SKJUTBANOR I MALMÖ. Miljöförvaltningen Datum 2001-01-12 Planeringsavdelningen Mats Hörnfeldt

SKJUTBANOR I MALMÖ Förekomst och uppträdande av bly i mark och skjutvallar vid skjutbanor i Malmö kommun - inventering samt åtgärdsförslag för att minimera blyets miljöpåverkan Miljöförvaltningen Datum 2001-01-12 Planeringsavdelningen Mats Hörnfeldt

Sammanfattning En total avveckling av bly ska ske vid all skytteverksamhet. Enligt regeringens beslut skall blyhagel avskaffas innan 31 december 2001 och kulor 31 december 2007. Det kan bli ett problem då inga bra alternativ ännu tagits fram. Särkilt gäller detta för kulor som ej har något bra ersättningsmaterial. Bly utgör ingen nytta för levande varelser. En reduktion av blyflödet till den yttre miljön är önskvärd men får inte förknippas med åtgärder eller ersättningsprodukter som leder till andra potentiella negativa konsekvenser för miljön/människan. De nyckelfrågor som man skall utgå ifrån vid bedömning av åtgärdsförslag för skjutbanor i Malmö kommun är följande; - Hur stor del av blyet är biologiskt tillgängligt? - Hur är fördelningen mellan partiklar, vatten, luft? - Spridning till människan? - Exponering? - Toxikologiska risker? När en blykula (hagelskytte) hamnar i marken omger den sig relativt snabbt med ett skikt av blyoxid, blykarbonat eller blysulfat. Hinnan inaktiverar den fortsatta utsöndringen och blyjoner kan således inte komma igenom skiktet. Korrosionen av helmantlade kulor vid gevärsskytte är mindre än vid hagelskytte. Totalhalten bly är inte intressant, utan i stället bör man titta på hur stor del som är löslig och som således kan transporteras vidare till omgivningen. På skjutbanor med mindre känslig omgivning rekommenderas att gränsvärden sätts högre än de normer som Naturvårdsverket satt upp. Urlakbarheten styrs av en mängd faktorer som t.ex. jordart och ph. På vissa platser med mycket höga halter, kan det vara nödvändigt med en sanering med hänvisning till omgivningens känslighet eller om transporten av blyjoner till yt- eller grundvatten är uppenbar. En platsspecifik bedömning har gjorts av de aktiva utomhusbanor som ej har etablerat någon anordning för uppsamling av bly. Aktiva skjutvallar inom Malmö kommun innehåller idag sammanlag cirka13 ton i skjutvallar och 30 ton i mark. Utredningen visar att Spillepengen och Limhamns skjutbanor klassificerats som måttlig risk (klass 3) för omgivningen medan Husie hagelbana klassificerats till mycket stor risk (klass 1). Detta innebär att varken Spillepengens eller Limhamnsskjutbana har en stor miljöpåverkan från bly på omgivning. Det rekommenderas att dessa båda skytteföreningar avvaktar nya rön angående blyproblematiken. Husie hagelbana bör undersökas angående grundvattennivåer, jordartsförhållanden och eventuellt blyläckage till omgivning. Vid hagelskjutning sprids blyet över stora områden. Det är först vid ph- värden lägre än 3 som den skyddande oxidhinnan försvinner. Så låga värden förekommer sällan i naturen, men däremot i djurs matsmältningskanaler. Om djur får i sig haglen kan därför bly lösas ut i kroppen och vålla skador. Skjutningen mot våtmarker och grunda vattenområden kan medföra att fåglar plockar upp hagel vid födosökning. Spridning av bly till dessa områden skall därför undvikas. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 SYFTE / MÅL... 5 1.3 METOD... 5 1.4 SKYTTEVERKSAMHETEN... 6 1.5 BAKGRUNDSVÄRDEN FÖR BLY ENLIGT NATURVÅRDSVERKET... 8 1.6 AKTUELLT KUNSKAPSLÄGE OM BLY... 9 1.7 BLYETS KEMI OCH MILJÖPÅVERKAN... 10 1.8 ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR SANERING AV FÅNGSTMATERIAL... 14 2. MALMÖ SKJUTBANOR... 17 2.1 LIMHAMNS SKJUTBANA... 18 2.1.1 Verksamhetsbeskrivning... 19 2.1.2 Karta över Limhamns skjutbanor... 20 2.1.3 Naturförhållanden... 21 2.1.4 Skjutbanor och blyförekomst... 22 2.2 SPILLEPENGENS SKJUTBANA... 23 2.2.1 Verksamhetsbeskrivning... 24 2.2.2 Karta över Spillenpengens skjutbanor... 25 2.2.3 Naturförhållanden... 26 2.2.4 Skjutbanor och blyförekomst... 27 2.3 HUSIE HAGELBANA... 28 2.3.1 Verksamhetsbeskrivning... 29 2.3.2 Karta över Husie hagelbanor... 30 2.3.3 Naturförhållanden... 31 2.3.4 Skjutbanor och blyförekomst... 32 2.4 HUSIE KORTHÅLLSBANA... 33 2.4.1 Verksamhetsbeskrivning... 33 2.5 KVARNBY SKJUTBANA... 34 2.5.1 Verksamhetsbeskrivning... 34 2.5.2 Karta över Kvarnby skjutbana... 35 2.5.3 Skjutbanor och antal avlossade skott 36 2.6 BÖDKAREGÅRDEN... 37 2.6.1 Verksamhetsbeskrivning... 37 2.6.2 Skjutbanor och blyförekomst... 38 2.7 TEAM TOP GUN MALMÖSKYTTARNA... 38 3. METODIK MIFO- MODELLEN... 39 4. SAMLAD RISKBEDÖMNING... 40 4.1 LIMHAMNS SKYTTEFÖRENING... 40 4.2 SPILLEPENG... 40 4.3 HUSIE HAGELBANA... 40 5. ÅTGÄRDSFÖRSLAG... 41 5.1 LIMHAMNS SKJUTBANA... 41 5.2 SPILLEPENGENS SKJUTBANA... 41 5.3 HUSIE HAGELBANA... 41 6. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 42 7. DISKUSSION... 43 Referenser Bilaga 1 Skriftliga och muntliga. Terrängmodell, Husieområdet. 3

1. Inledning 1.1 Bakgrund Ammunition från olika skytteverksamheter har orsakat att stora mängder bly idag återfinns i skjutvallar och mark. Ett otal utredningar och undersökningar har utförts gällande blyets potentiella spridningsförmåga och påverkan på växter och djur. Provtagningar tyder idag på att blyets miljöpåverkan är helt förknippat med de grund- och markförhållanden som råder på platsen. Helhetsbilden av skjutbaneblyets miljöpåverkan, möjliga källor och utsläpp, saknas för Malmö kommun idag. Utredningen kommer därför att tillföra området mer kunskap och bidra till att riktlinjer upprättas för framtida handlingsplaner. Riksdagen har beslutat om en total avveckling av bly användning och däri inbegripet blyad ammunition. Med anledning av detta lade Miljödepartementet i juni fram ett förslag om förbud. Förbudsdatum för blyhagel gäller den 31 december 2001 och motsvarande datum för annan ammunition är 31 december 2007. Miljödepartementet har fått in många remissvar och övervägande del av remissinstanserna, däribland jägareförbundet, anser att datumen i vissa fall är alltför snäva och orealistiska. Departementet håller fortfarande på att bearbeta remiss-svaren och något beslut är i skrivande stund således inte fattat. De skjutformer som förekommer indelas normalt i gevärsskytte, pistolskytte, hagelskytte, militärt skytte och övrigt skytte. I kommunen bedrivs skjutverksamhet för alla dessa genrer. I kommunen bedrivs skjutverksamhet dels som sport, dels som jakt. Sportskyttet omfattar bl.a. skeet och trap. Jakt bedrivs på bl.a. hare, fasan och rådjur. Dessutom förekommer så kallade jaktstigar. Inventering och inspektion har under hösten 2000 utförts av förvaltningen på kommunens fyra civila banor. Limhamns skytteförening håller till på Lernacken. Malmö Jägareklubb använder LV4 området. Malmö skyttegille ansvarar för skjutbanan på Spillepengen. Bödkaregårdens skjutbana ligger strax söder om Ikea och Polisen står för driften. En ny skjuthall för luftvapenskytte har även inrättats vid Lantmannagatan 59 (Bryggeriet). 4

1.2 Syfte / Mål Syftet är att utreda förekomsten (mängder), det kemiska tillståndet av bly vid skjutvallar och geologiskt skilda marktyper (jordmåner) där skytte bedrivs eller har bedrivits. Där så är möjligt skall en riskbedömning utföras enligt Naturvårdsverkets MIFO-modell. Lämpliga åtgärdsförslag för att minimera miljöpåverkan från bly kommer även att ges. Målet är att; - Utföra en verksamhetsbeskrivning om skytteföreningar i Malmö för att kunna bilda sig en uppfattning om blyförekomst. Verksamhetsberättelsen kan t.ex. innefatta om skjutvallen rensats, förflyttning av skjutvallar och förbrukad mängd bly över olika år. - Beräkning av blymängd för olika markområden vid varje enskild skjutbana. - Riskbedömning och eventuell klassificering av förorenad mark. - Ge åtgärdsförslag vid sanering av skjutvallar och övrigt kontaminerade markområden. - Övriga åtgärdsförslag som t.ex. användning av kulfång. Utredningen skall även medverka till att en bättre förståelse ges över blyets problematik vid skjutbanor i Malmö. Detta för en korrekt bedömning vid val av metoder för sanering eller andra alternativ. 1.3 Metod Information om naturförhållanden, omgivningsfaktorer och blymängder har samlats in genom intervjuer, inventering av gamla utredningar samt genomgång av arkiv på Miljöförvaltningen i Malmö kommun. Blyets miljöpåverkan har kartlagts genom litteraturstudier och intervjuer. Den totala mängden bly vid varje enskild fångstvall och naturmark har beräknats årsvis och summerats över antalet aktiva år. Träffytan på fångstvall är på cirka 1 m² och kulorna beräknas tränga in 0,5 m i sanden. Vid beräkning av kontaminerade totalmängder bly i mark förmodas djupet i jord vara cirka 0,2-0,3 m. Åtgärdsförslag har givits efter de förutsättningar som råder på platsen. Information om val av saneringsmetod har inhämtats från platsbesök, muntliga redovisningar och litteraturstudier. En klassificering har utarbetats över de olika fångstvallarna efter MIFO-modellen 1. Vid beräkningar över höjddata användes Arc View med tilläggsmodulen Spatial-analys. 5

1.4 Skytteverksamheten De vanligaste formerna för utomhusskytte är gevärs-, pistol-, militärt-, viltmål - och lerduveskytte samt övrigt skytte. Gevärsskjutning sker på ett avstånd från 50 m, i dagligt tal kallat korthåll, till 300 m på skjutbana. De vapen som används är mausertyp eller s.k. korthållsgevär. Vanlig ammunitionstyp är 6,5 mm. Pistolskjutning sker med pistol eller revolver, med finkalibrig 5,6 mm eller grovkalibrig minst 7,6 mm; avstånden 25-50 m förekommer. Pistolskytte består av grovpistol, fripistol, sportpistol, snabbpistol, luftpistol och fältskytte. Militärt skytte består av skjutning med AK4-AK5 och kulsprutepistol. Viltmålsskytte bedrivs på 100, 80 och 50 m avstånd. Målet är på 100 m hjortfigur, på 80 m älgfigur och på 50 m rådjursfigur eller vildsvinsfigur. Valfri kaliber får användas mot älg och rådjur. En mycket stor del av viltmålsskyttet bedrivs av jägare. Lerduveskytte sker i form av trap eller skeet. Den principiella skillnaden mellan de båda formerna är att trap markerar en från marken lyftande fågel och skeet en fågel som lyfter från träd eller sträcker förbi. Målet för både trap och skeet är lerduvan, ett "tefat" av asfaltsmassa, som slungas ut av kastmaskiner. Enligt bilagan till förordningen om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) klassificeras skjutbanor enligt följande punkter; 75.225 B1, 29.6-2 B1, 92,621-1 C. Punkterna inrymmer civil skjutbana eller annan anläggning som uteslutande används för rekreationsverksamhet och som är stadigvarande inrättad för användning av skarp ammunition utomhus. Skytterörelsen i Sverige avseende det civila skyttet är uppdelat på fem olika huvudorganisationer: Frivilliga skytterörelsen Varje skytteförening ingår i ett länsförbund som i sin tur representerar i skytteförbundets överstyrelse. Svenska sportskytteförbundet Är ett specialförbund inom Riksidrottsförbundet. Inom förbundet förekommer gevärs-, pistol-, och lerduveskytte samt skytte mot viltmål. Svenska pistolskytteförbundet Är liksom övriga skytteförbunden en frivillig försvarsorganistation. Skjutverksamhet med pistoler vanligtvis 9 mm. Svenska jägarförbundet och Jägarnas riksförbund-landsbygdens jägare Organisationerna har som uppgift att främja jakt och viltvård samt förbättra skjutskickligheten hos jägarna. 6

Militära skyttet Central förvaltningsmyndighet är fortifikationsförvaltningen, som projekterar nya skjutbanor. Som huvudman för skjutbanan står sedan resp. förband. Ammunitionstyper Vid hagelskytte innehåller varje patron ca 24 g blyhagel (idag får endast 24 g blyhagel användas mot tidigare 36 g). Man har räknat att 1980 fanns det i medeltal ca 270 g hagel per m² på svenska banor. Vid användning av kulor gäller följande förhållande; Tabell 1. Typ av skjutvapen med kaliber och beräknad mängd bly. Typ av skjutvapen Kaliber Bly (g) Gevär 6,5 mm 7 K-pist samt pistol 9 mm 8 Gevär Mauser 22 long 2,6 Luftpistol 4,5 mm 0,5 Luftgevär 4,5 mm 0,5 7

1.5 Bakgrundsvärden för bly enligt Naturvårdsverket I Naturvårdsverkets remissupplaga av preliminära riktvärden för bedömning av förorenad mark anges för bly 80 mg/kg TS (torrsubstans), känslig markanvändning, 300 mg/kg TS för mindre känsligmarkanvändning med grundvattenskydd och 300 mg/kg TS för mindre känslig markanvändning. Dessa generella riktvärden kan användas efter en platsspecifik bedömning över spridningsförutsättningar, känslighet, skyddsvärde och föroreningars farlighet. Enligt Naturvårdsverkets metodik vid inventering av förorenade områden (MIFO) indelas blyet i olika tillstånd 1 ; Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt <80 mg/kg TS 80-240 mg/kg TS 240-800 mg/kg TS >800 mg/kg TS Riktvärden för bedömning av bly i grundvatten är 20 ug/l. Vanliga värden vid Skjutbanor är 3000 5000 mg/kg TS. Jämför man dessa värden med Naturvårdsverkets gränsvärden så är blyförekomsten vid skjutbanor anmärkningsvärt hög. Enligt Naturvårdsverket skall dock en platsspecifik riskbedömning alltid utföras. Att använda Naturvårdsverkets riktvärde som något slags gränsvärde för vad som skall gälla för uppgrävning på alla platser i landet är inte helt rätt, utan värdet ska ses som utgångsvärde för bedömningen [muntlig ref. 1]. Det kan finnas en mängd aspekter som medför att man kan sätta ett annat gränsvärde. Som exempel på sådana aspekter kan vara högt ph, hög halt av organiskt material eller att ingen risk föreligger för exponering till människan. 8

1.6 Aktuellt kunskapsläge om bly Bly är en mjuk metall med hög kokpunkt (1740 grader) och låg smältpunkt (327 grader). Metallen används för sin höga densitet och sin goda motståndskraft mot korrosion [muntlig ref. 1]. Metallen oxiderar i kontakt med syror och även vatten. Den vanligaste jonformen utgörs av Pb² +. Bly i skjutbanor beräknas vara totalt 900 ton vilket är 3 % av Sveriges blyanvändning. Tabell 2. Jämförelse med övriga blyanvändningsområden (ton/år) [muntlig ref. 1]. Jakt (hagel) 530 (kulor) 300 Sportskytte 750 Fiske 100 Byggnadsindustrin 500 Kabelmantel 3000 Spridning av bly från olika skyttverksamheter Nedfallet av hagel runt varje skeet- och trapbana begränsas vanligtvis till en yta av cirka 100 000 m². Det mesta av blyet återfinns oftast på en yta 150-180 meter utifrån skjutplats. Man får dock enligt Jägareförbundet anta att hagel sprids likformigt på hälften av den totala nedfallsytan. Man har räknat att 1980 fanns det i medeltal ca 270 g hagel per m² på svenska banor och att tillskottet framöver skulle bli ca 13 g m² per år. Vid skjutning i terräng blir inträngningen högst 20-30 cm i mark 2. För skjutning på skjutbana mot ett särkilt kulfång ansamlas kulor och kan få mycket höga halter (3000 5000 mg/kg TS). Blyet tränger inte ner mer än 40-50 cm. Marken framför kulfång och/eller markörvärn får också relativt höga blyvärden. Uppskattningen kompliceras av faktumet att i de flesta fall är endast delar av vallarna högkontaminerade 3. 9

Omvandling av metalliskt bly Blysulfat PbSO 4 Hydroxidblykarbonat Pb (CO 3 ) 2 (OH) 2 Pb Blykarbonat PbCO 3 Pb² + Till markvätskan Till ytavrinningsvattnet Upptag i växter och djur Till grundvattnet Figur 1. Metalliskt bly (hagelkula) omvandlas till olika föreningar som löses upp under sura förhållanden 4. 1.7 Blyets kemi och miljöpåverkan Spridningsförutsättningarna för bly är huvudsakligen knutit till jordmånstypen och jordartstypen 4. Faktorer som påverkar nedbrytningen av bly är lågt ph, ökad humushalt och låg kalkhalt. Den vidare transporten i marken beror transporten på hydrologiska förhållanden. I marker med stor andel lera kommer dels vattentransporten i sig att vara låg, dels kan blyföreningar bindas in i lerföreningar. Korrosionen av bly är hög i lermorän. Befinner sig bly i sand är korrosionshastigheten låg fast då föreligger en större andel av blyet i löst form [muntlig ref. 1]. Dessutom är transporthastigheten hög i sand. 10

I områden där grundvattenytan ligger högt och fluktuerar ofta bildas s.k. gleyhorisonter under rostjorden. Dessa jordmåner kallas för järnhumuspodsoler och karakteriseras bl.a. av ett 1-5 cm anrikningsskikt av humus mellan blek- och rostjorden. I ett sådant fall är det troligt att blyjoner fastläggs effektivt i detta skikt 4. I andra jordmånstyper som brunjordar, åkerjordar och torvjordar kommer blyets beteende att avsevärt variera beroende på humushalten, jordartstyp, dränerings- förhållanden och mineralsammansättning 4. Transport av bly till ytvatten från en skjutbana sker huvudsakligen medelst bly bundet till humuspartiklar, och kontaminering av sjösediment har konstaterats 5. Blyets tillstånd i kulfång vid skjutbanor Kulfång brukar utgöras av sand/gruspartiklar eftersom materialet har en bra förmåga att bromsa och fånga upp kulor. Dessa har oftast formen av en vall som i denna rapport kallas för fångst- och skjutvall. Efter en tids användning innehåller fångstvallen stora mängder bly från ammunition. Blyet finns i alla storlekar från opåverkad ammunition till partiklar av dammstorlek. Förhållandena varierar dock från vall till vall beroende på själva fångstsubstratet samt typen av ammunition som används. Skjutvallen utgörs av naturlig sand eller sand från kross av sura bergarter, t.ex. granit med hög andel kvarts. I de flesta vallarna förekommer även icke oväsentliga inslag av organiskt material. Flis används t.ex. som ett yttre lager med syfte att hindra nedfrysning av vallen på vintrarna. Allt detta kommer att påverka det fysiska och kemiska tillståndet för blyet. En fraktion av tungmetallerna och då främst bly finns bundet till mindre partiklar ofta i form av stänk. Detta händer troligen vid nedslaget eftersom anslagsenergin kan vara så hög att blyet börjar smälta, vilket även gäller för metaller som utgör kulornas mantel såsom koppar och zink 4. En del av småpartiklar kan vara av storlekar kring 5 µm vilket leder till att de lätt kan spridas med vinden vid nedslaget eller vid senare vittring senare återfångas av omkringliggande mark 4. Figur 2. Skjutvall vid Limhamns skjutbana. 11

Hagelkornens nedbrytning Hastigheten och omfånget av omvandlingen bestäms av marktypen. Tidigare utredningar visar att bly kan omvandlas under extrema markförhållanden 6. Transport nedåt i markprofilen av bly och kontaminering av grundvattnet har konstaterats i ett fall vid en skjutbana i Finland. Skjutbanan är belägen på svallad morän mark. Modeller som utarbetats i en dansk undersökning visar att i vissa danska jordar kunde hälften av 6 blyet i kornen omvandlas till blykomponenter inom 40-70 år och att de skulle helt omvandlas inom 100-300 år. Processen ökar t.ex. när hagelkornen blandas regelbundet i de övre markskikten genom plöjning vid jordbruksskötsel. Den mekaniska omblandningen har också transporterat blyet till djupare nivåer. Undersökningen visade också att i sura sandiga jordar är dessa nedbrytningsprodukter relativt lättlösliga och rörliga. I jordar med t.ex. högt ph eller höga halter av organiskt material blir dessa produkter mera svårlösliga och fastnar vid hagelkornytor eller i övre marklagrens substrat 6. Figur 3. Malmö Jägareklubbs hagelbana. 12

Miljöpåverkan Växter och djur kan ta skada genom biokoncentration, biomagnifikation och i viss utsträckning kronisk förgiftning. Bly är en metall som, såvitt man vet, inte har någon nödvändig funktion i levande organismer. Detta beror bl.a. på att bly förekommer i den ursprungliga naturen i mycket låga halter, vilket i sin tur har inneburit att organismer ej utvecklat några skyddsmekanismer mot bly 4. Bly kan orsaka skador på enzym i organismer, vilket i sin tur leder till störningar som i vissa fall är direkt dödliga. Ekosystemet kan även komma i obalans. Bly kan påverka små markorganismer så att nedbrytningen av förnan i skogmark minskar. Detta betyder att förnan lagras upp, vilket skapar följdeffekter för växter och djur (sämre tillväxt och minskat artantal). Lägre stående organismer lagrar ofta metallen i kroppen. När sedan rovdjur konsumerar organismen, vandrar metallen vidare upp i näringskedjan och slår ut toppkonsumenterna (bioackumulering- biomagnifikation) 4. Att bly även i mindre doser är ett miljögift, beror bl.a. på att det ackumuleras. Det har konstaterats att genom direkt intag kunde blyhagel leda till allvarliga förgiftningar med ofta dödlig utgång hos en del fågelarter, med andfåglar, svanar och gäss som främsta föremål, även i fall där ett enda korn intagits 6. Förgiftningar har också skett genom skadeskjutning eller sekundärt hos t.ex. rovfåglar då de livnär sig på blykontaminerade byten 6. Boskap har även befarats förgiftas genom intag av hagel i samband med bete. Hagel har också påträffats i sädesslag före skörd 6. Bly är groningshämmande under vissa förhållanden och kan störa fysiologiska processer såsom fotosyntes, transpiration, vattenupptag och nedbrytningsmekanismer av organiskt material 7. Förhöjda blyhalter i lingonris har konstaterats intill skjutbanor 8. Skadorna hos högre stående organismer sker på lever, njure och det centrala nervsystemet 9. 13

1.8 Åtgärdsförslag för sanering av fångstmaterial Vid val av metod för sanering är det miljönyttan som ska styra. Miljövinsten skall inkludera det som behövs för att uppnå ett resultat där bly gör minst skada. Att enbart fokusera på totalmängden i skjutvallar räcker ej. För att ett föroreningsproblem i skjutvallen ska kunna lösas krävs det en helhetssyn. Det är viktigt att förstå omgivningens karakteristik som t.ex. habitat hos djur eller grundvattennivåer. Platsspecifika riskanalyser ska utgöra underlag för en korrekt bedömning. Valet av saneringsmetod måste vara beroende på att blyet kan tas om hand på ett miljömässigt riktigt sätt. Idag finns ingen metod som garanterar ett i alla avseenden tillfredsställande resultat. Väljer man jordtvättning av fångstmaterialet kan det finnas större risk för utlakning till omgivning än tidigare. För efterbehandling av blyförorenad sand finns följande tekniska möjligheter; - jordtvättning - kalkning - vitrifiering - deponering Många företag har specialiserats sig på teknik för att ta hand om kulfång. Metoderna varierar men har en del gemensamt. För att rena fångstmaterialet från bly används oftast en kombination av reningssteg 3. På uppdrag av SVEDAB utförde Markbyrån under 1997 behandling av 1085 ton blyförorenade schaktmassor från skjutbanevallar vid Limhamns skytteförenings skjutbaneområde 10. Metoden bygger på en process som kombinerar tvättsiktning med ballistisk magnetseparering av stålmantlade kulor samt gravimetrisk seperation av blyfragment. Försvarsmakten tillämpar jordtvättning i samarbete med entreprenörer och har etablerat mobila tvättanläggningar regionalt. Metoden fungerar relativt bra för att nå ner till riktvärdet 300 mg/kg. Det är dock viktigt att notera att jorden fortfarande är förorenad och således inte kan återanvändas överallt. Ett miljöproblem finns alltså kvar. I dagsläget finns dessutom en studie gjord som tyder på att lakningen är lika stor från tvättad sand som från otvättad [muntlig ref. 1]. Forskningsresultat förväntas komma under nästa år om detta. Ett första steg i jordtvättning utgörs av torrskiktning, där de stora fragmenten siktas bort 10. Risker för damning finns vid torrskiktning. Olika kalkblandningar kan tillsättas för att förhindra urlakning från blyförorenad jord. För närvarande håller metoden på att utvärderas för försvarets räkning i samarbete med Uppsala Universitet och Johan Hellden AB avseende tre olika skjutfält. Meningen med metoden är att få en minskad omgivningspåverkan vilket redan nu vissa resultat tyder på. Forskningsprojeket omfattar även vattensidan; att försöka rena vattnet, fastlägga partiklar och fastlägga den lilla lösliga delen som finns genom filtrering i markbädd [muntlig ref. 2]. Vid kalkning som metod ses skjutbanan mer som en deponi som måste skötas om på något sätt och inte som ett område som är åtgärdat av en enstaka kalkning. 14

Vid vitrifiering förbränns jorden i SAKAB:s högtemperatur ugn där materialet upphettas till över 1000 grader. Metoden, som är utarbetad för farligt avfall, är mycket kostsam. Det kostar ca 8000 kr/ton och är alltså knappast ett alternativ för privata skjutbanor [muntlig ref. 2]. Kemisk imobilisering och deponier Ett sätt att hantera kulfångsanden kan vara att hindra blyet från att det läcker ut till omgivningen 3. Metoden går i princip ut på att man isolerar den blykontaminerade sanden från nederbörd. Genom att ändra ph-förhållande bildas svårlösliga salter och då kan man förhindra läckage. Detta genomförs med kemisk behandling (kemisk imobilisering) 3. Deponering skall ske enligt med det senaste EU-direktivet och skall utgöra av antingen klass 1 eller klass 2 deponier. Klass 1 deponier är avsedda för farligt avfall, vilket jord från skjutbanor och skjutfält i regel klassas som. Deponering av renade jordmassor kan medföra sättningar i deponin p.g.a. organiskt material. Nya EU-direktiv förbjuder att organiskt material deponeras år 2005. Deponering av blyförorenade massor kostar 1400 kr/ton. I en fångstvall 30 meter lång och sex meter hög brukar det bli cirka 6-700 ton fångstmaterial som måste saneras [muntlig ref. 2]. Åtgärdsförslag för att förhindra blyspridning Ett svenskt företag har tagit fram en ny metod att minska bly från ammunition som lakas ut från skjutbanor. Med den nya metoden byggs skjutbanevallarna upp av gummigranulat från skrotade bildäck som absorberar kulorna. Fukt kan inte tränga in i granulatet och därmed sprids inte heller blyet. I Sverige finns 200 militära skjutbanor som successivt förses med den nya skjutbanevallen. Figur 4. Projektilbana i en skottridå av träbaserat material och projekttilbana i Linatex skottridå (gummimatta). 15

Limhamns skytteförening har tagit fram en låda med gummiduk som kan användas för uppsamling av blyet. Figur 5. Ritning utförd av Göte Stjärnemyr, Limhamns skytteförening. Regeringen har beslutat att avveckla bly i hagel och kulor vilket troligtvis kommer att utredas ytterligare. Byte av ammunition är idag omdiskuterat och mycket kommer att hända i framtiden. Vid hagelskytte kan stål ersätta blyet och för kulor finns så kallade miljöpatroner. Miljöpatroner är ofta en kombination av miljövänligare material än bly. 16

Lyckan Kampen Masugnen 3 Malm krossen 2. Malmö Skjutbanor En inventering har utförts av aktiva och nedlagda skjutbanor inom Malmö Kommun. Nedan följer en sammanställning över utredningens resultat. Varje ansvarig skytteförening har kartlagts genom en verksamhetsbeskrivning. Schematiskt beskrivna kartor nedan redovisar fångstvallar med hänvisning till tabeller där blymängder återges. Naturförhållanden redogörs för att kunna bilda sig en uppfattning om spridningsrisker och exponering för människan och miljön. # Spillepengens Skjutbana Bödkaregårdens Skjutbana # Malmö Jägareklubb # # Limhamns Skjutbana Kvarnby Skjutbana # Karta 1. Karta över Malmö skjutbanor. 17

2.1 Limhamns skjutbana-kortfakta Skjutbanan är belägen i södra delen av Malmö, mellan Limhamn och Bunkeflo strand. Benämning: Civil skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning med skarp ammunition utomhus (SNI-kod 92.621-1). Banägare: Limhamns Skytteförening Fastighetsägare: Scancem Heidelberg Cement AB Adress: Limhamns Skytteförening Kalkbrottsgatan 145 216 11 Malmö Telefon: 040-151980 E-mail LSF@madsen.se Verksamhet: Huvudinriktning: Övning och tävlingsskytte Fastighetsbeteckning: Limhamn 155:355 Etablerad år: 1913 Antal skyttar i förening: ca 800 Aktiva föreningar vid Limhamnsskjutbanor: Limhamns Skytteförening Malmö Hemvärnskrets Övriga frivilliga försvaret Korporationer Handikappsorganisationer Skolor Skytteförbundets stortävlingar Jaktskyttar (allmänheten) 18

2.1.1 Verksamhetsbeskrivning Limhamns Skytteförening har bedrivit skytteverksamhet på Lernacken sedan 1913. Banägare är Limhamns skytteförening. Marken ägs av Scancem Heidelberg Cement AB. I Januari 1996 avträddes norra banområdet till SVEDAB (terminalområde, Öresundsbron) med jakt- kpist- pistol och skeetbanor samt bana för praktiskt skytte. Förutom flera skjutbanor på området finns ungdomsgård med luftvapenbana och vaktmästarebostad. Skjutbanorna nyttjas såväl av privatpersoner som hemvärnet, företag och polisen. I början av skjutbanans användning (start 1913) tillämpades havet som kulfång. Efter hand som Lernacken byggdes ut med avfallsmaterial från kalkbrytning, aska och hushållsavfall vilket lades upp som vallar och fick utgöra kulfång. Fångstvallar tillkom på 40-talet och sand har fyllts på efterhand. På 60-talet var vallen cirka 200-300 meter ifrån nuvarande läge. De fångstvallar som idag nyttjas för kulfång har funnits i 15 år. Kulfången består av sand utan inblandning av flis. Enligt uppgift så har inte något material från vallarna flyttats eller sanerats [muntlig ref. 3]. Sanering har utförts av de skjutvallar som schaktats bort när terminalområdet byggdes för Öresundsförbindelsen 10. Kvarvarande banor är A, B och C (se karta 2) där skytte med K-pist, gevär, luftpistol och luftgevär utövas. I luftvapenhallen uppsamlas blykulorna i kulfång av plåt som tömmes och sändes till uppköpare för återvinning (2 gånger om året). Enligt muntlig uppgift så har skyttet vid kvarvarande utomhusbanor bedrivits på samma område sedan 1940. Därefter bedöms skjutningen ha pågått cirka en gång vecka. Mängden bly som tillförs skjutvallarna utomhus varje år är cirka 500 kg. Under de senaste åren har skjutningen minskat med cirka 35%. Den totala mängden bly vid skjutbanan vid Limhamn uppskattas till 30 ton fördelat på den totala ytan, från vall till strandkant. I den yttre delen som idag nyttjas för kulfång är den totala mängden bly cirka 6,8 ton. Den förorenade sanden i den mest koncentrerade ytan (träffyta 1 m²) är 15 m³ för bana A, 10 m³ för bana B och 6 m³ för bana C. Den förorenade sanden beräknat på hela fångstvallen är 53 m³ för bana A, 38 m³ för bana B och 20 m³ för bana C. Limhamnskytteförening är ålagd en avgift för tillsyn enligt miljöbalken. Föreningen har tillstånd enligt miljöskyddslagen att bedriva sin verksamhet. Miljöbalken klassar verksamheten som farlig verksamhet enligt: civil skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning med skarp ammunition utomhus (SNI-kod 92.621-1). Vid byte av markmaterial bör borttaget material behandlas som miljöfarligt avfall. 19

2.1.2 Karta över Limhamns skjutbanor B B A A C 100 0 100 200 Meters N Skjutvall/Skjutbana A, B och C W E S Karta 2. Karta över Limhamns skjutbaneområde. 20

2.1.3 Naturförhållanden Områdesbeskrivning Limhamns skjutbanor ligger vid terminalområdet för Öresundsbron. Yttre Ringvägen som byggdes i samband med Öresundsbron ligger norr om skjutbanan. Ett större område kring Limhamns skjutbana karakteriseras av låglänta partier som sluttar svagt mot havet. Ett närliggande bostadsområde ligger söder om skjutbanan. De kolonilotter som ligger i anknytning till bostadsområdet kommer att tas bort under året. Geologi, hydrologi och terrängformer Platsen Lernacken utgörs av en utfyllnad i Öresund, som huvudsakligen är uppbyggd av restprodukter från Cementas kalkbrott i Limhamn. På Lernacken har också betydande mängder hushållsavfall, kolaska, filterdamm, byggavfall, kanalslam och oljehaltigt slam samt andra typer av farligt avfall deponerats. Skjutbanorna är lokaliserade inom Lernackeområdet och marken definieras som ursprunglig mark (lermorän) samt fyllnadsmassor 11. Den naturliga marken under utfyllnaden består av lermorän. Skjutbanan ligger dock i huvudsak på utfyllnadsmaterial. Topografiskt kan området beskrivas som kuperad med inslag av höga vallar. Från Lernacken och norrut är kustlinjen i det närmaste helt konstgjord med stora arealer utfyllnadsmark med en höjd upptill 30 m. Söder om skjutbanan vidtar en flack kust med grunda bottnar vilka ofta torrläggs vid lågvatten. I och med utfyllnadsmassornas heterogenitet är det svårt med en korrekt bedömning av hydrologiska förhållanden. Troligtvis så bildas akvifärer/magasin i deponin samtidigt som havets inverkan är stor. Grundvattnets trycknivå i kalkberget är cirka 4 m.ö.h 12. Skyttevallarna ligger på cirka 10 m.ö.h., bättre höjddata krävs dock för en korrekt bedömning. Grundvattnet flödar ut mot Öresund. Inga närliggande vattentäkter finns inom riskområdet. Berggrundens övre delar består huvudsakligen av kalksten bildad under yngre krita och äldre tertiär. Rekreation och frilufsliv Rekreation och friluftsliv är av förhållande liten omfattning i området. Naturmark med rekreationsvärde förekommer vid Bunkeflo strand. Friluftsliv sker främst i form av promenader och cykelturer. Utmed kusten sker bl.a. bad, fiske, strövande och fågelskådning. Skjutbanan ligger i nära anslutning till ett bostadsområde (se karta 2). Tillgängligheten till skjutvallarna får anses som liten då området avgränsas med höga skjutvallar. Vegetation och djurliv Inga inventeringar specifikt för Limhamns skjutbana har utförts utan nedanstående resonemang får härledas till området Lernacken och dess omgivning. Kusten mellan Lernacken och kommungränserna i söder är av mycket högt skyddsvärde 13. Hela kustområdet är utpekat som av internationell betydelse för våtmarksfåglar. Området har ett rikt fågelliv med främst rastande och övervintrande fåglar. Skjutbanan gränsar mot Bunkeflo strandängar som är av skyddsvärde 13. 21

2.1.4 Skjutbanor och blyförekomst Tabell 3. Typ av skjutbanor. Nr på Kartan Typ av skjutbanor Längd (m) Bredd (m) Skjutplatser Anlagd år Fångstvall A Gevärsbana 300 70 30 Ca 1913 B K-pist samt pistol 200 50 20 Ca 1913 C Gevär 50 50 Ca 60-talet Luftpistol 10 82 Luftgevär 10 82 Tabell 4. Mängd bly verksamhetsåret 2000. Nr på kartan Typ av skjutvapen Kaliber Bly (g) Skott per år Kg bly per år A Gevär 6,5 mm 7 25 000 175 B K-pist samt pistol 9 mm 8 30 000 210 C Gevär Mauser 22 long 2,6 15 000 39 Luftpistol 4,5 mm 0,5 60 000 30 Luftgevär 4,5 mm 0,5 100 000 50 Tabell 5. Uppskattad total mängd i befintliga skjutvallar. Nr på kartan Ton Bly A 3 B 3,2 C 0,6 22

2.2 Spillepengens skjutbana-kortfakta Skjutbanan är belägen i norra delen av Malmö, mellan industriområdet Sjölunda och rekreationsområdet Spillepengen. Benämning: Civil skjutbana som är stadigvarande inrättad med skarp ammunition utomhus (SNI-kod 92.621-1). Banägare: Malmö Skyttegille Fastighetsägare: Spillepengsstiftelsen Address: Malmö Skyttegille Allandsgatan 3 21565 Malmö Verksamhet: Huvudinriktning: Övning och tävlingskytte Verksamhetens namn: Malmö Skyttegille Fastighetsbeteckning: Kv Hamnen 30:3 Etablerad år: 1863 Antal skyttar i förening: Ca 20 Aktiva föreningar vid Spillepengsskjutbanor: Malmö Skyttegille Hemvärnet Malmöpolisen Tullen Korporationer Lunds skyttegille Skytteförbundets stortävlingar 23

2.2.1 Verksamhetsbeskrivning Malmö skyttegille har bedrivit skytteverksamhet på Spillepeng sedan 1955. Hela omkringliggande området är planerat för fritidsverksamhet i SYSAV:s regi. Skjutbaneområdet ägs av Spillepengsstiftelsen. Skyttegillet står för banorna och arrenderar marken av Spillepengsstiftelsen som äger marken. Polisen, tullen, hemvärnet och Malmö sportskytteklubb hyr i sin tur in sig på olika skjutbanor i området. Inom området finns ett klubbhus för skytteföreningen och för tullen. Skjutbanan är belägen på en övertäckt och avslutad soptipp som omgärdas av höga vallar. Genom SYSAV:s försorg renas allt vatten som kommer från skjutbanorna. Inom Spillepengens skjutbanor utför även SYSAV kontinuerliga provtagningar av grundvatten och föroreningar 14. Skjutbanor med fångstvallar har byggts i olika omgångar. Enligt uppgift har inte något material från vallarna flyttats [muntlig ref. 4]. Flis har lagts på vallen för att förhindra rikoschetter. Genomgående gäller att inblandning av flis, sand och matjord skett. Innan etablering av banor låg man på de ängar som fanns inom området och bedrev skjutning. Numera är dessa ängar borta och fyllda med sopor som idag bildar deponi. I stort sett all skjutning sker från skyddande skjuthallar. Aktiviteten på skjutbanorna har minskat de senaste åren. Idag avlossas totalt sett endast 80000 skott mot tidigare 130000. Bana A och B används relativt sällan i förhållande till korthållsbanan, bana C [muntlig ref. 4]. En älgbana är planerad inom området och kommer att färdigställas under år 2001. Enligt muntlig uppgift så har skyttet vid kvarvarande utomhusbanor bedrivits på samma område sedan 1940. Nuvarande utformning av fångstvallar är från 1985. Mängden bly som tillförs skjutvallarna varje år är cirka 500 kg. Under de senaste åren har skjutningen minskat med cirka 30%. Den totala mängden bly i skjutvallar uppskattas till 4-5 ton. Troligtvis finns den större mängden bly längre in i vallen. Den förorenade sanden i den mest koncentrerade ytan är 20 m³ för bana A, 25 m³ för bana B och 15 m³ för bana C. Den förorenade sanden beräknat på hela fångstvallen är 200 m³ för bana A, 100 m³ för bana B och 50 m³ för bana C. Malmö skyttegille är ålagd en avgift för tillsyn enligt miljöbalken. Föreningen har tillstånd enligt miljöskyddslagen att bedriva sin verksamhet. Miljöbalken klassar verksamheten som farlig verksamhet enligt: civil skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning med skarp ammunition utomhus (SNI-kod 92.621-1). Vid byte av markmaterial bör borttaget material behandlas som miljöfarligt avfall. 24

2.2.2 Karta över Spillepengens skjutbanor B A D E # # C 100 0 100 200 Meters Skjutvall/Skjutbana A, B och C # Skjutvall/Skjutbana D och E W N E S Karta 3. Karta över Spillepengens skjutbaneområde. 25

2.2.3 Naturförhållanden Områdes beskrivning Spillepengens skjutbanor är beläget vid Västkustvägen inom stadsplanelagt område vid gränserna mellan Malmö, Burlöv och Lomma kommuner. Skjutbanan är lokaliserad vid Sege å mynning till Öresund. Spillepengsområdet är värderat till ett högt naturvärde enligt Naturvårdsprogrammet 13. Spillepengen är ett stort avfallsupplag som fortfarande är i drift men som successivt täcks över och iordningställs för att fungera som rekreationsområde. Deponering sker i de yttre delarna medan de inre delarna är återställda. Geologi, geohydrologi och terrängformer Spillepengens skjutbanor ligger inom Sege å avrinningsområde. Platsen Spillepeng utgörs av en utfyllnad i Öresund, som huvudsakligen är uppbyggd av restprodukter. Skjutbanorna är lokaliserade inom Spillepengsområdet och marken defineras som övertäckt deponi. Norr om Spillepengen är området i det närmaste helt konstgjord med stora arealer utfyllnadsmark med en höjd upptill 30 m. Grundvattnet uppträder i flera akvifärer. I de övre jordlagren påträffas grundvattnet i allmänhet 1-10 meter under markytan. Detta grundvatten följer i stora drag topografin. Topografiskt kan området beskrivas som kuperad. Det stora sammanhängande grundvattenmagasinet påträffas i sedimentberggrunden 14. Utläckage till det naturliga grundvattnet skall ej förekomma då vattennivån i upplaget är lägre än omgivningen, d.v.s att det sker en grundvattenströmning in mot upplaget 14. Jordarten inom området består av moränlera. Berggrundens övre delar består huvudsakligen av kalksten bildad under yngre krita och äldre tertiär 13. Inga närliggande vattentäkter finns inom riskområdet. Rekreation och frilufsliv För strandängarna norr om skjutbanan råder Länsstyrelsen förordnande 15 och 19 naturvårdslagen. Spillepengen är av stor betydelse för frilufslivet. Skjutbanan ligger i nära anslutning till ett industriområde och ett strövområde. Tillgängligheten till skjutvallarna får anses som liten då området avgränsas med höga skjutvallar. Vegetation och djurliv. Inga inventeringar specifikt för Spillepengs skjutbana har utförts utan nedanstående resonemang får härledas till rekreationsområdet Spillepeng och dess omgivning 13. Området hyser stora biologiska värden 13. Träd och buskskikten är unga och nyetablerade med spridda grupper med mellanliggande öppna gräsytor. Djurlivet i området är ej närmare känt men enligt muntliga uppgifter från Spillepengs skytteförening så finns det rikligt med fasaner och kanin [muntlig ref. 4]. 26

2.2.4 Skjutbanor och blyförekomst Tabell 6. Typ av skjutbanor. Nr på Kartan Typ av skjutbanor Längd (m) Bredd (m) Skjutplatser Anlagd år Fångstvall A Gevärsbana 300 40 40 Ca 1955 B Gevärsbana 200 75 50 Ca 1955 C Gevärsbana 50 50 34 Ca 1985 D Tull Pistol 25 10 Ca 1990 E Polis Pistol 25 20 Ca 1990 A, B, D och E används mycket sällan Tabell 7. Mängd bly verksamhetsåret 2000. Nr på kartan Typ av skjutvapen Kaliber Bly (g) Kg bly per år A Gevär Mauser* 6,5 mm 4-5 65 B Gevär Mauser 6,5 mm 4-5 65 C Gevär 22 long 2, 6 330 *även sporadiskt K-pist skytte, nedåtgående trend sen 70-talet Tabell 8. Uppskattad total mängd bly i skjutvallar. Nr på kartan Ton Bly A 0,9-1,5 B 0,9-1,5 C 3-4 27

2.3 Husie hagelbana-kortfakta Det undersökta området är beläget i utkanten av östra Malmö. Skjutbanan är belägen vid naturområdet Husie mosse sydost om Husie Kyrkoväg. Benämning: Civil skjutbana som är stadigvarande för skjutning med skarp ammunition utomhus (SNI-kod 92.621-1). Banägare: Malmö Jägareklubb Fastighetsägare: Fortifikationsverket Adress: Husie kyrkovägen Föreningsaddress: Malmö Jägareklubb Vattenverksvägen 41 21221 Malmö Verksamhet: Huvudinriktning: Lerduveskytte Fastighetsbeteckning: Husie 173-153 Etablerad år: LV4 omkring år 1945, M J tog över omkring år 1981. Antal skyttar i förening: 30-40 st Aktiva föreningar vid Husie hagelbana Malmö Jägareklubb 28

2.3.1 Verksamhetsbeskrivning Malmö Jägareklubb har bedrivit skytteverksamhet på LV4 området sedan 1981. Hela närområdet är planerat för fritidsverksamhet och rekreationsområde. Malmö Jägareklubb hyr marken av P7 som i sin tur hyr av Fortifikationsverket. Endast Malmö Jägareklubb nyttjar banorna med undantag för tävlingsverksamhet. Verksamheten består av övningsskytte för hagel, tävling och utbildning för jägarexamen. Inom området finns ett klubbhus. Skjutbanorna är belägna på ängsmark vid Husie mosse. Spridningsradien är ungefär 30 grader utifrån utskjutningsplatsen och går cirka 100-180 m ut över 2 tunnland (1 ha) åkermark och fuktäng/ängsmark. Skjutbanorna består av två skeet banor- och en trapbana. Enligt muntlig uppgift så har skeet och trapskytte bedrivits på samma område sedan 1945 [muntlig ref. 5]. Från 1945-1981 hade militären sina övningsfält här. Fram till 1981 sköt LV 4 dagligen. Därefter bedöms skjutningen ha pågått cirka en gång vecka. Enligt uppgift har inga jordmassor schaktats bort och sanerats. 24 g bly ammunition har använts de senaste 10 åren och dessförinnan 36 g. I början av Malmö Jägareklubbs verksamhet avlossades cirka 40000 skott per år. Under 1995 har cirka 45900 skott avlossats vilket ökade till 63000 skott 1997. Detta motsvarar ca 1200-1500 kg hagel/år. Blymängderna har minskat lite de senaste åren då tävlingsverksamheten gått över till alternativhagel. Den uppskattade totala mängden bly som sprides på skjutbanan beräknas till omkring 1,5 ton år vilket skulle innebära att totalt cirka 30 ton finns i marken fördelat på 2 tunnland (cirka 1 ha). Det kan dock finnas mer bly då troligtvis militärverksamhet kontanimerat marken under mycket lång tid. Volym blyförorenade jordmassor uppskattas till 2000 m³. Malmö Jägareklubb är ålagd en avgift för tillsyn enligt miljöbalken. Föreningen har tillstånd enligt miljöskyddslagen att bedriva sin verksamhet. Miljöbalken klassar verksamheten som farlig verksamhet enligt: civil skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning med skarp ammunition utomhus (SNI-kod 92.621-1). Föreningen bör eftersträva blyfri ammunition efter RÅD 1996-07-09. Vid byte av markmaterial bör borttaget material behandlas som miljöfarligt avfall. 29

2.3.2 Karta över Husie hagelbanor Korthålsbana # # # # 200 0 200 400 Meters # Husie korthållsbana # Utskjutningsplats Förorenad mark Vattendelare Risebergabäcken W N S E Karta 4. Karta över Malmö Jägareklubb skeet- och trapbana. 30

2.3.3 Naturförhållanden Områdesbeskrivning Husie hagelbanor ligger vid Husie mosse. Området är beläget i ett rekreationsområde. Risebergabäcken rinner genom området (se karta 4) och följer man den uppströms med början längst i norr så ligger här LV4 korthållsbana på en sandig ås klädd med gamla tallar. Ett större område kring Malmö Jägareklubbs skeet- och trapbanor karakteriseras av låglänta fuktigare partier kring Risebergabäcken 15. Söder om skjutbanan ligger en lång sänka som åter har blivit en sjö genom uppdämning och iordningställande. Kring Risebergabäcken växer al och pil. Hagelskyttebanorna ligger i nära anslutning till dammen (se karta 4). Skytteverksamheten bedrivs på en gräsyta och hagel sprids över stora ytor ängsmark och till viss del åkermark. Geologi, hydrologi och terrängformer Malmö Jägareklubbs hagelbanor ligger inom Risebergabäckens avrinningsområde. Risebergabäcken är ett biflöde till Segeå med mynning vid Valdermarsro. Enligt handlingar till Risebergabäckens reglering år 1968 är avrinningsområdets storlek ca 3700 ha. Terrängen är kuperad och inom området sluttar landskapet i huvudsak i nordvästlig riktning. Hagelbanan ligger i ett utströmningsområdet för grundvatten. Området har en hög grundvattennivå, eller ytvattennivå. Tryckytenivån i det undre grundvattenmagasinet är cirka 16 m.ö.h. Marknivån inom området ligger mellan 15,5-16 m.ö.h 15. Troligtvis avvattnas en del av marken till Husie damm och en del till Risebergabäcken (se karta, bilaga 1 och 2). Öster om skjutbanan finns åkermark som sluttar upp mot Kvarnbyvägen. Jordarten består av lermorän och troligtvis finns även kullar med inslag av sand inom utredningsområdet. Berggrunden utgörs av kritakalksten och sluttar svagt åt nordväst. Inga vattentäkter finns inom riskområdet. Rekreation och frilufsliv Området omkring Malmö Jägareklubbs skeet- och trapbanor är betydelsefulla som strövområde 13. Väster om bäcken finns nyanlagd parkmark med gång och cykelstråk, hit kommer folk för att vandra, rasta sina hundar och koppla av i största allmänhet. Skjutbanan ligger i nära anslutning till ett bostadsområde (se karta 4). Tillgängligheten till skjutbanan får anses som stor då området ingår i ett rekreationsområde. Vegetation och djurliv Floran i området är rik och bl.a. återfinns några orkideer. Kring Husie mosse har ett stort antal olika våtmarkväxter planterats för att påskynda strandvegetationen. Fältskiktet inom området består framför allt av högörtvegetation. Den sällsynta sandödlan finns i områdets sandiga partier. Inom området finns också en viktig häckfågellokal med rikliga populationer av buskskvätta, törnsångare, näktergal, sävsångare, gräshoppsångare och rapphöna. Den nyanlagda dammen har lockat till sig många nya arter bl.a. gråhakedopping, strandpipare och kärrsångare 13. 31

2.3.4 Skjutbanor och blyförekomst Tabell 9. Typ av skjutbanor. Typ av skjutbanor Längd (m) Anlagd år Hagel (skeet) 200 1945 Hagel (trap) 225 1945 Tabell 10. Mängd bly verksamhetsåret 2000. Typ av skjutvapen Kaliber Ammunition Skott per år Hagel (skeet) 2,0 mm 24 g 42000 Hagel (trap) 2,0 mm vanligast samt 2,25 mm 24 g vikt för 2,25 18000 Tabell 11. Uppskattad total mängd i fångstvallar. Kartbenämning (se karta 4) Ton Bly Förorenad mark 30 32

2.4 Husie korthållsbana-kortfakta Korthållsbanan är belägen ca 120 m öster om vägkorsningen Husie Kyrkoväg- Ellenborgsvägen och är försänkt 3-5 meter i förhållande till omgivande marknivå. Skjutbanans verksamhet har upphört. Benämning: Civil och Militär skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning med skarp ammunition utomhus (SNI-kod 92.621-1). Banägare: Försvarsområdet P7 Fastighetsägare: Fortifikationsverket Adress: Husie kyrkovägen Verksamhet: Huvudinriktning: Skjutbana (nedlagd) Etablerad år: 1945 Nedlagd år: 2000 Föreningar vid Husie korthållsbana Hemvärnet Husie skytteförening 2.4.1 Verksamhetsbeskrivning Husie korthållsbana används ej längre då försvaret beslutat att verksamheten ska upphöra. Skjutvallen har tidigare sanerats från bly och ytterligare en sanering kommer att utföras. Försvarets verksamhet har varit korthållsskytte, K-pist, Automakarbin, och M/96. Provtagning och sanering har utförts på skjutvallen. Tidigare skytteverksamhet har tillfört skjutvallen 100 kg bly/år. 33

2.5 Kvarnby skjutbana-kortfakta Kvarnby skjutbana ligger vid Yttre Ringvägen vid Kvarnby. Banan är numera belagt med absorptionsmatta som tar hand om allt bly. Försvarsmakten ansvarar idag för all blyförekomst vid Skjutbanan. Benämning: Civil och militär skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning med skarp ammunition utomhus (SNI-kod 92.621-1). Banägare: P7 Kontaktperson: Miljöhandläggare (P7) och Husie skytteförening Adress: Husie skytteförening Kvarnbyvägen PL 552 212 36 MALMÖ Hemsida: home5.swipnet.se/~w-53338 Verksamhet: Huvudinriktning: Husie skytteförening Verksamhetens namn: Övnings, militärt och tävlingsskytte Antal skyttar i förening: 157 Aktiva föreningar Husie skytteförening 2.5.1 Verksamhetsbeskrivning Försvarsmakten och Husie skytteförening använder skjutbanan vid Kvarnby. Skytteverksamheten tillför vallen 100 kg bly/år som samlas upp och återvinns. Föreningen bedriver skytte med gevär, k-pist, pistol, och luftvapen. 34

2.5.2 Karta över Kvarnby skjutbana Absorptionsmatta 100 0 100 200 Meters N Absorptionsmatta W E S Karta 5. Karta över kvarnby skjutbaneområde 35

2.5.3 Skjutbanor och antal avlossade skott Tabell 12. Typ av skjutbanor. Typ av skjutbanor Längd (m) Gevär 300 Gevär korthåll 200 K-pist 200 Luftgevär - Luftpistol - Pistol - Tabell 13. Mängd skott verksamhetsåret 2000. Typ av skjutvapen Skott per år Gevär 1.700 Gevär korthåll 6.500 K-pist 16.000 Luftgevär 18.000 Luftpistol 5.500 Pistol 36.000 36

2.6 Bödkaregården-kortfakta Banan tillhör polismyndigheten och används enbart för pistolskytte. Bödkaregårdens skjutbana ligger strax söder om IKEA, nedsänkt i ett område med fyllnadsmaterial. Närmaste bostadsfastighet ligger vid Päronvägen (ca 100 meter från banan). Mellan banan och bostäderna ligger Sallerupsvägen. Benämning: Inomhusbana och utomhusbana för pistolskytte Banägare: Polisen Adress: Bödkaregårdens skjutbana Miggårdsgatan 47 216 19 Malmö Besöksadress: Granbackestigen Verksamhet: Huvudinriktning: Pistol-Skytte Fastighetsbeteckning: Husie 170:356 Etablerad år: 1940, nuvarande utformning 1985. Antal skyttar: 50 2.6.1 Verksamhetsbeskrivning Tidigare utomhusbanor för gevärsskytte har tagits bort och finns inte längre. Skjutbana för pistolskytte finns utomhus där skotten fångas upp i sandvallar. Utomhus finns 75 respektive 25 platser för skjutning med pistol. Inomhus finns banor för luftpistol. Farligt avfall transporteras och omhändertas av godkända företag. Skjutbanan har även byggts om och försetts med skjuthallar och s.k. rörskjutsbanor. 37