2013-04-26 YTTRANDE forskola.grundskola@skolverket.se Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell organisation som samlar personer med autismspektrumtillstånd, deras anhöriga och professionella. Förbundet är rikstäckande och har 13000 medlemmar över hela landet. Härmed överlämnar Autism- och Aspergerförbundet sitt yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattning Autism- och Aspergerförbundet ser positivt på att de allmänna råden för mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan uppdateras. För många elever med autismspektrumtillstånd är en skolplacering i särskolan en förutsättning för en fungerande skolgång. Då skolväsendet har genomgått så stora förändringar de senaste åren är även skolorna i stort behov av uppdaterade och användarvänliga allmänna råd på detta område. Detta har dessutom Skolinspektionens granskningar av inskrivningar i särskolan visat med all önskvärd tydlighet. I de allmänna råden bör det tydligt stå att hemkommunen i tveksamma/svårbedömda fall får skolplacera eleven där utredare, vårdnadshavare och annan expertis såsom tidigare pedagoger och habilitering anser att eleven har bäst förutsättningar att utvecklas på ett gynnsamt sätt. Som de allmänna råden är formulerade i utkastet förfaller särskolan vara något som bör undvikas. I realiteten är den anpassade särskolan ofta den bästa skolplaceringen för elever inom aktuell målgrupp att utvecklas i. 1. När frågan om mottagande väcks Autism- och Aspergerförbundet stöder formuleringarna i de allmänna råden om förskolans viktiga kompensatoriska uppdrag där de ska möta varje barn efter deras behov och förutsättningar. Formuleringen om att det på grund av förskolans anpassningar och brist på kunskapskrav får till följd att utredning och därmed beslut om mottagande i särskola oftast sker först när eleven närmar sig skolpliktig ålder är dock olycklig. Vi ser en stor risk att denna och liknande formuleringar leder till att förskolans personal i tron om att hjälpa barnet inte uppmärksammar ett större stödbehov som behöver utredas. Detta kan försena barnets utveckling då en försenad upptäckt av autismspektrumtillstånd medför att värdefulla insatser som kan förbättra hela livssituationen för barnet görs onödigt sent. Med rätt kunskap om olika funktionsnedsättningar, exempelvis ökad kunskap om autismspektrumtillstånd hos förskolepersonal, kan elever med särskilda behov upptäckas i tidig ålder. Detta möjliggör tidiga insatser som är viktiga för såväl den enskilda elevens utveckling som för familjen, skolsituationen och för samhällsekonomin. Dessa värdefulla vinster av tidiga ambitiösa insatser får stöd i ESO-rapporten En god start 1. För att skapa förutsättningar för en tidig upptäckt och kartläggning av barn med funktionsnedsättningar krävs en omfattande samverkan kring barnen redan i tidig ålder. Helst 1 http://www.eso.expertgrupp.se/uploads/documents/20-mars-2012/eso-2012_2-till-webben.pdf
ska denna samverkan inbegripa förskola, förskoleklass, fritidshem och skola. I dessa allmänna råd bör därför inte en tidig utredning beskrivas i onödigt restriktiva ordalag utan tvärtom lyftas fram som något eftersträvansvärt. 2. Utredning inför beslut om skolplacering I kapitel två redogörs för utredningen inför beslut om mottagande i särskolan. Denna utredning är till stor del baserad på den ändrade formuleringen i den nya skollagens målgruppsparagraf (29 Kap. 8 ). Förändringen har medfört att elever med autism, utan diagnosen utvecklingsstörning, inte längre har rätt att läsa enligt grundsärskolans eller gymnasiesärskolans kursplan. Detta är en olycklig förändring som inte är förenlig med aktuellt forskningsläge om autism och därför bör tas bort. Formuleringen i den nya skollagen leder till att det finns ett relativt stort antal barn med autism, som saknar förutsättningar att klara grundskolans kunskapskrav utan att ha rätt till särskola. Det beror på att elever med svår autism kan ha omfattande begåvningsmässigt funktionshinder utan att uppfylla de formella kriterierna för diagnosen utvecklingsstörning. Autism- och Aspergerförbundet har många medlemmar som har kommit i kläm genom denna förändring. En medlem har i ett mejl beskrivit den absurda situationen på detta talande vis: Jag har en dotter som har autism utan utvecklingsstörning. Hon ligger på IQ 71 och gränsen för beslut att få gå i särskola går vid 70. Som autist är hon som många andra mycket ojämn i sina förmågor, men medelvärdet hamnade som sagt på 71. Sina första skolår gick hon i särskola, men med nya skollagen blev hon inte längre berättigad till särskolebeslut utan har sedan HT 12 gått i resursskola och ska läsa enligt vanliga skolans läroplan. I exemplet ovan är alla överens om att flickan trots en mycket fungerande skolsituation inte har förutsättningar att läsa enligt grundskolans kursplan. Formellt sett uppfyller hon kriterierna för att klara av grundskolans kursplan men i praktiken saknar hon förutsättningar trots att skolsituationen och dess stöd för övrigt fungerar bra. Det rimliga är därför att utgå ifrån vad som är den bästa skolplaceringen för eleven och dennes utveckling. I detta fall att läsa efter grundsärskolans kursplan. Med följande två bilder vill Autism- och Aspergerförbundet åskådliggöra problematiken kring utvecklingsnivån och placering i grundsärskola eller grundskola. Elisabeth Fernell (professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs Universitet) använder i sina föreläsningar denna illustration för att beskriva normalvariationen för begåvning hos befolkningen:
Detta ska jämföras med den ojämna begåvningsprofil som oftast kännetecknar personer med diagnos inom autismspektrum. Eva Nordin-Olson (läkare och ordförande i Autism- och Aspergerförbundet) använder vid föreläsningar ofta denna bild för att beskriva den ojämna begåvningsprofilen hos personer med autismspektrumdiagnos. Vi förstår att detta inte var avsikten med lagförändringen och arbetar därför för en omformulering i skollagens målgruppsparagraf. Vårt förslag till formulering som bättre beskriver särskolans målgrupp skulle kunna vara... elever som på grund av ett begåvningsmässigt eller kognitivt funktionshinder, som exempelvis utvecklingsstörning, autism och förvärvad hjärnskada, saknar förutsättningar att klara grundskolans kunskapsmål har rätt att gå i särskola... I de allmänna råden bör det tydligt framgå att hemkommunen i svårbedömda fall vid autism inte ska förlita sig enbart på barnets genomsnittliga kognitiva begåvningsnivå. Barn med autism kan, trots en genomsnittlig kognitiv begåvningsnivå över 70, sakna förutsättningar att klara av en skolplacering i grundskolan och att läsa efter grundskolans kursplan. Detta på grund av att den kognitiva nivån hos barn med autism kan vara så ojämn att det inte är relevant att tala om kognitiv nivå utifrån ett medelvärde på IQ. För att vara säker på att beslut om rätt placering tas, bör svårbedömda fall utredas av ett specialiserat autismteam. I tveksamma och svårbedömda fall bör hemkommunen kunna skolplacera eleven där utredare, vårdnadshavare och annan expertis såsom tidigare pedagoger och habilitering anser att eleven har bäst förutsättningar att utvecklas på ett gynnsamt sätt. Därför anser vi att stor vikt ska läggas vid formuleringen på sidan 15 "Det är därför varken möjligt eller önskvärt att endast
bygga ett mottagande på en precisering av en viss intelligenskvot." Detta sätt att vara flexibel till elevens fördel har stöd på flera håll i skollagen. Exempelvis 1 Kap. 10 all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Samt 3 Kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Skolinspektionens granskningar av inskrivningar i särskolan visar på vikten av en gedigen utredning inklusive alla fyra bedömningar. Autism- och Aspergerförbundet får signaler från medlemmar att vissa kommuner utreder alla elever som slutar i grundsärskolan enligt 18 kap. 5 skollagen för att utröna om den sökande tillhör gymnasiesärskolans målgrupp. Detta är en överdrivet byråkratisk process som är såväl tids- som resurskrävande. Dessutom är den sociala bedömningen i många fall känslig för barnets föräldrar. I de allmänna råden bör det tydligt anges att en sådan ambitiös utredning inför placering på gymnasiesärskolan bara bör ske i de fall då en frågeställning huruvida gymnasiesärskolan verkligen är rätt skolplacering har rests. I de allra flesta fall är gymnasiesärskolan en naturlig och helt korrekt fortsättning på grundsärskolan. Samråd med vårdnadshavare Kring samrådet med vårdnadshavare står det på sidan 13 att Det är viktigt att det finns ett fortlöpande informationsutbyte mellan utredare, vårdnadshavarna och eleven utifrån ålder och mognad. Vårdnadshavarnas erfarenheter av och syn på sitt barns utveckling, uppväxt och tidigare erfarenheter behöver tas tillvara för att ge en så fullständig bild som möjligt av eleven. Även eleven själv ska få komma till tals i alla frågor som rör honom eller henne. Autism- och Aspergerförbundet står fullt ut bakom detta förslag till formulering. Stelbenta byråkratiska bedömningar likt den som föräldern redogör för ovan bör undvikas. Därför bör föräldrarna ha en mycket viktig roll vid beslut av skolplacering då den samlade utredningen inte ger ett entydigt svar. I sista stycket på sidan 11 står om vikten av att informera föräldrarna om konsekvenserna av en placering i särskolan. Här bör också tydligare betonas att särskolans positiva konsekvenser avseende personlig utveckling och lärande för elever inom särskolans målgrupp. Särskolan kan ha bättre förutsättningar att anpassa skolan efter elevens behov och att det ger gynnsamma förutsättningar för en optimal utveckling för eleven. Som de allmänna råden är formulerade i utkastet förfaller särskolan vara något som bör undvikas. I realiteten är den anpassade särskolan ofta den bästa skolplaceringen för eleven att utvecklas i. Självklart delar vi uppfattningen att elever med autism som har förutsättningar att klara grundskolans kunskapsmål ska få sin undervisning inom grundskolan och där erbjudas det särskilda stöd som behövs. Vi är medvetna om och som de flesta också oroade över felaktiga inskrivningar i särskolan. Detta får dock inte leda till att elever som på grund av en svår autism inte har grundläggande kognitiva förutsättningar att klara grundskolans kunskapsmål fråntas rätten till att gå i särskola. Datum som ovan Autism- och Aspergerförbundet Eva Nordin-Olson Ordförande genom
Nicklas Mårtensson, ombudsman 08 441 02 23