Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven

Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven Storbäcken nedom Tallberg Anders Granér 2005

28 Umeälven Umeälven och dess huvudfåra är det största rinnande vattendraget genom Lycksele kommun. Älven fungerar trots den omfattande vattenregleringen fortfarande som en mycket värdefull vattenväg i landskapet. Älven har pga av sin storlek fortfarande många värdefulla delar. Miljöerna i älven har i stora delar omvandlats från att utgöra unika strömvattensystem till att idag utgöra stora sjösystem med huvudsaklig funktion för utbyte mellan större bifloden inom respektive magasin (sjö). De största, grunda och arealmässigt mest utbredda delarna utgör också värdefulla fågelområden som exempel inne i centrala delarna av Lycksele samhälle eller vid Rusele. Bedömningen är att naturvärdet från innan regleringen till idag sjunkit med 50-75% i huvudfåran, men att de större biflödena som har intakta vattenvägar inte påverkats lika negativt. Som exempel fanns tidigare i Umeälven ett mycket starkt bestånd av storväxt öring som idag är nästan utslaget trots stödutplanteringar. Även harren har drabbats ganska hårt om än inte i samma omfattning som öringen. Ingen särskild redovisning av Umeälvens huvudfåra ingår i detta arbete. Storbäcken nedom Tallberg

28:14 Tuggen bäcken 715436-164797 Tuggenbäcken är en slingrande klarvattensbäck med ett välbuffrat vatten och en skyddsvärd fauna. Naturvärde Bäcken kantas bitvis av en frodig och rik högörtsvegetation och trädskiktet i kantzonerna är i stora delar intakt. I bäcken finns ett relativt starkt, men minskande bestånd av den hotade arten flodpärlmussla. Utter förekommer regelbundet och med trolig reproduktion kring bäcken. Tuggenbäcken har en fin stationär bäcköringstam och en typisk och relativt opåverkad strömbottenfauna. Bäcken har bedömts som mycket skyddsvärd, värderad till högsta skyddsvärde i nationellt perspektiv. Naturvärdesklass 2 Skyddsvärde 1 Intresseområde Z,B Beskrivning Tuggenbäcken är en ganska liten skogsbäck (medelbredd 2-4 meter) belägen en dryg mil söder om Lycksele. Bäcken är ungefär 13 km lång med en fallhöjd på c:a 160 m mellan Gravsjöns utlopp i väster och mynningen strax nedströms Tuggens kraftstation i Umeälven. Avrinningsområdet utgörs av ett antal mindre bäckar och förutom Gravsjön den i väster därom liggande Gravtjärnen. Väster om Gravtjärnen ligger Djupbäcken som också ingår i avrinningsområdet. Tuggenbäcken avvattnar i norr bergen Hästliden och Rörmyrberget och i söder en mindre del av Brånaberget. Grandominerad löv- och tallblandskog dominerar närmast vattendraget och omgivningen utgörs av ett kuperat barrskogslandskap. Större delen av bäcken har intakta kantzoner närmast vattnet. Bäcken har ett slingrande lopp genom landskapet med i huvudsak strömmande till forsande partier i hela sin längd. Flera av bäckens små biflöden har också fina relativt opåverkade näromgivningar. Elfisken genomförda av länsstyrelsen 1992 och 2001 och tidigare av Umeå Universitet 1988 (Tommy Olsson) visade på förhållandevis täta öringförekomster vid olika provfiskesträckor. Sommaren 2001 återinventerades Tuggenbäcken på förekomsten av flodpärlmussla. Tidigare har inventeringar genomförts åren 1986 och 1993. 2001 års inventering tyder på en kraftig minskning av antalet flodpärlmusslor sedan 1993 (Länsstyrelsen 2001, opubl.). Arter flodpärlmussla,öring, utter, tibast Kemiska/fysikaliska egenskaper Tuggenbäcken ligger helt inom det sydligaste av tre större områden med rikare kalkhaltig berggrund med basiska mineraler som finns inom Lycksele kommun. I de delar där den underliggande berggrunden kommer till uttryck på markytan är vegetationen frodigare och floran artrikare. Tuggenbäcken har därför bra ph-värde och en stabil alkalinitet. Den är inte näringsbelastad men

troligen påverkad av minerogena finsediment till följd av det intensiva skogsbruket inom avrinningsområdet. Bäcken är källpåverkad. 851030 ph 7,2 Alkalinitet 0,22 Hot/påverkan Avrinningsområdet som helhet är präglat av intensivt skogsbruk med en relativt hög andel nyavverkningar i de övre delarna. Den översta sträckan närmast Gravsjön har rätade sträckor och sjön har varit reglerad genom en damm i utloppet (ersatt av tröskel 2005). Hela bäcken rotenonbehandlades på 1970-talet för att utrota gädda ur systemet. Bäckröding hölls i en damm nedströms Gravsjön och ur denna smet ett stort antal (100-tals) bäckrödingar i slutet på 1980-talet. Befintliga och nya skogsbilvägar och vägdiken är ett stort hot mot bäckens naturvärde. Avverkningar nära bäcken eller i strandskogar är ett annat allvarligt hot. Flodpärlmusslebeståndet har minskat kraftigt de senaste 15 åren. En bidragande orsak kan vara stark påverkan av skogsbruket under det senaste decenniet och/eller avsaknaden av ett tillräckligt stort öringbestånd. Flodpärlmusslan larver, glochidierna, är beroende av öringyngel för sin fortlevnad. Flodpärlmusslan är en hotad art och i länet finns 40 vattendrag med flodpärlmusslebestånd, varav ett 20-tal med föryngring. Tuggenbäcken i Lycksele är ett av de vattendrag där musslan finns men inte förökar sig längre. Åtgärder har därför satts in för att förbättra livsmiljön för musslorna. Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Regleringsdammen nedströms Gravsjön har gjorts vandringsbar genom att ersätta dammen med en tröskel. Vidare har hindrande trummor ersatts med halvtrummor. Fortsatt arbete med att byta ut vägtrummor pågår och nya lekbottnar för öring skapas genom att lägga ut naturgrus på ett antal platser längs bäcken. Förutom att gynna öringföryngringen ökar också chanserna för de allra minsta musslorna att finna lämpliga livsmiljöer att växa upp i. Genom att återinventera musselbeståndet samt genomföra elfiskeundersökningar kommer beståndets fortsatta utveckling följas av länsstyrelsen i Västerbotten. Biotopförbättrande åtgärder genomförs i ett pågående samverkansprojekt (länsstyrelsen, markägare, kommunen, skogsstyrelsen och skogsbolag). Dåligt lagda vägtrummor byts ut och lekgrus läggs ut. Dammen vid Gravsjön har ersatts av en tröskel. En gemensam förvaltningsplan ska upprättas för Tuggenbäckens avrinningsområde. Igenläggning eller anpassning av direktpåverkande vägdiken bör i framtiden bli en del av förvaltningsplanen. Likaså bör fortsatt teoretisk och praktisk information om skogsbruket inom avrinningsområdet vara en viktig del i förvaltningsplanen för att uppnå målen om biologiska förbättringar. Ytterligare Kunskapsbehov En utredning av skogsbilvägar och vägdikens betydelse och direkta påverkan är angeläget. Gravsjön och Gravtjärnen med strandzoner bör biotopkarteras. Sjön bör också djupkarteras och provfiskas

Skydd Natura 2000 hela i avrinningsområdet men områdesskydd saknas i övrigt. Referenser Länsstyrelsen Biotopvårdsplan Tuggenbäcken - http://www.ac.lst.se/files/pojptwqq.pdf http://www.ac.lst.se/naturochmiljo/miljoovervakning/sjoarochvattendrag/projektskogligvattenmiljo

28:14:1 Gravsjön 715429-164030 Naturvärde Naturvärdena är inte närmare kända Naturvärdesklass 3? - Ej bedömt underlag saknas Skyddsvärde Ej bedömt Intresseområde Ej bedömt Beskrivning Gravsjön är en liten sjö med en areal av ca 0,5 km 2. Den utgör övre delarna av Tuggenbäckens avrinningsområde som tillsammans den lilla Gravtjärnen och Djupbäcken i väster avvattnar de i norr liggande bergen Hästliden och Rörmyrberget och i söder en mindre del av Brånaberget. Gravsjön ligger helt inom det sydligaste av tre större områden med rikare kalkhaltig berggrund med basiska mineraler som finns inom Lycksele kommun. I de delar där den underliggande berggrunden kommer till uttryck på markytan är vegetationen frodigare och floran artrikare. Markens bördighet inom området kommer också till utryck genom att skogen är grandominerad medan stora delar av Lycksele kommun i övrigt har talldominerade skogar. Naturvärdena i och runt sjön är mycket lite kända. Arter Inga uppgifter Kemiska/fysikaliska egenskaper 85 10 30 ph 7,2 Alk 0,22 Hot/påverkan Skogsbruk i strandmiljöer, hyggesplöjning/harvning, hyggesavrinning i lutande terräng, dämning Rekreation och nyttjande Fiske? Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Teoretisk och praktisk information om ett biologiskt anpassat skogsbruk inom avrinningsområdet närmast sjön är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska förutsättningarna i och kring sjön. Om behov finns är det angeläget med en riktad skötsel med inriktning mot lövskogsplantering i tidigare avverkade strandskogar.

Ytterligare Kunskapsbehov Gravsjön och Gravtjärnen med strandzoner bör biotopkarteras. Sjön bör också djupkarteras och provfiskas Skydd saknas Referenser Länsstyrelsen Biotopvårdsplan Tuggenbäcken - http://www.ac.lst.se/files/pojptwqq.pdf

28:15 Tanbäcken 716141-164121 Tannbäcken är en kraftigt modifierad större bäck som har potential att återta en del av tidigare naturvärdeskvaliteter med öppning av dammar och vidare restaurering av strömsträckor. Naturvärde Tannbäckens naturvärden är dåligt kända men med den påverkan som bäcken utsatts för i samband med flottningen och av skogsbruk så är naturvärdena betydligt lägre idag än före flottningsepoken. Naturvärdesklass 3 Skyddsvärde 3 Intresseområde Z, B Beskrivning Tannbäcken är ett medelstort vattendrag (7-12 meters bredd) med 14 sjöar/tjärnar inom sex delavrinningsområden. Det mynnar mellan två tätt liggande kraftverk i de mellersta delarna av Umeälven. Vattensystemet präglas i hög grad av att det har använts som allmän flottled. Så kallade hålldammar finns i utloppet av flertalet sjöar och strömsträckorna däremellan är modifierade på olika sätt (rensade främst). Omgivningarna utgörs av skogs- och myrlandskap. Skogsbruket är och har varit omfattande i nästan hela avrinningsområdet. Sura bergarter dominerar området, men relativt stora förekomster av basiska och ultrabasiska bergarter gör att sjöar och vattendrag kan ha högre ph och buffringsförmåga än vad som är vanligt i regionen. I sjöarna Tuvträsket, Sör-Tuvträsk och Myrträsket förekommer de regionalt sällsynta makrofyterna vattenaloe och trubbnate, som indikerar ett relativt högt ph (Renman 1984; Tabell 13). Vattenförekomsterna inom avrinningsområdet är varierade och bruna humusdominerade sjör eller mer oligotrofa klarvattensjöar förekommer också i avrinningsområdet. Fritidsfiske bedrivs i sjöar och vattendrag i stort sett i hela avrinningsområdet. Arter Tibast, svag öringstam Kemiska/fysikaliska egenskaper Vattensammansättningen är varierad med delvis humusrikt vatten men ganska välbuffrat och omkring neutralt ph. 85 10 21 ph 6,8 Alk 0,11 Hot/påverkan hålldammar rensningar stora block är bortförda eller sprängda. Fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer

Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Många av de flottledspåverkade delarna av Tannbäcken har en stor potential för restaureringsåtgärder, vilka också delvis har utförts under de senaste åren. Hålldammar bör åtgärdas så att fri passage uppnås och den dämmande effekten av dammen avlägsnas. I rensade strömsträckor bör stora block, mindre block och sten återföras till strömfåran. Ledarmar som stänger av sidofåror bör avlägsnas. Plantering av strandskog i vissa delar för att öka födounderlag och skydd för bottenfauna och fisk. Det skulle också minska ljusinsläppet som leder till onaturligt hög produktion. Ytterligare Kunskapsbehov strandzoner biotopkarteras bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk naturvärdesbedömning elfisken elfiskeundersökningar har genomförts under senare år genom inlandsfiskeprojektet Skydd saknas Referenser Inlandsfiskeprojektet Vindel-Piteälvsprojektet bottenfauna Björn Malmqvist Umeå Universitet

28-15-1 Storbacksjöbäcken 716163-163919 Storbacksjöbäcken är en liten intressant bäck med bra vattenkvalitet och rik vattenvegetation. Naturvärde Storbacksjöbäcken är trots sin korta längd intressant då dess vattenmiljö är ovanlig i övrigt inom Lycksele kommun. Det klara vattnet, den stabila vattenkvaliteten och mångformigheten i bottensubstrat ger speciella förutsättningar för vattenvegetation och bottenfaunan i bäcken. Faunan och floran är inte undersökt närmare men skulle troligen ge intressanta resultat. Den ringa storleken gör att värdet med dagens knapphändiga biologiska information ändå inte bedöms så högt. Naturvärdesklass 3 Skyddsvärde 2 Intresseområde Z, B Beskrivning Bäcken är bara drygt en kilometer lång och sträcker sig från utloppet av Storbacksjön till mynningen i Tannbäcken vid Kvarnbäck. Den är 5-8 bred med platt bottenstruktur utan särskilda djupfåror. Den är därför grund men har ändå trots tidigare flottning ett varierat bottensubstrat med en stor andel medelstora - stora block i hela fåran. De riktigt stora blocken saknas dock helt. Vattnet är rent och klart och hela bäcken är vegetationsrik med ett flertal olika arter av slinga, nate, starr och kransalger. I de nedre mer lugnflytande delarna finns nästan sammanhängande undervattensskogar. Bottenfauna är inte undersökt närmare men en översiktlig håvning visade på en art- och individrik bottenfauna där alla sländgrupper och flera olika snäckor var väl representerade. Bäcken kantas av ung till medelålders skog längs hela dess längd. Det högkvalitativa och ganska näringsrika vattnet från Storbacksjön ger förutsättningar för en hög produktion i vattenmiljön. Då skog saknas eller är mestadels ung i strandzonerna blir ljusinsläppet stort vilket ytterligare påverkar produktionen positivt. I bottnarna finns ganska mycket av minerogen sedimentpålagring och en hel del långa trådformiga grönalger. Två olika minkar noterades vilket tyder på rikligt med fisk i bäcken. Hålldammen vid utloppet åtgärdad? Arter Kransalger, rik vattenvegetation, mångformig och artrik bottenfauna Kemiska/fysikaliska egenskaper Storbackjöbäcken ligger inom ett område med basisk berggrund. Storbacksjöbäcken har därför högt ph-värde och en stabil alkalinitet. Den är inte näringsbelastad men troligen påverkad av minerogena finsediment till följd av det intensiva skogsbruket inom avrinningsområdet. Produktionen är onormalt hög pga stort ljusinsläpp. 85 10 30 ph 7,4 Alk 0,31

Hot/påverkan Avrinningsområdet som helhet är präglat av intensivt skogsbruk. Den översta sträckan närmast Storbacksjön har delvis rätade sträckor och sjön har varit reglerad genom en damm i utloppet. De största blocken har sprängts eller bortförts under flottningsperioden men många medelstora block finns kvar. Ytterligare avverkningar nära bäcken eller i strandskogar är ett annat allvarligt hot. Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Regleringsdammen nedströms Storbacksjön har gjorts vandringsbar genom att ersätta dammen med en tröskel. Ytterligare en damm har åtgärdats nere vid mynningen i Kvarnbäck. Bäcken är nu vandringsbar för all fisk i hela sin längd. Plantering av strandskog i vissa delar för att öka födounderlag och skydd för bottenfauna och fisk. Det skulle också minska ljusinsläppet som leder till onaturligt hög produktion. Ytterligare Kunskapsbehov strandzoner biotopkarteras bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk naturvärdesbedömning elfiske Skydd saknas Referenser Lycksele kommun, Miljö- och plankontoret 1997. Översiktlig bottenfaunaprovtagning.

28-15-1:1 Storbacksjön 716071 163933 Välbuffrad klarvattensjö med ganska okänd biologisk status men med botaniskt intressanta näromgivningar. Naturvärde Sjön ligger i ett geologiskt ovanligt och intressant område med basiska till ultrabasiska bergarter i nästan hela avrinningsområdet. Hela området är riksintresse för naturvården med anledning av en säregen flora. En svag öringstam finns i sjön och dessutom abborre och gädda. I övrigt är naturvärdena ganska okända i själva sjön. Naturvärdesklass 2? Skyddsvärde 2 Intresseområde B, Z Beskrivning Storbacksjöns avrinningsområde är litet och sjön ligger orienterad i nordväst sydöstlig riktning i en dalsänka. I både norr och söder lutar det kraftigt ner mot sjön, medan väst- och oständarna har flackare topografi. Ett flertal små bäckar mynnar i sjön från bergssidorna. Från öster tillrinner ett något större vattendrag som avvattnar Lill-Tannträsket och utloppet ligger i den norra spetsen. Vattnet från sjön mynnar efter en knapp kilometer i Tannbäcken vid Kvarnbäck. Sjön är knappt 3 kilometer lång och mellan 0,5-1 kilometer bred. Ett omfattande skogsbruk har bedrivits i stora delar av avrinningsområdet och i flera delar på den södra sidan ända ner till vattenlinjen. I den västra delen finns fortfarande en del äldre skog kvar. Tidigare fanns en stark självreproducerade öringstam i sjön men denna är på kraftig tillbakagång. Hålldammen vid utloppet har öppnats nyligen och förhoppningsvis kan detta bidra till att öringen kan komma tillbaka. Storbacksjöbäcken nedströms utloppet har betydligt större förutsättningar än den uppströms liggande Lill-Tannsjöbäcken för uppväxande öringyngel. Arter öring, gädda, abborre i sjön. Bottenfaunan är inte undersökt. Mycket rik och speciell flora i omgivningarna, särskilt i de västra delarna om sjön. Kemiska/fysikaliska egenskaper Sjön har ett välbuffrat klart vatten till följd av den basiska till ultrabasiska berggrunden i området. 85 10 30 ph 7,4 Alkalinitet 0,31 Hot/påverkan Skogsbruk i strandmiljöer, hyggesplöjning/harvning, hyggesavrinning i lutande terräng, dämning Rekreation och nyttjande Fiske och fritidbebyggelse i västra delen av sjön

Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Teoretisk och praktisk information om ett biologiskt anpassat skogsbruk inom avrinningsområdet närmast sjön är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska förutsättningarna i och kring sjön. Om behov finns är det angeläget med en riktad skötsel med inriktning mot lövskogsplantering i tidigare avverkade strandskogar. En stor del av terrängen runt sjön är starkt sluttande varför skogsbruk nära strandlinjen är mycket negativt för sjöns biologiska liv och bör därför undvikas helt. Ytterligare Kunskapsbehov Biotopkartering av ständer och strandzoner Vattenvegetationsundersökning Sjön är neutral till svagt basisk varför en undersökning av bottenfauna-sammansättningen vore mycket intressant. Djupkartering Skydd Riksintresse NRO 24060 Ett område på drygt 15 ha väster om sjön är Natura 2000 område Referenser Johansson Mats. 2003. Kraftigt modifierade ytvattenförekomster i Sverige: Identifikation och bedömning Länsstyrelsen i Västerbottens län. Riksintresse för naturvård, Meddelande 4: 2001. Naturvårdsverket 2003. Natura 2000 i Sverige. Handbok med allmänna råd 2003:9. Naturvårdsverket 2005. Uppföljning av Natura 2000 i Sverige. Rapport 5434. Naturvårdsverkets art- och naturtypsvisa vägledningar för Natura 2000. Naturvårdsverkets webbplats, www.naturvardsverket.se.

28:16 Lycksabäcken 717219-163599 Lycksabäcken är en kraftigt modifierad större å/bäck som har potential att återta en del av tidigare naturvärdeskvaliteter med främst öppning av dammar och restaurering av strömsträckor som flottledsränsats. Naturvärde Lycksabäcken har i de nedre delarna begränsat naturvärde pga av tidigare flottningsverksamhet, dämningar och hårt skogsbruk. I de övre delarna vid Lycksamyran är naturvärdena av högsta klass. Rika fågelområden finns i denna övre del. Bäcken har ett stort och varierat avrinningsområde med många sjöar inom systemet och har därför potential att återfå högre naturvärden om alla vattenregleringar avlägsnas och skogsbruket i framtiden anpassas inom närmiljöerna till bäcken. Lycksabäcken är geovetenskapligt sett mycket intressant och är på grund av det utpekat som riksintresse. Naturvärdesklass 3 i nedre delen men klass 1 i den översta delen inom Storumans kommun Skyddsvärde 2 * Intresseområde Bi, Z, B, G Beskrivning Lycksabäcken sträcker sig från källområden öster om Juktån i Storumans kommun ner till utloppet i Umeälven nedom Lycksträsket, en sträcka på över 50 km. Bäckssystemet är det längsta i Lycksele kommun med ett stort antal mindre till medelstora sjöar inom avrinningsområdet. Naturvärdena är ganska dåligt kända men med den påverkan som bäcken utsatts för i samband med flottningen och av det moderna skogsbruket så är värdena betydligt lägre idag än före flottningsepoken. I de övre delarna av avrinningsområdet vid Lycksamyran finns ett av länets finaste våtmarksområden med delvis opverkade skogar och våtmarker. Lycksabäcken är också riksintresse ur geovetenskaplig synpunkt som innefattar gamla deltat och dyner, dödismoräner, isälvssediment, isälvserosion, proximala tråg mm. Hela bäckens avrinningsområde visar på spår från en stor isälv och dess avsmältningsförlopp. Arter Öring, Tibast, Kemiska/fysikaliska egenskaper Vattensammansättningen varierar med humusrikt vatten inom delar av avrinningsområdet och ett vatten som är svagt surt och måttligt till svagt buffrat. Inga vattenprover har tagit under senare år. 85 10 15 ph 6,4 Alkalinitet 0,08 Hot/påverkan hålldammar rensningar stora block är bortförda eller sprängda.

Intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Många av de flottledspåverkade delarna av Lycksabäcken har en stor potential för restaureringsåtgärder. Hålldammar bör åtgärdas så att fri passage uppnås och den dämmande effekten av dammen avlägsnas. Bottnar nedom dammar återställs med naturligt bottenmaterial och till en höjd så att inte vattennivåerna i ovanliggande sjöar ändras mer än marginellt. Om det finns dammar med stor höjdskillnad mellan damm och bäcken nedanför kan alternativt sk. omlöp konstrueras. Restaurera flottsledspåverkade sträckor som ännu inte är åtgärdade I rensade strömsträckor bör särskilt stora block men även mindre block och sten återföras till strömfåran. Ev. ledarmar som stänger av sidofåror bör avlägsnas. Plantering av strandskog i vissa delar för att öka födounderlag och skydd för bottenfauna och fisk. Det skulle också minska ljusinsläppet som leder till onaturligt hög produktion och för hög temperatur i vattnet. Åtgärda hindrande vägtrummor Vid behov rekonstruera lekbottnar Lägga igen diken som för med sand eller finare material Ytterligare Kunskapsbehov strandzoner biotopkarteras bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk naturvärdesbedömning elfisken elfiskeundersökningar har genomförts under senare år genom inlandsfiskeprojektet. Skydd Saknas men övre delarna ingår i myrskyddsplanen för Sverige Riksintresse Lycksabäcken - NRO24057 Referenser Artdatabanken och Naturvårdsverket. Artportalen.se Svalan rapportsystemet för fåglar. Forslund, M., Forslund, S. R. & Löfroth, M. 1993: Våtmarker i Västerbottens län. Meddelande 1, Länsstyrelsen i Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbotten, beskrivning av riksintresseområden, NRO24057 Naturvårdsverket (red. Lonnstad. J, Löfroth M),. 1994: Myrskyddsplan för Sverige, Naturvårdsverket. Inlandsfiskeprojektet 2000-2005.

28:16:3 Sikträskbäcken 718594-163004 En nästan opåverkad liten bäck orensad i samband med flottningen Naturvärde Antalet från flottningen något större opåverkade bäckar är inte många. Sikträskbäcken är en av dessa och med fri vattenväg mellan Lycksabäcken och ovan liggande lilla sjösystem. I de nedre delarna omges bäcken av fin skog i ravinmiljö. Bäcken har flottats men den är orensad och bredvid ravinen anlades en flottningsränna för att komma förbi med timmer. Bäcksträckan har hög naturlighet. Naturvärdesklass 3 Skyddsvärde 3 Intresseområde Bi, K Beskrivning Sikträskbäcken är en kort mindre-medelstor bäck som avvattnar ett litet sjösystem (Sikträsket plus ett antal tjärnar) på östra sidan om Lycksabäcken. Den mynnar i Lycksabäcken ovan Långtjärnen. Bäcksträckan från utloppet i Sikträskkalven har flottats men utan att botten rensats. En flottningsränna har byggts i den nedre delen i höjd med den brantaste delen av ravinen. Naturvärdena är inte närmare undersökta men naturligheten bedöms som hög både i vattenmiljön och bitvis i den omgivande skogen. Bäcken omges av ganska fin och opåverkad strandnära skog. Arter Tibast Kemiska/fysikaliska egenskaper Ej känt Hot/påverkan dämning, rensning Intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Behålla de intakta miljöerna i och omkring bäcken Ytterligare Kunskapsbehov strandzoner biotopkarteras bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk naturvärdesbedömning elfisken genomförs Skydd Saknas Riksintresse Lycksabäcken - NRO24057

28-17:1 Storbäcken Rusbäcken 718222-161532 Storbäcken har det mest opåverkade avrinningsområdet och de naturligaste strandmiljöerna i kommunen. I Rusbäcken fin stor harr och öring Naturvärde Längs bäckens sträckning finns en stor variation av olika naturtyper och rika naturmiljöer. I de övre delarna vid Källflödena och på ca en mils sträcka på ömse sidor om Sörträsket har bäcken och dess omgivningar högsta naturvärde omgiven av naturskogsartad skog och mycket rika våtmarker. I övriga delar är den mer eller mindre starkt påverkad av skogsbruk. Biotopvariationen med forsar, sel, sjöar och omfattande fina våtmarker ger bitvis en stark känsla av opåverkad vildmark. Storbäcken är det enda större vattendraget i Lycksele kommun som på en längre sträcka kantas av så opåverkade naturmiljöer i form av skogar och våtmarker. Bäcken har flottats med påverkan som rensningar i forsar men vissa forsar är branta (nedre delen) och därför relativt opåverkade. I Rusbäcken finns stor harr och ett fint öringbestånd med trolig vandring från Umeälven. Två dammar utgör definitiva vandringshinder. Naturvärdesklass 2 Skyddsvärde 1 Intresseområde Bi, Z, B, K Beskrivning Storbäcken/Rusbäcken utgör ett av Lyckseles längsta bäcksystem med en sträcka på 30-35 km. Den har sina källflöden i Stöttingfjället vid natur/urskogsartade områden kring Svartliden och Krokliden. I de mellersta avsnitten rinner bäcken genom omfattande våtmarkssystem runt Sörträsket och mynnar i den stora sjön Rusträsket via Rusträskbäcken till utloppet i Umeälven vid Rusfors. Bäcken är stor och skulle med sydsvenska mått kallas å eller mindre älv (i nedre delen). Flera värdefulla delområden har uppmärksammats i tidigare inventeringar. Svartliden-Krokliden urskogsartat område med stora arealer helt opåverkade skogar och med många rödlistade arter lavar, svampar, fåglar mm Torrmyrheden ligger norr om Sörträsket i huvudsak på västsidan Storbäcken och är en urskogsartad myr- och skogsmosaik med lövrika sumpskogar i bäverrika omgivningar. På en sträcka av upp mot en mil omges Storbäcken på ömse sidor av genuin gammal skog vilket är unikt i Lycksele kommun. Stormyran sydväst om Sörträsket Stort myrkomplex i nordostlig sluttning med olika myrtyper och med en mosaik av mellanliggande naturskogsartade fatmarksholmar. Fågellivet är rikt med arter som Fiskgjuse, tjäder, trana, sångsvan och sädgås. Delar av myrarna har översilats och slåttrats. Spår av gamla ladruiner finns. Fisk i Rusbäcken - I Rusbäcken finns ett fint harrbestånd med harrar över ett kilo och gott om fin öring. En av de få vandrande storöringstammar som har klarat Umeälvens utbyggnad kan finnas kvar i Rusbäcken och som fortfarande söker sig upp i bäcken för att leka. Denna stam är mycket värdefull.

En avelsverksamhet planeras för att förstärka denna stam om behov finns. Även harrbeståndet i Storbäcken är mycket gott. Enligt uppgift (Länsstyrelsens damminventering) finns fyra dammar längs Storbäcken varav två är definitiva vandringshinder. De två hindrande dammarna ligger dels nedströms Sörträsket och långt uppströms i systemet vid Sandås. Den övre dammen har med all sannolikhet främst använts i samband myrslåtter och översilning av de stora våtmarkerna Bäckmyran och Svanamyran. Dammen vid Sörträsket har också nyttjats i samband med myrslåtter men i den nedre delen har flottning varit viktigt. Arter 10-talet arter rödlistade kryptogamer, tibast, liljekonvalj, ängsnycklar, björnbrodd, videsparv, tjäder, bäver, öring, harr Kemiska/fysikaliska egenskaper Vattensammansättningen varierar med stor del humusrikt vatten inom de övre och mellersta delarna av avrinningsområdet. Vattnet har nästan neutralt ph-värde och är måttligt till svagt buffrat. 85 10 22 ph 6,8 Alkalinitet 0,10 Hot/påverkan dammar rensningar stora block är bortförda eller sprängda. Intensivt skogsbruk nära strandzoner och vid bäcken i området kring Högås-Björkberg och delvis i den nedre delen innan Rusträsket. Annars har bäckens omgivningar en förvånansvärt liten andel hyggen och ungskogar. Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Om dammen nedströms Sörtäsket är vandringshinder har denna högsta prioritet att avlägsnas och bäcken restaureras nedströms dammen. De två dammar som är vandringshinder bör åtgärdas så att fri passage uppnås och den dämmande effekten av dammen avlägsnas. Bottnar nedom dammar återställs med naturligt bottenmaterial. Omlöp kan byggas om det finns önskemål om att dammen ska bevaras av kulturellt intresse. I rensade strömsträckor bör stora block, mindre block och sten återföras till strömfåran. Ledarmar som stänger av sidofåror bör avlägsnas. Restaurera flottsledspåverkade sträckor som ännu inte är åtgärdade Åtgärda hindrande vägtrummor inom avrinningsområdet Vid behov rekonstruera lekbottnar Efter provfiske bedöma om avelsverksamhet behövs för att förstärka den vandrande öringstammen i Rusbäcken och för att kunna nyttja samma öring i fler biflöden till Umeälven. Lägga igen diken i lutande terräng och som för med sand eller finare Material

Ytterligare Kunskapsbehov Utredning om återställning av vandringshinder (utrivning av dammar) bör genomföras strandzoner biotopkarteras bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk naturvärdesbedömning elfisken elfiskeundersökningar och viss biotopkartering av forssträckor har genomförts under senaste åren genom inlandsfiskeprojektet och Hushållningssällskapet i Västerbotten. Skydd saknas Referenser Länsstyrelsen i Västerbotten - Stöttingfjället - NRO24061 Länsstyrelsen i Västerbotten, 2004. Damminventering i Västerbottens län 2003. Meddelande 8: 2004 Inlandsfiskeprojektet. Naturvårdsverket, rapport 5343. 2004. Skyddsvärda statliga skogar: Jämtlands och Västerbottens län.

28-17:1:1 Rusträsket Stor fiskrik sjö med flikiga stränder med stor potential som uppväxtplats för olika fiskarter i sjön och i Storbäcken/Rusbäcken Naturvärde Naturvärdena är inte närmare kända men sjön är en av Lyckseles största och den är fiskrik med främst gädda, abborre, sik och mört. Med fri vattenväg genom Rusbäcken och kanske genom hela Storbäcken ( restaurering, skapa fria vattenvägar) kan Rusträsket bli en värdefull uppväxtplats för eventuellt vandrande fisk uppströms och nerströms Rusbäcken/Storbäcken. Naturvärdesklass 3 Skyddsvärde 3 Intresseområde Bi Beskrivning Rusträsket är en av Lyckseles största sjöar belägen väster om Umeälven i höjd med Kattisavan. I sjön mynnar Storbäcken och ett antal mindre bäckar längs södra sidan av sjön. Rusträsket avvattnas via den korta, (drygt 5 km) långa, delvis restaurerade Rusbäcken. Sjöns naturvärden är inte närmare kända eller undersökta men sjön har bl a ett rikt gäddbestånd. Arter Gädda, öring, abborre, mört Kemiska/fysikaliska egenskaper Vattenkvaliteten är god med ett neutralt ph-värde och ett måttligt buffrat vatten. Rusträsket ligger utanför och söder om de basiska till ultrabasiska områdena kring Paubäckens avrinningsområde och ner till Mörtträsket. 85 10 22 ph 7,0 Alkalinitet 0,13 Hot/påverkan Skogsbruk i strandmiljöer, hyggesplöjning/harvning, hyggesavrinning i lutande terräng, dämning Rekreation och nyttjande Fritidsfiske Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Teoretisk och praktisk information om ett biologiskt anpassat skogsbruk inom avrinningsområdet närmast sjön är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska förutsättningarna i och kring

sjön. Om behov finns är det angeläget med en riktad skötsel med inriktning mot lövskogsplantering i tidigare avverkade strandskogar. Ytterligare Kunskapsbehov Sjön bör djupkarteras och provfiskas Skydd saknas Referenser Lycksele kommun, fiskeplan 1985.

28-19:1 Mörtträsket 719071-160599 Sjö med klart vatten, varierade strand- och bottenmiljöer och stor abborre och gädda. Naturvärde Naturvärdena är inte närmare kända men sjön har ett mycket klart och välbuffrat vatten med delvis vegetationsrika stränder och ett stort och stark bestånd av abborre, gädda och mört. Ytvattentillflöden saknas i stort sett helt och sjöns goda vattenkvalitet och klara vatten tyder på att sjön har en stor andel tillrinnande vatten i form av grundvatten. Sjön är skyddsvärd pga den fina vattenkvaliteten och vegetationsrikedomen. Naturvärdesklass 3 Skyddsvärde 2 Intresseområde Bi, G?, K? Beskrivning Mörtträsket ligger i den nedersta delen av Toskbäckens avrinningsområde några kilometer väster om Umeälven i höjd med Medelås- Söderfors. Sjön är drygt 2 kilometer lång och lite mer än en kilometer bred. Den har bara två mycket små ytvattentillflöden. Troligen består andelen tillrinnande vatten till stor del av grundvatten. Våtmarker dominerar avrinningsområdet på den östra/norra sidan medan på den västra sidan ligger den branta Mörtliden. Skogsmarken närmast sjön är tyvärr nyligen avverkad (Mörtliden) eller består av ungskogar. Vid Mörtliden har enbart en allt för smal remsa lämnats ner mot sjön. Det är svårt att veta sjöns omsättningstid vilken beror av djupet i sjön och storleken på grundvattentillflödet. Utloppsbäcken i norr till Toskbäcken är ganska liten vilket antyder ett lågt utflöde. Sjön kan därför vara känslig för påverkan genom dikningar, ökad ytvattenavrinning mm. Mörtträsket har grunda vegetionsrika stränder längs alla sidor utom västsidan där stränderna är djupare. I norr finns fina sandstränder med fina förutsättningar för bad. Vegetationen runt stränderna har ett stort inslag av bladvass förutom olika starrarter. Vattenkvaliteten i sjön är ännu bra och ger tillsammans med vegetationsrikedomen förutsättningar för en rik bottenfauna och rika fiskbestånd. Arter Stor abborre och gädda, mört Kemiska/fysikaliska egenskaper Välbuffrat klart vatten med högt ph-värde. Sjöns avrinningsområde ligger inom ett område med basisk till ultrabasisk bergrund. 85 10 22 ph 7,4 Alkalinitet 0,34

Hot/påverkan Skogsbruk i strandmiljöer, hyggesplöjning/harvning, hyggesavrinning i lutande terräng vid Mörtliden?. Rekreation och nyttjande Sveaskog fritidsfiskeområde, bad, fisketävlingar Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Teoretisk och praktisk information om ett biologiskt anpassat skogsbruk inom avrinningsområdet närmast sjön är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska förutsättningarna i och kring sjön. Om behov finns är det angeläget med en riktad skötsel med inriktning mot lövskogsplantering i tidigare avverkade strandskogar. Ytterligare Kunskapsbehov Sjön bör också djupkarteras, provfiskas och undersökas på bottenfauna. Påverkan i samband med avverkningarna vid Mörtliden bör undersökas. Terrängen lutar kraftigt mot sjön varför markberedning i lutningsriktningen kan påverka sjön negativt via ytavrinning. Skydd saknas Referenser Fiska i Norr - http://www.umea-it.se/fiskainorr/nyheter/2004/28.html

28:20 Paubäcken 719894-159937 Paubäcken har en av Europas rikaste förekomster av flodpärlmussla. Naturvärde Paubäcken har höga till mycket höga naturvärden främst med anledning av en intressant bottenfaunaoch fiskförekomst. Strandskogarna har fläckvis en rik flora. Bäcken är påverkad sedan tidigare av flottning och den nedre delen av bäcken av den reglerade Umeälven. Skogsbruket har delvis varit hårt inom avrinningsområdet och vägar och avverkningar når ända fram till själva bäcken i vissa delar. I samband med flottningen har de stora blocken sprängts eller avlägsnats från bäckfåran. Naturvärdesklass 2 Skyddsvärde 1 Intresseområde Z, B, F, K Beskrivning Paubäcken ligger på gränsen mellan Lycksele och Storumans kommun. Den har sitt ursprung kring Pauträsk med källflöden från Stöttingfjällets nordöstra delar. Bäcken är drygt 30 km lång och har drygt 40 tillrinnande biflöden. Antalet sjöar Paubäcken utgör ett av de större biflödena till Umeälven och mynnar vid Pausele. Bäcken har utgjort en viktig transportled under flottningsepoken vilket syns i form av gamla stenkistor och upplagt blockmaterial längs bäckstränderna. En damm finns också i anslutning till Pauträsket som har använts i reglerande syfte. I dagsläget är den inte i bruk och utgör idag inget vandringshinder. Avrinningsområdet domineras av barrskog men också av ett stort antal våtmarksområden i skiftande storlek och karaktär. Närmast bäcken finns strandskogar med större lövinslag med träd som glasbjörk och gråal som dominerande trädslag. Vissa år är isgången kraftig under vårfloden och isen rensar stränderna och näromgivningen på löst material. Flackare delar översvämmas och detta gör att strandskogarna får ett stort näringstillskott vilket. Till följd av detta är vegetationen frodig och artrik i anslutning till bäcken med karaktärsarter som nordisk stormhatt, tolta och många ormbunksarter. Paubäcken är relativt lång och med en varierande karaktär. Närmast Pauträsket är bäcken djup och ganska lungflytande, medan mittendelen kännetecknas av kraftig fallhöjd med forsande partier som domineras av grova stenar och block. Den sista milen ändrar vattendraget åter karaktär och blir mer stråkande i sitt lopp. Fallhöjden från Pauträsket till utloppet i Umeälven är ca 160 meter. Vattennivån den sista kilometern i bäcken påverkas av reglering från Rusfors kraftverk i Umeälven. Paubäcken hyser ett av Sveriges och Europas största kända, reproducerande bestånd av flodpärlmussla. Floran är rik i bäckens näromgivningar. Arter harr, öring, flodpärlmussla, rik kärlväxtflora

Kemiska/fysikaliska egenskaper Vattensammansättningen inom avrinningsområdet är varierad med delvis humusrika biflöden, medan huvudfåran har ett ganska klart, ganska välbuffrat vatten med neutralt ph-värde. En ganska stor del av avrinningsområdet ligger inom delar med basiska bergarter. 85 10 22 ph 6,9 Alkalinitet 0,11 Hot/påverkan Flottad sedan tidigare och därmed rensad från stora block som är bortförda eller sprängda. Fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer Gruvnäring? Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Många av de flottledspåverkade delarna av Paubäcken har en mycket stor potential för återställning genom restaureringsåtgärder. Återställningsåtgärder har genomförts. I rensade strömsträckor bör stora block återföras till strömfåran. Ledarmar som stänger av sidofåror bör avlägsnas. Plantering av lövdominerad strandskog i vissa delar för att öka födounderlag och skydd för bottenfauna och fisk. Det skulle också minska ljusinsläppet som leder till onaturligt hög produktion. Utläggning av naturliga stockar av död ved med förankring på land Se vidare länsstyrelsens bevarandeplan för Natura 2000-området där följande tas upp: Restaurera flottsledspåverkade sträckor som ännu inte är åtgärdade Åtgärda hindrande vägtrummor Åtgärda dammar som är hindrande Vid behov rekonstruera lekbottnar Lägga igen diken som för med sand eller finare material Ytterligare Kunskapsbehov Strandzoner bör biotopkarteras bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en mer underbyggd naturvärdesbedömning elfisken elfiskeundersökningar har genomförts under senare år och bör fortgå

Skydd Natura 2000, SCI SE0810487 Referenser Länsstyrelsen i Västerbotten, 2005. Bevarandeplan SE0810487 Vallin, R och Vennman, T 2002. Flodpärlmusslan i Västerbottens län Metodutveckling i sju vattendrag. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Meddelande 1, 2002

28:12:3 Gäddbäcken med biflöden 714230-165194 Naturvärde Ganska opåverkad större bäck som sammanbinder Gäddträsket med Byssträsket och som utgör en stor del av Byssjans avrinningsområde. I nedre delen 7-12 m bred och längs sträckan från Yttre Gäddträsket är bäcken varierad med ömsom forsar och starkt slingrande partier med lugnflytande sel. En lång sträcka med ganska opåverkade våtmarksområden ligger mellan Gäddträsk och Byssträsk. Tyvärr är bäcken kraftigt rensad för flottning i forssträckor. En hel del mindre block och sten finns kvar i bäckfåran medan grova block är borta. Naturvärdena i och runt bäcken är inte närmare kända. Naturvärdesklass 3 Skyddsvärde 3 Intresseområde Bi Beskrivning Gäddbäcken med biflöden utgör den västra/norra armen av Byssjans avrinningsområde. Från söder tillrinner det andra större biflödet som genomkorsar sjöarna Vittanträsket, Lappträsket, Holmträsket och Byssträskkalven. Gäddträsket har på sin drygt en mil långa sträcka från Yttre Gäddträsket flera mindre biflöden som tillrinner (Kväckbäcken, Västerbäcken och Bubäcken norr om Gäddträsket). Vattensystemet har ganska bra vattenkvalitet och de norra delarna ligger inom ett område med basisk berggrund varför vattnet i bäcken är ganska välbuffrat. Vattensystemet är relativt lite påverkat av dikningar mm och Gäddbäckens fåra har mestadels ett naturligt lopp. Ett flertal medelstora sjöar med flikiga stränder ingår i systemet. Dessa sjöar är huvudsakligen av gädd- och abborrtyp. Fina bestånd med stor gädda och abborre finns i flertalet sjöar runt omkring och i Byssträsket. Gäddbäcken har ganska mycket alger och humus på botten vilket troligen främst är spår av aktivt skogsbruk med många skogsbilvägar och stora vägdiken som ökar på avrinningen från den kuperade terrängen inom avrinningsområdet. Dammen mellan Övre Gäddträsket och Gäddträsket är passerbar medan hålldammen mellan Byssträsket och Byssträskkalven utgör ett definitivt vandringshinder. Dammen vid utloppet av Gäddträsket har restaurerats under senare år och där är nu fri vattenväg. Arter Stor Gädda och abborre i sjöarna i systemet Kemiska/fysikaliska egenskaper Vattensammansättningen varierar med humusrikt vatten inom delar av avrinningsområdet men i huvudsak med ett vatten som måttligt till bra buffrat och med ett nästan neutralt ph-värde. 85 10 30 ph 6,7 Alkalinitet 0,17

Hot/påverkan hålldamm/ar rensningar stora block är bortförda eller sprängda. Intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer Skogsbilvägsdiken Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Hålldammar mellan Byssträsk och Kalven bör åtgärdas så att fri passage uppnås och den dämmande effekten av dammen avlägsnas. Bottnar nedom dammar återställs med naturligt bottenmaterial. Vattennivån i Kalven kan behållas om en trappstegssfors byggs upp nedströms dammen. I rensade strömsträckor bör stora block, mindre block och sten återföras till strömfåran. Plantering av strandskog i vissa delar för att öka födounderlag och skydd för bottenfauna och fisk. Det skulle också minska ljusinsläppet som leder till onaturligt hög produktion. Åtgärda hindrande vägtrummor Vid behov rekonstruera lekbottnar Lägga igen diken som för med onormala mängder sand eller finare material till vattensystemet. Ytterligare Kunskapsbehov strandzoner biotopkarteras bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk naturvärdesbedömning elfisken bör genomföras Skydd saknas Referenser Hemsida för Byssträsk-Bastunäs - http://bysstrask.se/fiskeinfo.htm

Byssträsket