LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025 ska alternativ Hög vara huvudalternativ. En avstämning av befolkningsprognosen för år 2011 ska göras efter tredje kvartalet inför beslut om budget. Sammanfattning Kommunledningskontoret har tagit fram förslag till ramar för planeringen med hänsyn till förväntad befolkningsutveckling femton år framåt. Förra årets positiva prognos överträffades med 0,3 procent för 2010. Den negativa befolkningsutvecklingen hittills under 2011 gör framtiden svårbedömd, men kommunledningen vill genom en starkt positiv framtidsbild medverka till att den väntade expansionen av både arbetstillfällen och folkmängd i Ludvika blir verklighet. Därför föreslår kontoret att alternativet Hög blir huvudalternativ med en viss justering nedåt under första prognosåret. Befolkningsförändringarna i de tre alternativen sammanfattas nedan. Prognos- Folkm 31 dec Prognos 31 dec resp år Förändring femårsperioder Förändr alternativ 2010 2015 2020 2025 2011-15 2016-20 2021-25 totalt Hög 25810 26157 26795 27561 347 638 766 1751 Medel 25810 25820 26063 26410 10 243 347 600 Låg 25810 25538 25400 25355-272 -138-45 -455 SCB 25810 25728 25786 25825-82 58 39 15 Ärendebeskrivning Utfall 2010 Den positiva befolkningsutvecklingen fortsatte för tredje året i rad. Under 2010 ökade vi med 160 personer, vilket är 32 fler än under 2009. Antalet födda och döda ligger nästan exakt lika som föregående år. Antalet födda barn per kvinna ligger kvar på 2,1. Men vi har fortfarande färre födda än döda vilket betyder att flyttnettot står för hela befolkningsökningen. Både in- och utflyttning ökade under 2010 men nettot på plus 241 blev ändå större än föregående år. Folkmängden på 25 810 överträffade prognosens medelalternativ med 68 personer, en differens på 0,3 procent. Ser man på varifrån och vart folk flyttar, så har Ludvika även 2010 ett plus i flyttningen gentemot såväl det egna länet som övriga Sverige och utlandet. Inflyttningen från utlandet minskade men ger ändå det överlägset största tillskottet. Det är framför allt unga vuxna och nya pensionärer som ökar i antal medan skolåldrarna minskar. Förskoleåldrarna fortsätter att öka även detta år. För
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) tredje året i rad är vi fler män än kvinnor i kommunen, och skillnaden ökar genom större tillskott av män. De tre senaste åren har Ludvika församling med framför allt Ludvika tätort haft en mycket bra tillväxt. De övriga församlingarna har i stort sett haft en negativ utveckling, även om Grangärdedelen i Gränje-Säfsnäs församling ökade lite det senaste året. Utgångspunkt för årets prognos Fram till vecka 18 i år har folkmängden minskat med 25 personer sedan årsskiftet, medan den vid samma tid förra året istället ökade med cirka 120 personer. Den stora skillnaden beror främst på att inflyttningen minskat, mest från utlandet men också från övriga Sverige. Även utflyttningen har ökat. Tendensen med minskad invandring bekräftas av flyktingmottagningen, som menar att såväl förändrade ekonomiska villkor för flyktingarna som ändrad organisation av mottagandet påverkat hur många som kommer hit. Att inflyttningen minskat kan också bero på svårighet att få bostad i Ludvika då vår reserv av tomma lägenheter tagit slut, och planerat bostadsbyggande ännu inte kommit igång. Vad tror vi då om in- och utflyttning för kommande år? Den goda konjunkturen i Ludvika har varit gynnsam för både in- och utflyttning, men nu när högkonjunkturen märks i hela landet så ökar förstås utflyttningsrisken. Det största hotet de allra närmaste åren är nog att inflyttningen mattas av genom minskad invandring och svårigheter att finna bostad för nytillkommande arbetskraft, samtidigt som högkonjunkturen ute i landet ökar viljan att flytta ut. Om sen Ludvikas expansion förverkligas är det största hotet att den arbetskraft vi då drar till oss blir gästarbetare och pendlare som inte bosätter sig här, utan snabbt försvinner igen när Ludvikaboomen mattas av. Dessa risker kan dock vägas upp av vår unikt starka arbetsmarknad genom expansion av näringslivet och inte minst stora pensionsavgångar inom offentlig sektor (drygt 100 om året den kommande tioårsperioden enbart inom den kommunala organisationen). De rekryteringsbehov som uppstår måste sannolikt tillgodoses av både ökad arbetskraftsinvandring, ökad inflyttning från andra kommuner och ökat kvarboende av ungdomar. Vår bedömning lutar liksom tidigare åt vinnarsituationen - Ludvika ligger rätt i tiden, men det gäller att ta vara på de goda förutsättningarna! Vi måste räkna med konkurrens från andra attraktiva regioner som också har högkonjunktur. Näringslivets expansion måste matchas med kommunala satsningar på flera fronter. Inte minst måste ett bostadsbyggande börja ta fart både inom vår egen kommun och i grannkommunerna för att inte bostadsbrist ska hämma utvecklingen. Vad kan då kommunen göra för att förbättra chanserna för att folk inte bara hittar arbete här utan också flyttar hit och stannar kvar?
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 (5) 1. Fotsätt arbetet med att skapa en attraktiv livsmiljö både i staden och på landsbygden. Kommunens/ stadens utbud och image måste höjas betydligt, och vi är på god väg. 2. Främja en hög invandring och utveckla en bra mottagning av och introduktion för alla inflyttare till kommunen. 3. Stark satsning på kommunikationerna mot Falun/ Borlänge, Örebro, Gävle och Västerås. Om Ludvika ingår i en betydligt större region än idag ökar chanserna att rekrytera kompetent arbetskraft som också vill bosätta sig och stanna kvar i kommunen. 4. Fördjupa regionsamarbetet såväl mot FalunBorlänge som mot Smedjebacken. Ju större utbud av arbete, bostäder, utbildning och service i närregionen desto större valfrihet för våra nuvarande och kommande invånare. Möjligheten ökar för ungdomar att bo kvar. 5. Sist men inte minst måste bostadsbyggandet komma igång snarast utifrån de planer som finns. Vi har ingen bostadsreserv längre, och bostadsbrist börjar redan bli en begränsande faktor för inflyttning. Det gäller inte bara Ludvika utan även grannkommunerna. Planeringstal 2011-2025 - gemensamma förutsättningar Vi bedömer att huvuddragen i de tidigare scenarierna fortfarande är aktuella. Att sedan trendbrott inträffar vet vi, men inte när. Därför får varje scenario illustrera en huvudtrend, så får man växla mellan dem. Viktigt alltså att ha de olika alternativen med sig i planeringen för säkrare beslut. Antaganden, åldersfördelningar mm baseras i princip på Ludvikas genomsnitt för de tre senaste åren men nivåerna på inflyttningen har varierats i de olika alternativen. Alternativ Hög ett högt och ökande flyttnetto ger allt större befolkningsökning Om vi får en kraftig expansion av industri och gruvor om några år så kan det tillsammans med pensionsavgångar i offentlig sektor påverka både inoch utflyttning åt rätt håll, och ge förutsättningar för en oanad befolkningstillväxt. Invandringen är fortsatt hög. Vi satsar starkt på bostadsbyggande och samarbete om kommunikationer, skolor mm inom hela Falun- Borlängeregionen och marknadsför våra fördelar gemensamt. En lyckad förnyelse av kollektivtrafiken med ökat utbud inom Ludvika och Smedjebacken ger ökat resande och bättre tillgänglighet inom hela regionen. Flyttnettot ger ett stabilt tillskott på i genomsnitt cirka 160 personer om året vilket tillsammans med fler födda ger en stadig befolkningsökning. Födelseunderskotet blir allt mindre. Folkmängden ökar med 347 personer den första femårsperioden och med totalt 1751 till år 2025. Alternativ Medel ett positivt flyttnetto runt 100 ger fortsatt befolkningstillväxt Detta alternativ liknar det högsta, med en bra expansion av näringslivet och en stark inflyttning men som ligger några år framåt. Här lyckas vi inte komma igång med bostadsbyggandet så snabbt, och neddragningar av kollektivtrafikutbudet försämrar tillgängligheten.
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4 (5) Trots att flyktinginvandringen har minskat ger flyttningen ett stabilt och ökande överskott på grund av den goda arbetsmarknaden. Det blir ändå ett litet minus i befolkningsutvecklingen de närmaste två åren, men därefter ökar folkmängden svagt hela perioden. Födelseunderskottet minskar men ligger alltjämnt på minus. Folkmängden ligger i stort sett still den första femårsperioden och ökar sen allt mer med totalt 600 personer till år 2025. Alternativ Låg minskade flyttströmmar ger befolkningsminskning Vi får inte den expansion av näringslivet som vi förväntat, antingen för att befintliga företag inte lyckas rekrytera arbetskraft eller tänkta etableringar inte blir av. Även om vi får en viss expansion så lyckas vi inte i konkurrens med andra regioner locka inflyttare i nämnvärd omfattning. Bostadsbyggandet kan inte genomföras, resandeunderlaget för kollektivtrafik stagnerar, infrastruktursatsningar skjuts på framtiden. Här minskar inflyttningen till tidigare nivåer (genomsnitt tio år bakåt), och utflyttning av stora ungdomskullar blir mycket kännbar. Trots att flyttnettot även i detta alternativ är positivt hela perioden så räcker det inte för en folkökning. Antalet födda blir lägre än i de övriga alternativen, och både antalet in- och utflyttare minskar något beroende på krympande befolkning. Resultatet blir ett litet minus i befolkningstillväxten varje år, men underskottet minskar successivt och närmar sig noll slutet av perioden. Den första femårsperioden minskar folkmängden med 272 personer och till år 2025 med totalt 455 personer. Alternativ SCB en jämförelse på längre sikt I år har SCB på uppdrag av Region Dalarna gjort en befolkningsprognos för flertalet av länets kommuner. Prognosen sträcker sig till år 2030 och grundar sig (med vissa lokala avvikelser) på mönstret för flyttning, barnafödande och dödlighet sex till tio år bakåt i kommunerna, anpassat efter SCB:s prognoser på riksnivå för de olika förändringsfaktorerna. I inflyttningen har man skilt på inrikes flyttning och invandring. För Ludvikas del blir resultatet mest likt alternativ Medel ovan. Ett stabilt flyttnetto runt 50-90 personer varje år ger en liten befolkningsminskning de närmaste fem åren, därefter ett plus under en tioårsperiod som sedan vänder till minus igen den sista femårsperioden till 2030. Sammanlagt blir det en minskning med 67 personer år 2011-2030. Detta alternativ blir sannolikt utgångspunkt för regionala bedömningar och satsningar inom Region Dalarna, Falun-Borlängeregionen mm. Observera dock att förra gången Ludvika var med i SCB:s prognos (år 2005) gick den förväntade befolkningsminskningen stick i stäv med den positiva utveckling som sedan följde! Jan-Erik Eriksson Planeringschef
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5 (5) Jämförelse av prognosalternativ, hela befolkningen Obs att diagrammet visar antal invånare över 20 000 Prognosalternativen i siffror