Slutrapport från projekt som fått medel för utveckling av kvinnojoursverksamhet

Slutrapport från projekt som fått medel för utveckling av kvinnojoursverksamhet I rapporten beskriver du de insatser som genomförts i projektet med stöd av medel ur anslaget för år 2007-2008 och/eller anslaget för år 2009. Beskriv samtliga insatser som genomförts sedan projektet startade. Även om du beskrivit dessa i tidigare rapporter till länsstyrelsen ska du beskriva dem i denna slutrapport. Så här hanterar du den elektroniska slutrapporten Innan du börjar fylla i slutrapporten, spara ner slutrapporten i din dator, namnge med kommunens namn och projektnamn/inriktning på projektet. Fyll i slutrapporten (klicka fram med tabtangenten, musen eller piltangenterna. Undvik semikolon och enter i texten). Spara den ifyllda slutrapporten i din dator. Skicka slutrapporten med e-post och vanlig post till länsstyrelsen. Fylls i av länsstyrelsen efter att kommunen har fyllt i slutrapporten Länsstyrelse: E-post Länsstyrelsens diarienummer för projektet Handläggare vid länsstyrelsen, namn: Telefon Datum då slutrapporten inkom till länsstyrelsen Grunduppgifter för projektet Projektnamn/inriktning på projektet Järfälla tjejjour Startdatum för projektet 2008-02-01 åååå-mm-dd Kontaktperson Kirsi Sedell Masters Sökande kommun Järfälla Slutdatum för projektet 2010-01-20 åååå-mm-dd Telefon 070-002 42 86 Beviljade projektmedel för samtliga projektår, ange belopp: 950000 Kr. (Krontal med siffror) e-post kirsi.sedell.masters@hotmail.com Län Stockholm Medsökande kommun 1 Medsökande kommun 2 Medsökande kommun 3 Medsökande kommun 4 Medsökande kommun 7 Medsökande kommun 10 Medsökande kommun 5 Medsökande kommun 8 Medsökande kommun 11 Medsökande kommun 6 Medsökande kommun 9 Medsökande kommun 12

A. Insatser som genomförts med stöd av utvecklingsmedlen för kvinnojoursverksamhet ur anslaget för år 2007-2009 1. Förebyggande arbete Hit räknas insatser som syftar till att minska antalet nya fall av våldsutsatta kvinnor och insatser för att ge stöd i ett tidigt skede. Några exempel är informationsinsatser (foldrar, webb, föreläsningar), uppsökande arbete och gruppinriktat arbete för att påverka attityder och värderingar gällande våld i nära relation. Förebyggande arbete har genomförts Ange vem/vilka som har genomfört det förebyggande arbetet: Annan, ange vem eller vilka: Beskriv det förebyggande arbetet: Järfälla Tjejjour har under projekttiden arbetat aktivt och effektivt med attityd och värderingsförändring och nått ut till barn och ungdomar, föräldrar samt personal i kommunens olika verksamheter. Järfälla tjejjour har även utvecklat sin egen webbsida med information till unga tjejer och har anslutit sig till tejjouren.se som är en nationell samlingsplats för landets tjejjourer. Det uppsökande arbetet har pågått genom föreläsningar för ungdomar i skolor, planering av och aktivt deltagande i skolornas och fritidsgårdarnas olika aktiviteter för ungdomar samt genom nattvandringar tillsammans med bland annat kommunens fältarbetare. Deltagandet i de kommunala verksamheternas aktivitetsdagar har gjort det möjligt för tjejjouren att lyfta in både generella frågor kring jämställdhet och specifika problemområden i mötena med ungdomar. Tjejjouren ingår även i den kommunala satsningen "tjejfokus" där man deltar som en viktig samarbetspart i planerandet och genomförandet av bland annat föreläsningar för personal och föräldrar. Genom detta har tejjouren även fått möjlighet att möta ungdomars föräldrar på ett djupare plan då man haft samtalsgrupp med föräldrar. Ange målgrupp eller målgrupper: Annan målgrupp, ange vilken Unga tjejer och killar, personal i kommunens verksamheter, föräldrar. Om det förebyggande arbetet specifikt riktats till kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken: Unga tjejer oavsett problematik.

2. Stöd- och/eller behandlingsinsatser Hit räknas rådgivning, stöd och behandling som inte ges inom ramen för ett boende. Stöd och behandling inom ramen för ett boende beskriver du under punkterna 3 och 4. Stöd- och/eller behandlingsinsatser har genomförts Ange vem eller vilka som utfört insatserna: Annan, ange vem eller vilka: Beskriv stöd- och/eller behandlingsinsatserna: En del av tjejjourens basverksamhet är att ge direkt stöd till unga tjejer både på plats, via telefon, chatt och email. Man erbjuder också rådgivning till både anhöriga och stödsökande samt praktisk stöd och hjälp till unga tjejer via kontaktpersonsskap. Tjejjouren har även varit på plats där ungdomar befunnit sig och då kunnar ge direkt stöd. Detta har t ex skett vid nattvandringar och deltagande i festivaler. Även föräldrar till unga tjejer har fått stöd genom den föräldragrupp man genomfört och där man diskuterat unga tjejers verklighet idag. Ange målgrupp eller målgrupper: Annan målgrupp, ange vilken Unga tjejer, föräldrar. Om insatserna specifikt riktas till kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken: Unga tjejer oavsett problematik.

3. Nytt boende Hit räknas start av olika typer av boenden, t.ex. skyddat boende, jourboende och stödboende. Nytt boende har startats. Ange vem eller vilka som driver boendet:. Annan, ange vem eller vilka: Beskriv det nya boendet och det stöd som erbjuds där: Ange antalet platser i det nya boendet: Skriv siffror Ange målgrupp eller målgrupper: Annan målgrupp, ange vilken Om boendet riktas specifikt till kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken:

4. Utveckling av stöd i befintligt boende Hit räknas insatser som syftar till att förbättra stödet i befintligt boende. Det kan handla om att utöka antalet platser eller förbättra stödet i ett befintligt boende. Stöd i befintligt boende har utvecklats Ange vem eller vilka som genomfört insatserna: Annan, ange vem eller vilka: Beskriv hur stödet har utvecklats: Om nya platser inrättats i befintligt boende, ange antalet nya platser: Skriv siffror Ange målgrupp eller målgrupper: Annan målgrupp, ange vilken Om det utvecklade stödet specifikt riktas till kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken:

5. Metodutveckling Hit räknas utveckling av nya metoder och arbetssätt, t.ex. utveckling av metoder för arbete med våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem eller utveckling av metoder för uppföljning av insatser. Metodutveckling har genomförts. Ange vem eller vilka som har genomfört metodutvecklingen: Annan, ange vem eller vilka: Beskriv den eller de metoder som utvecklats: Ange målgrupp eller målgrupper: Annan målgrupp, ange vilken Om metodutvecklingen specifikt avser kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken:

6. Inventering Hit räknas inventering gällande förekomst av och behov hos våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i en eller flera kommuner. Inventering har genomförts. Ange vem eller vilka som utfört inventeringen: Annan, ange vem eller vilka: Ange vad som inventerats: Ange målgrupp eller målgrupper: (dvs. vilken eller vilka målgrupper som inventeringen har gällt.) Annan målgrupp, ange vilken Om inventeringen specifikt har gällt kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken:

7. Handlingsplan eller rutiner för arbetet med våld i nära relationer Hit räknas upprättande eller revidering av handlingsplan, rutiner, checklistor och liknande dokument. Handlingsplan/rutiner har utarbetats Ange vem eller vilka som har utarbetat handlingsplan/rutiner: Annan, ange vilken: Ange handlingsplanens/rutinernas innehåll och vem som fattat beslut om dem: En lathund som stöd för volontärerna i arbetet på tjejjouren togs fram under projektets första år. Lathunden har under projekttiden uppdaterats. I den finns information om jourarbetet, praktiska övningar för stödsamtal, information om praktiskt stöd man kan erbjuda och vad man ska tänka på (t ex vid polisanmälan), information om tystnadslöfte, samt ramar för jourarbetet och när man bör slussa vidare till annan instans. Lathunden beskriver alltså hur man ska förhålla sig i olika situationer som kan uppstå i jourarbetet (se bilaga) Ange målgrupp eller målgrupper: (dvs. vilka som ska få det bättre med stöd av handlingsplanen/rutinerna) Annan målgrupp, ange vilken Unga tjejer oavsett problematik. Om handlingsplanen/rutinerna inriktas på kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken: Unga tjejer oavsett problematik.

8. Utbildning Hit räknas alla former av utbildningsaktiviteter, allt från enstaka kurser, seminarier och konferenser till sammanhållna utbildningar på olika nivåer, inklusive högskolekurser. Utbildning har genomförts Ange vem eller vilka som har ansvarat för att utbildning har genomförts: Annan, ange vem eller vilka: Järfälla tjejjour i samarbete med studieförbundet Bilda Utbildningar Ange vilken eller vilka typer av utbildningsaktiviteter som ingått i projektet samt antalet deltagare från socialtjänst och frivilligorganisation. Om ni inte vet det exakta antalet deltagare gör en uppskattning. Antal deltagare totalt Antal deltagare från socialtjänsten Antal deltagare från frivilligorganisation Kurs, konferens, seminarium Studiecirkel Sammanhållen utbildning, exklusive högskolekurs 100 ca 50 1 48 + 10 0 48 + 10 0 0 0 Högskolekurs, ange antalet högskolepoäng 7,5 Annat, ange vad Föreläsningar 1300 elever +15+ 20 + 235 + 57 1 0 1 ca 50 ca 35 Ange utbildningarnas antal, längd och innehåll: Kurser: Järfälla kommuna har anordnat ett antal utbildningstillfällen och bjudit in representant från Järfälla tjejjour att delta. Dessa är i uppställningen ovan infört under "kurser" och är följande: Utbildning i samtalsmetoden MI (motivating intervjuing). 30 deltagare, mest från socialtjänst och skola Utbildning i ANT(Alkohol, Narkotika, Tobak): 40 deltagare Utbildning "Shields": 30 deltagare, personl från fritidsgårdar, fältassistenter och tjejjouren. Studiecirklar: Fyra grundutbildningar för nya volontärer har genomförts i studiecirkelform med stöd av studieförbundet Bilda. Ca 12 deltagare/utbildning, ca 10 tillfällen (tio olika teman ingår i utbildningen). Järfälla tjejjour har i samarbete med studieförbundet Bilda genomfört självförsvarsutbildning för unga tjejer två gånger. Antal deltagare 10. Högskolekurs: En person från järfälla tjejjour gick en 7,5 poängs högskolekurs "Hur vi kan förebygga våld mot unga kvinnor". Utbildnignen anordnades av Uppsala Universitet och Ungdomsstyrelsen. Föreläsningar: Järfälla tjejjour har under projektperioden föreläst i skolor vid 65 tillfällen. Totalt antal deltagare: ca 1300. Järfälla tjejjour föreläste vid två tillfällen, 2h/gång, för 15 personer från Amnesty. Ämnet var sexuella trakasseirer, sexuellt våld samt bemötande av trakasserier. Totalt antal deltagare 15. Fortbildning för Järfälla tjejjours och Sollentuna tjejjours volontärer har genomförts enligt följande: Annelie Svensson från RFSL föreläste kring hbt frågor. Antal deltagare: ca 20 Hanna Östergren, med egna erfarenhter av ätstörningar föreläste i ämnet. Antal deltagare: ca 20 Organisationen "Maskrosbarn" föreläste om barn som lever med missbrukande föräldrar. Antal deltagare: ca 20 Tjejjfokusgruppen (närmare beskrivning finns att läsa under "samverkan") har under projekttiden anordnat följande föreläsningar:

Föreläsning för kommunens personal om internet: Antalet deltagare: ca 35 Föreläsning för personal om självskadebeteende: Antal deltagare: ca 70 Föreläsning för föräldrar "Våra döttraras vardag": Antal deltagare: ca 130 Järfälla tjejjour har föreläst för följande personalgrupper/politiker i kommunen: Socialnämnden: ca 15 deltagare Enheten för social rådgivning och mottagning: ca 10 deltagare Ungdomsenheten: ca 7 deltagare Ungdomsmottagningen: 5 deltagare en rektorer och psykologer: ca 20 deltagare Ange vilken eller vilka målgrupper som utbildningar har gett ökad kunskap om: Annan målgrupp, ange vilken Unga tjejers problem. Om utbildningar fokuserat på kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Annan målgrupp, ange vilken: Unga tjejer oavsett problematik.

9. Organisationsutveckling för att bättre kunna möta målgruppens behov Hit räknas utveckling på organisationsnivå, t.ex. inrättande av kriscentrum, kvinnofridsmottagning, mansmittagning eller liknande. Organisationsutveckling har genomförts. Ange vem eller vilka som genomfört organisationsutvecklingen Annan, ange vem eller vilka: Beskriv organisationsutvecklingen: Järfälla tjejjour har utvecklat sin jour- och stödverksamhet så att den idag fungerar helt med hjälp av volontärer. För att detta skulle vara möjligt har jouren utbildat fler volontärer under projektåren (se vidare under avsnittet "utbildningar"). Ange verksamhetens målgrupp eller målgrupper: Annan målgrupp, ange vilken Unga tjejer Om verksamheten riktas till kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken: Unga tjejer oavsett problematik

10. Etablering av ny frivilligorganisation Ny frivilligorganisation har etablerats Ange vem eller vilka som har etablerat ny frivilligorganisation: Annan, ange vem eller vilka: Beskriv inriktningen på den nya frivilligorganisationens verksamhet: Ange frivilligorganisationens målgrupp eller målgrupper: Annan målgrupp, ange vilken Om frivilligorganisationen riktas till kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken:

11. Intern och/eller extern samverkan Intern/ och extern samverkan har utvecklats Ange mellan vilka enheter eller verksamheter samverkan har utvecklats: Samverkan har utvecklats inom kommunen. Ange mellan vilka enheter/avdelningar/förvaltningar Samverkan har utvecklats mellan kommuner. Ange mellan vilka kommuner Samverkan har utvecklats mellan kommun och andra myndigheter. Ange med vilka myndigheter: Samverkan har utvecklats mellan kommun och frivilligorganisation Samverkan har utvecklats mellan frivilligorganisation och andra myndigheter (förutom kommuner) Ange med vilka myndigheter: Samverkan har utvecklats mellan andra aktörer, ange vilka: Mellan Järfälla Tjejjjour och andra frivilliga organisationer, fryshuset, studieförbund, friskolor, kyrka och kranskommuner. Beskriv vad aktörerna samverkat om: Mellan Järfälla tjejjour och kommunen: Tjejjouren ingår i en av kommunen initierad "tjejfokusgrupp" där unga tjejers problem har lyfts. Föreläsningar och andra aktiviteter har anordnats för både personal och föräldrar inom ett antal områden (se vidare under avsnittet "utbildningar"). Gruppen består av personal från socialtjänstens förebyggande verksamheter, skola och ungdomssmottagning. Samverkan med socialtjänstens myndighetsutövande verksamheter har också utvecklats, vilket märks genom att man allt oftare hänvisar/rekommenderar unga tjejer som behöver stöd till kontakt med tjejjouren. Samverkan med kommunens skolor och fritidsgårdar är väl utvecklat och tjejjouren är ofta ute och föreläser samt anordnar aktiviteter för ungdomar. Tjejjouren har också samverkat med kommunens fältarbetare när det gäller nattvandrig. I samarbete med Sollentuna tjejjour har man anordnat utbildningar för nya volontärer samt fortbildning för befintliga volontärer. Dessa utbildningar har till viss del även genomförts i samarbete med studiförbundet Bilda. Övrig samverkan har mest handlat om att man i vissa specifika situationer har kunnat använda varandras kunskap och resurser för att genomföra vissa aktiviteter, t ex föreläsnignar. Se vidare under avsnittet "utbildningar". Ange om avtal eller överenskommelse upprättats mellan samverkansparterna: Avtal eller överenskommelse har upprättats, ange mellan vilka aktörer samt beskriv kort innehållet i avtalet:

12. Andra insatser som inte ryms i punkterna 1 11 Andra insatser har genomförts, ange vilka: Deltagande i festivaler, mässor och andra aktiviteter. Ange vem eller vilka som utfört andra insatser: Annan, ange vilken: Länsstyrelsen, Etnografiska museét, Stadsmissionen m.m. (se nedan) Beskriv insatserna: Ung 08 - tillsammans med Stadsmissionen, andra tjejjouren och Tjejzonen fanns Järfälla tjejjour på plats i ett tält och utmanade könsroller och informerade om verksamheten. Pridefestivalen - Järfälla tjejjour hade plats i ett tält på festivalområdet och svarade på frågor. Arvikafestivalen - Järfälla tjejjour åkte med några tjejjer från Järfälla till Arvikafestivalen och fanns på plats för akuta stödinsatser till unga tjejer på festivalområdet. Filmfestivalen Junior - Järfälla tjejjour delade ut information om sin verksamhet till 150 ungdomar. Solna ungdomsfestival - Tält med "häng" och aktiviteter tillsammans med närliggande tjejjouorer. Tjejmässa - Tillsammans med Järfällas fritidsgårdar och studieförbundet Bilda planerade, genomförde och utvärderade Järfälla tjejjour dagen. Antal deltagare: ca 80-140 Spor tlovsdag - tjejjouren informerade om sin verksamhet samt höll i aktiviteten "självförsvar". Nattvandring - Järfälla tjejjours volontärer har nattvandrat i kommunen. Tjejgrupp - Järfälla tjejjour har genomfört en tjejgrupp för unga tjejer i Järfälla. Gruppen träffades 6 gånger. Antal deltagare 15 st. Sexköpslagen - Event för alla som gillar sexköpslagen tillsammans med SKR. Antal deltagare: ca 100 Tjejkvällar - 10 tjejkvällar har genomförts. Antal deltagare/gång: ca 20 Ungdomskväll - med syftet att bryta könsstereotypa mönster på fritidsgårdar. Antal deltagare: ca 20 Författarkväll - Tillsammans med kvinnojouren Stina arrangerades en öppen föreläsning av Unni Drougge om kvinnomisshandel. Antal deltagare: ca 30 Etnografiska museét - Järfälla tjejjour ingick i ett projekt kring trafficking och prostitution. Projektet genomfördes i samarbete med Länsstyrelsen, Etnografiska museé och tjejjourer. Järfälla tjejjour föreläste för skolklasser kring ämnet. Ange målgrupp eller målgrupper: Annan målgrupp, ange vilken Unga tjejjer och killar, allmänheten, personal i kommunens verksamheter. Om insatserna specifikt riktas till kvinnor med särskilda behov, markera nedan: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Annan målgrupp av våldsutsatta kvinnor, ange vilken: Unga tjejer oavsett problematik.

B. Projektorganisation Projektet har eller har haft en särskild projektorganisation. Beskriv projektorganisationen: Beställare av projektet: Carin Johansson, chef för Järfälla kommuns individ och familjeomsorg (numera myndighetschef). Styrgrupp: med uppgift att underlätta och stödja projektarbetet: Programchef för gymnasieskola programchef för grundskola och förskola, myndighetschefen, utvecklingsledare, enhetschef för social rådgivning och mottagning, polisens brottsoffersamordnare, processledaren för implementeringen av landstingets handlingsprogram, ordförande för kvinnojouren Stina och projektledaren. Arbetsgrupp: Tjejjourens samordnare, ordföranden för kvinnojouren Stina samt kommunens projektledare. Beskriv hur projektorganisationen fungerat. Ange t. ex om roller och mandat i projektet har varit tydliga och på vilket sätt projektet varit förankrat i ledningen och i ordinarie verksamhet: Eftersom ett stort förtroende har funnits mellan beställare/styrgrupp och genomförare av projektet har arbetsgruppen haft mandat att planera arbetet fritt för att nå upp till de fasställda målen. Järfälla tjejjour har självständigt arbetat med att genomföra de aktiviteter som planerats in. Efterhand har mer och mer ansvar även för själva planeringen av arbetet flyttats över till tjejjouren och de månads- och veckomöten där arbetet planerades och följdes upp kunde glesas ut allt mer, till att det sista halvåret mest handla om information och genomgång av vad som gjorts ca 1 gång/månad Roller och mandat har varit tydliga vilket resulterat i att arbetet kunnan fortgå utan störningar och hinder. Styrgruppen har följt arbetet och kunnat vara behjälpliga med att hitta vägar in i de verksamheter som varit viktiga att nå i detta projekt. C Hinder och framgångsfaktorer Beskriv hinder och framgångsfaktorer i projektet. Vad har varit särskilt svårt att hantera? Vilka aktiviteter har lett till framgångar i projektet? I detta projekt har inga direkta hinder funnits. Den viktigaste nyckeln till framgång har varit en engagerad och kompetent samordnare med god kommunkännedom. Detta har projektet haft god nytta av när tejjouren skulle marknadsföras i kommunen. Projektets första halvår gick åt till marknadsföring eftersom det var nödvändigt att skapa förtroende för tjejjouren ute i de verksamheter i kommunen som kommer i kontakt med barn och ungdomar. Perioden efter den intensiva marknadsföringen var det viktigt att utveckla och organisera tejjourens basverksamhet. För att göra detta möjligt krävdes fler volontärer i verksamheten. Utbildning för nya volontärer är därför ytterligare en framgångsfaktor i projektet. Idag fungerar tjejjourens basverksamhet regelbundet och helt med hjälp av volontärer. Ytterligare en framgångsfaktor är att både kommunen och tjejjouren har skött sina åtaganden gällande projektet till punkt och pricka vilket har underlättat arbetet och skapat ett förtroende mellan parterna så att man sida vid sida kunnat arbeta för tjejjourens utveckling. Tjejjouren har tagit ett stort ansvar för utvecklingen av sin verksamhet och har följt projektplanen vilket resulterat i att arbetet flutit på utan störningar. Regelbundna möten i form av vecko- och månadsmöten har hållits för att göra det möjligt att både bolla ideér och prata om resultat av aktiviteter. Att regelbundet checka av mot projektmålen och aktivitetsmålen har också varit viktigt för att försäkra oss om att vi varit på rätt väg. D. Utvärdering Projektet har utvärderats Projektet kommer att utvärderas Projektet kommer inte att utvärderas Om projektet har eller kommer att utvärderas ange vem som är utvärderare: E. Resultat

Vilka resultat kan ni se av projektet (oavsett om ni genomfört en utvärdering eller ej). Har ni t.ex. fått kontakt med fler våldsutsatta kvinnor? Järfälla tjejjour är idag en välkänd förening i kommunen och en naturlig kontakt för många unga tjejer, och även för person i kommunens olika verksameheter som kommer i kontakt med ungdomar. Detta märks främst genom att tjejjouren bjuds in till olika aktiviteter både för att medverka vid planering och genomförande av dessa. Tjejjouren har även blivit känd inom socialtjänstens myndighetsutövande enheter och byggt upp ett förtroende vilket resulterat i att socialtjänsten idag rekommenderar unga tjejer att ta kontakt med tjejjouren om de behöver den form av stöd som jouren kan erbjuda. Järfälla tjejjour har visat sig vara ett gott komplement till socialtjänstens övriga verksamheter både gällande det förebyggande arbetet som utförs av socialtjänstens utförare och inom skolorna och fritidsgårdarna i kommunen, men också ett komplement till socialtjänstens myndighetsutövande enheter och övrig stödverksamhet. F. Kostnader från projektstart och fram till datum för denna slutrapport Ange endast kostnader för insatser som har genomförts med stöd av utvecklingsmedlen för kvinnojoursverksamhet ur anslaget för år 2007/2008 och/eller 2009. Markera med kryss nedan Personal, inklusive sociala avgifter Kostnad för insatser (Alla typer av kostnader, fysiska investeringar, arvoden till konsulter, driftskostnader etc. Specificera vad pengarna använts till Löner och sociala avgifter för 1 samrodnare på 75% år 1, samordnare på 100 % år 2, samt 2 samordnare på 25% respektive 75% år 3. Handledning/Friskvår dsersättning al verksamhet Belopp Frivilligorga nisations verksamhet Annan Summa Tkr 914 135 Tkr Tkr Tkr Tkr 7500 Tkr Tkr Tkr Lokalhyra Tkr Tkr Tkr Tkr Inventarier Tkr Tkr Tkr Tkr Administration(telefon,datorer, kontorsutrustning mm) Mobiltelefon Tkr 2976 Tkr Tkr Tkr Utvärdering Tkr Tkr Tkr Tkr Övrigt Reklam/information/li tteratur/kurser Tkr 8172 Tkr Tkr Tkr Summa kostnader Tkr 932 783 Tkr Tkr Tkr G. Personal Om personal har bekostats av utvecklingsmedlen: Ange antalet tjänster omräknat till heltidstjänster samt personalkategori (t.ex. 0,5 tjänst som kvinnofridssamordnare hos kommunen) År 1: samordnare till Järfälla tjejjour 75% År 2: samordnare till järfälla tjejjour 100% År 3: samordanre till Järfälla tjejjour 100% H. Finansiering med andra medel än de nu aktuella utvecklingsmedlen

Projektet har delfinansierats med stöd av andra medel. Ange vilken typ av medel samt belopp: Andra statliga medel: tusentals kronor ens/kommunernas egna medel:. Medel från samverkanspart: tusentals kronor tusentals kronor I. Utvecklingsmedel till projekt där frivilligorganisation genomfört verksamhet: Medlen har använts till: Utveckling av frivilligorganisations verksamhet Stöd till frivilligorganisations ordinarie verksamhet J. ens/kommunernas ordinarie verksamhetsbidrag till frivilligorganisationer som stödjer våldsutsatta kvinnor. Ange hur mycket kommunen/kommunerna givit i bidrag till frivilligorganisationer som stödjer våldsutsatta kvinnor (t.ex. föreningsbidrag eller verksamhetsbidrag). Om det är flera kommuner som deltar i det aktuella projektet redovisa varje kommuns ordinarie verksamhetsbidrag/föreningsbidrag. Statliga utvecklingsmedel ska inte räknas med. 2007 (utfall) 605 tusentals kronor 2008 (utfall) 644 tusentals kronor 2009 (utfall) 680 tusentals kronor K. Fortsättning efter projektets avslut Projektet kommer att i sin helhet ingå i ordinarie verksamhet efter projekttiden. Delar av projektet kommer att ingå i ordinarie verksamhet efter projekttiden. Det är osäkert om hela eller delar av projektet kommer att ingå i ordinarie verksamhet efter projekttiden. Projektet kommer inte till någon del att ingå i ordinarie verksamhet efter projekttiden. Kommentar:Järfälla tjejjour har beviljats föreningsbidrag med 250 000 kr för att kunna fortsätta med delar av sin verksamhet.

L. Övriga kommentarer Underskrift Ansvarig chef undertecknar med datum och namnunderskrift på pappersutskrift som skickas till länsstyrelsen. Slutrapporten skickas även med e-post till länsstyrelsen. Namnunderskrift samt namnförtydligande