Vad mäter betygen? Alli Klapp Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet alli.klapp@hkr.se

Vad mäter betygen? Alli Klapp Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet alli.klapp@hkr.se

Vad mäter betygen? Enbart ämneskunskaper? Personliga egenskaper/affektiva kompetenser/icke-kognitiva kompetenser? Lärare, föräldrar, elever? Samhället?

Stor hänsyn tas till personlig egenskaper och vi refererar till myndighetens medarbetarpolicy. Du bör som rektor ha ett ledarskap som präglas av engagemang, dialog, samarbete och tydlighet. Personliga egenskaper Samarbetsförmåga Arbetar bra och smidigt med andra människor. Ansvarstagande Du är ansvarstagande för din uppgift och är bra på att strukturera och prioritera din vardag Relationsskapande Är utåtriktad och socialt skicklig i yrkesmässiga sammanhang. Skapar kontakter och underhåller relationer. Empatisk förmåga Har förmåga att sätta sig in i någon annans perspektiv eller situation utan att ta över.

Entreprenöriella/affektiva kompetenser Nyfikenhet kreativitet envishet optimism självständighet motivation hängivenhet drivkraft ta itu med problem hitta lösningar

Missgynnas vissa elever? Lärarnas tidning

Flickor mognar tidigare och tar mer ansvar Tjejer har generellt bättre koll på sina studier och är måna om att göra det de ska. De lägger ner mer tid vilket lönar sig kunskapsmässigt Det gör ondare att underkänna en skötsam och flitig elev än en stökig Kvinnliga lärare gynnar tjejer Flickor gör sina uppgifter i tid, följer instruktioner och har rent allmänt ett bättre uppförande

Ämneskunskaper personliga egenskaper? Kognitiva och icke-kognitiva förmågor interagerar Ex. problemlösning analytiskt och relationellt tänkande baseras på båda

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. (Ma, E åk 6)

2 studier: Vad mäter betygen? Vad mäter betygen i termer av ämneskunskaper och personliga egenskaper? Vad bedömer lärarna? Hur påverkar olika egenskaper betygen t.ex. kön, föräldrars utbildningsbakgrund, intresse, motivation, trivsel, självuppskattad kompetens föräldraengagemang?

Gothenburg Educational Longitudinal Database Utvärdering genom Uppföljning 100 000 elever som gick ut nionde klass 2003 Betyg i sv, en och ma Resultat på nationella prov i sv, en och ma Kön Föräldrars utbildningsnivå Enkätdata för 10 % Storskaliga studier med statistiska analyser

Ma GEN EDU NTMA SGMA NTMA& SGMA& 1. Individnivå: Flickor jämfört med pojkar sv.26 en.08 ComGr.15 Sw En NTSW1 NTSW2 NTSW3 SGSW NTEN1 NTEN2 NTEN3 SGEN NTSW1& NTSW2& NTSW3& SGSW& NTEN1& NTEN2& NTEN3& Figur model C. Gender and educational background as dummy variables related to all the factors. SGEN& Com Gr Föräldrar med hög utbildningsnivå sv.30 en.30 ma.30 ComGr -.04 2. Skolnivå: Föräldrarna med hög utbildningsnivå Sv.70 En.79 Ma.75 ComGr -.25 Kön inte relevant

Betygen är flerdimensionella Ämneskunskaper personliga egenskaper, 3-5 % könsskillnader; flickor har mer av den gemensamma dimensionen i sina betyg Föräldrars utbildningsnivå; elever med föräldrar med låg utbildningsnivå mer av den gemensamma dimensionen i sina betyg

2. Hur påverkar elevernas personliga egenskaper betygen? Är du intresserad av att lära dig mer i svenska? Är du intresserad av att lära dig mer i engelska? Är du intresserad av att lära dig mer i matematik? Vill du läsa vidare på högskola/universitet?

Personliga egenskaper som intresse och motivation, anpassning till skolan, föräldraengagemang, samarbete, självupplevd kompetens, trivsel + Kön = I stort sett alla effekter försvagas när kontroll av kön görs flickor visar mer intresse och motivation och är en förklaring till att de får högre betyg jämfört med pojkarna

Resultaten visar Den gemensamma dimensionen innehåller framför allt visat intresse att lära sig mer/motivation Flickor får högre betyg givet samma prestation på nationella proven jämfört med pojkar; förklaras av deras visade intresse för lärande/skolmotivation Elever med föräldrar med låg utbildningsnivå blir betygsatta lite mer utifrån personliga egenskaper

Kompensatorisk betygsättningspraktik Elever kompenseras; lärare lägger olika stor vikt vid olika typer av kunskaper, förmågor och egenskaper hos eleverna vid betygsättning Ex. elever med sämre ämneskunskaper bedöms mer utifrån intresse och motivation för lärande Missgynnas pojkar? Likvärdighet? Teorier kring gender

Är betygen subjektiva, dåliga och orättvisa?

Betygens prediktionsförmåga är bra Jämförelse med högskoleprov och intervju Betyg är ett brett mått Under lång tid, flera lärare, stort bedömningsunderlag, olika metoder Kognitivt och icke-kognitivt Inkapslingsteorin de affektiva kompetenserna Bedömarkompetens hos lärarna

Elevers uppförande? Ouppmärksamhet, slarv, ofullständigt arbete, respektlöshet = matematik E! idrott E! kemi=f! Hur fick du detta betyget? Vet inte!! Om vi vill att eleverna ändrar uppförandet hur gör vi då? Otydligt och för sent att göra det med betyg/skriftliga omdömen/iup!

Ex på definiera uppförande 1. Du sover, är ouppmärksam, pratar, leker med mobilen. Du visar att du inte bryr dig om klasen, dina kamrater eller läraren. 2. Du låtsar att du är uppmärksam men vi vet båda att det är ett ytligt ointresserat engagemang. Du har material framför dig men du är inte närvarande mentalt.

3. Du kommer i tid, du har material med dig och deltar frivilligt i klassens arbete. Du ställer frågor och bidrar till klassens arbete och diskussioner. 4. Du tar ett aktivt ansvar och ledarskap i klassen när dina kamrater behöver hjälp och uppmuntran. Du tar även ansvar för att hjälpa andra att utveckla sig vilket du vet leder till att alla i klassen kommer att utvecklas och nå framgång.

Om vi vill förbättra prestationer, attityder, förhållningssätt: Bedöm det som är relevant validitet? Ha tydliga och specifika förväntningar som kommuniceras Skilj på olika kompetenser, attityder, förhållningssätt, prestationer. Hjälp eleverna att förstå vad som förväntas

Trenden just nu? Det icke-kognitiva lyfts fram: lika bra prediktionsförmåga som det kognitiva (internationell forskning just nu) En determinant för framgång inom skola och arbetsliv ( driven, positiv och social SvD) Inkluderas i internationella kunskapsmätningar?

Lärares bedömningar och betygsättning?

Interna faktorer Lärares kunskaper, värderingar, förväntningar Filosofi Tillmötesgå individuella skillnader Stärka motivation Externa faktorer Nationella prov Styrdokument Lokal/nationell Föräldrar Klassrummet Främja social förmåga Elevfrånvaro Uppförande Olikheter Beslut Svårt att förklara Individbaserat Mängd av faktorer Elevers motivation Elevers framgång Bedömning och betygsättningspraktik

Lärare i en skärningspunkt subjektiv lärare och objektiv bedömare: Subjektivitet, relationer, flexibilitet, tolkningar, olikheter Likvärdigt, tekniskt, opartiskt, överförbar bedömning, krav på objektivitet Etik hur belöna elever som anstränger sig? Kunskapssyn; förhållningssätt till kunskap

Hur påverkar betyg elevernas lärande? Ett antagande att betyg motiverar alla elever att prestera bättre och inte misslyckas i skolan Mycket forskning kring hur summativ och formativ bedömning påverkar elevernas motivation till lärande och prestationer

Gynnas elever med skolsvårigheter av fler formella prov och standardiserade omdömen? lågpresterande elever påverkas mer av betygssättning, har sämre förståelse av betygens innebörd, sämre strategier för att hantera prov och mindre positiva uppfattningar av sig själva som elever (Harlen & Deakin Crick, 2002) Yngre äldre barn Negativ feed-back i hemmet

Två huvudriktningar inom forskningen 1. Differentiering Effekten av betyg varierar beroende på elevernas förmågor och bakgrund 2. Jämförelser Mer eller mindre alla elever har fördel av att få betyg 3. Stort behov av bättre studier och teorier

Teorier Conservation of Resources Stress Theory (COR) (Hobfoll, 1989, 2001) and Covington (2000) Elever strävar efter att få, behålla och utveckla sina resurser för att lyckas och minimera stress Misslyckande i skolan leder till förlust av självförtroende som minskar lärandet och ökar risken för ytligt lärande och en negativ attityd till skolan Elevers självbild och uppfattning av sin kompetens en viktig faktor

Ca 7000 elever; födda 1967 Hälften fick betyg i åk 6 Alla fick betyg i åk 7 Kognitivt test liten påverkan av social bakgrund och kön

0.20 0.07-0.20-0.32

Sammanfattning Betyg påverkar elever på olika sätt beroende på förmåga och gender Mer eller mindre alla pojkar är negativt påverkade av att få betyg Flickor med låg- till medelprestationer på kognitivt test negativt påverkade av betyg Fortsatt studie på betyg i åk 8-9 och gymnasieskolan

Vad påverkar elevernas lärande? Varför är detta intressant? Individen Samhället

Behålla elever längre tid i utbildning (16 till 18 år i USA) innebär en vinst på ca 2 miljoner 1,3 milj ökade skatteintäkter 0,4 milj minskning av sjukvårdskostander 0,3 milj minskning av rättskostnader Shapely och Roth belönas för teorin om matchning: (NY fler faktorer än betyg)

Kvinnliga fångar har ofta adhd

2011 skärptes behörighetskraven för gymnasieskolan: Yrkesprogram: Godkänt i 8 ämnen Högskoleförberedande: Godkänt i 12 ämnen 2012: 87,5 % behöriga till yrkesprogram 83 85 % till övriga program 2010: 11,8 %; 2011: 12,3 %; 2012: 12,5 % Vårt system med Godkänt nivå konsekvenser?

Om skolan, lärande, bedömning finns Åsikter Erfarenhet Lätta bevis Tunga bevis Matematisk säkerhet

Vad tror vi ökar elevernas lärande? Huvudman Spetsutbildningar Interactive whiteboard Högre lärartäthet Nivågrupperingar Elitklasser Datorer Betyg Information technology has been about to revolutionize our classrooms for the last 30 years, and we re still waiting www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/08/18/forskare-elitklasserhelt-fel-vag