restidskvoten) något. att se över linjesträckningarna och skapa snabbusslinjer som går samma väg som bilarna längs infartslederna.

Tor s n vä ge TorslandaBur krysset Hjuvik sväge n ds lan dav äge n rre Amhults Torg Sö Lilla Varholmen Torslanda Hästevik Syrhålamotet Hornkamsgatan Vädermotet Hjuvik Hällsvik n väge dals Aren Sandvik 28 en hårt trafikerad sträcka där längre köer uppstår under högtrafik, kan bussarna få en restidskvot under 1,0 på sträckan genom att köra på ett separat kollektivtrafikkörfält. Det andra alternativet är att se över linjesträckningarna och skapa snabbusslinjer som går samma väg som bilarna längs infartslederna. Exempelresor För att utveckla resonemanget om restidskvoter måste väntetider samt gångtider mellan hem, hållplatser och målpunkter tas med i beräkningar, dvs hela resan måste beaktas. Tre exempelresor har valts utifrån slumpmässigt utvalda startpunkter inom det utredda området. Som målpunkter har valts områden där det finns många förvärvsarbetande. De tre exempelresorna är Hornkamsgatan (Torslanda) - Sahlgrenska, Sandvik - Lindholmen samt Fyrlyktevägen (Hällsvik) - Kungsportsplatsen. Tiderna för bussresorna är framtagna med hjälp av Västtrafiks reseplanerare (www. vasttrafik.se) Nedan ges en beskrivning av resorna samt restidskvoterna för hela resan. Villkoren för samtliga resor är att gånghastigheten är 1,2 m/sek och cykelhastigheten 15 km/h. Gånghastigheten kan anses som låg, men är den siffra som generellt används av Trafikkontoret vid likande beräkningar. Yngre människor har ofta en högre hastighet, vilket kapar restiden (och därmed restidskvoten) något. Västtrafik bedömer vidare att en genomsnittlig gångsträcka från hemmet till hållplatsen är ca 250 meter utanför de centrala delarna av Göteborg, vilket har använts om inte annat anges, och att gångsträckan vid målpunkten i snitt kan bedömmas vara 200 meter. Väntetiden vid hållplatsen har beräknats till 2 minuter. För de sträckor som körtiden för bil har fått uppskattas har hastigheten bedömts individuellt beroende på viken typ av gata som bilisterna kör på, se varje resa i tabellerna på sidorna 29 och 30. Exempelresa 1, Hornkamsgatan (Torslanda) - Sahlgrenska Exempelresan startar vid hållplatsen Hornkamsgatan i Torslanda. Gångvägen vid målpunkten har satts till 150 meter då hållplatsen vid Sahlgrenska ligger mycket nära entrén. Tabellen ovan visar att restidskvoten för att ta bussen kontra åka bil till Sahlgrenska är 2,8. Alternativa

Exempelresa 1: Hornkamsgatan-Sahlgrenska Resväg Buss Tid, min Gångväg: hemmet-hpl, 250 m 3,5 Väntetid vid hpl 2 Buss 21: Hornkamsg.-Nordstaden 38 Byte 7 Buss 16: Nordstaden-Sahlgrenska 15 Gångväg: hpl-målpunkt, 150 m 2 Summa 67,5 Resväg Bil Tid, min Hemmet-Bur, 30 km/h, 2,3 km 5 Bur-Älvsborgsbron 9 Älvsborgsbron-Sahlgrenska 7 Gångväg:parkering-målpunkt, 200 m 3 Summa 24 Restidskvot 67,5/24: 2,8 Exempelresa 2: Sandvik-Lindholmen Resväg Buss Tid, min Alt 1:Gångväg: hemmet-hpl, 250 m 3,5 Väntetid vid hpl 2 Buss 26: Sandvik-Torsl.krysset 5 Byte 1 Buss 240: Torsl.krysset-Eketrägatan 13 Byte 9 Buss 130: Hj Brantingspl.-Lindholmen 7 Gångväg: hpl-målpunkt, 200 m 2,5 Summa 43 Resväg Bil Tid, min Hemmet-Bur, 20 km/h, 1,2 km 3,5 Gossbydal-Eriksbergsmotet 11,5 Eriksberg-Lindholmen, 30 km/h, 1,5 km 3 Gångväg:parkering-målpunkt, 200 m 3 Summa 21 Restidskvot 43/21: 2,0 29 bussresor som gör att restidskvoten kan sjunka till ca 2,5 är att åka med linje 121 till Göteborg innan man byter till spårvagn (går endast under högtrafik), eller att byta till Lila Express vid Torslandakrysset och sedan till spårvagn vid Järntorget. Exempelresa 2, Sandvik - Lindholmen För denna resa har Västtrafiks rekommenderade medelavstånd till och från hållplatser använts, 250 meter. Då både start- och målpunkt ligger på Hisingen skulle man kunna tänka sig att restidskvoten kan hållas relativt låg, men två bussbyten med en sammanlagd väntetid på 10 minuter gör att den blir 2,0. Den planerade busslinje (126) som ska gå från västra Hisingen till Lindholmen kommer troligtvis göra att restidskvoten sjunker trots att bussen sannolikt kommer att gå via ytterhamnsområdet. Exempelresa 3, Fyrlyktevägen (Hällsvik) - Kungsportsplatsen Den tredje exempelresan startar från ett område som har mycket långt till busshållplatsen och går till ett ställe som har mycket god tillgänglighet med kollektivtrafik. Startpunkten är en villa mitt i Hällsvik och målpunkten Kungsportsplat- sen i centrala Göteborg. Från hemmet till hållplatsen är det 1,3 km vilket tar nästan 20 minuter att gå, att jämföra med de 4-5 minuter som det tar med bil. En cykelresa till hållplatsen beräknas ta ca 6 minuter. Resan med kollektivtrafiken kräver sedan bara ett byte vilket gör att restidskvoten kan hållas nere något, samtidigt som det bedöms att en bilist har relativt långt att gå från parkeringsplatser i centrala staden till sin målpunkt (400 meter). Vid promenad till hållplatsen är restidskvoten 1,9 och om man har möjlighet att cykla kommer den ner på 1,5. Om man som bilist däremot har möjlighet att parkera nära sin arbetsplats ökar naturligtvis restidskvoten till nackdel för kollektivtrafiken igen. Slutsats Exempelresorna visar att om det är möjligt att anlägga pendelparkeringar vid de områden som har långt till kollektivtrafikhållplatserna (främst Hjuvik, Hästevik och Hällsvik) så kan kollektivtrafikens attraktionskraft öka för resenärerna. Detta gäller speciellt om målpunkten är i centrala stan dit tillgängligheten ofta är bättre med kollektivtrafiken än med bil (om bilisten inte har tillgång till parkeringsplats nära målpunkten).

Exempelresa 3: Hällsvik (Fyrlyktevägen)-Kungsportsplatsen Resväg Buss Tid, min Alt 1:Gångväg: hemmet-hpl, 1,3 km 18 Alt 2:Cykelväg: 15 km/h 5 Väntetid vid hpl 2 Buss 240: Övre Hällsviksv-Hjalmar Brantingsplatsen 25 Byte 7 Spårvagn 5: Hjalmar Brantingsplatsen- Kungsportsplatsen 7 Gångväg: hpl-målpunkt, 200 m 3 Summa Alt 1 62 Summa Alt 2 49 30 Resväg Bil Tid, min Hemmet-Cirk Hällsviksv. 20 km/h, 1,5 km 4,5 Hällsviksv.- Järntorget 16,5 Järntorget- parkeringen Stora Teatern, 20 km/h, 1,5 km 4,5 Gångväg:parkering-målpunkt, 400 m 5,5 Summa 31 Restidskvot, Alt 1, 62/31: 2,0 Restidskvot, Alt 2, 49/31: 1,6

Trafi ksituationen under högtrafi k på morgonen. Analys Sammanfattande problembeskrivning Trafikproblemen längs Hjuviksvägen har under senare år ökat och situationen är i dagsläget mycket ansträngd. Problem föreligger under högtrafik främst under morgontimmarna, med långa köer för både bil- och kollektivtrafik. Andelen kollektivtrafikresenärer i området är låg. Resultatet av utförda analyser avseende restid visar på långa restider och en hög restidskvot mellan kollektiv- och biltrafik. Dessutom har en stor del av de boende lång väg till busshållplatserna och bussarna har svårt att hålla sina tidtabeller under högtrafik. Endast ett fåtal bussturer är fulla och dessa utgörs till stor del av skolbarn som stiger av bussen vid Hällsvik och Gossbydal. På övriga bussturer åker ca 25-30 personer/busstur under högtrafik. För att öka kollektivtrafikens attraktionskraft behövs en rad åtgärder där en mycket kritisk faktor handlar om att minska restiderna för kollektivtrafiken jämfört med bil. Lägre prognos för trafikutveckling än normalt I utförda prognoser för trafikutveckling beräknas trafiken på Hjuviksvägen öka med måttliga 1-1,5%/år. Detta är lägre än normalt för denna typ av väg. Skälet är ett högt bilinnehav och att en låg expansionstakt vad gäller nya bostäder förutsatts. Ökningen beror till största delen på att redan befintliga bilister åker mer bil, vilket erfarenhetsmässigt blir en effekt av en förväntad ökad levnadsstandard. I dagsläget har Byggnadsnämnden valt att stoppa alla planer för nya bostäder och detta har förutsatts gälla i de prognoser som framtagits. En viss utbyggnad ingår dock och detta avser de byggklara tomterna. Ökad kapacitet och utbyggnad av bostäder Under år 2006 planerar Vägverket en omdisponering av färjeläget vid Lilla Varholmen som kommer att ge ytterligare väntmagasin för trafiken. Detta kommer att underlätta för trafiken på eftermiddagen där det i dagsläget kan byggas upp köer upp mot cirkulationen vid Hjuviks Bryggväg. Dessutom kommer det att 31

32 Färjornas inverkan på belastningen på sträckorna och i korsningarna längs Hjuviksvägen. Nuläge bli ytterligare magasin för fordon som anländer till Lilla Varholmen från Björkö och Hönö. Cirkulationen vid Gossbydal kommer med största sannolikhet att byggas om till en signalreglerad korsning. Kapaciteten i korsningen kommer för genomfartstrafiken på Hjuviksvägen enligt utförda beräkningar att öka från nuvarande ca 1 350 fordon/maxtimma till ca 1 600 fordon/maxtimma. Planerade ombyggnader beräknas ge god effekt för trafiken på Hjuviksvägen med en klart förbättrad trafiksituation vid Gossbydal. Med ombyggnaderna förbättras den mest belastade punkten längs vägen. I anslutning till korsningen vid Gossbydal finns två byggklara områden, Nötö och Lysetvägen där sammantaget 150-200 lägenheter kommer att byggas inom kort. Om vi även tar höjd för/räknar in de byggklara tomterna på ca 10-20 bostäder/år, eller sammantaget 150 bostäder fram till år 2015, skulle med en bibehållen kollektivtrafikandel ytterligare ca 100-150 fordon/maxtimma belasta korsningen i Gossbydal. Det betyder att den bostadsbyggnation som redan är fastställd och som inte kan stoppas i princip kommer att äta upp halva den förbättring som ombyggnaden i Gossbydal medför. Det kommer ungefär att motsvara den trafiksituation som rådde år 2002-2003 vid Gossbydal. Vad gäller övriga delar av vägen är lokalisering av de 150 byggklara tomterna av avgörande betydelse. Vi har i dagsläget kapacitetsproblem i cirkulationen vid Skalkorgarna, där den pulsartade trafiken från färjorna är särskilt märkbar. Ytterligare lägenheter väster om Skalkorgarna kommer att öka problemen i korsningen. Vid Skalkorgarna är det i princip omöjligt att genomföra större fysiska åtgärder utan stora intrång i fastigheter. Problemet i

33 korsningen utgörs till stor del av den stora trafikvariation som skapas av det stora antalet bilar som kommer stötvis på kort tid från Hönö- och Björköfärjorna. Det finns en rad åtgärder som kan genomföras för att förbättra situationen som t ex att frysa färjetrafiken på nuvarande nivå, bibehålla byggstoppet väster om korsningen och satsa på en ökad kollektivtrafikandel. Andra åtgärder skulle kunna vara att ändra tidtabellerna för färjetrafiken så att dessa kommer mer jämnt, signalreglera fordon från färjeläget samt inte tillåta körning med reservfärja eller t o m dra in färjeturer. Ytterligare åtgärder som skulle kunna medföra förbättringar är snabbfärja mellan centrum och öarna, vilket sannolikt skulle innebära ökad kollektivtrafikandel. Åtgärder för att jämna ut/minska trafikflödet från Hönö- och Björköfärjorna får ett stort genomslag på framkomligheten på Hjuviksvägen. Om trafiksituationen (som kan sägas vara jämförbar med år 2002-2003) skulle ses som en acceptabel nivå skulle all övrig trafikökning behöva kompenseras med åtgärder. Detta skulle alltså gälla den trafikökning som förväntas fram till år 2015 (och 2020) som på Hjuviksvägen uppgår till ca 1-1,5%/år. Belastningskartan för år 2015 visar tydligt att trafiksituationen kommer att försämras framgent om åtgärder inte vidtas (se bild ovan, övriga år redovisas på sid 13). Vi har förutsatt att Vägverkets planerade åtgärder vid Lilla Varholmen och Gossbydal genomförs, samt att den nya tvärförbindelsen från Kongahällavägen ansluter till väg 155 med en planskild korsning öster om Bur. Slutsatsen är att övrig bostadsexploatering måste kompenseras med åtgärder för att trafiksituationen inte skall försämras ytterligare. Räkneexempel, ökad kollektivtrafik på Hjuviksvägen Ett tänkbart sätt att bibehålla den något förbättrade situation som förväntas efter ombyggnation av Gossbydal och byggnation av byggklara bostadsområden är att satsa på att kraftigt öka kollektivtrafikandelen i området. Enligt utförda räkningar ligger kollektivtrafikandelen på 19% vid korsningen i Gossbydal under högtrafiktimman på morgonen, vilket är att betrakta

34 Fler än skolungdomar måste åka kollektivt för att minska biltrafi ken på Hjuviksvägen. som lågt under maxtimmen. För att inte försämra trafiksituationen ytterligare bör den förväntade trafikökningen på 1-1,5%/år tas med kollektivtrafik. Följande förenklade räkneexempel har utförts: Under maxtimmen beräknas trafiken öka med 85 fordon vid Lilla Varholmen och med 135 vid Gossbydal mellan år 2005 och 2015. Detta motsvarar 95-150 personer/maxtimma med en beläggning i bilarna på 1,1 personer. På bussarna åker i dagsläget, enligt utförda räkningar, motsvarande 236 personer/maxtimma vid Lilla Varholmen och 310 personer/maxtimma vid Gossbydal (exkl. skolungdomar som kliver av längs Hjuviksvägen). Med bibehållen kollektivtrafikandel skulle ökningen av antalet kollektivtrafikresennärer mellan åren 2005 och 2015 uppgå till 30-35 personer. Därmed skulle sammantaget 125 fler resenärer vid Lilla Varholmen och 185 fler resenärer vid Gossbydal åka kollektivt (30-35 kollektivresenärer + 95-150 tidigare bilresenärer). Kollektivtrafikandelen under maxtimman skulle då öka från nuvarande 19 till ca 35%. Denna ökning skulle förenklat motsvara ett behov av ytterligare 5-6 bussturer/ maxtimma (under förutsättning att samma beläggning råder på nya bussturer som befintliga, d v s 25-30 resenärer/buss). Delar av behovet kan täckas av de planerade nya bussturerna från Öckerö med 3 turer på morgonen (antag 1 tur/maxtimma) och ny buss från Lilla Varholmen mot Lindholmen / centrum med 2-4 turer/maxtimma. Därmed skulle planerade bussturer i snittet vid Gossbydal uppgå till 3-5 turer/maxtimma. Med ett behov på 6 turer betyder det att ytterligare 1-3 turer/maxtimma behöver sättas in för att teoretiskt täcka behovet fram till år 2015. Dessa skulle med fördel kunna utgöras av snabbussar mot centrum som bara stannar på hållplatserna längs Hjuviksvägen. Med motsvarande resonemang skulle även ytterligare bostäder kunna kompenseras med fler bussturer. Vi förutätter att de nya invånarna reser i samma utsträckning som de befintliga (i dagläget genererar ca 6 200 boende längs Hjuviksvägen ca 700 fordon/maxtimma vid Gossbydal). 100 lägenheter med 300 nya invånare skulle generera knappt 50 kollektivtrafikresenärer/maxtimma, vilket skulle motsvara

Kollektivresandeandelen från Öckeröarna har minskat de senaste åren, men är ändå större än från områdena runt Hjuviksvägen. 35 drygt 1,5 extra bussturer (eller ca 35 fordon/maxtimma + 7 kollektivtrafikresenärer). Ovanstående förenklade räkneexempel skall ses som en grund till ett resonemang om hur kollektivtrafikandelen i området kan ökas. Man skall också vara medveten om att nå 35% eller mer under högtrafiktimman kräver en omfattande satsning. Självklart måste det till andra satsningar än fler bussturer för att öka resandet med kollektivtrafiken och antalet bussturer kan inte heller ökas i all oändlighet. En generell översyn måste göras där studier av målpunkter för resenärer, åtgärder för att öka beläggningen på bussarna, kortare restider, ett enkelt och tydligt linjenät bara är några exempel, se vidare i kapitlet åtgärder. Var finns potentialen för ökat kollektivresande? Som tidigare beskrivits är restiderna med kollektivtrafiken från områdena kring Hjuviksvägen till de centrala delarna av Göteborg långa jämfört med bil. Andra orsaker till låg kollektivtrafikandel är långa avstånd till hållplatser, höga inkomster och högt bilinnehav. Merparten av hushållen i området kring Hjuviksvägen har två bilar. Öckerö kommun har årligen tagit fram statistik över kollektivtrafikandelar på färjorna. Mellan åren 1998 och 2005 har kollektivtrafikandelen sjunkit kraftigt (från 21% till 16%). Ett av skälen bedöms vara att direktbusstrafik drogs in för ett antal år sedan. Denna kommer dock att sättas in på nytt efter sommaren 2006. Sannolikt kommer detta innebära ökad kollektivtrafikandel från öarna. En stor potential att öka kollektivresandet bedöms dessutom finnas i de nya områdena i Amhult och i anslutning till en ny förbindelse mot Kongahällavägen. Det är mycket viktigt är redan från start erbjuda en attraktiv kollektivtrafik. Många av de inflyttande i de nya områdena är barnfamiljer. Heltidsarbeten i kombination med hämtning och lämning på daghem och skolor ställer stora krav på rimliga restider och flexibilitet i form av täta bussturer. En god kollektivtrafik kan medföra att fler familjer väljer att ha en bil alternativt väljer att skjuta inköp av en eventuell andrabil på framtiden.

Busskörfält mellan Bur och Domarringslänken samt mellan Domarringslänken och Sörredsvägen Omdisponering av färjeläget samt signalprioritering för kollektivtrafik mot Gbg Pendelparkeringar vid bl a Hästevik, Hällsvik, Gossbydal och Torslandakrysset Bevaka utbyggnad till busskörfält i samband med trafikplatsutbyggande Busskörfält mellan Amhults Busstorg och Bur (steg 1) samt mellan Flyghamnsvägen och Amhults Busstorg (steg 2) Busskörfält mellan hållplatserna Hällsvik och Gossbydal Busskörfält mellan hållplatsen Gossbydal och Flyghamnsvägen Förslag till åtgärdsprioritering Åtgärder på kort sikt 2006-2007 Åtgärder på mellanlång sikt 2008-2010 Åtgärder på lång sikt 2011-2015 36 Åtgärder med prioriteringsordning, större kartbild, se sid 44. Åtgärdsförslag Allmänt Under senare år har ett flertal utredningar som rör väg 155 och dess omgivningar tagits fram (se även bilaga). Ett antal åtgärdsförslag för att på olika sätt förbättra framkomligheten längs vägen har presenterats. Några åtgärder kommer också att genomföras redan under år 2006. En sammanfattande tabell över förslag till åtgärder finns sist i detta kapitel, se även karta ovan. Vi har valt att inte studera vägtrafiken isolerat från kollektivtrafiken utan snarare hur åtgärder kan genomföras parallellt inom bägge områdena för att ge resenärerna utmed sträckan olika valmöjligheter. Vår inriktning har varit hur vi kan öka kapaciteten och därmed framkomligheten för väg- och kollektivtrafik och hur vi kan förbättra kollektivtrafikens attraktivitet. De åtgärdsförslag som läggs fram rör en rad olika frågor - allt från fysiska åtgärder, signalreglering, utökad kapacitet genom fler körfält, separata kollektivtrafikkörfält och pendelparkering till realtidsinformation, bearbetning av hushåll och företag. Vi bedömer att det behövs ett paket av olika typer av åtgärder för att förbättra situationen utmed väg 155. Nedan beskrivs åtgärderna uppdelade i delsträckor: Delen Lilla Varholmen Gossbydal Ombyggnad av korsning vid Gossbydal Enligt problemstudien för Hjuviksvägen är Gossbydal den korsningspunkt (cirkulationsplats) som kommer att få störst framkomlighetsproblem de närmaste åren. Framkomligheten och alternativa åtgärder har utretts ytterligare och Vägverket har nu för avsikt att bygga om cirkulationen vid Gossbydal till en signalreglerad korsning. Detta kommer att innebära att antalet fordon som kan passera genom korsningspunkten ökar, förutsatt att kapaciteten på Gösta Fraenkels väg är tillräcklig. Projektering pågår och ombyggnaden bedöms utföras under 2006 / 2007. Status: Projektering pågår och ombyggnaden beräknas utföras under 2006 / 2007 Ansvarig: Vägverket Kostnad: 4-5 Mkr

Ringarna visar ett avstånd på 400 m från hållplatserna längs Hjuviksvägen, ett mått på god standard enligt Västtrafik. Pendelparkeringar kan ge ökade möjligheter att kombinera olika transportmedel. Ombyggnad av färjeläget vid Lilla Varholmen Lilla Varholmens färjeläge är störningskänsligt vid den högsta belastningen på eftermiddagarna i riktning mot Lilla Varholmen. Vid extrema tillfällen kan köerna bygga upp så långt på Hjuviksvägen att boende i Hjuvik har svårt att nå sina anslutande vägar. En skiss finns framtagen för omdisponering av färjeläget med ytterligare magasin för bilar som anländer såväl från som till färjorna. På morgonmaxtimman kan färjorna ha svårt att lossa fordonen då magasinen i färjeläget stundtals är otillräckliga. Vi föreslår dessutom en komplettering av signalregleringen för att kunna reglera trafikflödet från färjorna och in på Hjuviksvägen. Status: Vägverket har gått vidare med omdisponering av färjeläget och en ombyggnad kan komma att bli aktuell under slutet av 2006. Ansvarig: Vägverket Kostnad: 3,2 Mkr (avser omdisponering av färjeläget) Pendelparkering Problemet med de långa avstånden till hållplatserna från flera av bostadsområdena har uppmärksammats i ett flertal utredningar. Pendelparkeringar för bil och cykel planeras byggas i en första etapp inom ramen för Gökungen. I etapp 1 ingår pendelparkeringar vid Torslandakrysset, Torslanda Hästeviks väg och Hällsvik. Även Skra Bro ingår i etapp 1. I en andra etapp planeras utbyggnad vid Amhult, Hornkamsgatan och Lilleby. (Amhult anpassas till byggnation av ny knutpunkt). Pendelparkeringarna medför möjligheter att avsevärt korta restiden mellan bostad och busshållplats, genom att använda bil eller cykel och därmed ge förutsättningar att kunna kombinera olika transportmedel. Kostnaderna för utbyggnaderna är förhållandevis låga och åtgärderna föreslås genomföras under år 2006 och 2007. Status: Byggnation av pendelparkeringar planeras till åren 2006 och 2007 och finansieras av Gökungen Ansvarig: Västtrafik Kostnad: Etapp 1: 1,2 Mkr, Gökungen (Torslandakrysset, Torslanda Hästeviks väg, Hällsvik och Skra Bro) 37

38 Exempel på utformning av pendelparkeringar för bil respektive cykel. Etapp 2: drygt 1 Mkr, finansiering saknas (Amhult, Hornkamsgatan och Lilleby) Busskörfält mellan busshållplatserna Hällsvik och Gossbydal Ett alternativ som tidigare studerats är att bygga ut busskörfält på sträckan mellan Hällsviksvägen och Gossbydal. Sträckan mellan Hällsviksvägen och Gossbydals busshållplats föreslås genomföras på kort sikt, främst med hänsyn till de stora framkomlighetsproblem som råder utmed sträckan. Busskörfältet beräknas ge god effekt till en rimlig kostnad. Sträckan från Gossbydals busshållplats och fram till korsningen Gossbydal föreslås byggas som en andra etapp då kostnaden för denna del är betydligt högre. Sträckan fram till Gossbydalskorsningen kommer sannolikt endast att nyttjas av bussar som inte skall anlöpa Amhult. Utbyggnaden föreslås genomföras på 2-5 års sikt. Status: Inget beslut fattat Ansvarig: Vägverket Kostnad: 3-4 Mkr. Kostnaden avser en uppskattad del av busskörfält på hela sträckan mellan Hällsviksvägen och Gossbydalskorsningen. Delen mellan Gossbydals busshållplats fram till Gossbydalskorsningen är betydligt dyrare p g a att en befintlig gång- och cykeltunnel måste breddas. Kostnaden för hela sträckan har beräknas uppgå till 9 Mkr. Komplettering med snabbussar och översyn av busslinjenätet För att korta restiderna med busstrafiken föreslås att möjligheten till ny snabbuss utreds. En ny snabbuss föreslås stanna på hållplatserna längs Hjuviksvägen mellan Lilla Varholmen och Gossbydal för att därefter gå direkt till Nils Ericsonsplatsen/centrum (möjligen med ytterligare stopp vid t ex Hjalmar Brantingsplatsen). En ny snabbuss skulle kunna utgöra ett komplement till nuvarande linje 241. Vidare bör en generell översyn göras av busslinjetrafiken på sträckan med avseende på möjligheter att öka attraktiviteten för kollektivtrafiken. Huvudfokus bör ligga på att försöka korta restiderna men också att anpassa tidtabeller till rådande framkomlighetsproblem under högtrafik ses som en viktig del. Bussarna har i dagsläget mycket svårt att hålla tidtabellerna

De långa köer som dagligen uppstår på Hjuviksvägen mellan Hällsvik och Gossbydal är en anledning till att anlägga ett separat busskörfält på sträckan. 39 och är nästan alltid sena efter Hjuviksvägen. Även möjligheter till fler busslinjer och ökad turtäthet bör ses över. Status: Inget beslut fattat Ansvarig: Västtrafik och Göteborgs Stad Kostnad: Beräknad bruttokostnad för snabbuss med två turer/maxtimma är 4-5 Mkr/år. Därefter avgår en beräknad intäkt på 3-4 Mkr/år. Delen Gossbydal - Bur Busskörfält på Gösta Fraenkels väg Ytterligare åtgärder som kan förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken är busskörfält längs Gösta Fraenkels väg, i första hand på sträckan mellan det nya busstorget vid Amhult och Bur. Sträckan kommer i framtiden att trafikeras av ett mycket stort antal bussar, då även stora delar av busstrafiken från Torslanda kommer att gå via knutpunkt Amhult. På sträckan mellan Amhult och Bur kommer dessutom de totala trafikflödena att öka kraftigt i takt med bostads- och verksamhetsutbyggnaden, vilket kommer att leda till framkomlighetsproblem på sträckan under högtrafik. Busskörfält mellan Gossbydal och Amhult kommer att nyttjas av i huvudsak snabbbussar. I dagsläget flyter trafiken förhållandevis bra på sträckan men belastningen kommer att öka i takt med ökande trafik och efter det att korsningen i Gossbydal byggs om för ökad kapacitet. Busskörfält föreslås byggas på 2-5 års sikt i första hand i riktning mot centrum. Delsträckan skall ses som en del i ett genomgående kollektivtrafikstråk mot centrum. Behovet av busskörfält i riktning mot Lilla Varholmen är svårbedömt i dagsläget. Förslaget är att detta utreds vidare efter det att Gossbydalskorsningen byggts och snabbusstrafiken setts över. Status: Inget beslut fattat Ansvarig: Vägverket Kostnad: Kostnaden kan grovt jämföras med vägutbyggnad till tre respektive fyra körfält på Gösta Fraenkelsväg mellan Gossbydal och Bur, kostnaderna har bedömts uppgå till 15 Mkr respektive 19 Mkr.

40 Utökad kapacitet på Gösta Fraenkels väg Fler körfält för biltrafiken har studerats tidigare och kommer sannolikt att erfordras inom en snar framtid. Såväl komplettering från två körfält till tre eller fyra körfält har diskuterats. Sträckan kommer att bestå av flera korsningspunkter och det finns många intressen att ta hänsyn till. På sträckan rekommenderas initialt en trafikutredning för att nå bästa möjliga lösning. Status: Inget beslut fattat Ansvarig: Vägverket Kostnad: Kostnader för utbyggnad till tre respektive fyra körfält på Gösta Fraenkelsväg mellan Gossbydal och Bur, kostnaderna har bedömts uppgå till 15 Mkr respektive 19 Mkr. Delen Bur - Vädermotet Busskörfält mellan Bur och ny förbindelse mot Kongahällavägen På sträckan mellan Bur och anslutningen till den nya förbindelsen mot Kongahällavägen förväntas inte några direkta framkomlighetsproblem uppkomma inom den närmaste framtiden. Sträckan utgör dock en viktig sista del som knyter ihop ett genomgående stråk av kollektivtrafikkörfält utmed hela sträckan mellan Hällsviks busshållplats och Vädermotet. Med hänsyn till detta samt då sträckan är förhållandevis kort föreslås busskörfält även här. Utbyggnad kan dock ske på längre sikt, om ca 5-10 år. Status: Inget beslut fattat Ansvarig: Vägverket Kostnad: Drygt 50 Mkr (avser hela sträckan från Bur till Sörredsvägen) Busskörfält mellan ny förbindelse mot Kongahällavägen och Sörredsvägen Inom ramen för Gökungenprojektet har det skissats på busskörfält mellan Bur och Sörredsvägen. På grund av arbetet med trafikplatsutredningen mellan Sörredsmotet och Vädermotet så är det i dagsläget inte aktuellt att bygga busskörfält längs hela sträckan mellan Bur och Vädermotet. Det är dock möjligt att bygga busskörfält mellan Bur och Sörredsvägen. Hänsyn måste tas till den nya anslutningen, tvärförbindelsen mot Kongahällavägen. Vi föreslår en utbyggnad inom 2-5 år. I dagsläget finns ingen finansiering och bygghandlingar saknas. Vi förutsätter att den nya anslutningen mot Kongahällavägen blir planskild.

41 Status: Inget beslut fattat Ansvarig: Vägverket Kostnad: Drygt 50 Mkr (avser hela sträckan från Bur till Sörredsvägen) Busskörfält mellan Sörredsvägen och Vädermotet På östra delen av väg 155, sträckan mellan Sörredsvägen och Vädermotet, föreslås i den av Vägverket nyligen framtagna vägutredningen ombyggnad till tre trafikplatser. Samtliga signalkorsningar kommer att byggas bort. I vägutredningen förutsätts att busskörfält byggs utmed sträckan. Det är inte sannolikt eller rimligt att busskörfält kommer att byggas innan trafikplatserna p g a att trafikplatsutbyggnaderna medför att befintlig väg måste justeras i såväl plan- som höjdläge på i stort sett hela sträckan. Status: Vägutredning på remiss. 372 Mkr avsatt i regional plan. Ansvarig: Vägverket Kostnad: 485-555 Mkr, varav busskörfält ca 30 Mkr. Övergripande åtgärder Realtidsinfo Realtidsinformationsskyltar sätts upp på sammantaget 10 busshållplatser i riktning mot centrum. De aktuella hållplatserna är samtliga på sträckan mellan Lilla Varholmen och Bur, inklusive Torslanda Torg. Dessutom bör möjligheterna till upprustning av hållplatserna ses över.knutpunkt Amhult är inte medräknad då denna förutsätts få realtidsinformation i samband med byggnation. För att realtidsinformationen skall fungera krävs det även att samtliga bussar som trafikerar sträckan utrustas med erforderlig teknik. Status: Inget beslut fattat Ansvarig: Västtrafik och Vägverket Kostnad: Ca 1,5 Mkr, inkl. elinstallation. Kostnaden är en översiktlig skattning med förutsättningen att 10 skyltar utplaceras à 100 000 kr samt med en installationskostnad på ca 30 000-70 000 kr/skylt. Information och direktbearbetning En viktig del är information och direktbearbetning av hushåll, företag och skolor av de nya möjligheter till kollektivttrafik som erbjuds.

42 Vi vill också understryka vikten av att så tidigt som möjligt i samband med nybyggnation av bostadsområden erbjuda en god kollektivtrafik. Då finns en betydligt större möjlighet att påverka potentiella resenärer än om åtgärderna kommer i efterhand. Status: Medel till direktbearbetning finns inom ramen för KLIMP under år 2006 / 2007 Ansvarig: Göteborgs Stad och Västtrafik Kostnad: Ca 0,5 Mkr/år Övriga åtgärder Snabbfärja mellan Öckerö/Hönö och centrum Ett försök med snabbfärja mellan öarna och centrum genomfördes under år 2005. Enligt en utvärderingsrapport beräknas ca 1 300-1 500 bilresenärer på öarna ha resmål som direkt skulle kunna gynnas av en snabbåt. Med samma kollektivtrafikandel som idag beräknas 200-240 resenärer åka med en snabbåten per dag. Med hänsyn till den positiva utgången av den provtrafik som utförts bedöms 300 resor/dag som ett rimligt antagande. Detta skulle enligt utredningen medföra att fordonstrafiken på färjorna och Hjuviksvägen skulle minska med drygt 200 fordon/dygn. Försöksfärjan tog ca 100 personer men skulle en permanent linje upprättas skulle troligtvis en större färja (180 personer) bli aktuell. Då en snabbåttur under maxtimman skulle kunna ge en betydande avlastning på Hjuviksvägen bör frågan om snabbfärja studeras vidare. Reversibla körfält Som tidigare beskrivits i denna rapport är det längs Hjuviksvägen som framkomlighetsproblemen är allra störst under högtrafik. Vägen är relativt smal med många korsningar och på många sträckor ligger det hus mycket nära vägen vilket försvårar framkomlighetsåtgärder. I problemstudien föreslås fortsatt utredning av ett reversibelt körfält för kollektivtrafiken längs Hjuviksvägen, för att öka dess konkurrenskraft gentemot bilen. Förslaget har utretts vidare och Vägverket har kommit fram till att det i princip är tekniskt möjligt att bygga detta extra körfält på sträckan mellan Torslanda Hästeviks väg och Gossbydal. Men åtgärden är kostsam, bl a beroende på att en omfattande skyltning krävs. Vägverket anser sig vara fär-

43 dig med att utreda frågan och i dagsläget är åtgärden vilande. Trafikkontoret bedömer att kostnaderna på ca 40 Mkr är så stora att det i förhållande till nyttan i dagsläget inte är rimligt att gå vidare med förslaget. Ombyggnad av korsningar mm längs Hjuviksvägen Inom ramen för problemstudien för Hjuviksvägen diskuterades också mindre ombyggnadsförslag i korsningspunkterna längs Hjuviksvägen, som ett led i att öka kapaciteten längs vägen. Även separata svängfält samt vävningsfält ut från cirkulationerna diskuterades. Cirkulationen vid Skalkorgarna har en kapacitet på ca 1 200 fordon/maxtimme jämfört med vägens kapacitet på ca 1 500 fordon/maxtimme. För närvarande finns inga planer på ytterligare ombyggnader i korsningspunkter.

N Bevaka utbyggnad till busskörfält i samband med trafikplatsutbyggande 44 Busskörfält mellan Bur och Domarringslänken samt mellan Domarringslänken och Sörredsvägen Kapacitetshöjande åtgärder för biltrafik samt Busskörfält mellan Amhults Busstorg och Bur (steg 1) samt mellan Flyghamnsvägen och Amhults Busstorg (steg 2) Ombyggnad av korsningen vid Gossbydal Busskörfält mellan hållplatsen Gossbydal och Flyghamnsvägen Busskörfält mellan hållplatserna Hällsvik och Gossbydal Pendelparkeringar vid bl a Hästevik, Hällsvik, Hornkamsgatan, LiIlleby och Torslandakrysset Förslag till åtgärdsprioritering Åtgärder på kort sikt 2006-2007 Åtgärder på mellanlång sikt 2008-2010 Omdisponering av färjeläget samt signalprioritering för kollektivtrafik mot Gbg Åtgärder på lång sikt 2011-2015 För övergripande åtgärder: se sammanställning Prioriteringsordning

Lilla Varholmen - Gossbydal Utbyggnad Ansvarig Kostnad, Mkr Ombyggnad av korsningen vid Gossbydal (planerad byggnation år 2006) inom 1 år Vägverket 4-5 Mkr Ombyggnad av färjeläget vid Lilla Varholmen (ev. byggnation år 2006) 0-2 år Vägverket 3,2 Mkr Utbyggnad av pendelparkeringar, etapp 1+2 0-2 år Västtrafik 2-2,5 Mkr Busskörfält mellan busshållplatserna Hällsviksvägen och Gossbydal 0-2 år Vägverket 3-4 Mkr* Utredning av möjligheter till kompletterande snabbusstrafik 0-2 år Västtrafik och Göteborgs Stad 4-5 Mkr brutto** Gossbydal - Bur Utökad kapacitet på Gösta Fraenkels väg 2-5 år Vägverket 15-19 Mkr 45 Busskörfält på sträckan mellan Amhult och Bur 2-5 år Vägverket Busskörfält på sträckan mellan hållplats Gossbydal och Amhult, i riktning mot centrum 2-5 år Vägverket ca 15-19 Mkr Bur - Vädermotet Busskörfält på sträckan mellan Bur och den nya förbindelsen mot Kongahällavägen 5-10 år Vägverket Busskörfält på sträckan mellan den nya drygt 50 Mkr förbindelsen mot Kongahällavägen och Sörredsmotet (i samband med byggnation av nya bostäder vid Kongahällav.) 2-5 år Vägverket Busskörfält mellan Sörredsvägen och Vädermotet 5-10 år Vägverket ca 30 Mkr Övergipande åtgärder Realtidsinformation på 10 busshållplatser in mot centrum Information och direktbearbetning 0-2 år kontinuerligt Västtrafik och Vägverket Göteborgs Stad, Västtrafik och Öckerö kommun 1-2 Mkr 0,5 Mkr/år Snabbfärja mellan öarna och centrum utreds vidare Västtrafik 0,1 Mkr (utredningskostnad) * avser hela sträckan mellan korsningarna Gossbydal och Bur, utbyggnad från två till tre körfält alternativt fyra körfält ** 4-5 Mkr i bruttokostnad, från kostnaden avgår ca 2-3 Mkr i beräknade intäkter Utbyggnadsordning, ansvarig och kostnader. Kostnadsuppskattningarna varierar kraftigt vad gäller nivå och osäkerhet och skall därför ses mer som en ungefärlig kostnadsnivå.

Bilaga Dagens planer för busstrafiken på västra Hisingen Det nya busstorget i Amhult kan vara klart tidigast 2007 och i samband med att det tas i bruk kommer kollektivtrafiken på västra Hisingen att genomgå en förändring. Nedan listas de ändringar av kollektivtrafikens linjenät och turtäthet som för närvarande planeras av Västtrafik. Busslinjer Från Lilla Varholmen, Hjuviksvägen Förutom de två nya linjer som har beskrivits, och som planeras på kort sikt, planeras inga nya linjer att trafikera Hjuviksvägen. Från Torslanda och Lilleby När Amhults busstorg är klart kommer linje 21 endast att trafikera sträckan Hornkamsgatan- Amhult och kommer alltså inte att fortsätta in mot Göteborg. Även linje 23 kommer att få Amhult som ändhållplats. Dagens snabbuss 121 kommer att finnas kvar, men kommer inte att angöra busstorget i Amhult. Från Torslanda kommer ytterligare en snabbuss gå in till Hjalmar Brantingsplatsen, linje 123. Den kommer inte heller att gå in i Amhult utan kommer att passera vid Torslandakrysset. När Domarringsförbindelsen öppnas kommer bussen troligtvis trafikeras den vägen i stället. Linje 25 kommer även fortsättningsvis trafikera Kongahällavägen mot Skra Bro och Centrum. Från Amhult Då de nya bostadsområden inom Amhult breder ut sig över en ganska stor yta så kommer en ny matarbusslinje att köra mellan de övre delarna av området och Amhults busstorg. I övrigt kommer samtliga ovan beskrivna bussar från västra Hisingen troligtvis att trafikera Amhults busstorg, förutom busslinjerna 241 och 291 från Öckerö samt snabbusslinjerna 121 och 123 från Torslanda. B1

B2 Turtäthet Det finns inga tidtabeller fastställda för den framtida busstrafiken. I det förslag som ligger från Västtrafik kommer turtätheten öka för de flesta linjerna Från Lilla Varholmen, Hjuviksvägen Turtätheten för linje 240 beräknas inte ökas, men i och med de två nya linjerna som planeras (126 och 291) kommer det troligtvis att avgå ca 11 bussar mellan klockan 05.55-07.00 och mellan kl 07.00-08.00 ca 12 bussar. Då endast tre turer av linje 291 kommer att sättas in från början minskar turtätheten totalt efter kl 8.00 från Lilla Varholmen. Mellan kl 08.00-09.00 kommer ca 6 turer att avgå. samma turtäthet gälla även mellan kl 06.00-07.00 och mellan kl 08.00-09.00. Från Amhult Det är svårt att uppskatta hur många bussar som kommer att avgå från busstorget i Amhult då linjesträckningen ändras för ett flertal linjer. Troligtvis kommer ca 12 bussar avgå per timme under högtrafik 06.00-09.00 från Amhults busstorg in mot Göteborg via väg 155. Det innebär att turtätheten inte kommer att öka så mycket, men det beror till största delen på snabbussarna som inte passerar Amhult. Tittar man däremot på snittet vid Bur så kommer antalet bussar troligtvis att öka med ca 4 per timme. Från Torslanda och Lilleby Samtliga bussar från Torslanda och Lilleby passerar Torslanda Torg där antalet bussar som kommer att passera mellan kl 06.00-07.00 troligtvis kommer att öka från dagens 8 till 10-12 stycken. Linje 121 planeras få en turtäthet på 10 minuter och linje 123 på 15 minuter. Totalt kommer turtätheten förbi Torslanda Torg öka från 10 till ca 14 bussar mellan klockan 07.00 och 08.00. Enligt förslaget kommer

Tidigare och pågående utredningar Att södra och västra Hisingen är ett attraktivt men problematiskt område kommunikationsmässigt visar sig inte minst genom att ett flertal utredningar och projekteringsarbeten som rör väg 155 och dess närområde har utförts eller pågår inom Göteborgs Stads Trafikkontor och Stadsbyggnadskontor, Vägverket, Banverket, Västtrafik, Göteborgs Hamn, m fl. Nedan ges en beskrivning av några av dessa arbeten och dess status i december 2005. K2020 - Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet Göteborgs Stad m fl, juni 2005 K2020 är benämningen på ett förslag till målbild för kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret, Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad, Västtrafik, Banverket, Vägverket, Göteborgsregionens kommunalförbund samt Västra Götalandsregionen. Syftet med K2020 är att skapa en gemensam framtidsbild som underlag för planering och beslut i respektive organisation. Fyra delmål är utpekade som de viktigaste i rapporten K2020, två av dessa är egna utrymmen för kollektivtrafiken utmed alla infarter in mot Göteborg samt utvecklade knutpunkter som knyts samman med snabb och tät kollektivtrafik. I rapporten trycker man på att kollektivtrafiken måste bli snabbare än idag och det påtalas även att kopplingen mellan olika trafikslag måste utvecklas för att kollektivtrafiken ska bli attraktiv. Det krävs dessutom att den samverkar med bebyggelsen, till exempel att bytespunkter förläggs till centrumbildningar. En utveckling av knutpunkterna i framtidens kollektivtrafiksystem kräver en tydlig prioritering av utbyggnad och utformning. Bilister kan till exempel attraheras till kollektivtrafiken om infartsparkeringar läggs i anslutning till kollektivtrafiken i de yttre delarna av Göteborgsområdet. Att cykla till hållplatsen kan bli ett alternativ om det finns bra parkering. B3

B4 Vägutredning; Väg 155 delen Västra Hisingen- Öckerö kommun Vägverket- Samrådshandling oktober 2004 Vägutredningen behandlar en framtida förbindelse till Öckerö kommun. Alternativen är fortsatt färjedrift där Hjuviksvägen även i fortsättningen blir en del av väg 155 eller en broförbindelse till Öckerö via Björkö från Hästeviksberget. I ett sådant alternativ får väg 155 en ny sträckning från Gossbydal och Hjuviksvägen får då en ny funktion som lokalväg. Vägutredningen är på remiss och ett resmissvar väntas från GR under våren 2006 (en sammanslagning av Göteborgs och Öckerös remissvar). Om ett beslut att en ny broförbindelse ska byggas fattas så kan den vara färdigbyggd tidigast 2015. Vägutredning; Väg 155, Bulyckevägen-Vädermotet, planskilda korsningar Vägverket- Förslagshandling november 2005 Vägutredningen behandlar ombyggnad till tre trafikplatser; Sörredsmotet (nuvarande signalreglerad korsning vid Sörredsvägen), Ytterhamnsmotet (nuvarande Oljevägsmotet) samt Vädermotet. Utredningen beskriver olika utformningar av trafikplatserna samt olika principlösningar för trafikföringen för väg 155 respektive Hisingsleden. I samband med trafikplatsernas utbyggnad planeras trafiksäkerhetsåtgärder på de delar av väg 155 som ligger mellan trafikplatserna. Vägutredningen föreslår separata busskörfält längs väg 155 på sträckan oberoende av valda trafikplatsalternativ. Under hösten 2006 bedöms en samrådshandling finnas klar. En utbyggnadsetapp av trafikplatserna finns med i den regionala planen med byggstart 2010-2012 och en etapp finns med i planen 2013-2015. Arbetsplan & Bygghandling; Väg 155 Torslandavägen, delen Bulyckevägen- Vädermotet Vägverket- 2004 Vägverket har utfört förstudie, arbetsplan och bygghandling för trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs väg 155, på delen Bulyckevägen (Syrhålamotet) - Vädermotet. Syftet var att förbättra trafiksäkerheten genom att bygga mitträcke på sträckan samt bredda vägrenarna. Senare har man

B5 inom ramen för Gökungen även skissat på separata bussfiler på sträckan, samt en fortsättning till Bur, som ett tillägg till bygghandlingen. Dock är inte dessa busskörfält detaljprojekterade. I vägutredningen för de tre trafikplatserna längs väg 155 ingår också att studera trafiksäkerhetsåtgärder på sträckan. Därför är de föreslagna åtgärderna i denna bygghandling inte längre aktuella. Dock finns det möjlighet att bygga busskörfält från Bur till Syrhålamotet och vidare till Sörredsvägen som inte nödvändigtvis behöver byggas om vid en utbyggnad av trafikplatserna. Dock vill inte Vägverket att det byggs busskörfält på sträckan väster om Sörredsvägen utan att standarden på hela vägen höjs. Alltså finns det i dagsläget ingen finansiering till åtgärderna. Strukturstudier för västra Hisingen Stadsbyggnadskontoret- Fortlöpande arbete Stadsbyggnadskontoret har sedan flera år jobbat fortlöpande med strukturstudier för västra Hisingen och ett antal delrapporter har författats. Strukturstudierna tar bland annat upp frågeställningar om hur en framtida utveckling och tillväxt i Göteborg kommer att påverka västra Hisingen och vilken potential det finns att möta densamma. Syftet är att utveckla strategin för utvecklingen på såväl kort (10 år) som lång (exempelvis 30 år) sikt. Program för tvärförbindelser i Torslanda Stadsbyggnadskontoret- december 2005 För att kunna förtäta västra Hisingen ytterligare krävs en bättre infrastruktur. Stadsbyggnadskontoret har inom ramen för strukturstudierna utrett möjligheten att bygga en tvärförbindelse mellan Kongahällavägen och väg 155. Tre olika lokaliseringar var aktuella från början, varav två finns kvar och är presente-

B6 rade i programmet. Den ena kallas för Domarringsförbindelsen och förbinder Kongahällavägen med väg 155 strax öster om Bur. Det andra alternativet, Älvegårdsförbindelsen, är östligare och tvärförbindelsen anknyter väg 155 vid Syrhålamotet. Stadsbyggnadskontoret förordar Domarringsförbindelsen och presenterade förslaget för Byggnadsnämnden i december, men Stadsdelsförvaltningen har motsatt sig förslaget och vill ha det andra alternativet. Arbetet planeras att återupptas 2006. Finansiering finns för en tvärförbindelse och denna kan vara färdigbyggd tidigast hösten 2007, om det inte blir några överklaganden. Dock påpekas det i programmet att på längre sikt, ca 10 år, kommer två tvärförbindelser att behövas mellan Kongahällavägen och väg 155 om framkomligheten skall vara god. Kollektivtrafikstråk längs väg 155, delen Syrhåla- Amhult Stadsbyggnadskontoret- Koncept 2005-05-09 Inom ramen för strukturstudierna har Stadsbyggnadskontoret utrett möjligheten att i framtiden ha spårbunden trafik till Amhult. Syftet med utredningen har varit att inför framtida planering kunna reservera ett geografiskt läge för spårbunden trafik på lång sikt. På kortare sikt skulle det reserverade området kunna användas för annan separerad kollektivtrafik. På sträckan mellan Syrhåla och Bur har ett flertal olika sträckningar studerats, men inget beslut har fattats. Vilket man kommer att välja att arbeta vidare med beror på en rad olika faktorer, till exempel på hamnbanans framtida sträckning. När det gäller sträckan Bur- Amhult är man överens om att det lämpligaste är att planera för ett kollektivtrafikstråk på den norra sidan av väg 155, främst baserat på att all bebyggelse ligger på den sidan. Arbetet med kollektivtrafikstråket kommer att fortsätta under 2006.

B7 Förstudie- Hamnbanan Banverket- Förslagshandling hösten 2005 Hamnbanan förser framför allt Göteborgs hamn, men även de stora industrierna som Volvo och raffinaderierna, med gods på järnväg. Kapacitetstaket kan vara nått om ett antal år och dessutom går sträckningen rakt igenom norra Älvstranden som är ett stort exploateringsområde. I pågående förstudie studeras en utbyggnad av hamnbanan i befintlig och ny sträckning. Hamnbanans läge påverkar inte väg 155 och dess omgivningar nämnvärt och ger därför inte någon påverkan för framkomligheten. Framtida busstrafik i Torslanda Västtrafik- Pågående arbete I samband med att Amhultområdet bebyggs planeras även en större bussterminal. Denna kan vara i drift tidigast 2007. I samband med att terminalen kommer att tas i drift har Västtrafik gjort en översyn av busslinjerna på västra Hisingen och planerar en del justeringar i linjesträckningarna och tidtabellerna. Utredning angående tänkbara pendelparkeringar i Torslanda Trafikkontoret- Koncept december 2005 De boende längs Hjuviksvägen, främst i Gossbydal, Hällsvik och Hästevik, har långa avstånd till busshållplatserna. I syfte att öka kollektivtrafikens tillgänglighet och konkurrenskraft utreder Trafikkontoret lämpliga platser för pendelparkeringar för bil och cykel. Om finansiering finns, så kan parkeringarna byggas under 2006. Ombyggnad av korsningspunkt vid Gossbydal Vägverket- Projektering 2005-2006 Cirkulationsplatsen vid Gossbydal lokaliserades som en punkt med stora framkomlighetsproblem i problemstudien för Hjuviksvägen. Som en följd av detta har en alternativ utformning utretts av Vägverket och kommit fram till att en signalreglerad korsning ger en ökad genomströmning av trafiken. Projektering av korsningen pågår under vintern 2005-2006. Enligt Vägverkets planer skall korsningen kunna byggas om under 2006.

B8 Omdisponering av Färjeläget på Lilla Varholmen Vägverket- Omdisponering under 2006 Problemstudien för Hjuviksvägen visar på att antalet uppställningsplatser för bilar i väntan på färjan till Öckerö är får få, vilket innebär att bilarna ibland köar upp längs Hjuviksvägen under maxtrafik. En omdisponering av färjeläget skulle ge ett extra väntmagasin vilket skulle förbättra framkomligheten för bilister/boende som har andra målpunkter än färjeläget. Öster om Bottnevägen. Ca 90 bostäder. Norr om Bottnevägen. Ca 60 bostäder. Älvegårdsvägen. Ca 400 bostäder. Ytterligare ca 400 bostäder kring Kongahällavägen. Om Vägverket får fram medel så kan färjeterminalen omdisponeras under 2006. Diverse aktuella detaljplaner Stadsbyggnadskontoret- Pågående Följande detaljplaner för bostäder är aktuella på västra Hisingen. Den stora bostads- och handelsexpansionen kommer att påverka trafikflödet på väg 155: Diverse detaljplaner för Amhult. Ca 1000 bostäder totalt, samt större handels- och verksamhetsytor, vid färdigställande 2007-2008. Nötö. Ca 100 bostäder. Lysetvägen. Ca 60+15 bostäder.

Trafikkontoret, Box 2403, S-403 16 Göteborg. Besöksadress: Köpmansgatan 20. Hållplats: Brunn spar ken Internetadress: http://www.trafikkontoret.goteborg.se Tel 031-61 37 00. Fax 031/711 98 33. E-post trafikkontoret@trafikkontoret.goteborg.se