättning i Senior Alert har varit att antal undernärda skall minska. 23 % bedöms som undernärda enligt MNA 2013 och 2012 var resultatet det samma. Trycksår Arbetar med senior alert och trycksårsförebyggande åtgärder i teamarbetet för att förebygga trycksår. Sjuksköterskorna arbetar med att förskriva trycksårsavlastande madrasser och får även utbildning i vilka hjälpmedel som rekommenderas. Då patienter kommer från Regionen med trycksår tillämpas avvikelserutin. Övrigt vårdpreventionsarbete Samverkansarbete har skett tillsammans med Regionen i form av möten med flera vårdcentraler för att skapa bättre samarbete. Projektarbete angående "mest sjuka äldre" har påbörjats under året och en kartläggning har gjorts för att minska risk för återinläggning på sjukhus. Fortsatt arbete kommer att ta vid under nästa år. Nätverksträffar sker regelbundet mellan kommunerna i Halland för enhetscheferna HSL. Sjuksköterskorna har under året fått auskultera på barnavdelning i Halmstad. Nära samarbete sker även mellan Östra Sjukhuset och hemsjukvården. Hygien Hygienombud finns i verksamheten som följer upp de basala hygienrutinerna och

deltar i årliga utbildningar inom hygien. Planscher från SBL med hygienrutiner har införskaffats och satts upp i sjuksköterskeutrymmen. 25 (41) Medicintekniska produkter Påbörjat arbete med att inventera hur vi skall hantera de medicintekniska produkterna. Nya riktlinjer/rutiner är nyligen framtagna av MAR och kommer att efterlevas under nästa år. Metodutvecklare finns med i arbetsgrupp för medicintekniska produkter tillsammans med MAR. Delegering I sjuksköterskeverksamheten finns en delegeringsgrupp som arbetar övergripande med syfte att bland annat bidra till att sjuksköterskorna arbetar på ett likartat sätt gällande delegering. Gruppen består av ett antal sjuksköterskor som har ett övergripande ansvar för att utbilda omsorgspersonal inför läkemedelsdelegering. Diskussion har förts om att ev. använda elektroniska delegeringstest. Intern samverkan Samverkan sker framför allt på team och HSL-möten med olika professioner. Samarbete sker mellan olika professioner dagligen. Övergripande så sker samarbete mellan olika enhetschefer HSL och SOL. Ledarutvecklingsutbildning har genomförts över gränserna vilket har ökat möjligheter till samverkan i ett utvecklingsforum. En omorganisation har genomförts i verksamheten för att underlätta samverkan i funktionsområdena kvarboende, äldreboende och jour/särskilda uppdrag. Samverkan sker kontinuerligt med MAS. Under året har verksamhetschefs bytts ut och HSL sitter nu i ledningsgrupp tillsammans med kvarboendecheferna. Samarbete har skett med KUS bland annat då utformning av enkät tillgänglighet skulle beredas. Administratör finns i verksamheten vilket innebär ett oerhört stort stöd. Samarbete sker med funktionsstöd då deras sjuksköterskor arbetar måndag-fredag. Jourtid hanteras dessa patienter av äldreomsorgen vilket kräver gott samarbete. Övrigt Analyser av avvikelserna har genomförts under året enligt rutin och resulterat i att allt fler medarbetare ser detta som ett kvalitetsverktyg. Under året har en metodutvecklare arbetat som analysledare för att ytterligare förbättra verksamheten. Bland annat har avvikelserna på korttidsenheten och jourenheten analyserats och konkretiserats. Vi har tagit del av granskningsrapporterna och åtgärdat dessa till viss del. En del åtgärdsförslag bör under nästa år åtgärdas och drivas mer övergripande till exempel i samverkan med Regionen.