Hur temperatur och salt påverkar borttagning av metaller, näringsämner och sediment i dagvatten biofilter

Relevanta dokument
Vad är ett biofilter för dagvatten? Biofilter för dagvattenbehandling O 2

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat

Vatten Avlopp Kretslopp

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

PM Dagvattenföroreningar

MittSverige Vatten AB, VA Östersund, UMEVA AB, VA Skellefteå, VA Luleå, Svenskt vatten och Luleå tekniska universitet

Kunskapsöversikt Föroreningar dagvatten. Alexandra Andersson-Wikström, Heléne Österlund, Jiri Marsalek och Maria Viklander VA-teknik

Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

Kunskapsöversikt dagvattenrening Vilken teknik fungerar för att ta bort föroreningar från dagvatten?

Camilla Westerlund Maria Viklander. Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

PM F Metaller i vattenmossa

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

Dagvattenanläggningars långtidsfunktion. Godecke Blecken Forskarassistent Stadens Vatten/VA teknik Luleå Tekniska Universitet

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

Dagvatten - tekniska lösningar från tak till utsläpp. Kort om mig

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Säkerhetsdatablad (MSDB)

Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

Svensk Biogas. Miljörapport 2009 Norrköping Biogas

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Tema A Dagvattenkvalitet från regn till recipient. Godecke Blecken Tekn dr, Forskarassistent Stadens vattensystem/va-teknik LTU

Dagvattenhantering. Maria Viklander Stadens Vattensystem Luleå tekniska universitet

Säkerhetsdatablad (MSDB)

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Träd & Dagvatten. Stockholm Stad Trafikkontoret

Dagvattenutredning KVARNHOLMEN UTVECKLINGS AB. Kvarnholmen DP5. Stockholm

Dagvattenhantering i Stockholm

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Dagvattenhantering med Rain Garden

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk

Planeringsunderlag för Märstaån

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

små avlopp i kretslopp

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

INSTALLATIONS- och DRIFTSANVISNING

METALL/STRÖM DETEKTOR

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

FÖY GRT INY FÖM BIT BIF DAR. Bålsta C E1, Håbo Kommun DAGVATTENHANTERING - LOD DAGVATTENHANTERING LOD-ELEMENT BÅLSTA C - E1 GRÖNA TAK FÖRDRÖJNINGSYTOR

Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet

MILJÖRAPPORT 2012 SVENSK BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Fruset dagvatten = Snö!

KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN

Regnbäddar i framtidens vattenresurs förvaltning. Figur. Tengbomgruppen AB Kent Fridell, Tengbom Malmö Biofiltersystem

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet

Lågtemperaturkorrosion

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB

DAGVATTENPOLICY FÖR ÄNGELHOLMS KOMMUN

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

RAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund Upprättad av: Kristina Wilén

Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat.

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

3. Checklista för upphandling av översiktlig markundersökning med förenklad riskbedömning samt option på geoteknik

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen

Några material & Ekologi

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Bruksanvisning. Eutech 35 ph/lt fickmätare. Före användning

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB

Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (mp)

Bilaga 2 till SPCR 141 Hemkomposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder

Uppgift Utveckla en strategi för att utnyttja och ta hand om dagvatten på ett uthålligt sätt i ny och befintlig miljö genom att:

Statens naturvårdsverks författningssamling

INSTRUKTION Budget ANA

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga 1 till SPCR 141 Industriellt komposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder

Kyvett-test LCK 320 Järn 2+/3+

Haninge kommun. Dagvattenutredning Exploateringsområde fd. Lundaskolan Jordbro. Dagvattenutredning exploatering fd Lundaskolan

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm Novamark AB

INTEGRERAD DAGVATTENHANTERING I URBAN MILJÖ, INTERNATIONELLA ERFARENHETER AV RAINGARDENS OCH ÅTERANVÄNDNING:

Kapacitansmätning av MOS-struktur

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 ( ) OCH INFÖR ÖVNING 9 ( )

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Transkript:

Hur temperatur och salt påverkar borttagning av metaller, näringsämner och sediment i dagvatten biofilter Laila C. Søberg, Maria Viklander, Godecke- Tobias Blecken VA-teknik, Luleå Tekniska Universitet, 97187 Luleå, Sweden Email: laila.soeberg@ltu.se 1

Introduktion Problemet: Dagvatten ÄR ITE rent FOÄ Cu Biocider P PAH PAH As FOÄ PAH P FOÄ Zn Fungicider FOÄ i PAH Insecticider Cd Rodenticider Pb Leds ofta direkt till recipienterna utan rening 2 I motsats till huvudsyftet med ramdirektivet för vatten

Introduktion Lösning: lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) Dagvattenbiofilter (Bioretentions system, raingardens) Fördröjning genom tillfällig magasinering i filtret och infiltration Dagvatten renas genom naturligt förekommande fysiska, kemiska och biologiska processer i filtermaterialet och växterna/rötterna 3

Introduktion Flexibel och mycket anpassningsbar design Mittremsa, Melbourne, Australia Parkeringsplats, orth Carolina, USA Gemensamt för alla är att de renar dagvatten Stadion, Virginia, USA Privat hus, Minnesota, USA 4

Introduktion Borttagning av metaller, fosfor och TSS > 90 %. Effektiv borttagning av lösta metaller Även kväve når en vattenmättad zon introduceras ME Det har inte tagits hänsyn till deras potentiella vinterbruk Endast få studier (app. 10-15) har utvärderat vinter-relaterade faktorer 5

Syfte Att utvärdera inverkan av SALT, TEMPERATUR och VZ på borttagning av METAL, SEDIMET och ÄRIGSÄME 6 i dagvattenbiofilter under kontrollerade laboratorieförhållanden

12 dagvattenbiofilter UTA Vattenmättad zon Set Upp Planterad reservoar 12 dagvattenbiofilter MED Vattenmättad zon Dagvatten inflöde Dagvatten inflöde Dagvatten inflöde O 2 O 2 Vattenmättad zon Utsläpp av renat vatten O 2 Utsläpp av renat vatten 7

Set Upp Dagvattenbiofiltren är speciellt anpassade till kallare klimat genom användning av: Grövre filtermaterial Infödda växtarter anpassad för kallt klimat Juncus conglomeratus Phalaris arundinacea Carex panacea 8 olika kombinationer testas samtidigt Kombination Temperatur Salt Vattenmättad zon LT Low (4.6 ± 0.6 C) o o HT High (17.1 ± 1.5 C) o o LTS Low (4.6 ± 0.6 C) Yes o HTS High (17.1 ± 1.5 C) Yes o LTVZ Low (4.6 ± 0.6 C) o Yes HTVZ High (17.1 ± 1.5 C) o Yes LTSVZ Low (4.6 ± 0.6 C) Yes Yes HTSVZ High (17.1 ± 1.5 C) Yes Yes 8

Experimentell procedur 2 x veckan Semi-syntetisk dagvatten 15 liter I totalt 18 veckor 9

Experimentell procedur Inflödesprover togs före alla doseringar Utflödes prover togs var tredje vecka Alla prover analyserades för: TSS ph Total Cd, Cu, Pb, Zn, P, O X - H 4 - Dissolved Cd, Cu, Pb, Zn, P 10

11 Resultat och diskussion

Oberoende av kombination var det en bra genomsnittlig borttagning av: TSS ( 90 %) Total Zn ( 97 %) Löst Zn ( 98 %) Total Cd ( 94 %) Löst Cd ( 71 %) Total P ( 73 %) Löst P ( 86 %) Lägsta borttagande av löst Cd var för kombination LTSVZ (71 %) % removed total Cd 100 95 90 85 % removed dissolved Cd 100 95 90 85 80 Temp C SZ Salt - Y + Y 80 Temp C SZ Salt - Y + Y 12 Lägsta borttagande av total Cd var för kombination LTVZ (95 %)

Total Pb Löst Pb 65 % för kombination HTS 87 % för alla andra kombinationer -302 % LTVZ är ( 85 %) % removed total Pb 100 95 90 85 80 % removed dissolved Pb 0-200 -400-600 -800-1000 -1200 Observera enheterna 75 Temp C SZ Salt 4.6 17.1-4.6 17.1 Y 4.6 17.1 + 4.6 17.1 Y -1400 Temp C SZ Salt 4.6 17.1-4.6 17.1 Y 4.6 17.1 + 4.6 17.1 Y 13 Lägsta borttagande av total Pb var för kombination HTS. OBS. några extremvärden har utelämnats i figuren. Lägsta borttagande av löst Pb var för kombinationerna LTS och HTS. 3 ut av 4 kombinationer med VZ hade bättre ( 42 %) borttagningsförmåga.

Total Cu 60 % Löst Cu -469 % = ingen rening 91 % Observera enheterna 14 Lägsta borttagande var för kombination HTS. Även kombination LTVZ visade sämre borttagning ( 63 %). OBS. några extremvärden har utelämnats i figuren. Lägsta borttagande var för kombination HTS. 3 ut av 4 kombinationer med VZ hade bra ( 72 %) reningsförmåga. Kombinationer utan VZ och LTSVZ hade negativa genomsnittliga borttagningar!

Kväve Genomsnittlig borttagning (X) på: Observera enheterna på y-axeln -25 % X 75 % -513 % X -50 % -328 % X -18 % 100 % removed (H4) 50 0-50 -100 Temp C SZ Salt - Y + Y HT (75 %) är LTS (-25 %) är den enda kombination med negativ borttagning! För O x - och total hade alla kombinationer negativa genomsnittliga borttagningar = ingen rening!! 15

Varför kommer det ut mera O x - och total än det kommer in? Kvävets kretslopp borde ha främjats av VZ! Kvävefixering Denitrifikation Input O 3 H 4 + Org. Ureabildning Ammonifikation itrifikation ågon stans här stannar processen! Mineralisering Växter tar upp H 4 + och O 3 - Detta har gått för sig 16 Kanske även detta?

Om man då tittar lite närmare Varför är den genomsnittliga borttagning då negativ? Resultat för ett filter med kombination HTSVZ Datum O x - borttagning (%) Total borttagning (%) 2013.01.15 89.1 68.9 2013.02.05-1392.5-978.1 2013.02.26 88.7 74.6 2013.03.19 96.7 68.4 2013.04.08 75.3 53.8 2013.04.30-170.6-77.9 17

Kvävets kretslopp främjats av VZ i 4 ut av 6 tillfälle Kvävefixering Denitrifikation Input O 3 H 4 + Org. Ureabildning Ammonifikation itrifikation I 2 ut av 6 tillfälle stannar processen här Mineralisering Växter tar upp H 4 + och O 3 - Detta har gått för sig 18 Kanske även detta?

Resultat & diskussion (upp summera) Generellt: Särskilt den osannolika kombination av hög temperatur och tillsatt salt visade dålig reningsförmåga och i vissa fall även kombinationerna med låg temperatur och VZ Att implementera en VZ förbättrar i synnerhet reningsförmågan av löst Pb och Cu men även Rening för är något mer komplicerad verkar vara många olika parametrar som påverkar denna process dock inte salt Indikerar: Det är relevant att ta hänsyn till evt. saltpåverkan om biofilter väljs som lösning till rening av dagvatten Salt orsakar en högre fraktion av vissa tungmetaller att stanna kvar i den upplösta fasen = mer biotillgängliga! 19

Slutsats för även i, VZ och påverkar kvarhållande av olikt 20 Det måste undersökas mer i detalj vilka parametrar som styr borttagningen av kväve och hur dessa interagerar.

21 Tack till

ågrå frågor? för att ni Laila 22