MAKROFOKUS. Vecka 8 (22-26 feb 2010)



Relevanta dokument
Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. OMX Index 1027,04-2,4% S&P ,88-1,4% 3 månaders Stibor 1,45% 5års swapränta 1,51% VIX Index 16,41.

Perspektiv på den låga inflationen

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport April 2016

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008

Sidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen. Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten. Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in

Konjunkturbarometern Företag och hushåll December 2010

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR

Konjunktur- och arbetsmarknadsläge i Västernorrland. Oktober 2015

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Konjunkturindikatorer 2015

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Småföretagsbarometern

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Konjunkturbarometern Kvartal. April 2005

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Småföretagsbarometern

Månadskommentar januari 2016

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

3 Den offentliga sektorns storlek

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Pressmeddelande från SCB kl 10:00 Nr 2003:014

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Inledning om penningpolitiken

Boverkets indikatorer

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Quick FX Update. Konsumentförtroende driver upp dollarn köp USDSEK. Valutaanalys. Swedbank Markets. Sammanfattning och slutsatser.

Inledning om penningpolitiken

Ekonomiska bedömningar

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

AFFÄRSBREVET FREDAG DEN 9 NOVEMBER 2012

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

VECKOBREV v.43 okt-13

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN

Småföretagsbarometern

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

4 Den makroekonomiska utvecklingen

Makrofokus. OMX Index 1098,62 +1,2% S&P ,07 + 0,1% 3 månaders Stibor 1,42% 5års swapränta 1,49% VIX Index 15,9.

VECKOBREV v.22 maj-15

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Månadskommentar oktober 2015

Lönerapport år Löner och löneutveckling år

FöreningsSparbanken Analys Nr december 2005

VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Höst 2014

BNP-tillväxten stannade av...sid 3 Uppdaterade nationalräkenskaper ger höjd BNP-nivå i höst... sid 18 Nummer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Konjunkturläget December 2011

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Utvärdering av prognoserna för 2013 samt

Brist på arbetskraft i Stockholm

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Konjunktur laget December 2015

Inledning om penningpolitiken

VECKOBREV v.13 mar-14

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april Foto: Astrakan / Folio

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

Prisindex för vård och omsorg

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q #5

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA

SIGNALEN INVESTERINGS INNEHÅLL

Makro Amerikansk BNP-tillväxt reviderades upp igen. Lägsta nivån på lagren av osålda bostäder sedan sommaren Se sidan 2.

Småföretagsbarometern

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

Penningpolitisk rapport Februari 2015

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

Importbarometern. Konjunktur, handelsmönster och regelbörda för svenska importörer. Tema: EU 2014:1. svenskhandel.se

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Transkript:

MAKROFOKUS Vecka 8 (22-26 feb 2010) Vi får denna vecka lite mer information om hur det är ställt med den europeiska konjunkturen. Viktigast är tisdagens IFO-index, som mäter stämningsläget inom det tyska näringslivet. Indexet väntas enligt konsensus ha stigit för elfte månaden i rad. EU-kommissionens konjunkturbarometer (torsdag) väntas även den visa på en viss förbättring i konjunkturen. Den amerikanska agendan bjuder denna vecka bl.a. på en del statistik från bostadsmarknaden. Viktigast är dock de reviderade BNP-siffrorna som presenteras på fredag. Det kommer även en del statistik från Sverige under veckan. Viktigast är Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer som presenteras på torsdag morgon. Vi räknar med att den kommer visa att industrikonjunkturen fortsatte att stärkas under februari men att uppgången inte går speciellt snabbt. Makroagenda vecka 8 Dag Dat. Tid Område Indikator Avser Senast Prognos Ranking Läs mer Mån 22/2 Tis 23/2 10.00 Tyskland IFO-Index feb 95,8 96,1 Mycket hög Sidan 2 15.00 USA Husprisindex S&P/CS dec -5,3** -3,0 Medium Sidan 3 16.00 USA Konfidensindikatorn feb 55,9 55,0 Medium Sidan 4 Ons 24/2 16.00 USA Försäljning nya hem jan -7,6* 3,8 Låg/medium Sidan 5 Tor 25/2 09.15 Sverige Konf.indikatorn (ind) feb -4-2 Hög Sidan 6 09.15 Sverige Konf.indikatorn (hus) feb 8,5 8,5 Hög Sidan 7 11.00 EMU Barometerindikatorn feb 95,7 96,4 Medium Sidan 8 14.30 USA Order varaktiga varor jan 1,0* 1,5 Medium Sidan 9 14.30 USA Nyanmälda arbetslösa v7 473.000 458.000 Medium Sidan 10 Fre 26/2 09.30 Sverige Detaljhandeln jan 4,5** 3,0 Medium Sidan 11 09.30 Sverige Handelsnetto, mdkr jan 5,0 8,0 Medium Sidan 12 11.00 EMU HIKP jan 0,3/0,9-0,7/1,0 Medium Sidan 13 14.30 USA BNP (second) q4 5,7*** 5,7 Mycket hög Sidan 14 16.00 USA Förs. befintliga bostäder jan -16,7* 0,9 Låg/medium Sidan 15 Anm: Förändringar är rapporterade som månadstakt/årstakt om inget annat anges, * månadstakt, ** årstakt, *** beräknad årstakt. Makrofokus är ett veckobrev där de viktigaste makrohändelserna under kommande vecka behandlas. Syftet med detta utskick är att ge läsaren en djupare förståelse för hur den kommande veckans makrostatistik är framtagen och hur den kan komma att påverka de finansiella marknaderna. Vi ger även en subjektiv uppskattning av hur viktig statistiken är. Vi använder oss av en femgradig rankingskala, från mycket hög till mycket låg. Denna publikation har sammanställts av Erik Penser Bankaktiebolag för företagets kunder. Innehållet har grundats på information från allmänt tillgängliga källor vilka bedömts tillförlitliga. Dock kan sakinnehållets riktighet och fullständighet liksom lämnade prognoser och rekommendationer ej garanteras. Erik Penser Bankaktiebolag ikläder sig inget ansvar för förluster som kan tänkas uppstå genom att någon följer lämnade rekommendationer eller använder sig av i publikationen lämnade uppgifter. Patrik Foberg +46 8 463 84 24 patrik.foberg@penser.se Sven-Arne Svensson +46 8 463 84 32 sven-arne.svensson@penser.se 1

1. Tyskland IFO Business Climate Index, februari Tid: Tisdag den 23 februari 2010 kl. 10.00 Källa: Ifo Institut für Wirtschaftsforschung (IFO) Ranking: Mycket hög Originalnamn: Ifo Geschäftsklima Deutschland Definition Det tyska IFO-indexet (IFO Business Climate Index) som publiceras varje månad av det tyska ekonomiska institutet IFO betraktas av många som Tysklands, och Europas, viktigaste konjunkturindikator. Indexet baseras på en enkätundersökning där drygt 7000 tyska företag får svara på frågor om det rådande och framtida konjunkturläget. I enkätundersökningen som genomförs varje månad tillfrågas företagen om de tycker konjunkturläget är bra, tillfredställande eller dåligt och om de förväntar sig att konjunkturläget om sex månader är bättre, oförändrat eller sämre. De inrapporterade svaren viktas sedan beroende på hur viktig branschen för det aktuella företaget anses vara för ekonomin. Av svaren konstrueras ett index för det nuvarande konjunkturläget och ett index för konjunkturläget om sex månader. Dessa två index vägs sedan samman till ett index där basåret för närvarande är år 2000. Senaste gången Enligt det tyska IFO-institutets undersökning fortsatte stämningsläget att inom det tyska näringslivet att stärkas i januari. Det sammanfattande IFO-indexet steg från 94,6 i december till 95,8 i januari, vilket var något starkare än väntat. Tyskland IFO-Index (2000=100), okt 09 feb 10 medel* max* min* okt-09 nov-09 dec-09 jan-10 feb-10p IFO-index 96,1 108,8 82,2 92,0 93,8 94,6 95,8 96,1 Nuvarande konjunkturläge 96,3 115,4 82,5 87,4 89,2 90,4 91,2 91,9 Konjunkturläget om 6 månader 96,0 105,4 76,6 96,8 98,7 98,9 100,6 100,5 * Avser perioden jan 99 jan 09 Källor: Ifo Institut für Wirtschaftsforschung, Erik Penser Bankaktiebolag och Bloomberg News prognosenkät Marknadens prognos Marknadens förväntningar (Bloomberg, 23/2-10) pekar på det sammanvägda indexet ökade till 96,1 i januari. Uppgången väntas komma från en mer positiv syn på det rådande konjunkturläget. Prognoserna spänner mellan 95,3 och 97,0. Marknaden Ett högt index är bra för konjunkturkänsliga aktier. Främst i Tyskland men eftersom Tyskland är den viktigaste handelspartnern för flertalet europeiska länder (inkl. Sverige) påverkar det även konjunkturkänsliga företag i övriga Europa. Däremot kan ett högt index bidra till att ECB höjer räntan tidigare och/eller mer än vad som är diskonterat, vilket inte är bra för räntekänsliga företag. 2

2. USA S&P/Case-Shiller Husprisindex, december Tid: Tisdag den 23 februari 2010 kl. 15.00 Källa: Standard & Poors (S&P) Originalnamn: S&P/Case-Shiller Home Price Indices Definition S&P/Case-Shiller Home Price Indices består av 20 regionala husprisindex för USA samt ett kompositindex besående av 10 av regionerna. Mest uppmärksamhet får det sistnämnda indexet. Indexen är skapade med syfte att mäta hur värdet på bostäder i USA utvecklas över tiden. För att räkna ut de regionala indexen används den offentliga statistiken för alla sålda bostäder i regionerna. Statistiken söks igenom efter bostäder där S&P har ett försäljningsvärde från en eller flera tidigare försäljningar. Skillnaden mellan försäljningspriset från denna försäljning och den senast registrerade försäljningen utgör en datapunkt i det regionala indexet. Indexen är skapade som tre månaders rullande genomsnitt. Det finns ett par kriterier för att en försäljning skall tas med i indexet, bl.a. får den inte ske inom familjen och statistiken avser enbart enfamiljshus. Varje försäljning förses även med en vikt baserat på en rad andra kriterier. Tanken med dessa vikter är att om ett försäljningspris misstänks betinga ett högre pris p.g.a. renovering eller dyl. får den aktuella försäljningen en lägre vikt i det regionala indexet. Detta då indexet har för avsikt att enbart mäta prisförändringar som inte beror på kvalitetsförändringar. De regionala indexen vägs sedan samman till de två huvudindexen genom att de viktas beroende på den relativa storleken (värdet) på de regionala marknaderna. S&P/Case-Shiller Husprisindex är ett av USA:s mest använda prisindex för bostadsmarknaden. Metoden att mäta förändringarna i huspriser genom att följa upprepade försäljningar anses borga för en bild av prisutvecklingen som stämmer väl med den faktiska utvecklingen. Senaste gången Enligt S&P/CaseShiller index som mäter bostadspriserna i tjugo storstadsområden steg priserna med 0,2% mellan oktober och november, vilket var sjätte uppgången i rad. Jämfört med november 2008 har priserna minskat med 5,3%, enligt konsensus väntades priserna ha minskat med 5,0%. I fyra av de tjugo städer som ingår i mätningen var priserna högre i november 2009 än under motsvarande månad 2008. Det var första gången sedan mars 2008 som något område uppvisade ökade priser år över år. USA S&P/Case-Shillers husprisindex (% förändring Y/Y), aug 09 dec 09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09p S&P/Case-Shiller -11,2-9,2-7,3-5,3-3,0 Regioner med sämst utveckling: Las Vegas (15,1%) -29,9-28,6-26,6-24,5 Phoenix (2,9%) -25,1-21,8-18,1-14,2 Tampa (1,5%) -17,7-16,7-15,2-13,2 Detroit (4,8%) -22,5-19,1-15,1-13,0 Regioner med bäst utveckling: Dallas (4,0%) -1,2-1,2-0,6 1,4 San Francisco (8,4%) -12,5-7,8-2,6 1,0 Denver (2,6%) -1,9-1,2-0,1 0,5 San Diego (3,9%) -8,9-5,7-2,4 0,4 Anm: Siffror inom parantes visar vikten i totalindex. Källa: Standard & Poors Marknadens Prognos Enligt konsensus (Bloomberg, 23/2-10) väntas priserna (mätt som ett glidande tre månader medeltal) ha minskat med 3,0% i årstakt. Prognoserna spänner mellan -5,3% och +3,0%. 3

3. USA Hushållens Konfidensindikator, februari Tid: Tisdag den 23 februari 2010 kl. 16.00 Källa: Conference Board Originalnamn: Consumer Confidence Definition Konfidensindikatorn mäter de amerikanska hushållens förväntningar på ekonomi, arbetsmarknad och konsumtion. Varje månad skickas en enkät ut till cirka 5000 hushåll i USA, cirka 2500 svar inkommer i tid för att kunna inkluderas i den aktuella månadens publicering av konfidensindikatorn. Konfidensindikatorn revideras en månad senare men brukar inte innebära några större förändringar, detta trots att en relativt stor andel av svaren inkommer efter det att indikatorn först publicerats. Enkäten innehåller fem huvudfrågor som alltid är inkluderade i den sammanvägda indikatorn. Resterade frågor kan variera i både antal och ämne. Två av frågorna behandlar den nuvarande ekonomiska situationen och tre den ekonomiska situationen om ett halvår. Utifrån dessa fem frågor skapas tre index. Ett som mäter synen på den nuvarande situationen, ett som mäter synen på den förväntade situationen och ett övergripande index. Det övergripande indexet är viktat så att hushållens förväntningar utgör 60% av indexet och hushållens uppfattning av det rådande läget utgör resterande 40%. I USA finns det ett flertal organisationer som regelbundet mäter hushållens förväntningar. De två mest inflytelserika mätningarna görs av Conference Board (Konfidensindikatorn) och University of Michigan (Michiganindex). Trots att båda i grunden mäter samma sak (hushållens förväntningar) så brukar resultaten skilja sig åt. Faktum är att sambandet mellan hushållens förväntningar och hushållens faktiska konsumtion är relativt svagt, framför allt på kort sikt. Senaste gången Optimismen bland USA:s hushåll steg mellan januari och december. Hushållens konfidensindikator (Consumer Confidence) steg från 53,6 i december (1985=100) till 55,9 i januari. Det var en starkare siffra än väntat. Främst var det synen på nuläget som förbättrats. USA Hushållens Konfidensindikator (Index 1985=100), okt 09 feb 10 medel* max* min* okt-09 nov-09 dec-09 jan-10 feb-10p Total 92,8 144,7 25,3 48,7 50,6 53,6 55,9 55,0 Nuvarande konjunkturläge 21,1 21,2 20,2 25,0 Konjunkturläget om 6 månader 67,0 70,3 75,9 76,5 * Aver perioden okt 99 okt 09 Källor: Conference Board, Erik Penser Bankaktiebolag och Bloomberg News prognosenkät Marknadens prognos Hushållens konfidensindikator väntas, enligt Bloombergs prognosenkät (22/2-10) ha minskat från 55,9 i januari till 55,0 i februari. Prognoserna spänner mellan 50,9 och 59,0. Marknaden Om utfallet avviker påtagligt från marknadens prognos, så kan det få stora effekter på börskurserna. Främst påverkas konsumtionsaktier. 4

6. USA Försäljning nya hem, januari Tid: Onsdag den 24 februari 2010 kl. 16.00 Källa: Census Bureau, Department of Commerce Ranking: Låg till medium Originalnamn: New Home Sales Definition Census Bureau är en av de myndigheter i USA som arbetar med statistikinsamling. Som namnet antyder är det Census Bureau som ansvarar för folkräkningen. Men de producerar även en hel del annan statistik, däribland publicerar man varje månad försäljningsstatistik för nyproducerade enfamiljhem i USA. I denna statistik ingår även försäljningspriserna. Statistiken som är uppdelad på fyra olika regioner (West, Midwest, South och Northeast) hämtas in genom enkätunderökningar. Undersökningarna genomförs med byggherrar lokaliserade via bl.a. bygglovsansökningar. Tillskillnad från försäljningen av befintliga bostäder så räknas försäljningen av nya hem vid det tillfället då kontraktet signeras. Vilket innebär att en förändring i försäljningen av nyproducerade hem kan upptäckas betydligt snabbare än vad en förändring i försäljningen av befintliga bostäder (där försäljningen inte räknas in i statistiken förrän transaktionen är genomförd, vilket kan dröja ett par månader). Revideringar av försäljningsstatistiken är vanligt förekommande och sträcker sig normalt tre månader tillbaka i tiden. Revideringarna kan ibland vara omfattande speciellt efter perioder med extrema väderförhållanden. Senaste gången Under december såldes det 342.000 nyproducerade bostäder i USA (rensat för säsong och uppräknat i årstakt), vilket innebär att försäljningen minskade med 7,6% jämfört med november. Enligt konsensus väntades försäljningen tvärtom ha ökat med 3,1%. Positivt var dock att försäljningen för november reviderades upp från 355.000 till 370.000. Andra förmildrande omständigheter är att de nya skattelättnaderna troligen inte fått ordentligt genomslag i december samt att hårt väder troligen påverkat försäljningen i december. USA Försäljning Nya Hem, sep 09 jan 10 medel* max* min* sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 jan-10p Försäljning, 1000-tal** 900 1 389 329 391 408 370 342 355 % förändring M/M -0,6 11,9-12,0-4,2 4,3-9,3-7,6 3,8 Medianpris, (1000 USD)*** 209,5 262,6 160,1 216,6 213,7 210,3 221,3 % förändring Y/Y 3,2 18,1-14,5-3,8 0,2-5,1-3,6 * Avser perioden dec 99 dec 09, ** Beräknad årstakt, säsongrensad, *** Ej säsongrensad. Källor: Census Bureau, Erik Penser Bankaktiebolag och Bloomberg News prognosenkät Marknadens prognos Försäljningen av nyproducerade hem i USA väntas ha ökat med 3,8% mellan december och januari, det visar Bloomberg News prognosenkät (23/2-10). Prognoserna spänner mellan att försäljningen skulle ha ökat med 12,9% till att ha minskat med 5,0%. Marknaden Om utfallet avviker påtagligt från marknadens prognos kan det få effekter på börsen. Speciellt i dagsläget då all statistik som berör bostadsmarknaden är mycket viktigare än normal. Större försäljning än väntat kan påverka räntor och börskurser uppåt. 5

7. Sverige Konjunkturbarometern Företag (månad), februari Tid: Torsdag den 25 februari 2010 kl. 09.15 Källa: Konjunkturinstitutet (KI) Ranking: Hög Definition I Konjunkturbarometern Företag presenteras varje månad resultatet av KI:s undersökning av stämningsläget i det svenska näringslivet. Konjunkturbarometern Företag bygger på intervjuer med 3500-8000 svenska företag och syftar till att ge en bild av företagens nuvarande syn och förväntningar på konjunkturutvecklingen. I månadsbarometern ingår cirka 3700 svenska företag som svarar på en mängd frågor om vad som hänt och vad de tror kommer att hända i framtiden. Fyra gånger per år är undersökningen mer omfattande och heter då Konjunkturbarometern Kvartal. I den senaste månadsmätningen ingick 1010 industriföretag, 196 byggföretag, 1072 detaljhandelsföretag och 1673 företag från privata tjänstenäringar. Frågorna som ställs till företagen berör bland annat orderingång, produktion och sysselsättning. För att på ett lätt sätt kunna presentera resultaten från undersökningarna använder sig KI av konfidensindikatorer som är ett genomsnitt av flera olika frågor. Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin innehåller frågor om den nuvarande totala orderstocken, nuvarande färdigvarulager och förväntningarna på produktionsvolymen. Företagen får svara om dessa områden har ökat, varit oförändrade eller minskat under de senaste månaderna. Svaren redovisas sedan som nettotal. Nettotalet är skillnaden mellan den andel av företagen som uppger att en viss variabel har ökat och den andel som uppger att den har minskat. Sedan februari 2007 publiceras även Barometerindikatorn, som är en sammanvägning av frågorna som ingår i konfidensindikatorerna för företag och hushåll (se sidan 7 för Hushållens Konfidensindikator). Senaste gången Enligt Konjunkturinstitutets kvartalsbarometer fortsatte den svenska konjunkturen förstärkas under fjärde kvartalet 2009 och början av 2010. Den s.k. barometerindikatorn, som sammanfattar företagens och hushållens syn på det ekonomiska läget, steg från 101,2 till 103,4 mellan december och januari. Det kan tolkas som att läget i den svenska ekonomin är något starkare än normalt. Motsvarande indikator i EMU-länderna var endast 91,3 i december. Den svenska indikatorn ligger således på en betydligt högre nivå, vilket troligen medför att tillväxten i Sverige kommer bli betydligt högre än i övriga Europa under 2010. Sverige Konjunkturbarometern, okt 09 feb 10 medel* max* min* okt-09 nov-09 dec-09 jan-10 feb-10p Barometerindikatorn** 99,9 117,0 72,0 95,1 98,9 101,2 103,4 104,2 Industrins konfidensindikator -6 14-41 -13-10 -8-4 -2 * Avser jan 00 jan 10, ** Medelvärdet för Barometerindikatorn blir alltid 100 sett till hela tidsserien (från aug-1996) Källor: Konjunkturinstitutet och Erik Penser Bankaktiebolag Vår prognos Uppgifter från företagens kvartalsrapporter och företagsenkäter tyder på att industrikonjunkturen fortsatt förstärkas något under senaste månaden, men att uppgången inte går speciellt snabbt. Tillsammans med att konfidensindikatorn för hushållen (se nästa sida) väntas vara oförändrad medför det barometerindikatorn väntas stiga från 103,4 till 104,2 mellan januari och februari. 6

8. Sverige Hushållens konfidensindikator, februari Tid: Torsdag den 25 februari 2010 kl. 09.15 Källa: Konjunkturinstitutet (KI) Definition KI genomför varje månad en undersökning av de svenska hushållens uppfattning om den egna samt den svenska ekonomiska utvecklingen. Uppgifterna hämtas varje månad in från cirka 1500 hushåll via telefonintervjuer. Utifrån denna undersökning skapas en konfidensindikator som sammanfattar stämningsläget bland hushållen. Konfidensindikatorn baseras på fem av de frågorna som ställs till hushållen; uppfattningen om den egna ekonomin nu och om 12 månader, uppfattningen om Sveriges ekonomi nu och om 12 månader samt frågan om det är ett bra tillfälle att köpa kapitalvaror just nu. Konfidensindikatorn räknas sedan ut som genomsnittet av nettotalen av dessa fem frågorna. Nettotalet är skillnaden mellan den andel av hushållen som uppger att en viss variabel har ökat och den andel som uppger att den har minskat. Utöver Konfidensindikatorn så publicerar KI även ett makroindex och ett mikroindex. Makroindex speglar synen på Sveriges ekonomi nu och om tolv månader framåt samt arbetslöshetens utveckling tolv månader framåt. Mikroindex speglar synen på den egna ekonomin nu och tolv månader framåt samt planerade inköp av kapitalvaror. Senaste gången De svenska hushållen blev ytterligare något med optimistiska mellan december och januari, vi hade dock räknat med en något större uppgång (vi räknade med att CCI skulle stiga till 11). Sverige Hushållens konfidensindikator, okt 09 feb 10 medel* max* min* okt-09 nov-09 dec-09 jan-10 feb-10p Konfidensindikatorn (CCI) 7,6 30,0-24,7 8,5 10,7 7,6 8,5 8,5 Sveriges ekonomi (Makroindex) -5,7 47,3-60,2-6,1 2,0 0,4-1,1 Egen ekonomi (Mikroindex) 10,0 18,8-13,0 7,2 5,2 3,1 3,5 Uppfattad inflation nu 2,7 2,7 2,9 2,8 Förväntad inflation om 12 månader 2,0 2,1 2,3 2,4 * Avser perioden jan 00 jan 10 Källor: Konjunkturinstitutet och Erik Penser Bankaktiebolag Vår prognos Under den senaste månaden är det inte så mycket som påverkat humöret hos hushållen, varken i positiv eller negativ riktning. Börsutvecklingen har varit lite skakig, räntorna ligger kvar på rekordlåg nivå och arbetsmarknaden är fortsatt svag, dock inte alls lika dålig som befarat. Vi tror därför att konfidensindikatorn ligger kvar på 8,5 även i februari. 7

9. EMU Industrins och hushållens barometerindikator, februari Tid: Torsdag den 25 februari 2010 kl. 11.00 Källa: Europeiska kommissionen Originalnamn: Economic Sentiment Indicator (ESI) Definition Europeiska kommissionen publicerar varje månad en barometerindikator med syfte att mäta det ekonomiska stämningsläget inom EU och EMU. Barometerindikatorn är baserad på enkätundersökningar som genomförs inom fem olika sektorer varje månad. Enkätundersökningarna genomförs av lokala organisationer i medlemsländerna och täcker tillverkningsindustrin, byggindustrin, detaljhandeln, privata tjänstenäringar och hushållen. Undersökningar genomförs i hela EU men det är barometerindikatorn för euroländerna som får den största uppmärksamheten. I Sverige är det Konjunkturinstitutet som genomför undersökningen. Bortsett från en annorlunda säsongsrensnings metod är alla siffror för Sverige (utom hushållens konfidensindikator) identiska med de som presenteras i KI:s Konjunkturbarometer. För varje av de fem områdena räknas ett nettotal fram. Nettotalet är skillnaden mellan den andel av de tillfrågade som uppger att en viss variabel har ökat och den andel som uppger att den har minskat. I tabellen nedan är förutom barometerindikatorn även nettotalen för två av de fem sektorerna inkluderade. Barometerindikatorn skapas sedan genom att nettotalen vägs samman utifrån ett viktsystem som sedan normaliseras till en ny serie med medelvärdet 100. Senaste gången Barometerindikatorn för euroområdet (som avser att sammanfatta stämningsläget bland både företag och hushåll) steg från 94,1 i december till 95,7 i januari. All fem delsektorer exklusive byggsektorn gav positiva bidrag. Det var tionde månaden i rad som barometerindikatorn steg, den ligger emellertid fortsatt under sitt historiska medelvärde (100). EMU Industrins och hushållens barometerindikatorn, okt 09 feb 10 medel* max* min* okt-09 nov-09 dec-09 jan-10 feb-10p Barometerindikatorn (ESI) 99,9 116,3 70,6 89,6 91,9 94,1 95,7 96,4 Industrin -7 7-38 -21-19 -16-14 -13 Hushåll -12 3-34 -18-17 -16-16 * Avser perioden jan 00 jan 10 Källor: EU kommissionen, Erik Penser Bankaktiebolag och Bloomberg News prognosenkät Marknadens prognos Stämningen bland hushåll och företag inom euroområdet väntas, enligt konsensus (Bloomberg, 23/2-10), ha förbättrats ytterligare något mellan januari och februari. Barometerindikatorn väntas ha ökat från 95,7 i januari till 96,4 i februari. Prognoserna spänner mellan ett fall till 95,3 och en uppgång till 97,0. 8

10. USA Orderingång av varaktiga varor, januari Tid: Torsdag den 25 februari 2009 kl. 14.30 Källa: Census Bureau, Department of Commerce Originalnamn: Advance Report on Durable Goods Manufacturers Shipments, Inventories and Orders Definition Siffrorna för orderingången av varaktiga varor (durable goods) sammanställs av Census Bureau och anses vara en bra indikator på hur ekonomin kommer utvecklas under de kommande månaderna. Det som gör denna statistik värd att följa är att den ger en bild av framtiden, tillskillnad från många andra indikatorer som visar vad som redan har inträffat. Varaktiga varor definieras som varor som har en varaktighet på minst tre år (exempelvis datorer, bilar, tvättmaskiner eller leksaker). I undersökningen som genomförs varje månad ingår cirka 3500 företag från 89 olika branscher. För militär utrustning kommer uppgifter från det amerikanska Försvarsdepartementet. Orderingången säsongrensas, men justeras ej för prisutvecklingen. Orderingången är väldigt ojämn och därför svår att prognostisera, detta beror främst på stora kast inom militär- och flygorderingången. Revideringar av de två föregående månaderna sker löpande, revideringarna kan innebära stora förändringar av de tidigare rapporterade siffrorna. Cirka en vecka efter att denna rapport publicerats släpps siffror för orderingången för hela tillverkningsindustrin, där varaktiga varor utgör ca hälften. Normalt brukar inga större revideringar av siffrorna för orderingången av varaktiga varor göras i och med detta, men mindre justeringar är vanligt förekommande. Senaste gången Det första preliminära utfallet visade att orderingången av varaktiga varor steg med 0,3% mellan november och december, vilket var något svagare än väntat. Exkluderar man den volatila exportsektorn steg emellertid orderingången med 0,9%, vilket var en större ökning än väntat. När det fullständiga utfallet presenterades den 4 februari så visade det dock att orderingången av varaktiga varor steg med 1,0%. USA Orderingång varaktiga varor, sep 09 jan 10 medel* max* min* sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 jan-10p % förändring M/M 0,0 16,3-14,0 2,5-0,1-0,4 1,0 1,5 ANM: * Avser perioden dec 99 dec 09 Källor: Census Bureau, Erik Penser Bankaktiebolag och Bloomberg News prognosenkät Marknadens prognos Enligt Bloombergs konsensusundersökning (22/2-10) väntas orderingången av varaktiga varor ha ökat med 1,5% mellan december och januari. Prognoserna spänner mellan +5,0% och -0,5%. Exklusive den volatila transportsektorn antas orderingången ha ökat med 0,9%. Marknaden Om utfallet avviker påtagligt från marknadens prognos (vilket det nästan alltid gör) och det inte beror på någon tillfällig upp- eller nedgång inom en sektor kan det få stora effekter på börsen. Det är givetvis de branscher som haft den bästa eller sämsta orderingången som påverkas mest. 9

11. USA Nyanmälda arbetslösa, v7 Tid: Torsdag den 25 februari 2010 kl. 14.30 Källa: U.S. Department of Labor Ranking: Låg (för tillfället medium) Originalnamn: Unemployment Insurance Weekly Claims Report Definition Sedan 1967 har USA:s arbetsmarknadsdepartement varje vecka publicerat siffror på antalet nya ansökningar om arbetslöshetsersättning som inkom under den föregående veckan. I USA har man, så vida man uppfyller en rad grundkrav som varierar mellan delstaterna, rätt till arbetslöshetsersättning under högst 26 veckor, även längden kan dock variera något mellan delstaterna. Den finns en mängd svagheter i denna statistik men många anser trots detta att statistiken kan ge en fingervisning om var arbetsmarknaden är på väg. Viktigt att komma ihåg är att statistiken, som all veckostatistik, är mycket volatil och därför skall tolkas med stor försiktighet. Siffrorna tenderar även att i mycket stor utsträckning påverkas av helgdagar, detta trots att siffrorna säsongsrensas. Det innebär att man inte bör fästa allt för stor vikt vid veckosiffran utan istället titta på det fyramånaders rullande medeltalet, som ger en något mer nyanserad bild. Siffran på antalet nyanmälda arbetslösa säger heller inget om hur många som faktiskt beviljades arbetslöshetsersättning eller hur många som totalt kunde kvittera ut ersättning under veckan. En separat siffra på det totala antalet utbetalning presenters visserligen, men den laggar ytterligare en vecka. Senaste gången Antalet nya ansökningar om arbetslöshetsersättning steg med 31.000 stycken till 473.000 mellan vecka 5 och vecka 6. Enligt konsensus väntades antalet ha minskat till 438.000. USA Nyanmälda arbetslösa (1000-tal), vecka 3 2010- vecka 7 2010 medel* max* min* v3 v4 v5 v6 v7p Nyanmälda arbetslösa 383 674 259 472 483 442 473 458 Förändring mot föregående vecka 0 95-72 -7 11-41 31-15 4-vekors rullande medeltal 382 659 266 457 470 469 468 464 Förändring mot föregående vecka 0 34-22 10 13-1 -2-4 * Avser perioden v6 10 v6 10 Källor: U:S: Departement of Labor, Erik Penser Bankaktiebolag och Bloomberg News prognosenkät Marknadens prognos Konsensus (Bloomberg, 22/2-10) väntar sig att antalet nya ansökningar minskade med 15.000 personer mellan vecka 6 och vecka 7. Prognoserna spänner mellan 500.000 och 425.000. 10

12. Sverige Detaljhandeln, januari Tid: Fredag den 26 februari 2010 kl. 09.30 Källor: Statistiska Centralbyrån (SCB) och Handelns utredningsinstitut (HUI) Definition Sedan 2003 genomför SCB och HUI varje månad en gemensam underökning av försäljningen inom detaljhandeln i Sverige. Tidigare genomförde både SCB och HUI separata undersökningar. Detaljhandeln utgör cirka 36% av den privata konsumtionen. Den utgör dock nästan 75% av varukonsumtionen. Hushållens övriga varukonsumtion utgörs bland annat av bilhandel, bensin och övrig energi. Man brukar dela upp detaljhandeln i dagligvaruhandeln (44%) och sällanköpshandeln (56%). Dagligvaruhandeln utgörs till största del av livsmedel. SCB/HUI samlar in uppgifter från företag med minst 200 000 kronor i omsättning enligt SCB:s momsregister. Svarsfrekvensen brukar vara cirka 80%. Den vägda svarsfrekvensen, där man beaktar företagens storlek, uppgår dock till nästan 95%. Senaste gången Mätt i fasta priser och korrigerat för antalet försäljningsdagar så ökade försäljningen i detaljhandeln med 4,5% mellan december 2008 och december 2009. Det var helt i linje med våra förväntningarna. Den ganska starka ökningstakten i slutet av 2009 kan delvis förklaras av att motsvarande månader 2008 var mycket svaga för detaljhandeln. Alla branscher utom guldsmedshandeln redovisade ökad försäljning. Sverige Detaljhandeln (kalenderkorrigerad volym), sep 09 jan 10 medel* max* min* sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 jan-10p Detaljhandeln, totalt** 4,8 12,1-2,1 2,6 5,2 3,6 4,5 3,0 Källor: Statistiska Centralbyrån och Erik Penser Bankaktiebolag Vår prognos Det har kommit lite blandade signaler om hur detaljhandeln utvecklats under januari Enligt HUI:s snabbindex så utvecklades försäljningar av kläder och skor svagt under januari. Försäljningen av kläder var oförändrad jämfört med januari 2009 medan skoförsäljningen endast ökade med 1,5%. Detta trots att priserna på kläder och skor ökade med drygt 5% under den här perioden, enligt KPI. Det tyder på att försäljningen minskade i fasta priser. Å andra sidan uppgav en klar majoritet av detaljhandeln (i den senaste månadsbarometern från KI) att försäljningen fortsatt öka under de tre senaste månaderna. Vår prognos blir därför att försäljningen ökade med 3% mellan januari 2009 och januari 2010. 11

13. Sverige Handelsnetto, januari Tid: Fredag den 26 februari 2010 kl. 09.30 Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) Definition SCB presenterar varje månad statistik över Sveriges totala export och import av varor samt en beräkning av Sveriges handelsnetto för föregående månad. Handelsnettot är skillnaden mellan export och import av varor. Siffrorna kommer från två olika mätningar, en för handeln inom EU och för handeln med övriga länder. Inom EU samlas statistiken in av Eurostat som varje månad genomför en snabbundersökning med företag som idkar varuhandel inom EU. För uppgifter om direktimporten och direktexporten med länder utanför EU hämtas uppgifter in från Tullverket. Det bör påpekas att resultatet är behäftat med viss osäkerhet, beroende på urvals-, bortfalls- och mätfel. Vilket innebär att revideringar är vanligt förekommande. År 2008 var de fem största mottagarna av svensk varuexport; Tyskland (10,4%), Norge (9,5%), Danmark (7,4%), Storbritannien (7,3%) och USA (6,6%). Mellan 2007 och 2008 sjönk exporten till USA med 9% vilket gjorde att USA föll från tredje- till femteplats. Så sent som 2005 var USA Sveriges största exportmarknad. Senaste gången Mellan december 2008 och december 2009 minskade exporten med 1,3% samtidigt som importen ökade med 3,8% (mätt i löpande priser). Det gjorde att överskottet i utrikeshandeln krympte från 8,9 miljarder i december 2008 till 5,0 miljarder i december 2009. Vi hade räknat med ett överskott på 8,0 miljarder. Sverige Handelsnetto (löpande priser), sep 09 jan 10 medel* max* min* sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 jan-10p Handelsnetto, mdkr 11,1 21,9 0,9 5,4 5,7 1,9 5,0 8,0 (9,9) (9,0) (4,7) (8,9) (7,2) Export** 4,1 31,0-25,9-13,6-17,8-4,3 3,8 Import** 5,5 31,4-27,0-16,6-19,4-7,1-1,3 Anm: Inom parantes: Handelsnettot motsvarande månad föregående år * Avser perioden 99 dec 09 dec ** Export resp. importutvecklingen jämfört med motsvarande månad föregående år Källor: Statistiska Centralbyrån och Erik Penser Bankaktiebolag Vår prognos Enligt såväl Konjunkturinstitutets barometrar som det nationella inköpsindexet är det en klar majoritet av exportföretagen som uppger att orderingången ökade under hösten. Det bör successivt synas i exportsiffrorna under första halvåret 2010. Men å andra sidan bör ökad export och en tämligen god utveckling för detaljhandeln medföra att även importen ökar. Både export- och import påverkas av att det var en vardag mindre under januari 2010 än motsvarande månad 2009. Handelsnetto påverkas dessutom negativt av att exportpriserna sjunkit mer än importpriserna under senaste året. 12

14. EMU Konsumentprisindex (HIKP), januari Tid: Fredag den 26 februari 2010 kl. 11.00 Källa: Eurostat Definition Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. Sättet att beräkna KPI varierar i olika länder vilket försvårar jämförelser länder emellan. Därför skapades en metod för beräkningen ett harmoniserat konsumentprisindex där mätmetoderna samordnas. Förutom att användas i jämförelser mellan länder så används HIKP även av den Europeiska centralbanken (ECB) som måttenhet för inflationsmålet. Skillnaden mellan hur HIKP beräknas och hur KPI beräknas i Sverige består främst i att räntekostnader för egnahem inte ingår i HIKP. Det finns en del andra avvikelser men det är räntekostanden som normalt har högst förklaringsvärde för differensen mellan de båda beräkningarna. Varje månad, normalt den sista arbetsdagen i referensperioden, publicerar Eurostat också ett snabbestimat för inflationen. Syftet är att ge en preliminär siffra baserad på de preliminära månadssiffrorna och historisk information. Eurostat presenterar även ett flertal mått på den underliggande inflationen, däribland kärn-hikp, där man exkluderar livsmedel, energi, alkohol och tobak. Senaste gången Konsumentpriserna i euroområdet, mätt med HIKP, steg med 0,3% mellan november och december. Bakom uppgången kom främst från stigande priser på paketresor (bidrog med 0,2 procentenheter). Inflationstakten, räknad som förändringen i HKIP under de senaste tolv månaderna, steg från 0,5% i november till 0,9% i december. Enligt det preliminära snabbestimatet som presenterades den 29 januari var inflationstakten, mätt som förändringen under de senaste tolv månaderna, 1,0% i januari. EMU Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP), sep 09 jan 10 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 jan-10p HIKP % förändring M/M 0,0 0,2 0,1 0,3-0,7 % förändring årstakt -0,3-0,1 0,5 0,9 1,0 Kärn-HIKP % förändring M/M 0,2 0,3-0,1 0,5 n/a % förändring årstakt 1,2 1,2 1,0 1,1 1,0 Källor: Eurostat och Bloomberg News prognosenkät Marknadens prognos Enligt Bloombergs News prognosenkät (22/2-10) så förväntar sig marknaden inflationstakten steg till 1,0% i januari. Prognosen är i linje med det preliminära utfallet som presenterades den 29 januari, vilket brukar stämma mycket bra med den slutgiltiga siffran. 13

15. USA BNP (andra utfallet), fjärde kvartalet 2009 Tid: Fredag den 26 februari 2010 kl. 14.30 Källa: Bureau of Economic Analysis (BEA), Department of Commerce Ranking: Mycket hög Definition BNP är ett mått på den totala produktionen i landet och definieras som värdet av alla de varor och tjänster som produceras för användning till konsumtion, investering och export under en period, vanligen ett år eller kvartal. I USA ansvarar BEA för mätningarna av BNP. BEA mäter BNP på två olika sätt, från utgiftssidan (expenditure approach) och från inkomstsidan (income approach). Teoretiskt skall dessa mått ge samma resultat, men eftersom det finns en mängd svagheter i statistiken så brukar de olika mätningarna ge olika resultat. Det är nästan alltid BNP från utgiftssidan som presenteras. Från utgiftssidan definieras BNP som Privat konsumtion + Offentlig konsumtion + Bruttoinvesteringar + Lagerinvesteringar + Export Import. BNP-siffrorna som presenteras på tisdag är det andra utfallet för tredje kvartalet 2009. I USA kallar man det första utfallet för advance, som presenteras innan man har all statistik som behövs för att få ihop ett BNP-utfall, detta utfall bygger delvis på prognoser från BEA. Nästa utfall kallas second estimate och det slutliga utfallet kallas för third estimate, tidigare kallades det andra och tredje utfallet för preliminary och final. Det ska även uppmärksammas att man på vanligt amerikanskt manér redovisar tillväxten som beräknad årstakt. Senaste gången Uppräknat till årstakt ökade BNP med 5,7% mellan tredje och fjärde kvartalet 2009, vilket var 1 procentenhet mer än väntat. Det var främst ett stort positivt lageromslag och en kraftig ökning av varuexporten som bidrog till den oväntat höga tillväxten. Den privata konsumtionen ökade med 2% och hushållens disponibla inkomster ökade med 2,1%. Hushållens sparkvot steg därmed från 4,5% till 4,6%. De fasta bruttoinvesteringarna ökade med 3,5%. Det var första gången sedan andra kvartalet 2007 som investeringarna ökade. Lagerinvesteringarna minskade med 33,5 miljarder dollar. Men eftersom lagren minskade ännu mer, eller med 139,2 miljarder dollar under tredje kvartalet, så blev det ändå ett positivt lageromslag på 105,7 miljarder dollar vilket motsvarar ett positivt BNP-bidrag på 3,4 procentenhet. Nettoexporten gav ett positivt BNP-bidrag på 0,5 procentenheter. De offentliga utgifterna för konsumtion och investeringar minskade med 0,2%. USA BNP (% förändring Q/Q uppräknat till årstakt), 08Q4 09Q4 09Q1 09Q2 09Q3 09Q4 Advance Second BNP -6,4-0,7 2,2 5,7 5,7 Privat konsumtion 0,6-0,9 2,8 2,0 Bruttoinvesteringar -50,5-23,7 5,0 39,3 Därav: bostadsinvesteringar -38,2-23,3 18,9 5,7 Lagerinvesteringar* -2,4-1,4 0,7 3,4 Export -29,9-4,1 17,8 18,1 Import -36,4-14,7 21,3 10,5 Offentliga utgifter -2,6 6,7 2,6-0,2 * I procent av föregående kvartals BNP Källor: Bureau of Economic Analysis och Bloomberg News prognosenkät Marknadens prognos Enligt konsensus (Bloomberg, 22/2-10) väntas tillväxttakten inte ha reviderats när det andra BNP-utfallet presenteras. Prognoserna spänner mellan +5,0% och +6,3%. Marknaden Om utfallet avviker påtagligt från marknadens prognos, så kan det få stora effekter på de finansiella marknaderna världen över. En hög tillväxt brukar normalt innebära att börskurser och räntor stiger samt att US-dollarn stärks. 14

16. USA Försäljning befintliga bostäder, januari Tid: Fredag 26 februari 2010 kl. 16.00 Källa: National Association of Realtors (NAR) Ranking: Låg till medium Originalnamn: Existing Home Sales Definition NAR samlar varje månad in statistik på antalet sålda befintliga bostäder i USA, statistiken hämtas från cirka 400 av de 900 lokala underorganisationerna som ingår i NAR. Enligt NAR själva så täcker deras undersökning 30-40% av de befintliga bostäder som säljs varje månad. Nästan åtta av tio hus som köps i USA är befintliga bostäder, resterande del är nyproduktion. Just nu är allt som rör bostadsmarknaden mycket viktigare än normalt och en stabiliserad bostadsmarknad är en förutsättning för att övriga delar av ekonomin ska börja återhämta sig. En ökad försäljning och stabiliserade priser är två viktiga förutsättningar men lika viktigt är att utbudet av osålda bostäder fortsätter att minska. Värt att uppmärksamma är att det kan ta flera månader mellan det att köparen och säljaren har kommit till en överenskommelse och det att transaktionen är klar, och försäljningen kommer med i statistiken. Detta gör att siffrorna till viss del speglar hur marknaden såg ut en till tre månader tidigare istället för att visa hur de rådande marknadsförhållanden ser ut. Detta gör att det är relativt svårt att jämföra siffrorna med siffrorna på försäljningen av nya hem. Revideringar av föregående månaders resultat görs i och med varje ny publicering. Revideringarna är dock relativt små. Mer omfattande revideringar görs en gång per år, normalt i början av året. Senaste gången Försäljningen av befintliga bostäder (d.v.s. alla bostäder ex. nyproduktion) minskade med 16,7% mellan november och december. Fallet kom efter tre månader med kraftigt stigande försäljning. Att försäljningen skulle minska i december var inte oväntat dock blev fallet större än väntat, konsensus pekade på -10%. Att försäljningen minskade förklaras framför allt av att skattelättnaderna för förstagångs köpare var planerade att löpa ut i november. Skattelättnaderna har som bekant förlängts till april i år vilket bör få försäljningssiffrorna att öka under den senare delen av det första kvartalet. En positiv signal var dock att lagret av osålda bostäder minskade med 6,6% mellan november och december. USA Existing Home Sales, sep 09 jan 10 medel* max* min* sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 jan-10p Försäljning, miljoner** 5,83 7,25 4,49 5,54 6,09 6,54 5,45 5,50 % förändring M/M 0,1 9,9-16,7 8,8 9,9 7,4-16,7 0,9 Medianpris, (1000 USD) 185,1 230,3 137,0 176 172,2 170 178,3 % förändring Y/Y 2,8 16,8-17,5-0,7-2,2-1,3 4,9 * Avser perioden dec 99 dec 09, ** Rensat för säsong och uppräknat i årstakt. Källor: Census Bureau, Erik Penser Bankaktiebolag och Bloomberg News prognosenkät Marknadens prognos Försäljningen av befintliga bostäder antas, enligt Bloomberg News prognosenkät (22/2-10), ha ökat med 0,9% mellan december och januari. Prognoserna spänner mellan ett fall på 4,6% och en uppgång på 4,6%. Marknaden Om utfallet avviker påtagligt från marknadens prognos kan det få effekter på börsen. Speciellt i dagsläget då all statistik som berör bostadsmarknaden är mycket viktigare än normalt. Större försäljning än väntat kommer troligen påverka räntor och börskurser uppåt. 15