Barn och unga 2013. utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder SAMORDNAD FOLKHÄLSORAPPORTERING

Barn och unga 2013 utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder SAMORDNAD FOLKHÄLSORAPPORTERING

Barn och unga 2013 utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder SAMORDNAD FOLKHÄLSORAPPORTERING

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2013, R 2013:02 ISSN 1651-8624 ISBN 978-91-7521-079-7 (pdf) ISBN 978-91-7521-078-0 (print) OMSLAGSFOTO: johnér GRAFISK PRODUKTION: AB Typoform TRYCK: Elanders Sverige AB, Mölnlycke, 2013

Innehåll 7 Förord 8 Sammanfattning 11 Summary 15 KAPITEL 1. INLEDNING 16 Uppdraget och utgångspunkter Bakgrund 16 Rapportens innehåll och struktur 17 Analysmodell 19 Informationskällor och analyser 21 Avgränsningar och begränsningar 24 27 KAPITEL 2. BARNS OCH UNGAS FOLKHÄLSA 28 Sammanfattning 29 Hälsan under spädbarnsperioden, barn- och ungdomsåren Spädbarnsperioden 29 Barndomsåren 1 14 år 30 Ungdomsåren 15 29 år 31 33 Sociala skillnader i hälsa bland barn och unga 35 KAPITEL 3. DET STRATEGISKA OMRÅDET GODA LIVSVILLKOR 36 Sammanfattning 37 Utvecklingen inom det strategiska området Goda livsvillkor MÅLOMRÅDE 1. Delaktighet och inflytande i samhället 39 MÅLOMRÅDE 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 45 MÅLOMRÅDE 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 52

65 Politiskt beslutade åtgärder som genomförts på nationell nivå Åtgärder 2006 2011 65 MÅLOMRÅDE 1. Delaktighet och inflytande i samhället 65 MÅLOMRÅDE 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 70 MÅLOMRÅDE 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 71 85 Sammanfattande diskussion MÅLOMRÅDE 1. Delaktighet och inflytande i samhället 85 MÅLOMRÅDE 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 85 MÅLOMRÅDE 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 87 89 KAPITEL 4. DET STRATEGISKA OMRÅDET HÄLSOFRÄMJANDE LIVSMILJÖER OCH LEVNADSVANOR 90 Sammanfattning 91 Utvecklingen inom det strategiska området Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor MÅLOMRÅDE 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 92 MÅLOMRÅDE 9. Fysisk aktivitet 95 MÅLOMRÅDE 10. Matvanor och livsmedel 100 108 Politiskt beslutade åtgärder som genomförts på nationell nivå Åtgärder 2006 2011 108 MÅLOMRÅDE 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 108 MÅLOMRÅDE 9 OCH 10. Fysisk aktivitet och Matvanor och livsmedel 111 117 Sammanfattande diskussion MÅLOMRÅDE 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 117 MÅLOMRÅDE 9 OCH 10. Fysisk aktivitet och Matvanor och livsmedel 118 123 KAPITEL 5. DET STRATEGISKA OMRÅDET ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL 124 Sammanfattning 126 Utvecklingen inom det strategiska området Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel MÅLOMRÅDE 11. Alkohol 127 MÅLOMRÅDE 11. Tobak 131 MÅLOMRÅDE 11. Narkotika och dopning 134 MÅLOMRÅDE 11. Spel 138

141 Politiskt beslutade åtgärder som genomförts på nationell nivå Åtgärder 2006 2011 141 MÅLOMRÅDE 11. Alkohol 141 MÅLOMRÅDE 11. Tobak 144 MÅLOMRÅDE 11. Narkotika och dopning 145 MÅLOMRÅDE 11. Spel 146 148 Sammanfattande diskussion MÅLOMRÅDE 11. Alkohol 148 MÅLOMRÅDE 11. Tobak 149 MÅLOMRÅDE 11. Narkotika 151 MÅLOMRÅDE 11. Dopning 152 MÅLOMRÅDE 11. Spel 153 155 KAPITEL 6. ANALYS AV DEN SAMLADE BILDEN AV DE FAKTORER SOM PÅVERKAR BARNS OCH UNGAS HÄLSA 165 Referenser

Förord Det övergripande målet för folkhälsan är sedan år 2003 att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regeringen har pekat ut fem grundläggande byggstenar för förverkligandet av folkhälsopolitiken. En av byggstenarna är Start barns och ungas uppväxtvillkor, eftersom förutsättningarna för en god hälsa även i vuxen ålder grundläggs tidigt i barndomen (Skr. 2011/12:166). Den här rapporten är resultatet av uppdraget att samordna folkhälsorapporteringen med fokus på barn och unga som Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen fick av regeringen hösten 2011. Folkhälsoinstitutet gavs i uppdrag att redovisa den långsiktiga utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer samt analysera tänkbara orsaker till förändringar. Socialstyrelsen gavs i uppdrag att redovisa utvecklingen av hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens verksamhet samt den långsiktiga utvecklingen av folkhälsan, sociala förhållanden och miljöhälsa. Rapporten visar att förutsättningarna för hälsa bland barn och unga har förbättrats över tid på många områden, men att skillnaderna mellan olika grupper har ökat. Föräldrars utbildningsnivå och födelseland påverkar i allt högre grad barns och ungas förutsättningar att nå goda skolresultat och möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket också är grundläggande förutsättningar för en god hälsa resten av livet. På många områden finns i dag ett behov av forskning om effektiva hälsofrämjande åtgärder som även har fokus på hälsoskillnader. En starkare evidensbas på området ökar möjligheterna att uppnå det övergripande folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Rapporten har utarbetats av en projektgrupp vid Statens folkhälsoinstitut, bestående av projektansvarig Petra Löfstedt samt utredarna Maria Corell, Sofia Ljungdahl, Elisabet Mörk, Sylvia Olofsson och Emma Persson. Även utredarna Johanna Ahnquist, Ida Knutsson, Pia Lindeskog, Ann-Sofie Karlsson, Sven Bremberg och Agota Puskas har bidragit i arbetet. Pia Kvillemo har anlitats för att genomföra kartläggningen av politiskt beslutade åtgärder på nationell nivå. Maria Danielsson, Socialstyrelsen, har författat kapitlet om folkhälsans utveckling bland barn och unga. Rapporten har granskats av den interna granskningsgruppen vid Folkhälsoinstitutet. Professor Peter Allebeck vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet, och docent Anneli Ivarsson vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, har genomfört den vetenskapliga granskningen i olika stadier under arbetets gång. Vi vill rikta ett särskilt tack till de myndigheter och organisationer som bistått med statistik till rapporten. Vår förhoppning är att rapporten ska ge ett bra underlag för kommande politiska strategiska val och prioriteringar när det gäller satsningar som kan förbättra framtidens folkhälsa. Östersund, mars 2013 Sarah Wamala Generaldirektör BARN OCH UNGA 2013 7

Sammanfattning Det övergripande målet för folkhälsan i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Sveriges riksdag antog den nationella folkhälsopolitiken 2003 i propositionen Mål för folkhälsan (Regeringens proposition 2002/03:35). År 2008 presenterades sedan propositionen En förnyad folkhälsopolitik (Regeringens proposition 2007/08:110). De hälsorelaterade levnadsvanorna grundläggs under barn- och ungdomsåren och har en stor inverkan på individens hälsa under resten av livet, därför betonas i propositionen att barn och unga är en särskilt angelägen målgrupp för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Rapporten belyser den långsiktiga utvecklingen av folkhälsan bland barn och unga och dess bestämningsfaktorer, det vill säga viktiga faktorer som påverkar hur befolkningens hälsotillstånd utvecklas. Den innehåller även en kartläggning av politiskt beslutade åtgärder på nationell nivå inom de målområden som berör barn och unga, med fokus på perioden 2006 2011. I rapporten presenterar vi även analyser av tänkbara orsaker till förändringarna. Rapporten är framtagen på uppdrag av regeringen och redovisas gemensamt med Socialstyrelsens avrapportering av utvecklingen av hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens verksamhet samt den långsiktiga utvecklingen av folkhälsan, sociala förhållanden och miljöhälsa. Rapporten utgår från folkhälsopolitikens elva målområden, vilka har sammanförts till tre strategiska områden. Dessa är Goda livsvillkor, Hälso- främjande livsmiljöer och levnadsvanor samt Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. För varje strategiskt område presenterar vi indikatorer som tillsammans belyser utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer inom området. Utvecklingen av bestämningsfaktorerna redovisas, när det är möjligt, utifrån kön, ålder, födelseland, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt föräldrarnas socioekonomiska bakgrund. Det har inte ingått i uppdraget att redovisa dem på regional eller lokal nivå. Dahlgrens och Whiteheads modell används för att på ett överskådligt sätt presentera utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer. Modellen är indelad i fyra nivåer där den första nivån står för övergripande strukturella faktorer, såsom samhällsekonomi, kultur och miljö. Nästa nivå utgör barns och ungas livsvillkor. Dit hör den materiella och sociala kontext där människor lever, studerar eller arbetar, och som bestäms av bland annat boende, utbildning, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård. Sedan följer levnadsvanor, såsom matvanor, rökning och alkoholkonsumtion. Den fjärde nivån står för sociala nätverk och relationer, till exempel familj, vänner och intresseorganisationer. Längst in finns de opåverkbara faktorer som individen själv bär på, det vill säga ålder, kön och arv. Goda livsvillkor Det strategiska området Goda livsvillkor omfattar miljön i hemmet, miljön i förskolan och skolan samt möjligheterna att nå en utbildningsnivå 8 BARN OCH UNGA 2013

som skapar goda möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende. I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället. De indikatorer som ska belysa utvecklingen inom Goda livsvillkor visar på en motsägelsefull utveckling. Såväl ungas valdeltagande som förtroende för myndigheter, institutioner och politiker i samhället har ökat på senare år. Men nästan varannan ung saknar tillit till andra människor och var tredje har upplevt kränkande behandling. Dessutom har andelen barn som lever i ett hushåll med låg ekonomisk standard ökat de senaste tio åren, men däremot har andelen vuxna, med barn under 18 år, som saknar kontantmarginal eller har svårigheter att klara av de löpande utgifterna minskat. Indikatorerna visar även att de allra flesta barn kommer bra överens med sina föräldrar och att de har lätt för att tala med dem om problem. När det gäller skolan så har andelen elever i årskurs 9 som saknar behörighet till gymnasieskolan ökat under 2000-talet. Utvecklingen bland gymnasieeleverna är däremot stabil; andelen som får slutbetyg inom fyra år och andelen med grundläggande behörighet till högskola och universitet är relativt oförändrad under 2000-talet. De senaste åren har andelen unga som etablerat sig på arbetsmarknaden sjunkit. De sociala skillnaderna i livsvillkor har ökat. Andelen ensamstående med barn och föräldrar med utländsk bakgrund som har låg ekonomisk standard har fördubblats under 2000-talet. Föräldrarnas utbildningsnivå har fått allt större betydelse för om unga får behörighet till gymnasiet, slutbetyg från gymnasiet och studerar vidare på universitet och högskola. Goda livsvillkor är det strategiska område där flest åtgärder har genomförts under perioden 2006 2011. Åtgärder för att stärka barns rättigheter samt för att stärka jämställdheten och värdegrunden i skolan har genomförts. Ytterligare exempel är åtgärder för att stärka barnfamiljers ekonomi, exempelvis genom höjd föräldrapenning och höjt bostadsbidrag för barnfamiljer. Föräldrastödsinsatser har genomförts för att främja den psykiska hälsan bland barn och ungdomar. En ny skollag har införts och fler möjligheter till lärlings- och yrkesutbildningar har införts för att förbättra skolresultaten. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Det strategiska området Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor omfattar den fysiska och psykosociala miljö där människor bor, arbetar och tillbringar sin fritid. Dessa kan hjälpa till att främja fysisk aktivitet, goda matvanor samt sexualitet och reproduktiv hälsa, som alla är viktiga delar för att uppnå en god folkhälsa. Indikatorerna som ska belysa utvecklingen inom Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor visar på en överlag positiv utveckling. Antalet aborter och förekomsten av klamydia har minskat bland unga, men nivåerna är fortfarande höga. Indikatorerna visar även att träningen och annan fysisk aktivitet har varit oförändrad de senaste tjugo åren. Men matvanorna har förbättrats under 2000-talet; andelen barn som äter grönsaker ofta har ökat, medan andelen som äter godis och dricker läsk ofta har minskat. Trots det är andelen överviktiga barn och unga större än någonsin och det finns inga tecken på att den skulle minska. Redan tidigt uppstår det skillnader mellan flickors och pojkars levnadsvanor, skillnader som sedan kvarstår i vuxen ålder. Vi ser också att BARN OCH UNGA 2013 9

barns goda levnadsvanor försämras redan under tonåren och fortsätter att försämras i vuxen ålder. Dessutom finns det sociala skillnader i levnadsvanor bland unga. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor är det strategiska område där minst antal åtgärder har genomförts under perioden 2006 2011. Strategier för att minska sexuellt överförbara infektioner och främja sexuell reproduktiv hälsa genomförs. Idrottslyftet har genomförts för att öka och behålla unga i idrottsföreningar. Ett friskare Sverige har genomförts under tre års tid för att inspirera till bra mat och mer rörelse i vardagen och åtgärder för att förbättra skolmaten har vidtagits. Alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel Det strategiska området Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel innehåller arbete för att minska skadorna av alkohol, minska tobaksbruket, verka för ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande, vilket är viktigt för att nå en god folkhälsa. Indikatorerna för utvecklingen inom Alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel visar överlag på förbättringar eller en oförändrad situation. Andelen elever som varit berusade vid 13 års ålder har halverats under 2000-talet. Bland eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2 har den genomsnittliga årskonsumtionen minskat och andelen som inte använder alkohol överhuvudtaget har ökat. Sett över hela perioden 2000 2011 har andelen elever i årskurs 9 som svarat att de röker dagligen sjunkit. Det gäller inte elever i gymnasiets år 2 där andelen dagligrökare ökat bland pojkar och varit oförändrad bland flickor. För åldersgruppen 16 24 år finns det ingen säkerställd förändring över andelen dagligrökare under perioden 2004 2011. Andelen pojkar som snusar har minskat. I stora drag visar utvecklingen under 2000-talet på tendenser till ökad narkotikaanvändning hos pojkar. Detta är mest tydligt bland pojkarna i gymnasiets år 2. Bland flickorna har andelen legat något mer stabil under denna period. Aktiviteten har varit hög inom det strategiska området Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel under perioden 2006 2011. Det har varit insatser på olika nivåer för att minska alkoholbruket bland barn och unga, åtgärder för att minska tobaksbruket, exempelvis inom Skolan förebygger och Nationella tobaksuppdraget, kunskapsspridning och opinionsbildning mot narkotika och stöd till föreningar som arbetar för att minska spelproblem. Slutord Rapporten visar att förutsättningarna för hälsa bland barn och unga har förbättrats över tid på många områden, men att skillnaderna mellan olika grupper har ökat. Bland såväl ensamstående med barn som föräldrar till barn med funktionsnedsättning är andelen som har svårt att klara de löpande utgifterna och andelen som saknar kontantmarginal större, jämfört med sammanboende med barn respektive föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Föräldrars utbildningsnivå och födelseland påverkar i allt högre grad barns och ungas förutsättningar att nå goda skolresultat och möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket också är grundläggande förutsättningar för en god hälsa resten av livet. På många områden finns i dag ett behov av forskning om effektiva hälsofrämjande åtgärder som även har fokus på hälsoskillnader. En starkare evidensbas på området ökar möjligheterna att uppnå det övergripande folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 10 BARN OCH UNGA 2013

Summary Children and Adolescents 2013 Developments in Health Determinants and Implemented Measures COORDINATED PUBLIC HEALTH REPORTING The overriding objective of public health in Sweden is to create social conditions for good health on equal terms for the entire population. The Swedish Parliament adopted the Swedish national public health policy in 2003 in the legislative proposition Objectives for public health (2002/03:35). The proposition A renewed public health policy (2007/08:110), was then presented in 2008. The proposition emphasizes that it is particularly important to target children and adolescents in public health initiatives, since health-related living habits, which have a major impact on health development in later life, are formed during childhood and adolescence. This report presents the long-term development of public health and health determinants that affect children and adolescents. We have also identified initiatives at national level within the public health target areas that affect children and adolescents, focusing on the period 2006 2011. We also analyse the possible causes of changes in children s and young people s health and health determinants over time. The report was commissioned by the Swedish Government together with the report on the long-term development of public health, social conditions from a population perspective and environmental health which the National Board of Health and Welfare is responsible for. In this report we divide the eleven public health target areas of public health policy into three strategic areas, namely, Good living conditions, Health-promoting living environments and living habits, and Alcohol, illicit drugs, doping, tobacco and gambling. For each strategic area, we present the development of health determinants, using several indicators. Health determinants are factors that influence the development of the health status of the population. The development of each health determinant is presented, whenever possible, by gender, age, country of birth, disability, sexual orientation and parents socioeconomic background. We have not reported the development at the regional or local level, since it was not within the scope of this report. To better understand the development of health determinants, Dahlgren and Whitehead s model has been used. In this model, the health determinants are divided into four different levels. The first level consists of major structural conditions, such as the general socioeconomic, cultural and environmental conditions. The next level, living and working conditions, is the material and social context where people live and work, which is determined by housing, education, employment, access to health and medical care etc. The next level is living habit factors, such as eating habits, smoking and alcohol consumption. Finally, there are social networks and relationships such as family, friends and associations. The innermost level contains individual characteristics such as age, gender and heredity. BARN OCH UNGA 2013 11

Good living conditions The strategic area Good living conditions encompasses the environments in the home, preschool and school, the possibility of finding work, financial conditions for achieving self-sufficiency, and access to good housing. Good living conditions also include the possibility to participate and have influence in society. The development of the indicators in this strategic area presents a diverse picture. In recent years, young people s participation in elections have increased, as well as their trust in government bodies, institutions and politicians. However, almost one in two adolescents report a lack of trust in other people and one in three adolescents report that they have been subjected to offensive behaviour. The proportion of children who live in a household with low financial standards has increased during the last decade. On the other hand, the proportion of adults with a child/children under the age of 18 who lack a cash reserve has decreased. The great majority of children say that they get on well with their parents and they have no difficulty talking to them about problems. When it comes to school participation, the proportion of pupils in year 9 who are not eligible for upper secondary school has increased since 2000. On the other hand, the situation for upper secondary school pupils is stable; the proportion who complete their studies in four years and the proportion who have basic eligibility for college/ university studies have been relatively unchanged since 2000. In recent years, the proportion of young people who have established themselves on the labour market has gone down. Social differences in living conditions have grown. The proportion of single parents and parents with a foreign background with low economic standard has doubled since 2000. The level of education of parents has become an increasingly important determinant for young people in regards to eligibility for upper secondary school studies, completion of upper secondary school studies, and whether they have the possibility to study at university/college or not. Good living conditions is the strategic area where most measures have been implemented during the period 2006 2011. Measures have been taken to strengthen children s rights and to increase equality and reinforce common values at school. Some other examples are measures to improve the financial situation of families with children, for example by increasing parental allowance and housing allowance for families with children. Steps have been taken to provide support to parents in order to improve the mental health of children and adolescents. A new Education Act has been adopted and new ways of combining studies with an apprenticeship or vocational training have been introduced in order to improve school results. Health-promoting living environments and living habits The strategic area Health-promoting living environments and living habits refers to the physical and psychosocial environments in which people live, work and spend their spare time. These environments can play a supportive role in the promotion of physical activity, good eating habits, and sexuality and reproductive health, which are all important factors for achieving improvements in public health. The indicators show a positive development in this area. The number of abortions and the prevalence of chlamydia have gone down among young people, although levels are still high. Levels of physical exercise have not changed over 12 BARN OCH UNGA 2013

the last two decades. However, eating habits have improved since 2000; the proportion of children who eat vegetables frequently has increased while the proportion who frequently eat sweets and drink sugary drinks has decreased. But the proportion of overweight children and adolescents is at an all-time high and there are no signs of any decrease. Differences between the living habits of girls and boys become apparent early on and these differences remain into adulthood. The living habits of children deteriorate during adolescence and then continue to do so into adulthood. In addition, there are social differences between the living habits of young people. Health-promoting living environments and living habits is the strategic area where the fewest measures have been implemented during the period 2006 2011. There are strategies underway to decrease sexually-transmitted infectious diseases and to promote sexual reproductive health. A drive to promote sports ( Idrottslyftet ) has been carried out in order to increase and retain the number of young people who are active in sports associations. For three years, a project called A Healthier Sweden has been underway to inspire people to eat healthily and to be more active in their everyday life. There have also been interventions to improve school dinners. Alcohol, illicit drugs, tobacco, doping and gambling The strategic area Alcohol, illicit drugs, tobacco, doping and gambling is about reducing the negative effects of alcohol, reducing the use of tobacco, promoting a drug-free and doping-free society, and reducing the damaging effects of excessive gambling, all of which are important for achieving improvements in public health. The indicators that have been selected to describe development trends within Alcohol, illicit drugs, tobacco, doping and gambling on the whole show a positive or unchanged trend. The proportion of pupils who have been drunk at the age of 13 years has halved since 2000. Among year 9 pupils and year 2 upper secondary school pupils, the average annual consumption of alcohol has decreased and the proportion who do not drink at all has increased. There has also been a decrease in the proportion of year 9 pupils who smoke every day. Among year 2 upper secondary school pupils, however, there been an increase in the proportion who smoke every day among boys, and an unchanged proportion among girls. The proportion of boys who use snuff tobacco has decreased. Since year 2000 there appears to be a tendency for boys to use more illicit drugs. This is most noticeable among boys in year 2 at upper secondary school. For girls, the proportion has been somewhat more stable during the same period. Many measures have been implemented within the strategic area of Alcohol, illicit drugs, tobacco, doping and gambling during the period 2006 2011. These measures have been undertaken at different levels in society in order to reduce alcohol consumption among children and adolescents. Many steps have been taken to reduce the use of tobacco, for instance the projects Skolan förebygger and Nationella tobaksuppdraget. Efforts have been made to spread knowledge about and form opinion against illicit drugs and support has been given to associations that strive to reduce gambling-related problems. BARN OCH UNGA 2013 13

Conclusion This report shows that the development of determinants of health among children and adolescents has improved in several areas during the last decade, but the gap between different groups has increased. The proportion of single parents and parents to children with disabilities, who lack cash, is higher compared to cohabiting parents and parents to children with no disabilities. The level of education of parents has become an increasingly important determinant factor as regards young people becoming eligible for upper secondary school studies, completion of upper secondary school studies, and whether they have the possibility to study at university/college or not. In many areas today, there is a need for research on effective health promotion focusing on social differences. Establishing evidence-based health promotion would enhance the possibility to achieve societal conditions for good health on equal terms for the entire population. 14 BARN OCH UNGA 2013

1 Inledning BARN OCH UNGA 2013 15

Uppdraget och utgångspunkter Regeringen har gett Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att redovisa den långsiktiga utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer samt analysera tänkbara orsaker till förändring, med fokus på barn och unga (Regeringen, 2011e). Därutöver har vi valt att kartlägga insatser på nationell nivå inom de målområden som berör barn och unga, med fokus på perioden 2006 2011, för att kunna sätta utvecklingen i relation till genomförda insatser. Utvecklingen av bestämningsfaktorerna ska redovisas utifrån kön, ålder, födelseland, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt föräldrarnas socioekonomiska ställning när det är möjligt. Uppdraget ska redovisas gemensamt med Socialstyrelsens avrapportering av utvecklingen av hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens verksamhet samt den långsiktiga utvecklingen av folkhälsan, sociala förhållanden och miljöhälsa. Rapporten riktar sig i första hand till regeringen samt beslutsfattare på regional och lokal nivå. Bakgrund Hälsa innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och är en resurs för individen (WHO, 2008). I Sverige är det övergripande målet för folkhälsoarbetet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Riksdagen slog fast grunden till den nu gällande nationella folkhälsopolitiken år 2003 (Regeringens proposition 2002/03:35) och gjorde då ett viktigt strategiskt vägval. När målen för folkhälsopolitiken formulerades valde man att utgå från de faktorer som påverkar hälsan i stället för att utgå från sjukdomar och hälsoproblem. För att underlätta detta arbete utvecklade regeringen i sin proposition en samlad målstruktur med elva målområden (faktaruta 1.1). De elva målområdena grupperar hälsans bestämningsfaktorer, dvs. de faktorer i människors livsvillkor och vanor som har störst betydelse för hälsan. I propositionen En förnyad folkhälsopolitik (Regeringens proposition 2007/08:110) presenterades en förnyad folkhälsopolitik med fokus på människans behov av integritet och valfrihet som grund för folkhälsoarbetet. För att nå det övergripande folkhälsomålet betonades behovet av ett långsiktigt, målinriktat och sektorsövergripande arbete inom samtliga sektorer som påverkar folkhälsans utveckling. Man förändrade också rubriceringen av de elva målområdena för att göra dem tydligare. 16 BARN OCH UNGA 2013

Faktaruta 1.1 Folkhälsans övergripande mål och de elva målområdena Mål för folkhälsan Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Källa: Regeringens proposition 2007/08:110: En förnyad folkhälsopolitik Förhållanden under barndomen har stor betydelse för hälsan under hela livet. Genom tidiga åtgärder som förbättrar familjeförhållanden och skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkoren minskas (Statens folkhälsoinstitut, 2011h). Individers förutsättningar för att utvecklas och ha en god hälsa ökar om de får en bra start i livet med en god miljö i hemmet, en fullständig skolgång och möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Regeringens folkhälsoproposition betonar att barn och unga är en särskilt angelägen målgrupp (Regeringens proposition 2007/08:110). Hälsa är en mänsklig rättighet som skyddas av flera internationella konventioner. Sverige har ställt sig bakom FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och FN:s konvention om barnets rättigheter (Regeringen, 2001). Barnkonventionen styrs av fyra grundläggande principer: att alla barn har lika värde och rättigheter och att inget barn får diskrimineras; att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet; varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling; barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne (United Nations, 1989). Rapportens innehåll och struktur I denna temarapport om barn och unga följer vi den struktur som presenterades i Folkhälsopolitisk rapport 2010. Det innebär att vi utgår ifrån den nationella folkhälsopolitikens struktur med ett övergripande mål och elva målområden för att skapa en överblick över de viktigaste områdena som påverkar folkhälsan. Liksom i Folkhälsopolitisk rapport 2010 har vi därför också valt att sammanföra de elva målområdena till tre strategiska områden (se faktaruta 1.2). Dessa tre är Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Uppdelningen i de tre strategiska områdena baseras på att de tre första målområdena gäller faktorer på samhällsnivå, medan övriga åtta främst berör faktorer i människors livsmiljöer eller fokuserar på en viss levnadsvana. När man beskriver utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer är det viktigt att se hur de olika målområdena hänger ihop och påverkar varandra. Därför presenterar vi faktorerna så att de mål- BARN OCH UNGA 2013 17

Faktaruta 1.2 Tre strategiska områden för folkhälsan Goda livsvillkor MÅLOMRÅDE 1 3 OCH DELAR AV MÅLOMRÅDE 6 Syftet med det strategiska området Goda livsvillkor är att skapa möjligheter till en bra start i livet vilket kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan (målområde 3) samt av att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende (målområde 2). I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället (målområde 1) och att få tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor (målområde 6). Förutsättningarna för Goda livsvillkor formas främst genom samhällsbeslut på nationell nivå och med de strukturer som skapas genom besluten. Besluten kan gälla lagar om demokratisk delaktighet, jämställdhet och diskriminering, regelverk för transfereringar, utbildnings-, bostads-, och arbetsmarknadspolitik med mera. Myndigheter, landsting, regioner, kommuner samt ideella organisationer har en central roll i att skapa goda livsvillkor. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor MÅLOMRÅDE 4 10 Med hälsofrämjande livsmiljöer menas arbetsmiljön (målområde 4) samt den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår fritid (målområde 5). De kan fungera som stödjande miljöer i arbetet med att främja fysisk aktivitet (målområde 9), goda matvanor (målområde 10) samt sexualitet och reproduktiv hälsa (målområde 8). Livsmiljöerna kan också formas så att de minskar riskerna för smittspridning (målområde 7), olycksfall och våld (målområde 5). För att informativa åtgärder som syftar till att påverka människors attityder och beteenden ska få genomslag är stödjande livsmiljöer en viktig förutsättning. En hälsofrämjande hälsooch sjukvård (målområde 6) spelar en roll inom alla de nämnda målområdena. Förutsättningarna för Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor formas främst av regionala och lokala aktörer såsom länsstyrelser, landsting och regioner, kommuner samt ideella organisationer. När det gäller arbetsmiljön har arbetsgivaren en viktig roll i att forma hälsofrämjande arbetsmiljöer i dialog med arbetstagarnas företrädare. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel MÅLOMRÅDE 11 OCH DELAR AV MÅLOMRÅDE 6 Syftet är att samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, främja ett narkotikaoch dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av över-drivet spelande. Statens ansvar är att stifta lagar och kontrollera att de efterlevs samt att följa konsumtions-, missbruks- och skadeutvecklingen. Staten ska också utveckla och tillämpa förebyggande metoder med vetenskapligt bevisad effekt samt erbjuda kompetensutveckling i förebyggande arbete. Nationella myndigheter är viktiga aktörer liksom länsstyrelserna som bland annat har ansvar för tillsynsverksamhet. Även hälsooch sjukvården har en viktig del i det förebyggande arbetet eftersom den kan uppmärksamma risken för olika typer av bruk, skadligt bruk och beroenden. Kommunerna är navet i det lokala förebyggande arbetet bland annat genom sitt samarbete med olika verksamheter, inte minst ideella organisationer. 18 BARN OCH UNGA 2013

områden som är inbördes beroende av varandra hanteras i ett sammanhang. För var och ett av de tre strategiska områdena (och målområdena) presenterar vi ett stort antal indikatorer som tillsammans belyser utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer inom området. De indikatorer som presenteras bygger på de indikatorer som togs fram för Folkhälsopolitisk rapport 2010, samt relevanta delar av de olika underlagsrapporterna för rapporten. Vi har valt de indikatorer som bäst mäter och ger en fördjupad bild av utvecklingen av bestämningsfaktorerna för barns och ungas hälsa. Folkhälsorapporteringens yttersta syfte är att bidra till det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att förbättra och effektivisera folkhälsorapporteringen har Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen fått i uppdrag att samordna denna rapport med den rapport om den långsiktiga utvecklingen av folkhälsan, sociala förhållanden ur ett befolkningsperspektiv och miljöhälsa, samt vård och omsorg som Socialstyrelsen ansvarar för. Det innebär att vi här inte redovisar utvecklingen av bestämningsfaktorerna för målområde 4 7. När det gäller målområde 2 kommer en fördjupning att presenteras i Socialstyrelsens rapport. Underlaget till genomförda åtgärder är omfattande och presenteras i underlagsrapporten Samordnad folkhälsorapportering: Genomförda åtgärder Kunskapsunderlag för Barn och unga 2013 utvecklingen av de faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Analysmodell Hälsans bestämningsfaktorer Hälsa innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och är en resurs hos individen (WHO, 2008). Hälsan påverkas av en rad olika faktorer på olika nivåer runt om individen. Det finns ett samband mellan barnets nära omgivning, samhällsutvecklingen och hur barnet mår. Inom folkhälsoarbete används ofta begreppet hälsans bestämningsfaktorer för att ge en bild av dessa samband. Bestämningsfaktorerna kan påverka hälsan negativt och positivt, vilket benämns som riskfaktorer och skyddsfaktorer. Riskfaktorer och skyddsfaktorer Riskfaktorer är de bestämningsfaktorer som ökar risken för ohälsa, problem eller riskbeteenden. En riskfaktor för ett visst beteende är nödvändigtvis inte detsamma som en orsak till beteendet (Andershed & Andershed, 2005). En riskfaktor är en egenskap, en händelse, ett förhållande eller en process, alltså någonting som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. Det är viktigt att så tidigt som möjligt fånga upp de barn och unga som är på väg in i, eller riskerar, ett negativt beteende och där man kan se att det finns riskfaktorer som bidrar till detta. Skyddsfaktorer är de faktorer som ökar individens möjligheter att bibehålla en positiv hälsa och är en motvikt till riskfaktorer. En skyddsfaktor kan liknas vid en buffert mot en risk, en faktor som förändrar effekterna av att utsättas för en risk och som ökar sannolikheten för ett positivt utfall. Risken blir mindre när skyddsfaktorn finns och större när skyddsfaktorn saknas (Lagerberg & Sundelin, 2000). BARN OCH UNGA 2013 19

Figur 1.1. Hälsans bestämningsfaktorer för barn och unga Det går sällan att identifiera en enstaka riskfaktor som orsak till riskbeteenden eller ohälsa. Det är nästan alltid flera faktorer som samspelar med varandra. Ju fler riskfaktorer, desto större risk för ohälsa. Genom att stärka skyddsfaktorerna runt individer kan riskfaktorernas betydelse också minskas (Pihlblad & Åberg, 2011). Modell för att beskriva bestämningsfaktorer När man studerar komplexa system behövs beskrivande modeller för att analysen ska bli strukturerad och tydlig. Vi har valt att använda en modell som beskriver faktorer som påverkar hälsan utvecklad av Dahlgren och Whitehead (Dahlgren & Whitehead, 1992). De delar in hälsans bestämningsfaktorer i fyra olika nivåer. Dessa fyra nivåer kan ses som olika lager, ett ovanpå det andra. Boende Trafik Miljö Arbetslöshet Arbetsmiljö Hälso- och sjukvård Jordbruk Livsmedel Tobak Alkohol Narkotika Region Gotland har anpassat Dahlgrens och Whiteheads modell utifrån ett barnperspektiv (fig. 1.1). Modellen är indelad i fyra nivåer där den yttersta halvcirkeln står för övergripande strukturella faktorer, nästa halvcirkel utgör barns och ungas livsvillkor, sedan följer levnadsvanor och den fjärde halvcirkeln står för sociala nätverk och relationer. Längst in finns de opåverkbara faktorer som individen själv bär på, det vill säga ålder, kön och arv. De fyra nivåerna kan också användas för att identifiera var det är bäst att sätta in åtgärder. På den översta nivån syftar insatserna till långsiktiga förändringar, t.ex. ekonomiska reformer, och de är oftast åtgärder på nationell nivå. På den andra nivån förbättrar insatserna livs- och arbetsvillkor, det kan vara tillgång till sjukvård Samhällsekonomi Matvanor Motion Socialt nätverk Fritid Sex och samlevnad Socialt stöd Barns vuxenkontakter Kultur Socialförsäkring Sömnvanor m.m. Socialtjänst Kulturhistoria Utbildning individuella förutsättningar som ålder, kön och arv Figur 1.1. Hälsans bestämningsfaktorer för barn och unga. Källa: Region Gotland. Bearbetad illustration efter Göran Dahlgrens och Margret Whiteheads original. Boende Arbetslöshet övergripande strukturer som samhällsekonomi, kultur och miljö Fritids Alkohol sammanhang där människor lever och arbetar Hälso- och sjukvård Förskola Narkotika Matvanor levnadsvanor Motion Sex och samlevnad sociala nätverk och nära relationer Sömnvanor Skola Fritid Kultur Föreningsliv Socialtjänst Trafik T.ex. Tobak m.m. Utbildning individuella förutsättningar som ålder, kön och arv 20 BARN OCH UNGA 2013

samt utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. Insatser på den tredje nivån syftar till att påverka människors levnadsvanor och attityder. Slutligen, på den fjärde nivån, syftar insatserna till att stärka individers och familjers sociala nätverk och kontakter. Det finns också ett samband mellan globalisering och hälsa som är övergripande för de fyra nivåerna. Globaliseringen har en social dimension som handlar om hälsa, jobb, materiell välfärd, utbildning och demokratiskt deltagande, vilket för många innebär nya tankebanor och vanor (Kjellström, Håkansta, & Hogstedt, 2005). En påtaglig effekt av globalisering på folkhälsan och dess bestämningsfaktorer är ändringar i matvanor och levnadsvanor, till exempel sprids nya vanor för tobaksrökning och alkoholbruk snabbare. Globalisering innebär också ett ökat utbyte av kunskap inom folkhälsoområdet, till exempel har spridning av vaccinationer och andra förebyggande hälsoåtgärder varit en avgörande faktor för att minska barnadödligheten i många låginkomstländer. Informationskällor och analyser Informationskällor För att beskriva utvecklingen av bestämningsfaktorerna har vi använt såväl registerdata som uppgifter från enkät- och intervjuundersökningar. Uppgifter har beställts från Arbetsförmedlingen, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Skolverket och Statistiska centralbyrån (SCB). Därutöver har uppgifter som tas fram av Statens folkhälsoinstitut använts. Det finns fyra enkät- och intervjuundersökningar som ligger till grund för ett stort antal indikatorer och som vi därför har valt att presentera närmare (se tabell 1.1). Två av dessa, den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och Skolbarns hälsovanor, genomförs av Statens folkhälsoinstitut. Undersökningarna av barns levnadsförhållanden genomförs av SCB och Skolelevers drogvanor av CAN. Tabell 1.1 Översikt av enkät- och intervjuundersökningar som använts för ett flertal indikatorer Undersökning Nationella folkhälsoenkäten (Hälsa på lika villkor, HLV) Skolbarns hälsovanor Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) Skolelevers drogvanor Källa Statens folkhälsoinstitut Statens folkhälsoinstitut Statistiska centralbyrån Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Population 16 84 år (I denna rapport presenteras endast gruppen 16 24 år) 11-, 13- och 15-åringar 10 18 år Elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 Urval Nationellt urval av cirka 20 000 personer. Tilläggsurval för de landsting/ regioner som vill vara med. Nationellt urval av cirka 400 skolor/ klasser. (Tvåstegs klusterurval) Barn vars föräldrar ingår i ULF, där ett nationellt urval av individer 16 år eller äldre görs. (Enstegs klusterurval) Nationellt urval av 300 grundskolor/klasser och 300 gymnasieskolor/klasser. (Tvåstegs klusterurval) BARN OCH UNGA 2013 21

Tabell 1.1. Forts. Undersökning Nationella folkhälsoenkäten (Hälsa på lika villkor, HLV) Skolbarns hälsovanor Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) Skolelevers drogvanor Undersökningstyp Enkät Enkät (under skoltid) Besöksintervjuer åren 2001 2006, telefonintervjuer fr.o.m. 2007 Enkät (under skoltid) Bortfall Bortfall bland 16 84 åringar: 51 % (år 2011) Bortfall bland 16 24-åringar: 66 % (år 2011) Bortfall på skolnivå år 2009/10: 12 % Bortfall på elevnivå år 2009/10: 12 % Bortfall år 2008/09: 34 % Bortfall på skolnivå år 2011: 18 % i åk 9 och 29 % i åk 2. Bortfall på elevnivå år 2011: 17 % i åk 9 och 19 % i åk 2. Antal svar Bland 16 84 åringar: 9 764 personer (år 2011) Bland 16 24 åringar: 927 (år 2011) Cirka 6 800 barn (år 2009/10) 2 348 barn (år 2008/09) Cirka 5 300 i åk 9 och 4 500 i åk 2 (år 2011) Tid Genomförs årligen sedan 2004. Genomförs vart fjärde år sedan 1985/86. Genomförs årligen sedan 2001 Genomförs årligen sedan 1971 (årskurser och utförare har dock varierat sedan starten) Aktualitet Datainsamlingen avslutas i juni och resultaten publiceras i november/ december på www.fhi.se Undersökningen genomförs på hösten och en rapport publiceras hösten därpå Undersökningen pågår hela året och statistiken publiceras våren efter på www.scb.se Undersökningen genomförs under våren och en rapport publiceras under hösten samma år Innehåll (frågeområden) Hälsa, välbefinnande, vårdkontakter, fysisk aktivitet, matvanor, tobak, spel, alkohol, ekonomi, arbete, trygghet och sociala relationer Hälsa, kost, fysisk aktivitet, alkohol, tobak, vänner och familj, fritid, skolan Hälsa, skola, fritid, relationer till familj, vänner och lärare Alkohol, sniffning, dopning, narkotika, tobak, skola, fritid, familj, spel Redovisningsgrupper (som används i denna rapport) Kön Födelseland Funktionsnedsättning Sexuell läggning Arbetslös/arbetande/ studerande Kön Ålder Bakgrund Kön Åldersgrupper Bakgrund Socioekonomisk tillhörighet Föräldrarnas utbildningsnivå Kön Ålder Begränsningar På grund av litet urval och få svarande i åldersgruppen 16 24 år redovisas glidande fyraårsmedelvärden På grund av litet urval redovisas sammanslagna värden (tvåårsgenomsnitt) Det saknas uppgifter om konfidensintervall och därför bör resultaten tolkas med viss försiktighet Används i denna rapport Indikatorer inom mo 1, mo 2, mo 9, mo 10, mo 11 Indikatorer inom mo 3, mo 9, mo 10 Indikatorer inom mo 3 Indikatorer inom mo 11 Mer information om undersökningen http://www.fhi.se/statistikuppfoljning/nationellafolkhalsoenkaten http://www.fhi.se/ Statistik-uppfoljning/ Skolbarns-halsovanor www.scb.se/barnulf http://www.can.se/sv/ Undersokningar/Skolundersokningar 22 BARN OCH UNGA 2013

Som framgår av tabellen är svarsfrekvensen låg bland unga 16 24 år i den nationella folkhälsoenkäten. År 2011 var den endast 34 procent. Detta medför naturligtvis att tillförlitligheten minskar och att de indikatorer som beräknats utifrån den nationella folkhälsoenkäten bör tolkas med viss försiktighet. För att kompensera den låga svarsfrekvensen redovisar vi glidande fyraårsmedelvärden. Det innebär att vi redovisar ett medelvärde för åren 2004 2007, ett medelvärde för åren 2005 2008 och så vidare. Vi kommenterar bara de skillnader mellan grupper och förändringar som är statistiskt säkerställda. När det gäller CAN:s undersökning är antalet svarande lågt för vissa områden, t.ex. dopning, vilket begränsar tillförlitligheten. När andelarna i procent inom ett område är små blir det även svårare att beskriva förändringar. Det bör noteras att CAN under 2012 har gjort stora revideringar av hur data bearbetas. Detta kan medföra att siffrorna i gamla rapporter inte längre stämmer överens med siffrorna i denna rapport. När det gäller alkoholfrågorna används till exempel nya gränsvärden för hur mycket alkohol som anses rimligt att respondenterna har konsumerat. Ytterligare en viktig förändring är att CAN har kalkylerat nya vikter som baseras på antalet eller andelen pojkar och flickor i varje årskull och strata. I 2012 års rapport om skolelevers drogvanor finns en utförlig beskrivning av hur CAN numera bearbetar data. Statistiska analyser I kapitel 3 5 redovisas utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer inom vart och ett av de tre strategiska områdena. Fokus ligger på utvecklingen under 2000-talet. Vi har, så långt det varit möjligt, redovisat skillnader mellan olika grupper och utvecklingen för desamma. Enligt uppdraget redovisar vi bestämningsfaktorerna utifrån kön, födelseland, funktionsnedsättning, olika sexuell läggning samt föräldrarnas socioekonomiska ställning. Vi har själva valt att redovisa vissa indikatorer uppdelade på olika årskurser, åldrar eller åldersgrupper. Wilson score interval-formeln (Altman, Machin, Bryant, & Gardner, 2000) används för att säkerställa eventuella skillnader mellan de olika redovisningsgrupperna samt eventuella förändringar. Wilson score interval lämpar sig väl för ändliga populationer och extrema andelar (andelar som närmar sig 0 eller 1). I dessa fall fungerar inte formeln Normal approximation interval fullt ut. Men när urvalet är stort och andelen inte är extrem så ger dessa formler ungefär samma resultat. Vi har använt oss av konfidensgraden 95 procent. Wilson score interval Normal approximation interval Vi kommenterar bara de skillnader och förändringar som är statistiskt säkerställda. När vi skriver att det finns skillnader, till exempel mellan könen, bygger det alltså på ett statistiskt signifikanstest. Men på vissa ställen i rapporten kommenterar vi även skillnader mellan grupper eller förändringar som inte är statistiskt säkerställda, men då framgår det tydligt att det inte är statistiskt säkerställda skillnader. BARN OCH UNGA 2013 23

Avgränsningar och begränsningar Målområden Folkhälsopolitiken består av elva målområden, och Statens folkhälsoinstituts uppdrag är att följa utvecklingen inom samtliga av dessa. I denna rapport har vi dock valt att utesluta några av målområdena: 4 Hälsa i arbetslivet, 5 Miljöer och produkter, 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt 7 Skydd mot smittspridning. Målområde 4 handlar inte om förutsättningar för barns och ungas hälsa och övriga målområden har vi uteslutit efter samråd med Socialstyrelsen, som gör en djupare beskrivning av utvecklingen inom de tre målområdena i sin rapport. Indikatorer Sammanlagt har vi valt ett sextiotal indikatorer för att beskriva utvecklingen inom de tre strategiska områdena. Urvalet har skett med utgångspunkt i Folkhälsopolitisk rapport 2010 (Statens folkhälsoinstitut, 2010b), som innehöll ett stort antal indikatorer för att beskriva utvecklingen inom samtliga målområden, för hela befolkningen. Urvalet har också skett utifrån de två underlagsrapporterna till Folkhälsopolitisk rapport 2010 som särskilt handlade om barn och unga (Statens folkhälsoinstitut 2010h, 2011a). Indikatorerna bygger dels på självrapporterade uppgifter från barn och unga, dels på registerdata av olika slag. De indikatorer som bygger på självrapporterade uppgifter hämtas i första hand från någon av de fyra enkätundersökningar som beskrivs i tabell 1.1. Många av de utvalda indikatorerna är sedan tidigare validerade. Det gäller inte minst de indikatorer som baseras på den nationella folkhälsoenkäten (Statens folkhälsoinstitut, 2010e). Det kan tilläggas att frågorna som ställs i studien Skolbarns hälsovanor är noga validerade av det internationella forskarnätverk som samordnar varje studie (läs mer i Currie et al, 2012). CAN arbetar kontinuerligt med utveckling av sina frågor (läs mer i (Henriksson & Leifman, 2012) liksom SCB (Statistiska centralbyrån, 2007)). De indikatorer som bygger på data från register av olika slag, t.ex. från Skolverket, Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet, valideras inte på samma sätt. Vi har här valt att utgå från hur respektive myndighet väljer att presentera resultaten. Vi har inte haft möjlighet att, under den tid som vi haft för att fullfölja detta regeringsuppdrag, själva validera indikatorerna som valts ut. Det har endast ingått i uppdraget att redovisa indikatorerna på nationell nivå. Det har heller inte varit möjligt att redovisa många av indikatorerna på regional nivå, då de bygger på statistik från nationella urvalsundersökningar. Åldersgrupp Vi har inte haft möjlighet att redovisa indikatorerna för barn yngre än 10 år, då vi inte har haft tillgång till undersökningar på nationell nivå till dessa grupper. Det är sedan tidigare konstaterat att det saknas undersökningar, inte minst av den psykiska hälsan, bland yngre barn (Kungliga Vetenskapsakademien, 2010). Analyser Många av åtgärderna som beskrivs i denna rapport pågår eller är nyligen avslutade, och därför går det inte ännu att se eller utvärdera effekterna. För många avslutade åtgärder kan det också vara svårt att uttala sig om åtgärdens effekt på ett specifikt utfall eftersom det ofta inte legat inom ramen för uppdraget eller åtgärden att göra sådana analyser. I andra fall är de analyserade effekterna inte relevanta för indikatorerna i 24 BARN OCH UNGA 2013