Kyrkåsens kvalitetsredovisning 2014-2015



Relevanta dokument
Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning

Blåsippans förskolas kvalitetsredovisning

Brukets förskolas kvalitetsredovisning

Smassens förskola arbetsplan

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Förskola. Kunskapsförvaltningen. Sätralinjens förskola - kvalitetsredovisning

Bullerbyns förskolas kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Åshammars Förskola kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Blåklinten 2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Åshammars Förskola kvalitetsredovisning

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Träningsskolans kvalitetsredovisning 2013/ 2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Maskrosen 2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Kyrkåsens förskolas arbetsplan

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Bakgrund och förutsättningar

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Sätra skola arbetsplan

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Kvalitetsrapport Så här går det

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad

Kvalitetsredovisning

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Kvalitetsredovisning Kyrkåsens förskola

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning för Stensele och Storuman förskolor 2012/2013

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014

Ringens förskola. Verksamhetsplan

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING & LIKABEHANDLINGSPLAN

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Arealens Förskola Arealens Förskola A

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10)

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

Kvalitetsredovisning

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Kvalitetsredovisning för Läsåret

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Brukets förskolas arbetsplan

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kometen 2013

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för förskolan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Onsjöskolans likabehandlingsplan

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Transkript:

Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) 2015-02-10 Kyrkåsens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation - Förskolechef delas med Pinnhagens förskola 50/50. - Verksamheten har under höstterminen varit uppdelad på tre avdelningar, där barnen har varit uppdelad efter ålder. Under vårterminen har verksamheten varit uppdelad på fyra avdelningar, där barnen är uppdelad efter ålder. - Höstterminen -14 har Kyrkåsen haft 53 barn inskrivna. - Antalet i förskolan verksam personal under höstterminen -14 har varit 10 - Vårterminen -15 har Kyrkåsen haft 67 barn inskrivna. - Antalet i förskolan verksam personal under vårterminen -15 har varit 12 - Antalet personal med förskoleutbildning under höstterminen -14 har varit 9 - Antalet personal med förskoleutbildning under vårterminen -15 har varit 11 - Antalet personal med annan utbildning har varit 1 både under höstterminen -14 och vårterminen -15. - Personalen har under höstterminen -14 bestått av 8 kvinnor och 1 man. - Personalen under vårterminen har bestått av 11 kvinnor och 1 man. 2. Systematiskt kvalitetsarbete Varannan måndag har lokgruppen träffats 1 timme, för att jobba med kvalitetsfrågor. Lokgruppen består av en personal från varje avdelning. Vid behov har denna grupp jobbat halvdagar. Lokgruppen har under året jobbat med bl.a: - Likabehandlingsplanen. - Sammanställning av avdelningarnas dokumentationsmallar till kvalitetsredovisningen. - Reviderat inskolningsmappen. - Arbetat fram ett nytt årshjul.

Datum Sidan 2(7) - En av avdelningarna har arbetat fram en dagordning för reflektionstiden Alla avdelningar har använt sig av den 1 ggr/vecka vid reflektionstillfällena. Dessa reflektioner har sedan skickats till förskolechefen. Hon har i sin tur gett återkoppling på dessa. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. Alla barn upplever att förskolan är stimulerande, trygg och lärorik. Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 3. Normer och värden (här ingår likabehandlingsarbetet) Mål: Barnen ska lära sig att respektera varandra. Resultat: Utifrån vårens kartläggningar ser vi att fler barn använder sig av ordet STOPP eller STOPPHANDEN i större utsträckning än vid höstens kartläggningar. Bedömning: Målet är helt uppfyllt. Analys: Alla avdelningar har medvetet jobbat med STOPP och STOPPHANDEN under läsåret. Under tidens gång har vi också vidareutvecklat vårt arbetssätt. Bland de yngre barnen har pedagogerna fokuserat på att vara goda förebilder genom att använda sig av kroppsspråk och röstläge när de introducerat och jobbat vidare med STOPP. För att göra en rättvis bedömning så beslutade arbetslaget att dela på sig. Personalen har funnits där barnen varit. Bland de äldre barnen har vi delat in barnen i grupper vilket har haft en stor betydelse för det resultat som vi har uppnått. Pedagogerna har haft möjlighet att se alla barn samt att miljön har blivit lugnare jämfört med när alla barn är på samma ställe. Vi har även jobbat med lekval, vilket har bidragit till att barnen lärt känna varandra genom aktiviteten där kön, ålder eller andra faktorer inte har något betydelse. Pedagogerna på alla avdelningar har kontinuerligt diskuterat vuxnas förhållningssätt och dess betydelse för att barnen ska lära sig att respektera varandra. Vi vuxna har bestämt oss för 2

Datum Sidan 3(7) att ha ett övertydligt, positivt förhållningssätt gentemot varandra och barnen. Slutsatser av analyser: Vårt förhållningssätt avspeglar sig på barngrupperna. Mål i kommande AP: Barnen ska lära sig att respektera varandra. Vi flyttar fokus från STOPP till att alla vuxna och barn bekräftar varandra positivt. 4. Utveckling och lärande Mål: Nyfikna barn som vill lära sig. Resultat: När vi genomförde våra kartläggningar i höstas insåg vi att vi redan hade nyfikna barn vilket medförde att vi gjorde nya mål. Bedömning: Målet helt uppfyllt. Analys: Vi valde ett mål som är svårt att mäta då barn i grunden är nyfikna och vetgiriga. Därför har vi valt att göra nya mål avdelningsvis. Våra nya mål har varit: Att barnen kan stanna kvar i och fokusera på en aktivitet under längre stunder. Utveckla barnens språkliga förmåga. Utveckla sin identitet och känna trygghet i den. Alla barn ska kunna allas namn på avdelningen. - Genom att välja aktiviteter som vi sett att barnen haft ett intresse av har vi lyckats få dem att fokusera och stanna kvar under längre stunder. - Arbetet med språkkartläggningarna har medfört en språklig medvetenhet hos både vuxna och barn. Det har ökat intresset för ordlekar mm. Vi har skapat nya material som väckt lusten till att utveckla sin språkliga medvetenhet. - Genom att använda oss av foton på barn och vårdnadshavare återkommande, i olika aktiviteter under dagen har barnens identitet stärkts. Vi har valt aktiviteter som har utvecklat barnens kroppsuppfattning. - Genom att använda barnens namn positivt i olika sammanhang tror vi att det har medfört att barnen lärt sig varandras namn. Slutsatser av analyser : Det enda som kan stoppa barnen är den miljö som omger dem. (Pedagoger, lokaler mm) Mål i kommande AP: Alla barn ska ges förutsättningar att utveckla sitt språk. Vi ska mäta 3

Datum Sidan 4(7) barnens språkutveckling genom Språktåget och språkkartläggningsmallen. 5. Ansvar och inflytande Mål: Barnen ges möjlighet att påverka sin vardag enskilt och i grupp. Barnen lär sig att ta ansvar för sina egna handlingar. Resultat: Vi har använt oss av flera olika frågeställningar vid våra kartläggningar. T.ex. Lyssnar pedagogerna på barnen? Lyssnar barnen på andra barn? Lyssnar barnen på pedagogerna? Genom dokumentation kan vi se att barnen på vårens mätning i högre utsträckning påverkar sin vardag på förskolan jämfört med i höstas. Barnen gör i högre utsträckning egna val och kan stanna kvar i den valda aktiviteten. Bedömning: Målet uppfyllt i mycket hög grad. Analys: Lekvalets/aktivitetsvalets tydliga struktur med bilder kan ha bidragit till att barnen haft lättare för att göra ett val. Strukturen innefattar en tydlig början av en aktivitet, utförandet av aktiviteten samt ett tydligt avslut av aktiviteten. När vi genomförde kartläggningen blev vi pedagoger medvetna om vårt förhållningssätt, och dess betydelse för hur barnen kan påverka sin vardag. Slutsatser av analyser: Vårt förhållningssätt har stor betydelse för hur barnen kan påverka sin egen vardag. Mål i kommande AP: Barnen ska ges möjlighet att påverka sin dag på förskolan, detta gör vi genom bl.a aktiviteten lekval 6. Förskola och hem Brukarenkäten: Resultat kan inte visas p.g.a. att för få vårdnadshavare svarat på enkäten. Möte för vårdnadshavare: Vi startade upp terminen med en trollfest tillsammans med barn och vårdnadshavare. Vi hade ett föräldramöte under höstterminen och en avslutningsfest på vårterminen. Utvecklingssamtal: På hösten erbjuds ett samtal där vi ger vår bild av nuläget samt vilka mål vi kommer att arbeta emot. Vårens samtal är en uppföljning och utvärdering av vårt arbete. 4

Datum Sidan 5(7) Föräldraråd: Vi har haft två träffar, en på höstterminen och en på vårterminen. Slutsatser av analyser, mål i kommande AP: Målet är att hitta en annan form för hur Brukarenkäten ska få större svars frekvens. 7. Övergång och samverkan Överskolningssamtal genomförs med förskoleklassen. Slutsatser av analyser, mål i kommande AP: Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Medarbetarna har kompetens för att stödja alla barn och elever så att de når kunskapskraven. Mål: Kyrkåsens personal ska ha en god arbetsmiljö, acceptans, förståelse och insikt mellan avdelningarna. En fungerande organisation för systematiskt kvalitetsarbete. Känna stöd och ansvarstagande från förskolechef. Resultat Vi har haft en arbetsprocess där syftet har varit att få en god arbetsmiljö. Detta har lett till en bättre acceptans, förståelse och insikt mellan avdelningarna. Diskussionerna som förs mellan förskolechef och medarbetare är numera positiva. Vi har arbetat fram en struktur för alla våra möten, vilket har medfört att vi är mer effektiva. Vi har bl.a. jobbat i mindre grupper för att alla ska få komma till tals. Den tydliga strukturen har underlättat det systematiska kvalitetsarbetet. Hela huset har arbetat med gemensamma mallar för kartläggningar, utvecklingssamtal och möten mm. Vi känner ett stöd och ansvarstagande från vår förskolechef. Hon har tagit tag i problemen med dåliga attityder bland personalen genom att inleda ett processarbete som fortfarande pågår. Bl.a. har förskolechefen tagit hjälp av Helena Harrysson som stöd i processen. Förskolechefen deltar vid våra LOK-träffar vilket har skapat trygghet, tydlighet och effektivitet 5

Datum Sidan 6(7) Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mål: Sänka ljudnivån på förskolan Resultat: I de få mätningarna som är gjorda har vi inte sett något resultat. Upplevelsen är dock att ljudnivån i matsalen har sänkts betydligt jämfört med i höstas. Bedömning: Det framgår ej i vilken grad målet är uppfyllt. Analys: Pedagogerna har blivit mer medvetna om att vi är en avgörande faktor till den höga ljudnivån i matsalen. För att åtgärda detta sitter inte pedagogerna vid samma bord. En annan faktor som påverkar ljudnivån är valet av aktiviteter före lunchen. När barnen går in i matsalen gruppvis upplever vi också att det blir lugnare. Slutsatser av analyser, mål i kommande AP: Vi måste göra en mätning tidigt på hösten för att kunna få ett resultat. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet EKONOMI Verksamheterna anpassas till givna ekonomiska ramar. Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän för att stimulera en positiv livsutveckling hos barn och ungdomar vilket även syftar till god ekonomisk hushållning. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet OMVÄRLD Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde präglas av respekt för alla människors lika värde. Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom att samarbeta med regionens högskolor. Mål: I undervisningen ger vi barnen inblick i olika kulturer på förskolan. Resultat: Vi har gett alla barn inblick i olika kulturer på förskolan. Vi hör barnen räkna och säga HEJ på olika språk. Vi har sett att barnen visat nyfikenhet på böcker som speglat våra olika ursprung. Bedömning: Målet är uppfyllt i ganska hög grad. Analys: Att ge barnen en inblick i olika kulturer, kan genomföras på många olika sätt. Vi har på alla avdelningar jobbat med att belysa olika kulturer, men på olika sätt. Vi har inte diskuterat ämnet omvärld och 6

Datum Sidan 7(7) vad det står för på vår förskola. Vilket medfört stor spridning både på aktiviteter och resultat. Slutsatser av analyser: Vi behöver lära oss mer om hur vi kan jobba inom området Omvärld. 7