Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1
Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns inflytande sidan 6 Förskola och hem sidan 7 Helhetsbild av året sidan 8 2
Förskolan Bullerbyns vision: Förskolan ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! Normer och värden Mål Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Personalen på förskolan Bullerbyn arbetar för att: Alla vuxna är viktiga förebilder och genom vårt förhållningssätt och agerande förankrar vi normer och värderingar hos barnen. Barnen spontant hjälper och tröstar varandra. Att de lyssnar på varandra och väntar på sin tur och att de respekterar varandras olikheter. - Alla barn ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. - Alla föräldrar får varsitt ex. av likabehandlingsplanen och vi går igenom den på föräldramötet. - Vi tänker likabehandling vid nyanskaffning av material, böcker mm. -Alla ska trivas och må bra på förskolan. -Personalen förstärker barnens goda och positiva sidor. -Personalen visar respekt och empati för barn, föräldrar och varandra. -Vi tänker på att vara goda förebilder, både i tal och vårt sätt att vara mot varandra. -Vi vill skapa en inbjudande och stimulerande lekmiljö som även minskar upphov till konflikter och tjat. -Vi delar barngruppen vid diverse aktiviteter. Resultat: Många mål är uppnådda och andra jobbar man vidare med Resultatet varierar mellan avdelningarna, med de olika målen och över tid. Arbetssätten att nå målen har också varit olika mellan avdelningar. Att arbeta med sagor och drama har visat sig vara framgångsrikt för att få in medkänsla och vänlighet. Personalen har varit goda förebilder och jobbat mycket med att uppmärksamma positivt beteende och visat barnen hur man kan hjälpa och trösta varandra vilket gett bra resultat i flera grupper.tack vare extra stöd och resurser så har det varit lättare att dela barngrupperna vid aktiviteter, då man ofta upplever sig ofta vara en personal för lite för att det ska fungera optimalt. Barnen samarbetar och hjälper varandra i olika situationer och man tränar på demokratiska förhållningssätt genom att rösta i olika situationer. Olika temaarbeten har givit både barn och personal mycket glädje och gemenskap. Lekmiljöerna förändras och förbättras allt eftersom. 3
Genomförande: Personalen diskuterar kontinuerligt förhållningssätt och har strävat efter ett gemensamt synsätt. Man har gett barnen uppmuntran och ett positivt bemötande och delat på gruppen när möjlighet getts. Personalen har aktivt varit mer med barnen för att se vad de leker med och för att medla vid konflikter. I olika situationer tränar man på att vänta på sin tur, hjälpa och lyssna på varandra och att vara en bra kamrat. Man har i stor utsträckning använt sig av sagor som hjälpmedel och därigenom kunnat väva in läroplanens alla mål. Analys och lärdomar: Struktur, fasta rutiner, gemensamt förhållningssätt och tydlig planering är viktigt för att det ska fungera.personalförstärkning har varit betydelsefullt för att kunna dela på barngruppen och därmed fått lugnare aktiviteter. Kan barnens göras mer självständiga och hämmas de av att de vuxna alltid finns nära?? Personalen arbetar aktivt för att säga Nej så lite som möjligt. Man har gjort ommöbleringar som blivit bra och som lett till mindre konflikter. Man har arbetat mycket med att visa varandra hänsyn och att vänta på sin tur. Det förekommer många svordomar bland barnen. När man gått från gården, till nya ställen så har det blivit bra lek. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: En ny organisation i ena huset startar från hösten-13, med barnen indelade efter ålder och mognad kommer att ge nya utmaningar och utvecklingsbehov. Verksamheten kommer att kunna anpassas bättre till de olika åldrarna. Minska på konflikter genom att de vuxna finns ännu mera där barnen är. Arbeta ännu mer med olikheter/likheter och andra kulturer.utmana och hjälpa barnen att vara mer självständiga i leken. Hjälpa barnen till ett alternativt språk för att minska på fula ord. Införskaffa mer material,ex. Snick och Snack som handlar om hur man är en bra kompis. Utveckling och lärande Lpfö 98 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper ch färdigheter. Personalen på förskolan Bullerbyn arbetar för att: Barn lär hela tiden med alla sina sinnen och i samspel med omgivningen. Barnen är trygga och har roligt varje dag och vi ger dem TID att bli självständiga. Stötta barnen att lita på sin förmåga i olika situationer och att humor och glädje är dagliga inslag i verksamheten Barnen får många tillfällen att utveckla sin nyfikenhet och lust att leka och lära 4
Resultat: Utvärderingarna från avdelningarna visar att resultaten skiljer sig avsevärt. Några säger sig ha nått mycket långt i sitt arbete medan andra inte upplever sig kommit så långt. Barnen upplevs trygga och glada. Strävansmålen under utveckling och lärande är uppnådda för gruppen som helhet på någon avdelning. Personalen har så ofta det varit möjligt gett barnen TID i olika situationer för att de ska få möjligheten att lyckas. Man har tagit tillvara på barnens intressen och önskemål och uppmuntrat spontanitet och initiativ. Forskning, experiment, naturvetenskap, problemlösning och skapande av olika slag har varit naturliga inslag i verksamheten. Läsplatta som införskaffats under våren har använts för dokumentation och forskning.temaarbeten, ommöblering och tvärgrupper har bidragit till goda resultat. Genomförande: Språkliga, motoriska och skapande aktiviteter förekommer kontinuerligt. Material och leksaker finns tillgängligt för barnen. Man räknar, mäter, jämför, väger, bygger, sorterar och konstruerar för att väcka barnens matematik och teknikintresse.man har forskat med hjälp av datorn.ommöblering, delning av barngruppen, tydlig struktur och fasta rutiner har varit till hjälp.man tar tillvara på på barnens intressen och förmågor och barnens behov prioriteras. Man har följt fjärilslarvers utveckling och sett hur fåglarna byggt bo och lagt ägg via webkamera. Personalen har använt sig av ett interkulturellt arbetssätt. Analys och lärdomar: För att barnen ska känna sig trygga är det viktigt att skapa bra relationer, ha en god stämning och ha roligt tillsammans.efter ommöblering har barnen börjat leka mer.tack vare mer medveten dokumentation, på några avdelningar kan man se att man lyckats bra. När personalen tycker att arbetet är roligt så smittar det av sig till barnen. Det är viktigt att följa barnens intressen och lekar för att kunna tillföra mer/ nytt material och även byta ut för att inte ha för mycket framme samtidigt. Arbetet med tvärgupper ger barnen möjlighet att få fler kompisar i samma ålder.planering och ansvarfördelning för detta arbete har inte alltid fungerat som man önskat. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Tvärgrupperna behöver planeras bättre. Tänka på att få in ännu mera matematik i vardagen. Någon avdelning har köpt en bok om Skapande matte. Det skulle underlätta med ett gemensamt tema för hela Bullerbyn för att även arbeta med det i tvärgrupperna. Fortsätta möblera om och tillföra material när vi ser att det behövs.fortsätta att arbeta för att barnen blir mera självständiga och ge dem tid i olika situationer och att uppmana dem att prova själva först. Önskemål finns om varsin läsplatta till personalen då den är ett bra och smidigt hjälpmedel. 5
Barns inflytande Lpfö 98 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Personalen på förskolan Bullerbyn arbetar för att: Barnen utifrån ålder och mognad är delaktiga och har inflytande i verksamheten. Barnen ges möjlihet till att ta egna initiativ. Barnen har möjlighet att välja om de vill eller inte vill delta i vissa aktiviteter. Barnens förslag och intressen tas tillvara i verksamheten och flickor och pojkar ges lika stort inflytande och utrymme. Resultat: Man upplever överlag att måluppfyllelsen är god. Barnen får efter mognad vara delaktiga och medbestämmande i många situationer. Personalen har tagit fasta på barnens idéer och försökt skaffa/ tillverka det som efterfrågats. Pojkar och flickor leker i stor utsträckning i samma rum och med samma saker.enkätsvaren visar att barnen är nöjda med sin förskola.barnen har fått rösta i många situationer, vilket var svårt i början men nu går det bättre.barnen har inte alltid haft de valmöjligheter att välja som man önskat, för att personalen inte räckt till. Barnen tycker mycket om att dramatisera och spela upp för sina kamrater. Genomförande: En barnenkät har i år lämnats ut till barn födda-07. Barn får ansvara för ex. matsamling med att duka, ringa i städklockan och presentera maten. Barnen har varit delaktiga i hur teamarbeten skulle framskrida. Personalen har varit lyhörda för barnens idéer och önskemål och uppmuntrat barnens självständighet genom att ytterligare märka upp lådor och skåps innehåll tydligare så att de lättare kan påverka vad de vill göra. Personalen använder ordet NEJ så lite som möjligt. Analys och lärdomar: Det blir en bra verksamhet när barnen känner att de får möjlighet till inflytande i sin vardag men när gruppen blir större blir det svårare att genomgöra.ett tillåtande arbetssätt ger barnen större inflytande men med det kommer även ansvar för de val de gör. Vid vissa tidpunkter under dagen har personalen svårt att hinna med och räcka till och då blir det rörigt. Man upplever att barnen är påverkade av vårt stressiga samhälle, inte har ro och har svårt med aktiviteter någon längre stund Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår Utvecklingsarbetet i ena huset kommer förhoppningsvis att gynna barnens inflytande på ett positivt sätt. Man kommer att fortsätta att hjälpa barnen med att påbörja,genomföra och avsluta saker. Att använda mer drama i verksamheten.fortsätta utveckla tankarna kring barns inflytande med när, hur och vad kan barnen vara med och bestämma?? Fortsätta med ett tillåtande arbetssätt och en tydlig struktur. 6
Förskola och hem Lpfö 98 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Personalen på förskolan Bullerbyn arbetar för att: Ha en god relation mellan förskola och hem och att kontinuerligt se över formerna för samverkan. Barn och föräldrar känner sig välkomna till förskolan och får en god introduktion i förskolan. Barn och föräldrar har förtroende för personalen. Föräldrarna får nödvändig information om sitt barn och verksamheten. Föräldrarnas synpunkter tas tillvara. Vi tar tillvara på den dagliga kontakten. Vi har föräldraenkät, utvecklingssamtal minst en gång per år, föräldramöte och festligheter. Vi har föräldraforum en gång per termin med föräldrarepresentanter från varje avdelning, samt personal från förskolan och förskolechef. Resultat: Föräldraenkäten är en viktig måttstock, där våra föräldrar anonymt får tycka till om verksamheten. Årets enkätsvar uppvisar det bästa genomsnittliga värdet vi haft. På en skala 1-10 så blev det i år 9,3, att jämföra med åren 2012 och 2011,då det blev 9,2 och 2010 då det blev 9,0. Svarsfrekvensen var i genomsnitt 64% vilket är bra, för då är resultatet mer tillförlitligt. Så här har svaren fördelats: 1. Jag och mitt barn känner oss välkomna till förskolan = 9,8 2. Jag känner förtroende för personalen = 9,3 3. Jag är informerad om förskolan arbetsätt, normer.. = 9,3 4. Personalen lyssnar på och tar till sig mina synpunkter = 9,5 5. Jag får får den information jag behöver om hur mitt bar. = 9,0 6. Jag får information om mitt barns utveckling och lärande = 8,9 7. Jag är nöjd med förskolans föräldramöten = 9,3 8. Jag är nöjd med utvecklingssamtalen = 9,3 9. Nöjd med förskolan i sin helhet = 9,1 Personalen upplever överlag att man har hög måluppfyllelese och ett gott samarbete med föräldrarna. Föräldraforum har man fått rutin på och upplevs positivt av alla parter. De avdelningar som under året startat med föräldraaktiva inskolningar tycker att det givit bra resultat. Genomförande: I möjligaste mån möter en personal upp i hallen på morgonen. Man strävar även att säga Hej-hej då till alla barn och försöker ge föräldrarna information om hur dagen varit. Man har haft kontinuerlig information till föräldrarna genom först och främst den dagliga kontakten, men även t.ex. via dokumentationsvägg, fotoramar, månadsblad, föräldramöten, föräldrafest, utvecklingssamtaloch på almanackan. Flera avdelningar bjuder på drop-infika som varit välbesökt. 7
Analys och lärdomar: Föräldraaktiv inskolning har fungerat smidigt och gett föräldrarna god inblick i verksamheten. Lämning och hämtningstider för 15-timmarsbarnen fungerar inte optimalt och föräldrakontakten blir därför llidande. Man har tagit till sig och arbetat med förra årets enkätsvar för att förbättra ex. informationen vilket lett till bättre resultat i år. Det känns roligt att föräldrarna är så nöjda med förskolan. Persoanalen upplever att man överlag har en bra dialog med föräldrarna Ett positivt bemötande är viktigt för bra relationer. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Då reultaten varit så positiva gäller det att fortsätta arbetet med samma ambitioner. Fortsätta att uppmärksamma vikten av att föräldrarna utnyttjar sin möjlighet att fylla i och lämna in enkäten. Man planerar att fortsätta med den föräldraktiva inskolningen och att ge alla föräldrar information om hur barnets dag varit. Förslag finns på att dela föräldrarna på höstens föräldramöte så att Nya föräldrar får mer ingående information. Om möjligt se över tiderna för 15-timmars barnen så att inte för många kommer samtidigt. Helhetsbild av verksamhetsåret Utmärkande för året är förtätningen i barngrupperna under våren,tidigare än vanligt. Resurser har tillsatts men det skiljer sig åt hur man upplever det. För vissa har det varit en stor hjälp medan andra tycker att det blir för mycket människor och att inte resursen finns där den behövs.( det är svårt att dela på personaer som behöver vara på två ställen på samma tid). Många barn med hög närvaro, personalbyten, frånvaro av olika slag och svårt att få tag på vikarier har bidragit till hög arbetsbelastning och svårigheter att få tiden att räcka till. Tre av fyra arbetslag känner sig nöjda med kompetensutveckling, mötesordning, schematider, arbetsledning och ansvarsfördelning.samarbetet mellan husen kan fortfarande bli bättre. De föräldraaktiva inskolningar som gjorts har fungerat bra. Sammanhållningen, sammansättningen och leken i barngrupperna upplevs vara bra, barnen har kul tillsammans och hjälper varandra. I alla grupper finns barn som behöver extra vuxenstöd och hjälp vilket är svårare att ge när det är många i gruppen. Lokalerna är slitna och är i behov av renovering. De som arbetat med tema uttrycker att barnen tyckt det varit roligt och att det lockat till många glada skratt. Bristen på barnfri tid är ett återkommande dilemma som kommer igen i alla utvärderingar på olika sätt. Kraven från miljö och hälsa på vårens tillsyn, blev ytterligare arbetsuppgifter som känns svåra att hinna med. Samverkan med förskoleklass och fritidshemmen har i år fungerat bättre än tidigare. Möjligheten att få hjälp av Åsa med tolksamtal, material och stöd har varit uppskattat. Filipstad 28/8-13 Ulla-Carin Drougge Förskolechef 8