7.6.2011. Lovisa och Lappträsk. Utredning om handelns servicenät

7.6.2011 Lovisa och Lappträsk Utredning om handelns servicenät

2 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 4 1. Inledning... 7 1.1. Utgångspunkter och målsättning... 7 1.2. Utredningsområde... 8 2. Handeln i Lovisa och Lappträsk... 9 2.1. Handelns nuvarande servicenät... 9 2.1.1. Handelns placering i Lovisa... 11 2.1.2. Handelns placering i Lappträsk... 13 2.2. Handelns omsättning och dess utveckling... 14 2.3. Dagligvaruhandelns struktur... 17 2.4. Detaljhandelns projekt... 21 3. Arbetsplatser och trafik... 23 3.1. Arbetsplatser... 23 3.2. Trafik... 25 4. Befolkning och köpkraft... 28 4.1. Befolkning och befolkningstillväxt... 28 4.2. Fritidsbosättning... 33 4.3. Ryska turister... 33 4.4. Detaljhandelns köpkraft och dess tillväxt... 34 4.5. Köpkraftens förskjutning... 37 4.6. Detaljhandelns kalkylerade behov av butiksyta... 38 5. Detaljhandelns framtidsutsikter... 42 5.1. Allmänna utvecklingstrender inom detaljhandeln... 42 5.1.1. Näthandel som ett nytt distributionssätt... 42 5.1.2. Förändringsfaktorer i efterfrågan... 43 5.1.3. Förändringsfaktorer i utbudet... 44 5.2. Detaljhandelns utveckling i Lovisa och Lappträsk... 45 5.2.1. Den sannolika utvecklingen för dagligvaruhandelns butiksnät... 45 5.2.2. Den sannolika utvecklingen för specialhandelns butiksnät... 46 5.3. Servicenätet i Lovisa och Lappträsk i landskapsplanerna... 46 6. Eftersträvat servicenät för handeln i Lovisa och Lappträsk... 49 6.1. Principer för utvecklandet av detaljhandelns servicenät... 49

3 6.2. Handelns områden 2030... 50 6.2.1. Lovisa centrum... 51 6.2.2. Drottningporten... 52 6.2.3. Gammelby... 52 6.2.4. Övriga närservicecentra... 52 6.2.5. Trafiktjänster i Lovisa... 53 6.2.6. Lappträsk centrum... 53 6.2.7. Pockar... 53 6.2.8. Porlom... 53 7. Konsekvensbedömning... 55 7.1. Utgångspunkter för granskningen... 55 7.2. Konsekvenser för servicens tillgänglighet... 55 7.3. Kundernas orientering... 56 7.4. Köpkraftens förskjutning... 57 7.5. Lovisanejdens kommersiella utveckling och roll i det regionala handelsnätverket... 57 7.6. Sammandrag av strukturmodellernas konsekvenser... 57 8. Slutsatser... 59 Källor...60

4 Sammanfattning Den primära målsättningen med Lovisa och Lappträsk utredning om handelns servicenät är att skapa information om handelns nuläge, skapa en bild av utvecklingen och uppskatta serviceutbudets kommande dimensioneringsbehov i regionen. Målet är att i samarbete med styrgruppen skapa en gemensam syn på handelns servicenät i Lovisanejden som en del av det östnyländska servicenätet 2030. Lovisanejden består av Lovisa stad och Lappträsk kommun. Lovisanejden befinner sig i centrum av en triangel som bildas av de större städerna Borgå, Kotka och Kouvola. Dessa tre städer är de mest betydande kommersiella centra i området och utgör alternativ för invånarna i Lovisanejden. Lovisa centrum utgör Lovisanejdens kommersiella centrum och det är uppdelat i två delar, kärncentrum och Drottningporten. Utbudet i kärncentrum består av centrumorienterad specialhandel och dagligvaruhandel. Utbudet i Drottningporten består främst av handel med skrymmande varor. Dessutom finns det dagligvarubutiker i de flesta byar och i Gammelby cirka 20 km mot Borgå finns det billigvaruhus och trafiktjänster. De kommunala och kommersiella tjänsterna i Lappträsk har koncentrerats till kommuncentrum och Porlom. I Lappträsk centrum är utbudet av specialhandel mycket knappt och specialhandelscentrum i Lappträsk kan sägas bestå av trafikstationen Pukaron Paroni, cirka 5 kilometer från centrum i riktning mot Kouvola. Utflödet av köpkraft från Lovisanejden är i storleksordningen 10 %. Utflödet är störst i fråga om specialhandel med skrymmande varor: cirka 40 % av köpkraften söker sig annanstans. Detta är väntat mot den bakgrunden, att specialhandeln med skrymmande varor i regionen nästan inskränker sig till järnhandel. I fråga om dagligvaruhandel och övrig specialhandel strömmar det lite köpkraft till Lovisa, men för Lappträsks del strömmar cirka 40 % av dagligvaruhandelns och 60 % av specialhandelns köpkraft ut från kommunen. Befolkningen har minskat i regionen under de gångna årtiondena, men befolkningsminskningen har avstannat under 2000-talet. Befolkningen förväntas långsamt börja växa. Befolkningen i Lovisanejden uppgick 2009 till cirka 18 500 personer (Lovisa 15 500 och Lappträsk 2 930 personer) och befolkningen uppskattas 2030 uppgå till nästan 23 200 personer. Den största tillväxten koncentreras till bostadsområdena i Lovisa centrum. Till följd av befolkningstillväxt och ökad konsumtion kommer köpkraften i regionen att växa cirka 70 % till och med 2030: köpkraften inom hela detaljhandeln uppskattas uppgå till cirka 194 miljoner euro 2030. Om köpkraften 2030 omvandlas till behov av butiksyta, kommer behovet 2030 att vara följande under antagandet att köpkraften hålls inom regionen: dagligvaruhandel 19 000 m2-vy, specialhandel med skrymmande varor 20 800 m2-vy och övrig specialhandel 36 500 m2-vy. I fråga om dagligvaruhandeln uppfyller situationen 2009 det kalkylerade behovet 2030, varför det i princip inte finns ett behov av flera butiker. Sannolikt kommer dock en del av dagligvarubutikerna att

5 placeras på ett annat sätt än för närvarande, i och med att verksamhetsförutsättningarna blir sämre i vissa byar, till följd av befolkningsminskning och på motsvarande sätt bättre i tillväxtområden. Tillväxtmöjligheterna i Lovisanejden begränsas dels av dess läge invid större stadscentra, i förhållande till vilka köpkraften i Lovisanejden är liten. Handelns verksamhetsförutsättningar i regionen kan förbättras genom att i viss mån tillåta etableringar på trafikmässiga grunder, varvid trafikströmmarna kan stöda verksamheten. Etableringar på trafikmässiga grunder betjänar vid sidan av trafikströmmarna också lokalbefolkningen, vilket tryggar den lokala servicetillgången. Riksvägarna 6 och 7 är livligt trafikerade leder som används bland annat för trafik från sydöstra Finlands gränsstationer till huvudstadsregionen. Det finns i Lovisanejden flera exempel på detaljhandelsetableringar på trafikmässiga grunder, så som Disa s Fish i Tessjö och Pukaron Paroni i Pockar. Trafikmängderna uppskattas växa avsevärt på riksväg 7 i och med att motorvägen Forsby- Lovisa-Kotka färdigställs. Dessutom uppskattas turistströmmarna från Ryssland till Finland öka betydligt, om visumfriheten mellan länderna blir verklighet. Detta ökar också på trafikmängderna i Lovisanejden. Målsituationen för handelns servicenät 2030 bildades utgående från nulägesanalys och de riktlinjer som styrgruppen dragit upp. En av de mest centrala principerna som styrgruppen ställde upp, var att dagligvaruhandelns närservice bevaras nära bosättning och ersätts inte av nyetableringar på trafikmässiga grunder. Specialhandelns tjänster kan dock placeras på trafikmässiga grunder i närheten av centra för att trygga serviceutbudet. Den centrumorienterade specialhandeln koncentreras dock i huvudsak till Lovisa centrum. Dessutom ställde styrgruppen som mål, att de nuvarande handelsplatserna och deras etablerade rykte beaktas och att näringslivets behov tryggas. Lovisa centrum är regionens kommersiella centrum 2030, där det finns täckande dagligvaru- och specialhandelstjänster. Den centrumorienterade specialhandeln placeras i kärncentrum, men specialhandeln med skrymmande varor placeras i Drottningporten, vilken naturligt förenas med tätortsbebyggelsen i centrum. En tydlig branschvis uppdelning tryggar att utvecklandet av Drottningporten inte hotar tjänsterna i kärncentrum. Drottningporten konkurrerar i huvudsak med andra handelskoncentrationer utmed riksväg 7, så som Kungsporten i Borgå. Gammelby i Lovisa är ett etablerat handelsområde, vars verkningsområde är stort tack vare dess trafikmässiga placering, och verksamhetsförutsättningarna tryggas för områdets nuvarande handelstjänster. Målsättningen är att trygga nuvarande närtjänster i Valkom, Strömfors, Svenskby, Forsby, Liljendal och Härpe. Bevarandet av närservicen i byarna förutsätter åtgärder av såväl kommun som företagare: invånarantalet i byarna måste fås att öka och företagarna måste vara innovativa i fråga om att utveckla flerbranschtjänster i anslutning till dagligvaruhandeln. Målsättningen är att det skall uppstå nya närtjänster i Tessjö, Pernå och Isnäs där de nu saknas. Trafiktjänsterna i Lovisa är för närvarande koncentrerade till Gammelby och Drottningporten. Utvecklandet av trafiktjänsterna på dessa områden tillåts i fortsättningen, men dessutom finns trafiktjänster med som en målsättning i Abborfors invid E18-vägens nya flerplansanslutning. I samband med trafikmässiga etableringar tillåts högst 500 m2 butiksyta för dagligvaror, eftersom målet är att trygga närservicen i byarna. Lappträsk centrum är ett kommuncentrum där man vid sidan av de administrativa tjänsterna vill trygga dagligvarutjänsterna inklusive småskalig specialhandel. En del av kommunens tjänster är utlokaliserade till Porlom, där målet är att också i fortsättningen trygga närtjänsterna. Pukaron Paroni i Lappträsk är ett etablerat center för trafiktjänster och specialhandel. Investeringar i specialhandel är i Lappträsk på grund av det låga invånarantalet möjliga endast så att trafiken

6 utnyttjas. Genom att koncentrera specialhandeln till Pukaron Paroni kan man utnyttja dess etablerade rykte som handelsplats och förkorta lappträskbornas resor från det nuvarande. Om handelns servicenät inte aktivt utvecklas i Lovisanejden, finns det en fara för att handelns verksamhetsförutsättningar och servicen försämras. Brister i utbudet av handelstjänster som lockar konsumenter leder till att dessa söker sig till andra städer i regionen där det finns ett brett utbud på nya affärsplatser. Ett utflöde av köpkraft leder lätt till en negativ spiral, vilket leder till att verksamhetsförutsättningarna för handelns nuvarande aktörer ytterligare försämras. I Esbo den 7 juni 2011 Tiina Kuokkanen Konsult, EM Kyösti Pätynen Konsult, EM, VD Entrecon Oy

7 1. Inledning 1.1. Utgångspunkter och målsättning Den primära målsättningen med Lovisa och Lappträsk utredning om handelns servicenät är att skapa information om handelns nuläge och framtidsutsikter i Lovisanejden. Utredningen om handelns servicenät stöder planeringen i Lovisa stad och Lappträsk kommun, både genom att beskriva det nuvarande servicenätet och genom att uppskatta serviceutbudets kommande dimensionering i regionen. Målet är att i samarbete med styrgruppen skapa en gemensam syn på handelns servicenät i Lovisanejden som en del av det östnyländska servicenätet. Utredningen om handelns servicenät stöder också granskningen av etapplandskapsplan 2 för Nyland i fråga om handelns servicenät i Östnyland under sommaren 2011. De centrala målen för framtidens servicenät är att trygga regional tillgänglighet, nåbarhet och positiv utveckling för handelns tjänster. Visionen av handelns servicenät måste beakta en balanserad utveckling av handelns servicenät och skapa förutsättningar för utvecklande av handelns tjänster på Lovisa stads och Lappträsk kommuns område på ett sådant sätt, att köpkraftsflykten från regionen skulle vara så liten som möjligt. Styrgruppen för utredning om handelns servicenät har bestått av Lovisa stads utvecklingsdirektör Risto Nieminen, Lovisa stads tf. stadsarkitekt Anneli Naukkarinen, Lovisa stads tf. tekniska direktör Markus Lindroos, ordförande för Lovisa stads närings- och utvecklingssektion Tom Liljestrand, Lappträsk kommuns utvecklingschef Antti Vaittinen, Lappträsk kommuns tekniska chef Jouko Toropainen, kommunstyrelsens ordförande i Lappträsk kommun Thomas Antas samt viceordförande för Östra Nylands handelskammarenhet vid Helsingforsregionens handelskammare Gustaf Forsberg. Styrgruppen har satt 2030 som målår för utredningen. Utredningen beaktar till tillämpliga delar Miljöministeriets "Utredning och bedömning av konsekvenserna av stora handelsenheter, granskningen av handelns servicenät i olika strukturmodeller för revidering av Nylands landskapsplan (Kaupan palveluverkko Uudenmaan ja Itä- Uudenmaan rakennemalleissa, Uudenmaan liiton julkaisuja E111 2010), planutkast (etapplandskapsplan 2) för revidering av Nylands landskapsplan, riksomfattande mål för områdesanvändningen samt den ändring av markanvändnings- och bygglagen som trädde i kraft 1.4.2011. I och med ändringen av markanvändnings- och bygglagen kommer placeringen av

8 regionala storenheter inom detaljhandeln att placeras och dimensioneras i landskapsplanen, där man också fastställer en maximistorlek för detaljhandelns storenheter. Det må i detta sammanhang konstateras att den specialställning som specialhandel med skrymmande varor tidigare har haft, inte längre finns i den ändrade markanvändnings- och bygglagen, utan att den regleras genom detaljhandelns storenheter liksom andra handelsbranscher. I denna utredning har specialhandeln för åskådlighetens skull delats upp i specialhandel med skrymmande varor och övrig specialhandel. Granskningen omfattar Lovisanejden (Lovisa och Lappträsk). Utredningen beaktar ett större marknadsområde i fordrad omfattning. Granskningen beaktar också regionens utveckling i övrigt, så som utvecklandet av E18 och en ökande efterfrågan på handelsservice från Ryssland. 1.2. Utredningsområde Lovisaregionen består av Lovisa stad och Lappträsk kommun. Lovisaregionen befinner sig i mitten av en triangel som bildas av de större städerna Borgå, Kotka och Kouvola. Dessa tre städer utgör alternativ för tillfredsställande av de behov som regionens befolkning har. Lovisa befinner sig dessutom halvvägs mellan huvudstadsregionen och gränsstationen i Vaalimaa. I följande bild (Bild 1) åskådliggörs avstånden mellan olika kommuner och städer. Bild 1 Stadsnätverket kring Lovisa och Lappträsk

9 2. Handeln i Lovisa och Lappträsk 2.1. Handelns nuvarande servicenät Lovisa och Lappträsk är inga stora handelscentra i ett regionalt perspektiv. Borgå, Kotka och Kouvola är regionala handelscentra av betydelse. Lovisanejden är beläget i centrum av en triangel som dessa bildar och nejdens ärenden sköts i alla tre centra. Från västra Lovisa, så som Pernå och Liljendal, söker man sig till Borgå, från Lappträsk till Kouvola och från Strömfors i östra Lovisa till Kotka och Kouvola. Efterfrågan på tjänster riktar sig från Lovisa också i viss mån till huvudstadsregionen. 1 På följande karta (Bild 2) presenteras antalet verksamhetspunkter inom detaljhandeln 2009. Cirkelns storlek beskriver antalet verksamhetspunkter och sektorerna representerar olika branscher. Statistikcentralens register över verksamhetspunkter har använts som källa. Gruppen Försäljning av motorfordon och reservdelar samt service omfattar också handel i servicestationer. Gruppen Dagligvarubutiker och varuhus omfattar både dagligvarubutiker (market o.dyl.) samt livsmedelsbutiker och till exempel billigvaruhus. Specialhandel med skrymmande varor omfattar handel med möbler och hushållsmaskiner samt järnhandel, trädgårds- och båtaffärer. Övrig specialhandel bildar gruppen centrumorienterad specialhandel. Lantbruksaffärerna hänförs i registret till partihandeln och visas sålunda inte i denna framställning. Det finns flera detaljhandelsenheter i Lovisa än i Lappträsk, men avsevärt färre än i Borgå, Kotka eller Kouvola. 1 Suuri vaikutusaluetutkimus 2006, TNS Gallup Oy.

10 Kilometer Bild 2 Antal verksamhetspunkter inom detaljhandeln i slutet av 2009 På följande karta (Bild 1) presenteras placeringen av specialhandelns viktigaste enheter i Lovisanejden, färglagda enligt affärstyp (specialhandel, specialhandel med skrymmande varor, kommersiella tjänster, billigvaruhus). Dessutom presenteras dagligvarubutikerna utgående från Nielsens butiksregister 2009. Det är skäl att notera att en del av punkterna som beskriver en butik överlappar varandra, varför det verkliga antalet butiker är större än antalet punkter på kartan. Kartan (Bild 1) visar att handeln har koncentrerats till några områden: Lovisa centrum, Gammelby, Lappträsk och Pockar. Förutom dessa finns det en dagligvarubutik i alla tidigare kommuncentra och vissa byar. Områdena beskrivs närmare i det följande.

11 Specialhandel Handel med skrymmande varor Kommersiell tjänst Billigvaruhus Dagligvarubutik Kilometer Bild 3 Placeringen av specialhandelskedjornas och dagligvaruhandelns butiker i Lappträsk och Lovisa. 2.1.1.Handelns placering i Lovisa Lovisa centrum är områdets kommersiella centrum. Lovisa centrum består i handelsavseende av två områden: kärncentrum och Drottningporten. Tjänsterna i kärncentrum är koncentrerade till ett litet område söder om Mannerheimgatan, mellan Alexandersgatan och Mariegatan. Drottningporten avser Helsingfors- och Borgåvägens korsningsområde öster om kärncentrum. S-market invid Helsingforsvägen i korsningen med Valkomvägen befinner sig mellan kärncentrum och Drottningportens kommersiella område. Avståndet till kärncentrum är till och med som störst mindre än två kilometer. Med andra ord är Drottningporten en del av Lovisa centrums samhällsstruktur. Handelskedjornas butiker och dagligvaruhandelns butiker i kärncentrum och Drottningporten har framställts i följande bild (Bild 4).

12 Specialhandel Handel med skrymmande varor Kommersiell tjänst Billigvaruhus Dagligvarubutik Meter Bild 4 Detaljhandelskedjornas butiker i Lovisa centrum och Drottningporten I Lovisa kärncentrum verkar främst små centrumorienterade specialhandelsaktörer, några dagligvarubutiker och några butiker för skrymmande varor. Definitionen för skrymmande varor har i detta sammanhang utförts på basen av bransch. Sålunda är butikerna för handel med skrymmande varor små till sin yta och uppfyller inte kriterierna för stora enheter. I Lovisa kärncentrum finns ett litet köpcenter Galleria, där det finns sex specialbutiker, ett café och ett företag som erbjuder hälsotjänster. I Lovisa kärncentrum verkar några sådana nationella detaljhandelskedjor, som i regel ägs av handelsmannen och söker sig också till mindre marknadsområden. I Lovisa kärncentrum finner vi bland annat optikerna Cazze och Intrumentarium, hushållsmaskinaffären Expert, guld- och uraffären Caratia, sportredskapskedjan Elmo-Sport, Tiimari, bokhandeln Kipa, skobutiken Kenkäexpertti (Sko-Lindroos), den nationella beklädnadskedjan Seppälä samt några privata beklädnadsaffärer och barnbeklädnadsaffären Nallentassu. I centrum finns dessutom bland annat inrednings- och gåvoartikelaffären Loviisan aitta samt Värisilmä som saluför målfärger och tapeter. Dagligvarubutikerna i Lovisa är också koncentrerade till centrum, men i kärncentrum finns endast Sale med mindre än 400 m2 butiksyta och en stor K-supermarket med över 1 000 m2 butiksyta, i vars anslutning det också finns en Alkobutik. De andra dagligvarubutikerna är belägna utanför

13 kärncentrum närmare bostadsområdena. S-market med nästan 2 000 m2 butiksyta i korsningen mellan Helsingforsvägen och Valkomvägen är den största dagligvaruaffären i Lovisa centrum. I anslutning till S-market finns bränsleförsäljning, trädgårdsaffär och en privat dambeklädnadsaffär. Placeringen av S-market mellan kärncentrum och Drottningporten visar att Lovisa centrums kommersiella zon naturligt utvidgas i riktning mot Drottningporten och att handeln gärna söker sig dit. I Drottningporten fungerar Lidls billigvaruhus för dagligvaror, däckaffären Euromaster och annan rätt så småskalig handel med skrymmande varor. Dessutom finns det trafikstationer vid omfartsvägens anslutning (St1 och Neste Ankkurituuli). Gammelby är ett område utanför centrum i Pernå, beläget cirka 20 kilometer från Lovisa centrum i riktning mot Borgå. I Gammelby finns Säästötalo Robinhood, Honda Marine båtaffär samt ABCtrafikstation, i vilken dessutom finns en dagligvarubutik, restaurang och Hesburger. Gammelby har befäst sin position som ett område för handel med specialvaror och trafiktjänster. Området betjänar förbifarande men också invånare i det närbelägna Forsby samt invånare och fritidsbosatta i riktning mot Isnäs och Härpe. I andra byar i Lovisa finns dagliga tjänster. Tjänsterna i Liljendal är mest heltäckande med dagligvarubutik Sale, Lokalförsäkring, Andelsbank, Tarmo-närbutik, restaurang och servicestation (St1). I Strömfors, Virböle, Svenskby och Härpe finns små bybutiker. I Strömfors finns dessutom lunchcafé, restaurang, sommarcafé, bibliotek och Andelsbank. I Svenskby finns också Gulf med bränsledistribution. I bostadsområdet Valkom som är beläget söder om Lovisa centrum finns också en dagligvarubutik. Dagligvaruhandelsnärverket behandlas närmare i stycke 2.3. 2.1.2. Handelns placering i Lappträsk Lappträsk centrum är kommunens huvudcentrum där kommunens förvaltnings- och offentliga tjänster är placerade. I Lappträsk centrum finns till exempel bibliotek och daghem. I fråga om handelns tjänster finns de dagliga tjänsterna i Lappträsk centrum: två dagligvarubutiker mindre än 400 m2 (K-extra och Sale), apotek, kiosk, järn- och lantbrukshandel Rauta-Järn Österholm, Lokalförsäkring, Alkos beställningstjänst, gåvo- och inredningsaffär Ullakko, Andelsbank och blomsteraffär. Det finns en del tomma affärsutrymmen i centrum, så som Sales tidigare affärsutrymmen efter att butiken har flyttat till nya utrymmen. Litet avskiljt från de andra affärerna i centrum, vid anslutningen till riksväg 6 finns dessutom frisersalong, pizza- och kebabrestaurang samt trafikstation (Teboil). Invid riksväg 6 i riktning mot Liljendal finns enstaka enheter för handel med skrymmande varor, så som Autoasi samt servicestationer. Pockar är beläget invid riksväg 6, cirka 5 km från Lappträsk centrum i riktning mot Kouvola. Pockar kan ses som Lappträsk kommuns centrum för specialhandel. I Pockar finns trafikstationen Pukaron Paroni, vars tjänster förutom bränsledistribution och café- och restaurangtjänster dessutom omfattar bokhandel, gåvo- och inredningsaffär samt en liten dagligvarubutik. Verksamheten i Pockar är möjlig tack vare den livligt trafikerade riksväg 6, men Pockar betjänar samtidigt också lokalbefolkningen.

14 Porlom är ett andra centrum i Lappträsk. I Porlom finns kommunens gymnasium, högstadium och simhall samt en dagligvarubutik. Det må ännu konstateras att undersökningar visar att de dagliga resorna för skötsel av olika ärenden är långa i Lappträsk, vilket vittnar om att den egna kommunens detaljhandelsutbud inte är tillräckligt för att tillfredsställa invånarnas behov, utan att behoven måste tillfredsställas också på långa avstånd. De dagliga resornas längd varierade mellan 13 och 23 kilometer 2007 i Lappträsk kommun. Detta vittnar om att tjänsteutbudet är litet och att tjänsterna måste sökas på långa avstånd. 2 2.2. Handelns omsättning och dess utveckling I detta stycke beskrivs omfattningen av handelns utbud genom kommunvisa uppgifter om omsättning 2009 i Statistikcentralens register över verksamhetspunkter. Detaljhandelns omsättning ger en god bild av omfattningen av handelns utbud. Det är dock skäl att notera att 2009 var ett exceptionellt år inom detaljhandeln. Detaljhandelns omsättning minskade i hela landet i jämförelse med föregående år, särskilt i fråga om specialhandel med skrymmande varor och övrig specialhandel. I följande tabell (Tabell 1) framställs omsättningens utveckling 2008-2009 i hela landet och Lovisanejden. I Lovisa utvecklades omsättningen trots recessionen bättre än marknaden, men i Lappträsk minskade omsättningen mera än marknaden i övrigt med undantag för specialhandel med skrymmande varor. Tabell 1 Omsättningens utveckling 2008-2009 Omsättningens utveckling 2008-2009 Lovisa Lappträsk Lovisanejden Hela landet Detaljhandeln sammanlagt 7,6 % -28,9 % 3,7 % -0,1 % Dagligvaror och Varuhus 9,3 % -24,9 % 6,4 % 2,9 % Specialhandel med skrymmande varor -0,7 % 0,8 % -0,6 % -5,8 % Övrig specialhandel 7,3 % -42,6 % -1,8 % -2,7 % Det är också skäl att notera att en del av de kommunvisa uppgifterna är uppskattade till följd av Statistikcentralens sekretesspraxis. Gruppen Dagligvaruhandel och varuhus innehåller förutom dagligvarubutiker och varuhus också stora billigvaruhus. Specialhandel med skrymmande varor består av järn-, hushållsmaskin-, möbel- och trädgårdsaffärer. Bil- och reservdelshandeln räknas också i enlighet med Miljöministeriets anvisningar till handel med skrymmande varor, men det har inte beaktats i denna utredning. Övrig specialhandel omfattar all specialhandel som inte är specialhandel med skrymmande varor. De viktigaste produktgrupperna är bland annat mode, sportartiklar, böcker och optiska varor. I följande figur (Figur 1) presenteras detaljhandelns omsättning branschvis i Lovisa och Lappträsk uttryckt i miljoner euro. Även om utbudet i Lovisa är avsevärt mindre än i till exempel Borgå eller Kotka (se bild på sid. 10), är detaljhandelns marknad mätt i omsättning avsevärt större än i Lappträsk, vilket var väntat. För Lappträsks del har Pukaron Paronis omsättning av allt att döma i sin helhet statistikförts som bränsleförsäljning i Statistikcentralens branschstatistik, och tas följaktligen inte upp i följande bild. Bränslehandelns omsättning har presenterats i det senare i figur 3. 2 Östra Nylands trafikstrategi 2030 (se Lapinjärven kunnan kaupalliset palvelut osana Itä-Uudenmaan palveluverkkoa, Entrecon Oy 2010).

15 Figur 1 Detaljhandelns omsättning i Lovisa och Lappträsk (M ) I följande figur (Figur 2) beskrivs detaljhandelns omsättning så, att omsättningen har ställts i relation till regionens befolkningsmängd. Detta beskriver utbudets omfattning och köpkraftens rörelser. Om omsättningen per capita är klart lägre än genomsnittet i Finland, berättar det om knappt utbud och att invånarnas köpkraft förflyttar sig utanför kommunens gränser. Figuren visar att detaljhandens omsättning per capita är lägre än landets medeltal i såväl Lovisa som Lappträsk. Detta innebär att köpkraft strömmar ut från kommunens område i bägge kommunerna. I Lappträsk är köpkraftsflykten stor: detaljhandelns omsättning per capita, 2 160 euro, är avsevärt lägre än motsvarande siffra för hela landet, 5 830 euro. Lappträsk mister köpkraft i alla detaljhandelsbranscher. Lovisa mister köpkraft i specialhandel med skrymmande varor och övrig specialhandel, men i gruppen Dagligvaruhandel och varuhus ser Lovisa ut att motta ett positivt köpkraftsflöde. Inom branschen Dagligvaruhandel och varuhus överskrider omsättningen per capita i Lovisa, 3 410 euro, knappt landets medeltal på 3 330 euro per capita. Billigvaruhuset Robinhood, som är trafikmässigt välplacerat i Gammelby, är säkert en central orsak till att köpkraftsflödet är positivt för Lovisa för denna bransch.

16 Figur 2 Detaljhandelns omsättning i förhållande till befolkningsmängd I följande figur (Figur 3) beskrivs omsättningen av detaljhandel med bränsle i Lovisa och Lappträsk i förhållande till invånarantal. Dessutom framställs jämförelse med motsvarande siffra för hela landet. Uppgifterna i figuren grundar sig på Statistikcentralens register över verksamhetspunkter och det är skäl att beakta att trafikstationernas hela omsättning av allt att döma har statistikförts som detaljhandel med bränsle. Sålunda är det mera fråga om trafiktjänsternas omsättning. Figuren visar i varje fall att Lappträsk mottar ett positivt flöde av köpkraft i fråga om detaljhandel med bränsle: Lappträsks omsättning, över 3 500 euro per capita, överstiger klart motsvarande siffra för hela landet, vilken är cirka 500 euro per capita. Det positiva köpkraftsflödet sker till stor del tack vare Pukaron Paroni, som har ett trafikmässigt bra läge: enligt registret finns det endast två företag i Lappträsk som sysslar med detaljhandel av bränslen. Figur 3 Omsättning av detaljhandel med fordonsbränslen per capita

17 I följande figur (Figur 4) presenteras hur omsättningsindex per capita har utvecklats i kommunerna under åren 1994-2007. Figuren kan utnyttjas för att uppskatta hur köpkraften har förflyttats. Landets medeltal beskrivs med index 100 och om kommunens omsättning per capita är större än landets medeltal, innebär det att det strömmar köpkraft till kommunen utifrån. På motsvarande sätt innebär ett lägre index än landets medeltal att kommunen förlorar en del av sin köpkraft till andra kommuner. Ur figuren kan man läsa ut, att köpkraftsflödet redan under en längre tid har haft den riktning som kunde läsas ur siffrorna för 2009. Det är beaktansvärt att omsättningen av övrig specialhandel ökade markant under perioden 1994-2005 i Lappträsk, varefter den igen har haft en minskande trend. Omsättningen av specialhandel med skrymmande varor per capita har minskat jämnt i Lovisa, vilket innebär att det negativa köpkraftsflödet har ökat. Figur 4 Detaljhandelns omsättning, utvecklingen i Lovisa och Lappträsk 2.3. Dagligvaruhandelns struktur Dagligvaruhandelns butiksnät har en särställning i fråga om tillgänglighet, eftersom dagligvaruaffärer besöks ofta. Det är nödvändigt att besöka dagligvarubutiker och deras svårtillgänglighet försvagar livskvaliteten avsevärt. Det mest heltäckande utbudet av dagligvarubutiker finns i Lovisa centrum. Dessutom finns det en liten dagligvarubutik i de flesta byar. På följande karta (Bild 15) avbildas dagligvarubutikernas läge och butiksyta på utredningsområdet. Cirkelns storlek beskriver butikens yta och färgerna beskriver specialvarornas butiksyta i butikerna. Uppgifterna är hämtade ur AC Nielsens butiksregister för 2009. Av kartan kan man läsa att det finns mest butiksyta inom dagligvaruhandeln i Lovisa centrum. Billigvaruhuset Robinhood i Gammelby har också en stor dagligvaruavdelning, så affären har stor betydelse i dagligvarubutikernas nätverk, även om en stor del av dess försäljning kommer från specialhandeln. De minsta dagligvarubutikerna mätt i butiksyta finns i Porlom, Svenskby och Virböle.

18 Dagligvaruhandelns butiksyta Dagligvaruhandelns butiksyta Specialhandelns butiksyta Kilometer Bild 5 Dagligvarubutikernas läge och butiksyta på undersökningsområdet I följande bild (Bild 6) presenteras dagligvarubutikernas läge och butiksyta för Lovisa centrums del. S- Market mellan kärncentrum och Drottningporten är områdets största dagligvarubutik. Följande i storleksordning, mätt i butiksyta, är K-supermarket i kärncentrum och Lidl i Drottningporten, vilken också säljer specialvaror. I Drottningporten finns dessutom en liten dagligvarubutik på cirka hundra kvadratmeter i anslutning till en servicestation. Öster om kärncentrum finns dagligvarubutiken Valintatalo, vilken genom sitt läge särskilt betjänar invånare i riktning mot Märlax och Tessjö.

19 Dagligvaruhandelns butiksyta Dagligvaruhandelns butiksyta Specialhandelns butiksyta Kilometer Bild 6 Dagligvarubutikernas butiksytor i Lovisa centrum I följande bild (Bild 7) avbildas befolkningen på 5 kilometers vägavstånd från dagligvarubutikerna. Avståndszonerna har uppdelats i fyra klasser utgående från befolkningsunderlaget. För tydlighetens skull har butikerna i Lovisa centrum avbildats med endast en zon. Drottningporten har beaktats som ett eget område. Från kartan kan man läsa ut att befolkningsunderlaget är störst kring butikerna i Lovisa centrum och Drottningporten. Detta förklarar varför merparten av dagligvarubutikerna befinner sig i Lovisa centrum. Befolkningsunderlaget är tillräckligt för en självbetjäningsbutik i Lappträsk centrum, Valkom, Gammelby och Forsby. Befolkningsunderlaget i Gammelby omfattar dock en del av invånarna i Forsby. Det nuvarande utbudet av dagligvaror i Gammelby överskrider efterfrågan hos den befolkning som bor i närområdet. Så som det i det tidigare har konstaterats, består dagligvarubutikerna av dagligvaruavdelningen i Robinhood och en dagligvarubutik i anslutning till ABC-trafikstationen. Butikernas placering på ett ställe, där områdets utbud i övrigt lockar kunder från längre avstånd, hjälper dagligvarubutikerna att klara sig i området. Kring Liljendal och Strömfors, vilka är tidigare kommuncentrum, bor det 550-1 000 invånare och i bägge byar finns det för närvarande en dagligvarubutik på cirka 200 m2. Dessutom finns det i Liljendal en liten Tarmo-närbutik. Det minsta befolkningsunderlaget, mindre än 550 personer, omger

20 butikerna i Porlom, Pockar, Svenskby, Virböle och Härpe. Butikerna är mindre än 200 m2 med undantag för Pockar där butiken har en yta på under 400 m2. Läget i samband med trafikstationen Pukaron Paroni möjliggör en större butik i Pockar. Byarnas befolkningsunderlag är för litet för att trygga verksamhetsförutsättningarna för dagligvarubutikerna i framtiden. De nuvarande butikerna är gamla butiker som har grundats då det fanns flera invånare i byarna. Befolkning 5 km Kilometer Bild 7 Befolkningen på 5 km vägavståndszoner från dagligvarubutikerna I följande figur (Bild 7) framställs försäljningens kvadratmetereffektindex för dagligvarubutikerna i Lovisanejden i förhållande till dagligvarubutikernas butiksyta. Index 100 representerar medelkvadratmetereffektindex i hela landet 2009. Av figuren kan man läsa ut att merparten av dagligvarubutikerna i Lovisanejden fungerar med lägre kvadratmetereffektivitet än i landet i genomsnitt.

21 Figur 5 Dagligvarubutikernas kvadratmetereffektindex i förhållande till butiksyta 2.4. Detaljhandelns projekt Målsättningen för handelns nätverk i Lovisanejden och dess möjlighet att förverkligas definieras också genom de detaljhandelsprojekt som planeras i området. I Lovisa centrum planeras en utvidgning om 1 000 m2-vy av nuvarande K-supermarket. En förändring av tomtens detaljplan bereds, men ingen tidtabell för utvidgningen har fastställts. Vid sidan av en utvidgning av dagligvarubutiken kommer en del av utvidgningens yta eventuellt att användas för centrumorienterad specialhandel. Vid sidan av kärncentrum är handeln intresserad av Drottningportens område. En tomt finns färdigt planerad för Robinhood-kedjan, där en butik om uppskattningsvis 4 500 m2-vy planeras. Investeringens tidtabell är ännu öppen. Enligt Lovisa stad har diskussioner förts om byggande av en lantbruksaffär (uppskattningsvis 3 000 m2) i Drottningporten. Vid sidan av dessa är också K-gruppen bland centralaffärerna intresserad av området. Det finns dock inga konkreta investeringsplaner, utan projektet är ännu på idéplanet. Sålunda finns det inte heller några uppgifter om tidtabellen. Möjligheterna att utveckla Drottningporten som ett område för handel är oklara för tillfället. Miljöministeriet fastställde inte de planbeteckningar för Drottningporten i generalplanen för Lovisa norra delar och Tessjö i Strömfors, som skulle ha tillåtit etablering av detaljhandelns storenheter i området. Beteckningen KM-1, vilken tillåter etablering av storenhet för dagligvaruhandel, fastställdes för korsningsområdet vid Helsingforsvägen och Valkomvägen. Miljöministeriet konstaterar i sitt beslut bland annat att generalplanens beteckningar förutom specialhandel med skrymmande varor också skulle tillåta uppförande av storenhet för övrig specialhandel och livsmedelshandel, vilket är i strid med utvecklandet av Lovisa centrum. Dessutom konstaterar miljöministeriet att behovet av nytt utrymme inte är betydande i regionen, att dimensioneringen av handelns områden saknas och att reserveringarnas lokala och regionala effekter inte har utretts i

22 tillräcklig omfattning. 3 I landskapsplanen för Östra Nyland, som miljöministeriet fastställde 15.2.2010, har området i huvudsak betecknats som arbetsplatsområde (TP) med undantag för korsningen mellan Helsingforsvägen och Valkomvägen, där det finns en beteckning för detaljhandelns storenhet (S-market). I många kommuner har handel med skrymmande varor placerats på TP-områden, eftersom dessa inte har räknats till detaljhandelns storenheter före den lagförändring av markanvändnings- och bygglagen som trädde i kraft 1.4.2011. På Lappträsk kommuns område planeras endast ett projekt vid Pukaron Paroni i Pockar. Utvidgningsprojektet kunde omfatta tusentals kvadratmeter våningsyta och det skulle omfatta flera branscher inom specialhandel. Utvecklingsmöjligheterna för området i Pockar är för tillfället oklara: det område för handel som hade planerats för området fastställdes inte i samband med att landskapsplanen för Östra Nyland fastställdes (15.2.2010) och Högsta förvaltningsdomstolen förkastade 6.4.2011 4 det besvär som hade lämnats över beslutet. I den giltiga landskapsplanen för Östra Nyland har Pukaron Paronis område försetts med en reservering för en ny flerplansansslutning. Dagligvarubutiken K-extra Ruukki i Strömfors, Lovisa håller på att avveckla sin verksamhet till och med 31.5.2011. 5 Strömfors tidigare kyrkby håller sålunda på att bli utan dagligvarubutik. 3 Miljöministeriets beslut Nr YM1/5231/2008 4 KHO:n päätös linjaa ostoeuroja muualle, Loviisan sanomat 8.4.2011 5 Keskon aluetiedote, Uusimaa, 3.5.2011

23 3. Arbetsplatser och trafik 3.1. Arbetsplatser Arbetsplatsernas placering och trafikmängder är viktiga faktorer vid planering av handelns placering. Även om de flesta uppköpen görs med utgångspunkt från hemmet och den närliggande bosättningen är viktig särskilt för dagligvaruhandeln, är närheten till arbetsplatser en fördel för handeln. En del butiksbesök görs i samband med arbetsplatsresor och å andra sidan sänker en arbetsplats på annan ort än hemorten också tröskeln för att göra också uppköp på arbetsplatsorten. Sålunda kan en låg arbetsplatssufficiens leda till att köpkraft rymmer från orten. Arbetsplatssufficiensen är tillfredsställande i Lovisanejden. Enligt Statistikcentralens uppgifter för 2008 uppgick arbetsplatssufficiensen till 87 % i Lovisa och till 83 % i Lappträsk. Siffrorna är högre än i många nyländska kommuner 6. På nästa karta (Bild 8) presenteras arbetsplatsernas placering i 250 meters rutor i Lovisanejden i slutet av 2007. De största arbetsplatskoncentrationerna finns i Lovisa centrum, sydost om centrum i Hästholmen (Fortums kraftverk), Strömfors (Strömfors fabriker), Valkom, Lappträsk centrum, Liljendal och Pernå. 6 Arbetsplatssufficiens, Nylands förbunds informationstjänst 2.12.2010

24 Arbetsplatser 31.12.07 i 250x250 meter rutor Kilometer Bild 8 Arbetsplatsernas antal i 250x250 meters rutor i Lovisa och Lappträsk På följande kart (Bild 9) presenteras arbetsplatsernas placering i Lovisa centrum i 250 meters rutor vid slutet av 2007.

25 Arbetsplatser 31.12.07 i 250x250 meter rutor Kilometer Bild 9 Arbetsplatsernas antal i Lovisa centrum i 250x250 meters rutor 3.2. Trafik Vid sidan av arbetsplatser har också trafiken betydelse för en handelsplats. Livligt trafikerade korsningar och stora trafikleders närområden är traditionellt goda handelsplatser. Livlig trafik eller närhet till nationella huvudstråk kan locka betydande aktörer, vilka kanske inte skulle vara intresserade av orten på basen av dess befolkningsunderlag. Trafik är alltid åtminstone i någon mån nyttigt för handelns aktörer. I följande bild (Bild 10) presenteras medeltrafikmängder per dygn 2006 i Lovisanejden. Riksvägarna 6 och 7 är de livligast trafikerade vägarna i Lovisanejden. På riksväg 7 rör sig i medeltal 8 200 fordon per dygn väster om Lovisa och i medeltal 10 000 fordon per dygn öster om Tessjö. På riksväg 6 rör sig i medeltal 6 300 fordon per dygn sydväst om Lappträsk och i medeltal 6 100 fordon per dygn nordost om Lappträsk.

26 Över 20 000 12 000 20 000 6 000 12 000 3 000 6 000 1 500 3 000 500 1 500 350 500 100 350 Under 100 Bild 10 Trafikmängden på de livligast trafikerade vägarna i Lovisa och Lappträsk (Vägförvaltningen 2007) Riksväg 7 (E18) förbättras på avsnittet Forsby-Lovisa-Kotka och byggandet av vägen inleds hösten 2011. E18 förbinder Vaalimaa gränsstation med Åbo och är en av Finlands viktigaste vägtrafikleder. Förbättrandet innebär att motortrafikleden på avsnittet Forsby-Lovisa byggs om till motorväg och att en ny motorväg byggs från Lovisa till Kotka. Den motorväg som byggs mellan Lovisa och Kotka är i huvudsak belägen norr om nuvarande riksväg 7, varvid den nuvarande vägen blir kvar som parallellväg. Den nya motorvägens flerplansanslutningar och nuvarande anslutningar som förbättras placeras öster och väster om Lovisa centrum i Strömfors och omedelbart utanför Lovisa stads gräns i Abborfors. 7 Lovisa centrums västra anslutning avser nuvarande anslutning på Drottningportens område. Trafikmängderna förväntas i framtiden öka avsevärt på den förnyade riksväg 7. För 2030 uppskattas medeltrafiken uppgå till 11 700 fordon per dygn väster om Lovisa, 12 700 fordon per dygn norr om Lovisa centrum och 12 400 fordon per dygn öster om Tessjö. Dessutom kommer en del av trafiken att styras till parallellvägen öster om Lovisa. För 2030 uppskattas trafiken uppgå till 2 500 fordon per dygn mellan Lovisa och Tessjö samt 900 fordon per dygn öster om Tessjö. 8 I följande bild (Bild 11) presenteras de kommuner från vilka 85 % av Pukaron Paronis trafikstations kundunderlag kommer och antalet kundbesök per kommun. Kartan beeskriver på ett åskådligt sätt 7 Vt 7 (E18) hankekortti, Trafikverket 12.10.2010 8 Vt 7 (E18) Koskenkylä-Loviisa-Kotka. ELY i Sydöstra Finland.

27 att flertalet kunder kommer långt ifrån. Endast 12,5 % av kundbesöken kommer från Lappträsk: Pukaron Paronis verksamhet skulle inte vara möjlig endast på basen av lappträskbornas köpkraft. Sammantaget kan man konstatera att läget invid en livligt trafikled väg möjliggör lönsam affärsverksamhet på områden där det inte skulle vara möjligt endast utgående från eget befolkningsunderlag. Kundantal enligt hemkommun Bild 11 Pukaron Paronis kundbesök per kommun

28 4. Befolkning och köpkraft 4.1. Befolkning och befolkningstillväxt Lovisanejden har ca 18 500 invånare och det tätaste bosättningen finns i Lovisa centrum, där det finns cirka 6 000 invånare. På följande karta (Bild 12) åskådliggörs befolkningen vid slutet av 2009 i 250 meters rutor. Cirkelns storlek beskriver antalet invånare i rutan. Vid sidan av Lovisa centrum kan vi på kartan utläsa följande tätorter: Lappträsk centrum, Tessjö, Valkom och Forsby har var och en cirka 1 000 invånare. Bland byarna i Lovisa har Liljendal cirka 800 invånare, Pernå cirka 700 invånare och Strömfors cirka 600 invånare. Svenskby och Virböle har sammanlagt cirka 500 invånare. Porlom i Lappträsk har cirka 500 invånare och Pockar cirka 300 invånare. Invånare 31.12.09 i 250x250 meter rutor Kilometer Bild 12 Befolkningen i Lovisa och Lappträsk i 250x250 meters rutor På följande karta (Bild 13) beskrivs befolkningen i slutet av 2009 noggrannare för Loviosa centrums del i form av 250 meters rutor. Vid sidan av Lovisa centrum framträder ovan nämnda Tessjö och Valkom som egna bosättningscentra. Lovisa och Lappträsk Utredning om handelns servicenät 2011

29 Invånare 31.12.09 i 250x250 meter rutor 1000 invånare 5740 invånare 1160 invånare Bild 13 Befolkningen i Lovisa centrum i 250x250 meters rutor Kilometer Befolkningen i Lovisa och Lappträsk har minskat under de senaste årtiondena. 1980 fanns det cirka 21 000 invånare på nuvarande Lovisa och Lappträsk område, vilket innebär att befolkningen minskade med 2 700 invånare (-13 %) under tiden 1980-2009. Under 1980-talet minskade befolkningen med ungefär 100 invånare per år, under 1990-talet minskade befolkningen med i medeltal 130 invånare per år och på 2000-talet minskade befolkningen med cirka 50 invånare per år (2000-2009). Befolkningsminskningen avtog efter början av 2000-talet och under vissa år har befolkningen till och med ökat med några tiotal invånare. I likhet med hela Östra Nyland hade Lovisanejden ett inflyttningsöverskott 2009: enligt Statistikcentralens uppgifter var nettoinflyttningen för Lovisanejden 2009 positiv med 55 flera invånare. På följande karta (Bild 14) beskrivs befolkningsförändringen i Lovisanejden under åren 2002-2009. Av kartan kan vi se att befolkningstillväxten fördelade sig relativt jämnt över hela Lovisanejden, men Tessjö, Valkom och Forsby framträder som speciella tillväxtområden. Befolkningen minskade särskilt i Strömfors.

30 Befolkningsförändring 2002-2009 i 250x250 meter rutor Kilometer Bild 14 Befolkningsförändringen i Lovisa och Lappträsk 2002-2009, uttryckt i 250x250 meters rutor På följande karta (Bild 15) beskrivs befolkningsförändringen 2002-2009 noggrannare för Lovisa centrums del. Av kartan kan vi läsa ut att befolkningen har ökat i Märlax, Tessjö och valkom. Å andra sidan har befolkningen minskat särskilt sydväst om centrum, i Antbyområdet. Lovisa och Lappträsk Utredning om handelns servicenät 2011

31 Befolkningsförändring 2002-2009 i 250x250 meter rutor Kilometer Bild 15 Befolkningsförändringen i Lovisa centrum 2002-2009, uttryckt i 250x250 meters rutor Den sammanlagda befolkningstillväxten i Lovisa och Lappträsk uppskattas vara cirka 2 500 invånare till och med 2020 och sammanlagt cirka 4 700 invånare till och med 2030. Detta innbär att det skulle bo sammanlagt 23 000 invånare i regionen 2030. Tillväxtprognosen grundar sig för Lovisa stads del på stadens egen tillväxtmålsättning och för Lappträsks del på Statistikcentralens prognos. Befolkningen har minskat i bägge kommunerna under de föregående tre årtiondena, men så som det tidigare nämndes har befolkningsminskningen avtagit sedan början av 2000-talet och befolkningen har till och med ökat med några tiotal personer under vissa år. Sålunda är det möjligt att regionens totala befolkningsmängd börjar visa en viss tillväxt. E18-vägprojektet kommer sannolikt att förbättra Lovisanejdens attraktionskraft i och med förbättrade förbindelser. Det är också sannolikt att den flyttningsrörelse som nu riktar sig till kranskommunerna i huvudstadsregionen kommer att sprida sig allt längre från huvudstadsregionen, särskilt om distansarbete blir vanligare och om prisnivån i huvudstadsregionen och kranskommunerna fortsätter att stiga. Lovisa stads tillväxtmålsättning och Lappträsk kommuns tillväxtprognos framställs noggrannare i följande tabell (Tabell 2).

32 Tabell 2 Lovisa befolkningstillväxtmålsättning och Lappträsk befolkningsprognos Invånarantal Befolkningsförändring st Befolkningsförändring % Invånare i kommunen 2009 2020 2030 2009-2020 2020-2030 2009-2030 2009-2020 2020-2030 2009-2030 Lovisa 15 549 18 000 20 000 2 451 2 000 4 451 15,8 % 11,1 % 28,6 % Lappträsk 2 926 3 029 3 172 103 143 246 3,5 % 4,7 % 8,4 % SAMMANLAGT 18 475 21 029 23 172 2 554 2 143 4 697 13,8 % 10,2 % 25,4 % På följande karta (Bild 16) framställs de sannolika befolkningstillväxtområdena utgående från de tomter som planläggs i kommunerna. I Lappträsk finns inga entydiga befolkningstillväxtområden, utan befolkningstillväxten riktar sig vid sidan av kommuncentrum till landsbygden. Dessutom är det skäl att notera att den prognostiserade befolkningstillväxten till antalet är betydligt mindre än i Lovisa. Befolkningen uppskattas inte växa i Lovisa kärncentrum, men Märlax- och Gråbergsområdet invid kärncentrum växer. Tillväxten i råbergsområdet uppskattas bli störst i Lovisanejden och områdets befolkning uppskattas växa med 3 000 personer till och med 2030. Befolkningen i Gråberg och närliggande Antby och Fredsby skulle sålunda 2030 uppgå till över 5 000 personer. Befolkningen i Märlax uppskattas växa med cirka 400 personer till och med 2030, varvid befolkningen i omrrådet skulle uppgå till sammanlagt 1 200 invånare. Enligt uppskattningarna växer befolkningen i Tessjö, cirka 4 kilometer öster om kärncentrum, med cirka 600 personer till och med 2030, varvid befolkningen i området skulle uppgå till sammanlagt 1 600 personer. Valkom, cirka 6 kilometer söder om Lovisa kärncentrum uppskattas växa med cirka 400 personer till och med 2030, varvid befolkningsmängden i området skulle uppgå till 1 400 personer. I Forsby, cirka 20 kilometer väster om Lovisa, växer befolkningen med uppskattningsvis 600 personer till och med 2030, varvid befolkningsmängden skulle uppgå till sammanlagt 1 600 personer. I Liljendal uppskattas befolkningstillväxten till 400 personer till och med 2030, varvid befolkningen skulle uppgå till 1 200 personer. I Strömfors, Abborfors, Pernå och Isnäs växer befolkningen med 150-300 invånare till och med 22030. Invånarantalet skulle fortfarande stanna under 1 000 i byarna, särskilt Isnäs som är minst av de nämnda. Befolkningsmängden uppskattas uppgå till 600 personer 2030.

33 Invånare 31.12.09 i 250x250 meter rutor Lappträsk Liljendal Strömfors Forsby Tessjö Pernå Abborrfors Gråberg Märlax Isnäs Valkom Kilometer Bild 16 Sannolika befolkningstillväxtområden i Lovisa och Lappträsk 4.2. Fritidsbosättning 9 I Lovisa finns cirka 3 200 sommarstugor och i Lappträsk cirka 440 sommarstugor. Uppgiften är några år gammal, men antalet sommarstugor torde vara ungefär oförändrat. Cirka 4 500 personer tillbringar sin fritid i Lovisa och cirka 700 personer tillbringar sin fritid i Lappträsk. Antalet fritidsbosatta är en uppskattning och fritidsbosatta avser personer med en annan hemkommun. De fritidsbosattas köpkraft beskrivs närmare i kapitel 4.4. 4.3. Ryska turister Antalet resor som ryska medborgare företog till Finland över sydöstra Finlands gränsstationer ökade 15 % under 2010 jämfört med föregående år. Allt som allt företogs 2,5 miljoner inresor från Ryssland till Finland över sydöstra Finlands gränsstationer. Orsaken till den ökande turismen står sannolikt att finna i en förbättrad ekonomisk situation och den ryska tullens flexiblare tull- och skattefrihetsbestämmelser, vilka befrämjar inköpsresor till Finland. Villmanstrand och huvudstadsregionen var de populäraste resmålen: 33 % av de ryssar som kommer till Finland över sydöstra Finlands gränsstationer besöker Villmanstrand, 30 % besöker huvudstadsregionen, 22 % 9 Suom icd 2006, Statistikcentralen Lovisa och Lappträsk Utredning om handelns servicenät 2011

34 besöker Imatra, 15 % besöker Kotka och 4 % besöker Kouvola. Lovisa och Lappträsk träder inte fram bland de populäraste resmålen, men det stora flertalet av alla ryska turister som besöker huvudstadsregionen åker genom Lovisa eller Lappträsk på sin väg från gränsstationerna i sydöstra Finland. Enligt intervjuer som har gjorts vid gränsen, använder ryska turister i medeltal 228 euro/person/resa till uppköp. Tre av fyra intervjuade uppgav att de hade köpt livsmedel och två tredjedelar uppgav att de hade köpt kläder. Var annan intervjuad hade använt sig av restaurangtjänster och var femte hade besökt ett spa eller utnyttjat andra nöjestjänster: i medeltal 119 euro/person/resa används till tjänster. 10 Särskilt Lovisas optimala läge halvvägs från gränsstationen i Vaalimaa till huvudstadsregionen ger goda möjligheter att utveckla kommersiella tjänster som riktas till ryska turister. Ett exempel kan tas i fiskbutiken Disa s Fish invid riksväg 7: majoriteten av kunderna i butiken, som har specialiserat sig på fiskprodukter, består av ryska turister. På sträckan Forsby-Lovisa-Kotka utgör ryssarna uppskattningsvis 10-15 % av all trafik. Då denna siffra ställs i relation till de trafikmängder ssom presenterades i kapitel 3.2, kan man uppskatta att det rör sig 700-1 500 ryska fordon per dygn på riksväg 7. Numera korsar cirka 3 500 bilar dagligen gränsen vid Vaalimaa, därav cirka 30 % tung trafik. Om visumfrihet förverkligas mellan Ryssland och Finland, uppskattas trafiken över gränsen fördubblas, varvid också andelen ryska fordon på riksväg 7 ökar. I Lovisanejden kunde i framtiden till och med 20-30 % av all trafik vara ryska bilar. 11 Det må också konstateras att även om Lappträsk ligger längre borta från gränsstationerna än Lovisa, är riksväg 6 som korsar kommunen en betydande trafikled mellan huvudstadsregionen och gränsstationerna i Imatra och Villmanstrand. 4.4. Detaljhandelns köpkraft och dess tillväxt Granskningen av detaljhandelns köpkraft och dess tillväxt grundar sig på två variabler: konsumtionstal och befolkning. Konsumtionstalet beskriver den summa som en individ under ett år använder inom detaljhandel. Då konsumtionstalet multipliceras med invånarantalet, erhåller vi områdets köpkraft. Köpkraftens tillväxt uppstår genom befolkningsökning och konsumtionsökning som grundar sig på högre inkomstnivå. Följande antaganden har gjorts vid de kalkyler som beskriver köpkraften och dess tillväxt: Dagligvaruhandelns konsumtionstal (exklusive alkohol) för 2009 har härletts ur Statistikcentralens konsumtionsundersökning från 2006. Östra Nylands konsumtionstal antogs h växt i samma förhållande som detaljhandeln med dagligvaror. Ur det östnyländska konsumtionstalet härleddes dessutom kommunvisa, inkomstnivåkorrigerade konsumtionstal, eftersom inkomstnivån i Lovisa är 20 % och i Lappträsk 28 % lägre än i Östra Nyland i medeltal. De inkomstnivåkorrigerade konsumtionstalen är dock inte lika mycket lägre som inkomstnivån, eftersom inkomsterna och konsumtionen inte förändras proportionellt. 10 Rajatutkimus 2010, TAK Oy 11 Uppskattningarna: Projektchef Juha Laamanen, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland, Trafik och infrastruktur, Trafiksystemenheten 1.2.2011

35 Konsumtionstalen för alkohol 2009 lades till konsumtionstalet för dagligvaror utgående från de konsumtionstal för 2009 som Tuomas Santasalo Kb har publicerat för Nyland (Santasalo & Koskela: Vähittäiskauppa Suomessa 2008, uppdaterade siffror www.tuomassantasalo.fi 7.4.2010). Konsumtionstalen för specialhandel 2009 grundar sig på de konsumtionstal för 2009 som Tuomas Santasalo Kb har presenterat för Nyland (Santasalo & Koskela: Vähittäiskauppa Suomessa 2008, uppdaterade siffror www.tuomassantasalo.fi 7.4.2010). Konsumtionens tillväxt har uppskattats med tillämpande av försiktighet och köpkraftstillväxten antas vara större inom specialvaror än för dagligvaror. Antaganden: dagligvaruhandel 1 % årlig tillväxt, specialhandel 2 % årlig tillväxt. Konsumtionstalen och tillväxtantagandet motsvarar siffrorna i utredningen Handelns servicestruktur i Nylands och östra Nylands strukturmodeller. De kommunvisa konsumtionstalen (euro/person/år) enligt antagandena ovan har presenterats för åren 2009, 2020 och 2030 har presenterats i följande tabell (Tabell 3). Tabell 3 Uppskattade kommunvisa konsumtionstal (euro/person/år) INKOMSTKORRIGERADE KONSUMTIONSTAL Lovisa 2009 2020 2030 Dagligvaruhandel inkl. Alkohol 3 122 3 484 3 848 Handel med skrymmande varor 1 105 1 374 1 675 Övrig specialhandel exkl. Alkohol 1 935 2 405 2 932 Specialhandel sammanlagt 3 040 3 779 4 607 Sammanlagt 6 162 7 263 8 455 INKOMSTKORRIGERADE KONSUMTIONSTAL Lappträsk 2009 2020 2030 Dagligvaruhandel inkl. Alkohol 3 026 3 376 3 729 Handel med skrymmande varor 1 027 1 277 1 557 Övrig specialhandel exkl. Alkohol 1 798 2 236 2 725 Specialhandel sammanlagt 2 825 3 513 4 282 Sammanlagt 5 851 6 888 8 011 Dagligvaruhandel avser handel med livsmedel, tvätt- och rengöringsmedel, hushållspapper och andra konsumtionsvaror som används dagligen. Specialhandel avser handel med olika varaktiga konsumtionsvaror. Specialhandeln delas upp i specialhandel med skrymmande varor och övrig specialhandel. Specialhandel med skrymmande varor kan avse järnhandel, handel med hushållsmaskiner, möbler, trädgårdsförnödenheter samt handel med bilar och reservdelar. Bilhandelns köpkraft har inte beaktats i denna utredning, eftersom den avviker från annan detaljhandel med avseende på inköpens höga engångsvärde och låga frekvens. Övrig specialhandel omfattar all specialhandel som inte är specialhandel med skrymmande varor. De viktigaste produktgrupperna är till exempel mode, sport, böcker och optiska varor. Utgående från befolkning och konsumtionens tillväxtprognos har en uppskattning av detaljhandelns köpkraft räknats ut för Lovisa och Lappträsk för 2020 och 2030. I följande tabell (Tabell 4) presenteras kommunvis köpkraften inom dagligvaruhandel, specialhandel med skrymmande varor, övrig specialhandel samt detaljhandeln sammanlagt för åren 2009, 2020 och 2030 uttryckt i miljoner euro. Av tabellen kan vi utläsa att dagligvaruhandelns köpkraft i Lovisanejden 2009 uppgår till 57 miljoner euro. Tillväxten inom dagligvaruhandelns köpkraft i Lovisanejden uppskattas för 2009-2020 uppgå till 15 miljoner euro och för 2020-2030 till 16 miljoner euro. Den sammanlagda tillväxten inom

36 dagligvaruhandeln är således 31 miljoner euro och den sammanlagda köpkraften uppgår 2030 i Lovisanejden till 88 miljoner euro. Lovisanejdens köpkraft inom specialhandel med skrymmande varor och övrig specialhandel är 2009 sammanlagt 56 miljoner euro. Den sammanlagda tillväxten inom specialhandel i Lovisanejden uppskattas till 23 miljoner euro under åren 2009-2020 och till 27 miljoner euro under åren 2020-2030. Specialhandelns sammanlagda tillväxt uppgår sålunda till 50 miljoner euro och är 106 miljoner euro 2030. Tabell 4 Kommunvis köpkraft inom dagligvaruhandel, specialhandel med skrymmande varor, övrig specialhandel samt detaljhandeln sammanlagt DAGLIGVARUHANDELNS Köpkraft, milj. Tillväxt, milj. KÖPKRAFT (inkl. Alkohol) 2009 2020 2030 2009-2020 2020-2030 2009-2030 Lovisa 48,6 62,3 76,4 13,7 14,2 27,9 Lappträsk 8,9 10,2 11,7 1,3 1,6 2,9 SAMMANLAGT 57,4 72,4 88,1 15,0 15,7 30,7 KÖPKRAFT INOM SPECIALHANDEL Köpkraft, milj. Tillväxt, milj. MED SKRYMMANDE VAROR 2009 2020 2030 2009-2020 2020-2030 2009-2030 Lovisa 17,2 24,7 33,5 7,5 8,8 16,3 Lappträsk 3,0 3,9 4,9 0,9 1,1 1,9 SAMMANLAGT 20,2 28,6 38,4 8,4 9,8 18,2 KÖPKRAFT INOM ÖVRIG Köpkraft, milj. Tillväxt, milj. SPECIALHANDEL 2009 2020 2030 2009-2020 2020-2030 2009-2030 Lovisa 30,1 43,3 58,6 13,2 15,3 28,6 Lappträsk 5,3 6,8 8,6 1,5 1,9 3,4 SAMMANLAGT 35,3 50,1 67,3 14,7 17,2 31,9 DETALJHANDELNS Köpkraft, milj. Tillväxt, milj. KÖPKRAFT SAMMANLAGT 2009 2020 2030 2009-2020 2020-2030 2009-2030 Lovisa 95,8 130,3 168,5 34,5 38,3 72,7 Lappträsk 17,1 20,8 25,3 3,7 4,5 8,2 SAMMANLAGT 112,9 151,1 193,9 38,1 42,8 80,9 I följande tabell (Tabell 5) presenteras de i Lovisa och Lappträsk fritidsbosattas köpkraft för åren 2009, 2020 och 2030. Antalet fritidsbosatta presenteras i kapitel 4.2 och antalet antas vara konstant också i framtiden. För de fritidsbosattas del är antagandet att konsumtion motsvarande två månaders köpkraft riktar sig till fritidsbostadskommunen. De fritidsbosatta i Lovisa och Lappträsk uppskattas bidra till regionens köpkraft med 5,7 miljoner euro, vilket utgör 5 % av köpkraften hos regionens invånare. Detta motsvarar till sin storleksordning de siffror som yrkeshögskolan Haaga- Helia har kommit till i sin undersökning 12 om sommarbosattas konsumtion. Enligt undersökningen tillbringas i medeltal 76 dygn om året vid fritidsbostaden och var och en förbrukar 12,4 euro per dygn i detaljhandeln. Utgående från dessa siffror uppskattas de fritidsbosatta med annan hemort förbruka cirka 4,9 miljoner euro i detaljhandeln i Lovisanejden. Dessutom använder de fritidsbosatta till exempel 2,8 euro/dygn till restaurang- och cafétjänster, 0,9 euro/dygn till tjänster och nöjen samt 2,3 euro/dygn vid servicestationer. På årsnivå använder alltså fritidsbosatta med annan hemort 1,1, miljoner euro till café- och restaurangtjänster, 0,36 miljoner euro till tjänster och nöjen samt 0,9 miljoner euro vid servicestationer. Man har inte kunnat beakta de i Lovisanejden bosatta invånarnas fritidsboende på annan ort, vilken på motsvarande sätt minskar på köpkraftens nettoökning. Sålunda kan man konstatera, att även om de fritidsbosatta kan ha en till och med avgörande betydelse för enskilda företag, ökar de fritidsbosatta inte regionens köpkraft i nämnvärd grad. 12 Itä-Uudenmaan matkailun tulo- ja työllisyysvaikutustutkimus 2009. Haaga-Helia tutkimuksia 3/2010.

37 Tabell 5 De fritidsbosattas köpkraft under åren 2009, 2020 och 2030 DAGLIGVARUHANDELNS Köpkraft, milj. % av invånarnas köpkraft KÖPKRAFT (inkl. Alkohol) 2009 2020 2030 2009 2020 2030 Fritidsbosatta i Lovisa 2,3 2,6 2,9 4,7 % 4,2 % 3,8 % Fritidsbosatta i Lappträsk 0,4 0,4 0,4 4,5 % 4,0 % 3,8 % SAMMANLAGT 2,7 3,0 3,3 4,7 % 4,1 % 3,8 % KÖPKRAFT INOM SPECIALHANDEL Köpkraft, milj. % av invånarnas köpkraft MED SKRYMMANDE VAROR 2009 2020 2030 2009 2020 2030 Fritidsbosatta i Lovisa 0,9 1,2 1,4 5,2 % 4,7 % 4,3 % Fritidsbosatta i Lappträsk 0,1 0,2 0,2 3,3 % 4,6 % 4,5 % SAMMANLAGT 1,0 1,4 1,6 5,0 % 4,7 % 4,3 % KÖPKRAFT INOM ÖVRIG Köpkraft, milj. % av invånarnas köpkraft SPECIALHANDEL 2009 2020 2030 2009 2020 2030 Fritidsbosatta i Lovisa 1,7 2,1 2,6 5,6 % 4,9 % 4,5 % Fritidsbosatta i Lappträsk 0,3 0,3 0,4 5,7 % 4,9 % 4,7 % SAMMANLAGT 2,0 2,5 3,0 5,7 % 4,9 % 4,5 % DETALJHANDELNS Köpkraft, milj. % av invånarnas köpkraft KÖPKRAFT SAMMANLAGT 2009 2020 2030 2009 2020 2030 Fritidsbosatta i Lovisa 4,9 5,9 6,9 5,1 % 4,5 % 4,1 % Fritidsbosatta i Lappträsk 0,8 0,9 1,1 4,7 % 4,4 % 4,2 % SAMMANLAGT 5,7 6,8 8,0 5,0 % 4,5 % 4,1 % 4.5. Köpkraftens förskjutning Förskjutningar i detaljhandelns köpkraft kan åskådliggöras genom att jämföra försäljning med köpkraft. Köpkraftsförskjutningarna kan också beskrivas genom de omsättningsgrafer på euro per invånare som framställs i kapitel 2.2. Förskjutningar som kalkylerats på basen av invånarnas köpkraft preciserar den bild som erhålls vid en betraktelse av omsättning, där invånarnas köpkraft inte alls beaktas. Den köpkraft 2009 per kommun som presenteras i de följande styckena har kalkylerats i enlighet med tidigare presenterade principer (se kap. 4.4). Försäljningssiffrorna per kommun grundar sig dels på omsättningssiffror i Statistikcentralens register över verksamhetsställen, vilka har omvandlats till försäljning genom tillämpande av genomsnittliga mervärdeskattekoefficienter, dels på Nielsens butiksregister från 2009. Uppgifterna har preciserats med hjälp av butiksregistret och sålunda avviker branschindelningen från Statistikcentralens branschindelning. Gruppen Dagligvaruhandel och varuhus har delats upp i dagligvaruhandel och övrig specialhandel. Dagligvaruhandeln omfattar i detta sammanhang dagligvaruhandeln i butiksregistret samt alkoholförsäljning. Dagligvaruförsäljning i kiosker och på servicestationer har inte kunnat beaktas. De har dock mycket liten betydelse och har inte avgörande inverkan på resultaten. Dagligvaruförsäljningen vid Pukaron Paroni i Lappträsk, vilken Statistikcentralen synbarligen statistikför som detaljhandel med bränslen har med hjälp av Nielsens butiksregister hänförts till dagligvaruhandeln. I detta sammanhang är det skäl att poängtera att 2009 var ett exceptionellt år för detaljhandeln och att specialhandelns omsättning minskade. Konsumenternas köpkraft minskade dock inte i lika hög grad, utan en del av köpkraften riktades till sparande i stället för konsumtion. Denna inverkan ger sig till känna i de köpkraftsförskjutningar som presenteras i det följande, främst genom att förstora förskjutningarna.

38 Av vidstående tabell (Tabell 6) kan man se, att Lappträsk förlorar 40 % av köpkraften till andra kommuner. Lovisa å sin sida mottar köpkraft motsvarande 7 % av den egna befolkningens köpkraft. Uttryckt i euro motsvarar detta den köpkraft som flyr från Lappträsk. I fråga om specialhandel med skrymmande varor förlorar såväl Lovisa som Lappträsk cirka 40 % av köpkraften till andra kommuner. Det bör dock beaktas att siffrorna för handel med skrymmande varor delvis är uppskattningar på grund av Statistikcentralens sekretessrutiner. Siffrorna är ändå riktgivande och man kan konstatera att utflödet av köpkraft från Lovisanejden i fråga om specialhandel med skrymmande varor är betydande. Specialhandeln med skrymmande varor koncentrerar sig i Lovisa och Lappträsk främst till järnhandelns utbud, varför köpkraft, speciellt i fråga om till exempel möbler och hushållsmaskiner, strömmar ut från Lovisanejden. Inom övrig specialhandel strömmar merparten eller 60 % av köpraften ut från Lappträsk. Lovisa är å sin sida självförsörjande inom övrig specialhandel med en positiv köpkraftsförskjutning om 3 %. Robinhood i Gammelby mottar tack vare sitt trafikmässigt goda läge positiv förskjutning: Robinhoods specialhandel ingår i siffrorna för övrig specialhandel och den utgör uppskattningsvis cirka 15 % av den övriga specialhandeln i Lovisa. Samma iakttagelse kunde göras redan i kapitel 2.2, då den kommunvisa omsättningen per invånare jämfördes med motsvarande siffra för hela landet: Lovisa mottar köpkraft från andra kommuner inom dagligvaruhandel och varuhus. Förskjutningen inom övrig specialhandel mot Lovisa blev negativ enligt premisserna i kapitel 2.2, vilket förklaras av att Robinhood ingick i gruppen dagligvaruhandel och varuhus. Tabell 6 Köpkraftsförskjutningen i Lovisa och Lappträsk Dagligvaruhandelns Dagligvaruhandelns Köpkraftsförskjut Förskjutning i % Kommun försäljning, milj. köpkraft, milj. ning, milj. av köpkraften Lovisa 52 49 4 7 % Lappträsk 5 9-4 -40 % SAMMANLAGT 57 57 0 0 % Försäljning från specialhandel med skrymmande varor, milj. Köpkraft för specialhandel med skrymmande varor, milj. Köpkraftsförskjut Förskjutning i % ning, milj. av köpkraften Kommun Lovisa 10 17-7 -40 % Lappträsk 2 3-1 -37 % SAMMANLAGT 12 20-8 -40 % Försäljning från övrig specialhandel, Köpkraft för övrig Köpkraftsförskjut Förskjutning i % Kommun milj. specialhandel, milj. ning, milj. av köpkraften Lovisa 31 30 1 3 % Lappträsk 2 5-3 -64 % SAMMANLAGT 33 35-2 -7 % Hela detaljhandelns Hela detaljhandelns Köpkraftsförskjut Förskjutning i % Kommun försäljning, milj. köpkraft, milj. ning, milj. av köpkraften Lovisa 93 96-2 -3 % Lappträsk 9 17-8 -47 % SAMMANLAGT 102 113-10 -9,3 % 4.6. Detaljhandelns kalkylerade behov av butiksyta Då köpkraften ökar, behövs mera butiksyta för att tillfredsställa den ökande konsumtionsefterfrågan. Om handelns utbud inte ökar då efterfrågan ökar, kan tjänsterna överbelastas. Resorna för att sköta

39 ärenden blir längre då behoven tillfredsställs på annat håll. Dessutom kan ett underutvecklat utbud ha en negativ inverkan på prisnivån då ingen konkurrens uppstår. Behovet av mera butiksyta uppstår också till följd av att gammal butiksyta tas ur bruk, dvs. gamla utrymmen rivs eller tas i annat bruk, samt genom köpkraft som kommer utifrån (t.ex. förbipasserande, turister, arbetande i området, fritidsbosatta) och förändringar i anslutning till butikernas koncept. Behovet av butiksyta minskar genom att en del av köpkraften riktas ytter om området (utflöde av köpkraft). Dessutom kan en del av köpkraftsökningen riktas till befintliga butiker, vars försäljningseffekt blir bättre. Särskilt inom specialhandeln kan en betydande del av köpkraftsökningen tillfredsställas genom en större försäljning i befintliga butiker. Behovet av butiksyta kan också minska till följd av att nya försäljningskanaler tas i bruk. Vid kalkylen av behovet av butiksyta har följande antaganden gjorts: konsumtionen ökar i enlighet med de tillväxtsiffror som presenteras i kapitel 4.4 o dagligvaruhandel 1 % och specialhandel 2 % per år befolkningen ökar i enlighet med prognoser o Lovisa: kommunens egen målsättning o Lappträsk: Statistikcentralens befolkningsprognos försäljningseffekt, euro/m2 (butiksyta) o för dagligvaruhandel 7 000 euro/m2 o för alkoholhandel 10 000 euro/m2 o för specialhandel med skrymmande varor och övrig specialhandel 3 000 euro/m2 o en ökande (förbättrad) försäljningseffekt har inte beaktats all ökning av köpkraften tillfredsställs genom ny butiksyta butiksyta som tas ur bruk eller förflyttas har inte beaktats, liksom inte heller köpkraftsflöden eller shoppingturism. Med andra ord har det kommunvisa behovet av butiksyta kalkylerats under antagandet att all köpkraft stannar i den egna kommunen. butiksytan har omvandlats till våningsyta med tillämpande av 1,25 som koefficient överdimensioneringen i planen har beaktats med koefficienten 1,3. Överdimensioneringens mål är att beakta att all planerad mark inte verkställs och att planläggningsprocesserna tar lång tid i anspråk. Sålunda möjliggör en överdimensionering av planeringen att det uppstår konkurrens och att nya aktörer kommer in på marknaden. Antagandena är i stort sett de samma som vid granskningen av handelns servicenät i olika strukturmodeller för revidering av Nylands landskapsplan. I följande tabell (Tabell 7) presenteras det kalkylerade behovet av butiksyta i Lovisa och Lappträsk under ovan presenterade antaganden för åren 2009, 2020 och 2030. Den kalkylerade butiksytan 2009 motsvarar nödvändigtvis inte den verkliga butiksytan. Behovet av butiksyta för detaljhandel 2030 i Lovisa och Lappträsk uppgår till sammanlagt 76 400 våningskvadratmeter, vilket fördelas enligt följande: dagligvaruhandel 19 100 m2-vy, specialhandel med skrymmande varor 20 800 m2-vy och övrig specialhandel 36 400 m2-vy. Behovet av större butiksyta behandlas branschvis i de följande styckena.

40 Tabell 7 Kalkylerat behov av butiksyta i Lovisa och Lappträsk DAGLIGVARUHANDELNS Behov, m2-vy UTRYMMESBEHOV (inkl.alkohol) 2009 2020 2030 Lovisa 11 013 14 151 16 592 Lappträsk 2 008 2 308 2 550 SAMMANLAGT 13 022 16 458 19 143 UTRYMMESBEHOV FÖR SPECIALHANDEL Tarve, k-m 2 MED SKRYMMANDE VAROR 2009 2020 2030 Lovisa 9 307 13 396 18 144 Lappträsk 1 628 2 095 2 674 SAMMANLAGT 10 934 15 491 20 818 UTRYMMESBEHOV FÖR Tarve, k-m 2 ÖVRIG SPECIALHANDEL 2009 2020 2030 Lovisa 16 294 23 453 31 766 Lappträsk 2 850 3 668 4 682 SAMMANLAGT 19 144 27 121 36 448 DETALJHANDELNS UTRYMMESBEHOV Tarve, k-m 2 SAMMANLAGT 2009 2020 2030 Lovisa 36 614 50 999 66 502 Lappträsk 6 486 8 071 9 907 SAMMANLAGT 43 100 59 070 76 409 Dagligvaruhandelns kalkylerade behov av butiksyta 2009 i Lovisa och Lappträsk är sammanlagt 13 000 m2, för 2020 16 500 m2 och för 2030 19 100 m2 (alla uttryckt i våningsyta). Den verkliga butiksytan 2009 överskrider särskilt i Lovisa det kalkylerade behovet av butiksyta för 2009. I själva verket motsvarar den förverkligade butiksytan 2009 det kalkylerade behovet av butiksyta 2030. I skenet av dessa siffror kan man konstatera att dagligvaruhandeln inte har behov av mera butiksyta före 2030. Lovisanejdens kvadratmetereffekt inom detaljhandeln är klart mindre än 6 000 euro per kvadratmeter, vilken alltså är lägre än landets medeltal, vittnar också om ett litet överutbud av dagligvarubutiker. Dagligvaruhandelns kalkylerade behov av butiksyta beskrivs närmare i följande figur (Figur ). Den verkliga butiksytan har korrigerats att motsvara det kalkylerade behovet av butiksyta genom att lägga till Alkobutikernas yta 13 till uppgifterna om dagligvaruhandelns butiksyta i Nielsens butiksregister. Därefter omvandlades butiksytan till våningsyta med koefficienten 1,25 varefter planläggningen överdimensionerades med koefficienten 1,3. 13 Alkos butiksyta var i medeltal 332 m2 2009. Källa: www.alko.fi

41 Figur 6 Dagligvaruhandelns kalkylerade behov av butiksyta Det kalkylerade behovet av butiksyta för specialhandeln med skrymmande varor 2009 i Lovisa och Lappträsk är sammanlagt 11 000 m2, för 2020 15 500 m2 och för 2030 20 800 m2 (alla uttryckt i våningsyta). Den verkliga butiksytan för 2009 finns inte att tillgå. Det kan dock konstateras att det finns behov av mera butiksyta redan för närvarande, eftersom 40 % av köpkraften inom specialhandel med skrymmande varor strömmar ut från Lovisanejden. Om man antar att den verkliga butiksytan analogt med köpkraftsförskjutningen skulle vara 60 % av det kalkylerade behovet, skulle den nuvarande butiksytan vara 6 600 m2-vy i Lovisanejden. Det skulle innebära att tilläggsbehovet till och med 2030 skulle vara 14 200 m2-vy. Den övriga specialhandeln kalkylerade behov av butiksyta 2009 i Lovisa och Lappträsk är sammanlagt 19 000 m2, för 2020 27 000 m2 och för 2030 36 400 m2 (alla uttryckt i våningsyta). Den verkliga butiksytan för 2009 finns inte att tillgå. Det kan dock konstateras att behovet av mera butiksyta är stort i Lappträsk, där merparten av köpkraften inom övrig specialhandel strömmar ut.

42 5. Detaljhandelns framtidsutsikter 5.1. Allmänna utvecklingstrender inom detaljhandeln Styrgruppen har ställt 2030 som målår. På grund av det långa tidsperspektivet är det skäl att vara medveten om att handelns verksamhetsomgivning kommer att förändras över tiden. Alla faktorer som förändrar kan inte förutses, men i de följande kapitlen presenteras kort några centrala faktorer som kan påverka utvecklingen av handelns servicenät också i Lovisa. 5.1.1.Näthandel som ett nytt distributionssätt Näthandelns betydelse har ökat betydligt under de senaste åren. Särskilt inom specialhandeln är näthandeln inom vissa branscher av särskild betydelse. Ur de siffror som finns i den näthandelsstatistik 14 som Förbundet för Finsk handel har låtit ställa upp, kan man läsa att näthandeln utgör 12 % av specialhandeln, mera än detta inom vissa branscher. Inom dagligvaruhandeln är andelen tills vidare mycket liten, enligt samma statistik mindre än 0,1 % av alla handel. Till exempel i Storbritannien sker dock 3-4 procent av dagligvarukedjan Tescos handel över nätet. Tescos ledning tror att till och med tio procent av matuppköpens görs över internet redan inom några år. 15 Det är sannolikt att en större andel av detaljhandeln övergår till näthandel redan inom en snar framtid. Detta inverkar också på detaljhandelns kommande tillväxt och utrymmesbehov. En del av finländarnas köpkraft kommer att förskjutas till näthandeln, vilket minskar på det traditionella butiksnätets försäljning. Förskjutningens betydelse är dock mycket svår att uppskatta. Enligt Finsk handels näthandelsstatistik har näthandeln med konkreta varor betydligt mindre betydelse i huvudstadsregionen än i norra Finland. Tyngdpunkten på näthandeln i huvudstadsregionen ligger på flyg- och inträdesbiljetter samt inkvarteringsreserveringar. Det verkar som om ett tätt butiksnät skulle styra konsumenterna till butiker. Sålunda är näthandelns roll som konkurrerande distributionskanal till butiksnätet mindre på sådana områden, där handelns utbud är rikt än i mindre centra eller landet i genomsnitt. I fråga om näthandelns betydelse är utländska aktörers attraktionskraft av avgörande betydelse. I Finsk handels näthandelsstatistik är de utländska nätbutikerna särskilt attraktiva i fråga om handel med sport- och hobbyredskap, böcker samt dataprogram, dataspel och musik. Finlands i europeiskt 14 Kansallisen verkkokauppatilaston julkistus. Verkkokauppa Suomessa tammi-kesäkuussa 2010. Seppo Roponen/ TNS Gallup. 30.9.2010. 15 Kundbelåtenhet bakom Tescos lyckade näthandel. Finsk handel 6.10.2010.

43 perspektiv höga mervärdesskatt stöder för sin del utländska nätbutiker, vilka drar nytta av den lägre mervärdesskatten i sina hemländer. Inom specialhandeln är det särskilt små specialbutiker som måste konkurrera med näthandeln och deras avsevärt lägre priser. Ett bra exempel finns till exempel i speciella, ovanliga hobbyredskap som är lätta att beställa på nätet, ofta direkt av tillverkaren. Kunden blir importör. Köpcentrens specialhandelsbutiker och specialhandeln i hypermarketar lider sannolikt mindre av näthandelns konkurrens, eftersom de lättare kan svara på priskonkurrensen och eftersom priset i fråga om billigare produkter som köps oftare inte har så stor betydelse som i fråga om dyra specialprodukter. 5.1.2.Förändringsfaktorer i efterfrågan 2030 är nuvarande tonåringar medelålders. Deras konsumtionsvanor är utan tvivel annorlunda än hos nuvarande medelålders personer. 2030 är åldersstrukturen en annan än i dag, även de yngsta bland de stora åldersklasserna är åldringar och det finns färre i arbetsför ålder än i dag. Detaljhandelns omsättning har kontinuerligt ökat under de senaste årtiondena, vilket också vittnar om en större konsumtionsefterfrågan. Detaljhandelns konsumtionsefterfrågan kommer med stor sannolikhet att öka också i framtiden, om den allmänna ekonomiska utvecklingen bevarar konsumenternas köpkraft. Konsumtionen riktar sig kontinuerligt till nya saker. Konsumtionen kan till exempel rikta om sig från varor till tjänster eller från trafik till boende, men förnödenheterna som konsumeras kan förändras också inom detaljhandeln. Minskad konsumtion är ett marginellt fenomen, eftersom det hela tiden uppstår nya behov. Till exempel ansåg färre än 10 % av de tillfrågade 1999 att en digitalkamera är nyttig eller nödvändig, men 2009 ansåg 65 % att så är fallet. En liknande utveckling kan observeras för andra nyttigheter, så som mobiltelefoner, internet eller datorer. Samtidigt har uppfattningen om nödvändighet dock minskat för vissa nyttigheter, så som television. Detta vittnar om att konsumtionen kontinuerligt riktas till nya varor. Sannolikt kommer detaljhandelns köpkraft inte i framtiden att fördelas mellan olika branscher och produktgrupper på samma sätt som i dag. Ett undantag kan finnas i dagligvaruhandeln - man kommer att köpa mat också i framtiden, även om mat kan innebära olika produkter från billig färdigmat till dyra specialprodukter. Under de senaste åren har det också förts fram tankar på att efterfrågan på tjänster och andra immateriella förnödenheter skulle öka i och med att en del av konsumtionsefterfrågan på varor skulle övergå till efterfrågan på tjänster. Det är dock osannolikt att konsumtionen av tjänster och immateriella förnödenheter skulle tära på detaljhandeln, utan konsumenterna har i och med en högre inkomstnivå råd att förutom varor konsumera också tjänster. Vid planering av handelns servicenät är det inte ändamålsenligt att försöka tänka på hur mycket utrymme reserveras för klädbutiker, hur mycket för elektronik och så vidare. En tillräcklig dimensionering, på sådana ställen som är ändamålsenliga för stadsstrukturen, är tillräcklig för utvecklande av handelns utbud och handelns aktörer kan inom dessa ramar utveckla utbudet att motsvara efterfrågan.

44 I fråga om konsumtionsbeteende har men redan länge ansett att framtidens konsumenter är allt mera heterogena och segmenterade i allt mindre konsumentgrupper. Ökande inkomstskillnader är en faktor som inverkar på konsumenterna segmentering. Redan nu kan man se att olika förnödenheter uppfattas vara nyttiga eller nödvändiga i olika inkomstklasser. I de högre inkomstklasserna upplevs till exempel semesterresor, tidningar, bil, hemdator och Internet vara viktigare än i de lägre inkomstklasserna. Sannolikt kommer konsumenternas segmentering att leda till att det uppstår nya handelskoncept. Detta kan särskilt leda till att det uppstår små specialbutiker. Butikens behov av utrymme är mycket litet om butikens utbud är riktat endast till en mycket liten konsumentgrupp. Sannolikt måste också specialbutikerna utveckla nya koncept, vilka kombinerar internethandel och traditionell handel på stenfot på ett nytt sätt. Etik och ansvar är megatrender som ger sig till känna inom handeln till exempel genom ökande efterfrågan på ekologiskt producerad mat. Handelns centralaffärer har meddelat att efterfrågan på ekologiska produkter och att allt fler regelbundet köper ekologiska produkter. Etik och ansvar ger sig alltså inte nödvändigtvis till känna genom minskad konsumtion, utan de kan snarare leda till konsumtion av dyrare produkter (ekologiskt) och å andra sidan skapa nya möjligheter för affärsverksamhet (vintage-butiker). Sökandet efter upplevelser är också en central trend som man har pratat om inom handeln redan länge. Den sk. shoppingkulturen sågs som ett tecken på ett nytt slags konsumenter som söker upplevelser. Denna trend har säkert till en del bidragit till uppkomsten av köpcenter. Det är osannolikt att shopping i sig skulle vara en tillräcklig upplevelse i framtiden, emedan köpcentren har blivit en del av vardagen. I Lovisanejden uppstår regionens attraktionskraft, förmåga att erbjuda upplevelser, som en kombination av flera faktorer, där man vid sidan av handelns funktioner utnyttjar till exempel kultur, natur och byggnadsarv. 5.1.3. Förändringsfaktorer i utbudet Den kanske största förändringsfaktorn i utbudet finns i internethandeln, vilken behandlades i kapitel 5.1.1. Andra förändringar är små eller pågående på ett sådant sätt att de inte är lätta att upptäcka. Inom dagligvaruhandeln har de stora enheternas ställning kontinuerligt stärkts och de nyaste hypermarketarna är redan för sig i storlek med mindre köpcenter. Ökningen av butiksyta i hypermarketarna uppstår dock främst genom bredare utbud av bruksföremål, inom livsmedelshandeln har ytorna inte ökat i lika hög grad. En allt större andel av livsmedelshandeln sker dock i de största enheterna. 10 % av butikerna säljer hälften av maten i Finland. Hypermarketarnas roll är stark: de säljer en fjärdedel av alla dagligvaror i Finland. Inom dagligvaruhandelns utbud kan ekologiska produkter, närproducerat och olika småproducenters produkter identifieras som stigande trender. Dessa trender förverkligas dock framför allt inom nuvarande butiksnätverk och också där uttryckligen i de största enheterna. Ett bra exempel finns i Eat & Joy Maatilatori (lantgårdstorg), som vid sidan av butikerna i Helsingfors centrum tar sitt utbud till det nya Prisma i Gamlas. Ekologiska produkter säljs allt mera i andra hypermarketar och till exempel det breda ekologiskt producerade urvalet i K-gruppens Pirkka-serie är goda exempel på att ekologiska produkter håller på att bli vardagliga. När- och ekomattrenden innebär alltså inte

45 nödvändigtvis att de små kvartersbutikerna skulle återvända, utan trenden förverkligas inom det befintliga butiksnätet. Inom specialhandeln finns det en mera brokig samling av olika verksamhetsformer än i fråga om dagligvaruhandeln, då också produkterna är mycket olika. Köpcentrens popularitet verkar inte avta, tvärt om var såväl försäljning som besökarantal i kraftig tillväxt i köpcentren 2010. I köpcentren förverkligas en mångfald olika koncept, vilka ofta är mera kortvariga än tidigare. En butik kan i framtiden vara mera av en händelse, en så kallad pop up -butik, som fungerar endast under en kort tid för att ersättas av något annat. Stora specialhandelsenheter och köpcenter syns i stadsstrukturen och den offentliga debatten. De största specialvaruhusen är verkliga jättar och inom vissa koncept är det uttryckligen storleken som är den särskiljande faktorn. Stora specialhandelsenheter är till exempel sportaffären Budget Sport, leksaksbutiken Toys R Us, hushållsbutikerna Kodin Ykkönen och Ikea samt järnaffärer så som Bauhaus och K-järn. Även om de stora enheterna eftersträvar attraktionskraft genom sin storlek och sitt breda urval, strävar de ändå till att placera sig i närheten av varandra. Sålunda uppstår det koncentrationer av storenheter och handelsområden med urval i ett flertal branscher. Förutom stora enheter finns det inom specialhandeln också mycket små och specialiserade butiker. Bland annat olika hobbyn och livsstilar skapar förutsättningar för småaffärer. I städerna är kundunderlaget så stort att kunderna räcker till också för sådana butiker. Dessa söker sig till livliga handelsplatser så som köpcenter, men också till mindre, förmånligare utrymmen. Många butiker som erbjuder service till idkare av speciella hobbyn, samlar sitt kundunderlag från stora områden, till och med hela Nyland. Näthandeln utgör en särskild utmaning för specialiserade specialbutiker: sakkunniga kunder borde betjänas på ett sådant sätt, att direkt priskonkurrens med nätbutiker som har låg kostnadsnivå kan undvikas. Med avseende på handelns struktur och planläggning har små, specialiserade specialbutiker dock inte en särskilt stor roll, eftersom de kan fungera i mycket olika utrymmen på olika områden och eftersom deras utrymmesbehov ofta är litet. 5.2. Detaljhandelns utveckling i Lovisa och Lappträsk 5.2.1. Den sannolika utvecklingen för dagligvaruhandelns butiksnät Dagligvarubutikernas kvadratmetereffekt är låg i Lovisanejden och ökningen på efterfrågan inom dagligvaruhandeln kunde tillfredsställas med nuvarande butiksyta långt in i framtiden. Det är sannolikt att det försvinner butiker från butiksnätet. Särskilt närservicen i de mindre byarna är hotad och det föreligger fara för att dagligvaruhandelns utbud koncentreras till de största centra. Denna utveckling ger sig redan till känna: K-extra Ruukki i Strömfors upphör med sin verksamhet 31.5.2011. Vid sidan av Bruket finns de sämsta verksamhetsförutsättningarna på grund av litet befolkningsunderlag i till exempel Virböle, Svenskby, Porlom och Härpe. Även om befolkningsmängden på det hela taget förutspås öka i Lovisanejden, minskar befolkningen sannolikt i nämnda byar till följd av åldrande, vilket ytterligare försämrar butikernas verksamhetsförutsättningar. Även om det är sannolikt att dagligvarubutiker upphör med sin verksamhet på vissa områden, finns det ett behov av nyinvesteringar på andra områden. Sannolikt riktas handelns investeringar till de

46 nuvarande butikerna i Lovisa centrum, vilka utvidgas efter behov. Eventuella nyetableringar kan också riktas till nya växande områden, så som Tessjö, om deras befolkningsunderlag är tillräckligt. Det är också mycket sannolikt att förbättringen och förflyttningen av riksväg 7 leder till att det uppstår nya trafikstationer, vid vilka det finns affärsutrymme också för dagligvaror. De nya trafikstationerna uppstår sannolikt vid nya korsningsområden. Då befolkningsunderlaget i byarna sviktar, tvingas företagen söka sig till trafikmässigt fördelaktiga lokaler för att erhålla erfordrade tilläggsinkomster av trafikströmmarna. Det sannolika scenariot är att trafikservicekoncentrationerna invid riksvägarna ersätter närservicen i byarna. Den nya placeringen av riksväg 7 föranleder sannolikt också att befintliga företag, som stöder sig på fördelaktig trafikmässig placering, kommer att omplaceras. Fiskbutiken Disa s Fish i Tessjö kan fungera som exempel. Nyinvesteringar i storenheter inom dagligvaruhandel verkar inte sannolika i regionen på kort sikt, men hypermarketar har under senare år sökt sig till allt mindre marknadsområden, vars befolkningsunderlag börjar närma sig Lovisanejdens befolkningsunderlag. I Lovisa centrum fungerar båda centralaffärernas butiker i supermarketstorlek och det är möjligt att den ena under kommande tjugo år kommer att utvidgas till en liten hypermarket. 5.2.2. Den sannolika utvecklingen för specialhandelns butiksnät Den centrumorienterade specialhandeln har för närvarande koncentrerats till Lovisa centrum. Betydande nyinvesteringar i centrumorienterad specialhandel är inte att vänta på kort sikt. För många nationella butikskedjor är marknaden i Lovisanejden för liten. Många av de företagardrivna kedjor som verkar också på mindre orter finns redan i Lovisa centrum. På lång sikt kan utländska etableringar i Finland leda till att nuvarande kedjor drivs till allt mindre marknadsområden. Investeringar på allt mindre marknadsområden möjliggörs av en ständigt växande konsumtionsefterfrågan, vilken växer snabbare inom specialhandel än inom dagligvaruhandel. Köpkraften inom övrig specialhandel kommer att fördubblas i Lovisanejden till och med 2030 (se tilläggsuppgifter i kapitel 4.4). Specialhandeln med skrymmande varor söker sig i Lovisa till Drottningporten. Inom specialhandel med skrymmande varor finns det ett behov av nyinvesteringar redan på kort sikt då man beaktar det för närvarande stora utflödet av köpkraft. Drottningportens trafikmässigt fördelaktiga läge invid riksväg 7 utvidgar affärernas verkningsområde och utgör en potential till större försäljning. Det är inte sannolikt att specialhandeln med skrymmande varor skulle intressera sig för sådana områden i Lovisa som befinner sig längre bort från omfartsvägen. I Lappträsk finns den enda möjligheten att ens till en del rädda tillgången till specialhandel i att tillåta specialhandelns nyinvesteringar vid trafikmässigt fördelaktiga lägen. 5.3. Servicenätet i Lovisa och Lappträsk i landskapsplanerna I nuvarande landskapsplan för Östra Nyland finns egentliga områden för handel endast i Lovisa kärncentrum (C-område) och i trakterna av korsningen mellan Helsingforsvägen och Valkomvägen (KM). Lappträsk centrum, Liljendal, Forsby och Strömfors har betecknats område för tätortsfunktioner.

47 Utkastet till landskapsplan för Nyland är färdigt och det är framlagt till påseende till och med 17.6.2011 16. I utkastet har Lovisa kärncentrum och Lappträsk kärncentrum beteckningen sekundärcentrum, område för tätortsfunktioner (C). I enlighet med utkastets planbestämmelser 17 kan man placera detaljhandelns storenheter på område för tätortsfunktioner. Enheterna bör dock dimensioneras så, att de lämpar sig för området. I utkastet tas inte ställning till detaljhandelns maximidimensionering i sekundärcentrum, men kommunernas undercentrum har delats upp i tre olika grupper och det finns skäl att anta att var och en får sin egen dimensionering. Centrum i Lovisa och Lappträsk hör till samma grupp, även om de är av mycket olika storlek in såväl befolkningsunderlag som serviceutbud. Områdena ytter om kärncentrum i Lovisa och Lappträsk har betecknats som område för tätortsfunktioner, liksom också Valkom, Märlax, Tessjö och Forsby i Lovisa. Drottningporten har också beteckningen område för tätortsfunktioner. Området öster om Helsingforsvägen har betecknats område för tätortsfunktioner som förtätas. I den mera detaljerade planläggningen kan på områden för tätortsfunktioner på grundval av servicenätets behov anges nya stora detaljhandelsenheter samt utvecklingsförutsättningarna tryggas för existerande stora detaljhandelsenheter när dessa stora enheter är av lokal betydelse. Om utredningar inte särskilt visar något annat, är storleken på en sådan stor detaljhandelsenhet av lokal betydelse som med hänsyn till affärens art inte lämpar sig på området för centrumfunktioner högst 5 000 m2 våningsyta. Samma bestämmelser gäller för handelns del också områden för tätortsfunktioner som förtätas, men ifrågavarande områden bör utvecklas så att det stöder sig på kollektivtrafik och effektiv bebyggelse. Den nuvarande planbeteckningen för storenhet i korsningen mellan Helsingforsvägen och Valkomvägen blir kvar (S-market). Gammelby, Liljendal, Pernå, Isnäs, Härpe, Strömfors, Kungsböle (Virböle), Porlom och Pockar har beteckningen by. Bybeteckningen för Pockar finns vid byn Pockar. För handeln relevant planeringsmål för byarna är målet att styra nybyggande av glesbygdskaraktär till byområden liksom att skapa förutsättningar för bevarande av servicen. Sammantaget kan man konstatera att utkastet till etapplandskapsplan 2 tillåter placering av specialoch dagligvaruhandelns storenheter i Lovisa och Lappträsk kärncentrum, dock så, att den maximala sammanlagda arealen för butiksfunktioner i centrumområden, som fastställs senare i landskapsplanen, inte överskrids. Eftersom Lappträsk och Lovisa centrum får samma begränsning av butiksyta i landskapsplanen, kan den vara knapp för Lovisa och väl tilltagen för Lappträsk. Begränsningen av centrumområdenas butiksyta i landskapsplanen begränsar inte några projekt i Lappträsk centrum, men i Lovisa kan det på lång sikt bli ett tryck på att överskrida begränsningen. Drottningportens utvecklingsmöjligheter har varit oklara bland annat till följd av miljöministeriets beslut gällande Lotes-delgeneralplan (se kapitel 2.4.), men beteckningen tätortsfunktioner i utkastet till landskapsplan möjliggör i princip utvecklandet av Drottningporten som ett område för handel, såvitt handelns projekt inte överskrider gränsen för lokal storenhet. I Lappträsk är det utmanande att 16 Utkast till landskapsplan, Nylands förbund. Se http://www.uudenmaanliitto.fi/index.phtml?l=sv&s=1186 17 Planbestämmelser, Nylands förbund. Se http://www.uudenmaanliitto.fi/files/3718/kaavamaarakset_luonnos_6.5.2011_svenska_valmis.pdf

48 öka specialhandel och specialhandel med skrymmande varor trots det stora utflödet av köpkraft, eftersom utkastet till landskapsplan styr allt butiksbyggande till centrum. I ett marknadsområde av Lappträsks storlek kan inte specialhandeln investera i kärncentrum, där trafikflödet inte kan utnyttjas. För närvarande är Pukaron Paronis område invid riksväg 6 det enda område som specialhandeln har visat intresse för, men landskapsplanutkastet innehåller ingen beteckning som möjliggör investeringar vid Pukaron Paroni.

49 6. Eftersträvat servicenät för handeln i Lovisa och Lappträsk 6.1. Principer för utvecklandet av detaljhandelns servicenät Det eftersträvade servicenätet för handeln 2030 är uppbyggt utgående från nuvarande strukturer med beaktande av de förändringar som man känner till. Uppgifterna i nulägesanalysen beaktades: befolkningens nuvarande placering och uppskattade tillväxt, köpkraftens utveckling och handelns nuvarande struktur samt projekt och trafiknät. Styrgruppen presenterades två utkast till eftersträvat servicenät utgående från dessa principer. Utkasten avvek från varandra närmast i fråga om anordnandet av service i glesbygderna. Utgående från utkasten ställde styrgruppen upp ett antal principer som beaktas vid fastställandet av ett slutligt eftersträvat servicenät. Principerna beskrivs i följande stycken. Angående detaljhandelns utrymmesbehov ställde styrgruppen som mål att en så stor del som möjlight av detaljhandelns köpkraft i fortsättningen skulle stanna kvar i Lovisanejden. Detta beaktades redan i de utrymmeskalkyler för detaljhandel som presenterades i kapitel 4.4, där den eftersträvade självförsörjningen sattes vid 100 %. Till den slutliga dimensioneringen lade styrgruppen ytterligare 10 % köpkraft, för att beakta fritidsbosättning, turister och trafik. Styrgruppen ställde som mål att närtjänsterna bevaras nära bosättning och att närservicen i byarna inte ersätts av servicekoncentrationer i trafikmässigt fördelaktiga lägen. Detta innebär att målet är att bevara dagligvarubutikerna i praktiskt taget alla nuvarande tätorter och byar. Dessutom är målet att öka närservicen i växande tätorter. I det tidigare har den utmanande situationen för dagligvarubutikerna till följd av sviktande befolkningsunderlag i byarna tagits upp. Sålunda är det skäl att notera, att även om man genom planläggning möjliggör handelns placering i glesbygdens byar, innebär detta inte att butikerna skulle ha förutsättningar att fungera i byarna. För att trygga verksamhetsförutsättningarna borde befolkningen i byarna öka mera än planerat. Nyinvesteringar förutsätter i regel 1 500-3 000 invånare i närområdet för att investeringen skall vara lönsam. Dessutom ställde styrgruppen som krav att dagligvaruhandelns storenheter tillåts endast i Lovisas centrumområden. Den centrumorienterade specialhandeln koncentreras till Lovisa centrum och andra branscher inom specialhandel, så som specialhandeln med skrymmande varor placeras i närheten av centra i trafikmässigt fördelaktiga lägen. På grund av att marknadsområdet är begränsat och för att bevara regionens livskraft, bör placering i närheten av nuvarande tätorter i trafikmässigt fördelaktiga lägen tillåtas. Vid granskningen av strukturmodeller fastställdes att befintliga affärsplatser och deras

50 etablerade rykte beaktas i fråga om specialhandelns eftersträvade servicenät. Dessutom beaktas näringslivets synpunkter och handeln koncentreras till områden där detaljhandelns aktörer ser att det finns verksamhetsförutsättningar. 6.2. Handelns områden 2030 Handelns eftersträvade servicenät 2030 fastställdes utgående från nulägesanalys och ovan presenterade riktlinjer som styrgruppen dragit upp. Handelns eftersträvade servicenät 2030 presenteras på följande karta (Bild 17). Kartans plan särskiljer nya och befintlig centra. Placeringen i nuvarande centra är etablerad medan placeringen i nya centra är riktgivande och fastställs noggrannare genom planläggning. Handelns servicenät 2030 Kommersiellt centrum (1) Kommuncentrum (1) Specialhandelscentrum (3) Trafikservicecentrum (3) Trafikservicecentrum (nytt) (1) Närtjänst (7) Närtjänst (ny) (3) Bild 17 Plan på eftersträvat servicenät för handeln 2030 Kilometer I följande tabell presenteras den kommersiella dimensioneringen på olika områden (Tabell 8). Det är fråga om totaldimensionering 2030 inklusive nuvarande tjänster. Servicenätets dimensionering baserar sig på kalkylerad ökning av utrymmesbehov (se kap. 4.6) ovan nämnda princip om att till utrymmesbehovet lägga 10 % köpkraft och därmed butiksyta som härstammar från fritidsbosatta,

51 turister och trafik. Detaljhandelns utrymmesbehov 2030 är under ovan nämnda antaganden sammanlagt 85 500 våningskvadratmeter i Lovisa och Lappträsk, fördelad på följande sätt: dagligvaruhandel 22 000 m2 och specialhandel sammanlagt 63 500 m2 våningsyta. Trafiktjänsterna kan inte dimensioneras enbart utgående från kalkyler som baserar sig på köpkraft och vidstående tabell innehåller endast dagligvarornas andel av trafiktjänsternas försäljning. Restaurangtjänsterna utgör en betydande andel av trafiktjänsternas utrymmesbehov och deras dimensionering är friare än dimensionering av dagligvaruhandel. Tabell 8 Kommersiell totaldimensionering på olika områden Dagligvaruhandel, Specialhandel, Detaljhandel, Område m2-vy m2-vy m2-vy Dessutom Lovisa kärncentrum 3 500 30 000 33 500 Övriga centrumområden 5 500 0 5 500 Drottningporten 2 500 22 500 25 000 Trafiktjänster Gammelby 3 000 3 000 6 000 Trafiktjänster Forsby 500 0 500 Liljendal 500 0 500 Valkom 500 0 500 Tessjö 500 0 500 Strömfors 500 0 500 Abborofors 500 0 500 Trafiktjänster Svenskby 500 0 500 Pernå 500 0 500 Isnäs 250 0 250 Härpe 250 0 250 Lovisa sammanlagt 19 000 55 500 74 500 Lappträsk centrum 1 500 1 000 2 500 Pockar 500 7 000 7 500 Trafiktjänster Porlom 500 0 500 Lappträsk sammanlagt 2 500 8 000 10 500 Lovisanejden sammanlagt 21 500 63 500 85 000 6.2.1. Lovisa centrum Lovisa centrum är regionens kommersiella centrum 2030 och där finns ett brett urval av dagligvaruhandelns och specialhandelns tjänster. Den centrumorienterade specialhandelns tjänster placerar sig i kärncentrum, men specialhandel med skrymmande varor placeras i Drottningporten. Lovisa centrum avser i detta sammanhang kärncentrum samt nära anslutna bostadsområden såsom Fredsby, Antby, Gråberg, Märlax och Nedre stan. Befolkningen i centrum uppgick 2009 till 6 000 invånare och den uppskattas växa med 3 500 invånare till och med 2030, varvid invånarantalet i centrum skulle uppgå till 9 500 invånare. Merparten av befolkningstillväxten koncentreras till Gråbergsområdet väster om kärncentrum. Centrums kommersiella totaldimensionering 2030 är 39 000 m2 våningsyta (exklusive Drottningporten), varav dagligvaruhandel 9 000 m2-vy och centrumorienterad specialhandel 30 000 m2-vy. Lovisanejdens största dagligvaruhandelsenheter placeras nära kärncentrum, men mindre självbetjäningsbutiker placerar sig också på bostadsområden invid centrum. Storenheter för dagligvaror borde endast tillåtas i Lovisa centrum. Det är dock inte skäl att begränsa placeringen av dagligvaruhandelns storenheter till kärncentrum: till exempel placeringen av det nuvarande S-

52 market mellan kärncentrum och Drottningporten har motiverats med växande befolkning i det närliggande Gråberg. Totaldimensioneringen av Lovisa centrums detaljhandel omfattar inte restauranger och kommersiella tjänster, vilka också i regel är branscher som placerar sig i centrum, utan dessa branscher bör vid planläggningen beaktas som tillägg till detaljhandelns dimensionering. 6.2.2. Drottningporten Drottningporten är 2030 centrum för specialhandel med skrymmande varor i Lovisanejden. I den omedelbara närheten av Drottningporten bor det endast cirka 500 personer och det är inte skäl att sträva till att öka befolkningen i Drottningportens område om det reserveras för specialhandel med skrymmande varor. Det är skäl att begränsa de kommersiella tjänsterna till södra sidan av omfartsvägen (riksväg 7), det vill säga samma sida som Lovisa centrum. Avståndet från Drottningporten till kärncentrum är mindre än 2 kilometer och Drottningporten är nära ansluten till tätortsbebyggelsen i centrum. Utvecklandet av Drottningporten hotar inte tjänsterna i Lovisas kärncentrum, eftersom en tydlig branschuppdelning görs mellan Drottningporten och kärncentrum. Drottningporten konkurrerar i första hand med andra handelscentra invid riksväg 7, så som Kungsporten i Borgå. Drottningportens kommersiella totaldimensionering 2030 är 25 000 m2-vy, varav 22 500 m2-vy specialhandel med skrymmande varor och dagligvaruhandel på sammanlagt 2 500 m2-vy. Det är inte skäl att öka dagligvaruhandelns areal i Drottningporten, men nuvarande aktörers (Lidl och trafikstationerna) verksamhetsförutsättningar bör tryggas. Vid sidan av detaljhandeln fortsätter nuvarande trafiktjänster sin verksamhet, som kan vidareutvecklas tack vare ökande trafik på riksväg 7. 6.2.3. Gammelby Gammelby är ett etablerat handelsområde vars verkningsområde är stort tack vare det trafikmässigt fördelaktiga läget och verksamhetsförutsättningarna bör tryggas också i framtiden. Området erbjuder med sitt specialvaruutbud tjänster också till det närliggande Forsby, som är ett växande område där det endast finns dagligvaruhandelns tjänster. Gammelby är 2030 ett center för specialhandel och trafiktjänster vars totaldimensionering uppgår till 6 000 m2 våningsyta. Av totaldimensioneringen reserveras 3 000 m2-vy för specialhandel (specialhandel med skrymmande varor och övrig specialhandel) och 3 000 m2-vy för dagligvaruhandel. Dimensioneringen grundar sig i huvudsak på befintlig verksamhet. Dessutom tillåts trafiktjänster i området. 6.2.4. Övriga närservicecentra Målet är att trygga nuvarande närservice i Valkom, Strömfors, Svenskby, Forsby, Liljendal och Härpe. Bevarandet av närservicen i Valkom och Liljendal verkar sannolikt: befolkningen växer i båda områdena och särskilt i Liljendal finns också andra tjänster. Nuvarande befolkningsunderlag i Strömfors (600 inv.), Svenskby (500 inv.) och Härpe (200 inv.) är utmanande med tanke på lönsam butiksverksamhet. Befolkningen i Strömfors och närliggande Abborrfors förutspås växa, men den uppskattade tillväxten är relativt liten (+300 invånare till och med 2030). Bevarandet av närservicen i byarna förutsätter åtgärder av såväl kommun som företagare: invånarantalet i byarna måste fås att

53 växa (såväl fast- som fritidsbosatta) och företagarna måste vara innovativa i fråga om att skapa tjänster vid sidan av dagligvaruhandel. Målet är att det skall uppstå ny närservice i Tessjö, Pernå och Isnäs där den nu saknas. I Tessjö finns för närvarande cirka 1 000 invånare och befolkningen växer (+ 600 invånare till och med 2030). Tessjö är befolkningsmässigt det största centrum där det saknas närtjänster: Tessjös läge endast några kilometer från kärncentrum ställer dock sina begränsningar på utvecklandet av handelns tjänster. I Isnäs är den mest sannolika närserviceformen av kiosktyp som betjänar turister: befolkningen i Isnäs uppskattas 2030 uppgå till 600 personer, men det finns mycket sommarstugor i området samt mycket turister bland annat på grund av golfbanan i Rönnäs. I byarnas närservicecentra tillåts dagligvarubutik på högst 500 m2-vy. I Isnäs och Härpe rekommenderas en kalkylerad dimension på 250 m2-vy för dagligvaruhandel. 6.2.5. Trafiktjänster i Lovisa Trafiktjänsterna har i Lovisa för närvarande koncentrerats till Gammelby och Drottningporten. Utvecklandet av trafiktjänster tillåts på dessa områden i fortsättningen, men dessutom är målsättningen att det skall uppstå trafiktjänster vid den nya flerplansanslutningen till E18-vägen i Abborrfors. Trafiktjänsterna i Abborrfors kunde betjäna befolkningen i Strömfors och Abborrfors med närområden, om det visar sig vara omöjligt att trygga närservicen i Strömfors kyrkby. I trafikmässigt fördelaktiga lägen tillåts högst 500 m2-vy för dagligvaruhandel för att trygga närservicen i byarna. Dimensioneringen av restaurang- och andra trafiktjänster faller utanför ramarna för denna utredning. Småskalig specialhandel kan också tillåtas i trafikservicecentra. 6.2.6. Lappträsk centrum Lappträsk centrum är ett kommuncentrum, där man vid sidan av förvaltningstjänster vill trygga dagligvarutjänsterna, inklusive småskalig specialhandel. 2030 dimensioneras de kommersiella tjänsterna i Lappträsk centrum enligt 2 500 m2-vy, varav 1 500 m2-vy dagligvaruhandel och 500 m2- vy specialhandel. 6.2.7.Pockar Pockar är ett etablerat center för trafik- och specialvarutjänster. Investeringar i specialhandel är i Lappträsk möjliga endast i trafikmässigt fördelaktiga lägen på grund av det begränsade befolkningsunderlaget. Genom att placera ett specialhandelscentrum i Pukaron Paroni kan man utnyttja ställets etablerade rykte och förkorta lappträskbornas resor från det nuvarande. Detaljhandelns dimensionering 2030 är 7 500 m2-vy, varav specialhandel 7 000 m2-vy och 500 m2-vy dagligvaruhandel. Denna dimensionering måste kompletteras med dimensionering för restaurangoch andra trafiktjänster. 6.2.8.Porlom Målet är att trygga nuvarande närtjänster i Porlom. Områdets nuvarande befolkningsunderlag är utmanande med tanke på lönsam butiksverksamhet, även om kommunala tjänster och skolor

54 förbättrar handelns verksamhetsförutsättningar. Bevarandet av närtjänsterna förutsätter åtgärder av såväl kommun som företagare: den fasta och fritidsbosättningen måste fås att öka och företagarna måste vara innovativa i fråga om att skapa kompletterande tjänster som stöd för dagligvaruhandeln. Dagligvaruhandelns totaldimensionering rekommenderas uppgå till högst 500 m2-vy.

55 7. Konsekvensbedömning 7.1. Utgångspunkter för granskningen Konsekvensbedömningen görs utgående från två grundmodeller. Sk. Nollalternativ (0-alternativ) som beskriver en situation, där utvecklandet av markanvändningen i Lovisanejden är passivt planeringsprocessernas aktivitet fastställs utgående från olika projekt näringslivet bedömer Lovisanejden som ett icke attraktivt marknadsområde, dit man inte riktar betydande investeringar handelns efterfrågan riktas kraftigt till Borgå, Kotka, Kouvola och huvudstadsregionen. En eftersträvad modell beskriver en situation, där Lovisanejden har en aktiv roll i fråga om utvecklandet av markanvändning på landskapsnivå områdets kommersiella profil är tydlig i en triangel som avgränsas av Borgå, Kotka och Kouvola markanvändningen är aktiv planeringen beaktar näringslivets föränderliga behov i fråga om dimensionering, placeering och tillgänglighet 7.2. Konsekvenser för servicens tillgänglighet Nollalternativet utgår från en tanke på att handelns verksamhetsförutsättningar och handelns tjänster inte är föremål för aktivt utvecklingsarbete i regionen. Till exempel kan man inte trygga närservicen i byarna genom att begränsa dagligvaruhandelns storenheter. En begränsning av storenheter kan innebära att dagligvarubutikerna endast erbjuder ett basurval. Servicenivån är inte tillräcklig för moderna konsumenter vilket leder till att lojaliteten minskar. Samtidigt försämras handelns verksamhetsförutsättningar ytterligare och butiksnätet hotar att bli glesare än för närvarande. Detta leder till att det uppstår luckor i serviceutbudet i de mindre byarna och till och med i Lovisa och Lappträsks kommuncentrum. Invånarna söker sig i högre grad under veckosluten till Borgå, Kotka och Kouvola och utflödet av köpkraft ökar ytterligare. På lång sikt är dagligvaruhandelns supermarketar i Lovisanejden inte kapabla att hålla dagligvaruhandelns köpkraft kvar på området. En liknande utveckling är i nollalternativet att vänta också för specialhandelns del: inga storenheter för specialhandel byggs på grund av brist på goda affärsplatser. Specialhandelns servicenivå motsvarar som helhet inte den ökande konsumtionsefterfrågan. Sålunda tillfredsställs behoven i större centra, varvid servicens tillgänglighet försämras. Sammantaget kan man konstatera att de dagliga behoven

56 kan tillfredsställas på nära håll, men under veckosluten är man tvungen att söka sig längre bort för att sköta sina ärenden. I den eftersträvade modellen fotskrider den positiva utvecklingen av dagligvaruhandelns storenheter: butiksytan ökar och urvalet breddas i den takt som marknaden förutsätter. Köpkraften strömmar från glesbygden till Lovisa och Lappträsk centrum. Verksamhetsförutsättningarna för dagligvaruhandelns närbutiker försämras också i den eftersträvade modellen, med den positiva utvecklingen i Lovisanejden kan leda till att närservicen kan bevaras i högre omfattning än i nollalternativet. I den eftersträvade modellen ökar konsumtionslojaliteten i hela Lovisanejden bland annat genom att veckoslutsupphandlingen ökar då specialhandelns urval förbättras genom att planeringen stöder placering av stora specialhandelsenheter i området kring Lovisa infartsväg och anslutningen till motorvägen. Köpkraftens bevarande i regionen förbättrar för sin del verksamhetsförutsättningarna för specialhandelns investeringar. Då man gör upp en regional arbetsfördelning mellan centrumorienterad specialhandel och specialhandel med skrymmande varor, förbättras förutsättningarna för kommersiell utveckling av Lovisa centrum. På detta sätt förbättras servicens tillgänglighet genom att konsumenternas lojalitet ökar. I Lappträsk tryggas servicens tillgänglighet genom storenheter som stöder sig på trafikmarknadsföring, vilka i utvidgad form svarar för specialhandelsutbudet i Lovisanejdens norra delar. Särskilt i detta område kommer servicen nära i jämförelse med en situation, där alternativet är att sköta sina ärenden i Borgå eller Kouvola. Sammantaget kan man om den eftersträvade modellen konstatera, att småbutikerna finns på litet längre avstånd, de medelstora butikerna på relativt nära håll och specialhandeln på nära håll i den egna regionen. Nollalternativet innebär att närservicen försämras: såväl dagligvaruhandeln som specialhandeln finns på långt avstånd från konsumenten. En sådan struktur gynnar bilburna konsumenter som lätt kan ta sig ytter om Lovisanejden för uppköp. Vardagslogistiken för en icke bilburen konsument blir dock besvärligare än för närvarande, beroende av offentlig busstrafik. 7.3. Kundernas orientering Nollalternativet kan inte på lång sikt hålla en tillräcklig andel av dagligvarornas köpkraft på det egna området, utan inköpsresorna riktar sig särskilt under veckosluten till Borgå, Kotka och Kouvola. De stora dagligvaruinköpen under veckosluten utförs alltså på annan ort. Detta för samtidigt med sig att en stor del av specialhandeln också riktar sig till exempel till Jumalniemi, Kungsporten eller Tervaskangas. Lovisanejden uppfattas som en limbo i fråga om serviceutbud. Situationen förvärras för detaljhandeln i Lovisanejden i och med att ovan nämnda investeringar utanför regionen blir färdiga. I den eftersträvade modellen är Lovisanejden i högre grad självförsörjande med avseende på kommersiella tjänster och konsumenternas lojalitet är starkare beroende på ett bredare utbud både i fråga om dagligvaru- och specialhandel. Inköpsresorna och eurona riktar sig till den egna regionens centra.

57 7.4. Köpkraftens förskjutning I nollalternativet förskjuts köpkraften till grannregioner och till huvudstadsregionen till följd av passiv markanvändning och handelskedjornas svaga intresse för Lovisanejden. Lovisanejdens kalkylerade behov av större butiksyta förverkligas särskilt i Borgå, Kotka och Kouvola. I den eftersträvade modellen stimulerar handel, stad och planering nytt utbud och därigenom en större lojalitet för den egna regionen. 7.5. Lovisanejdens kommersiella utveckling och roll i det regionala handelsnätverket Nollalternativet innebär ett passivt grepp på handelns utveckling. Handelns investeringar förutsätter dock goda alternativa placeringsalternativ. Utan ett aktivt grepp kan inte markanvändning och planläggning producera en sådan planeringsreserv som näringslivet förutsätter. En image och bild av en näringslivsfrånvänd politik vinner utrymme i det allmänna medvetandet. Detta kunde ha vidare verkningar bland annat på företagens etableringsbeslut. I den eftersträvade modellen söker näringspolitiken i Lovisanejden växelverkan med handelns aktörer. I och med handelns nya projekt förstärks utvecklingen mot självförsörjning i fråga om handelns tjänster. 7.6. Sammandrag av strukturmodellernas konsekvenser Konsekvenser Nollalternativ Eftersträvad modell Konsekvenser för servicens tillgänglighet Hushåll utan bil Små butikernas basurval - miniminivån - försämras. Större matbutiker finns på längre avstånd. Vardagsefterfrågan tillfredsställs nära, på veckosluten måste man söka sig längre bort. Handelns service ofta tillgänglig endast med kollektivtrafik. De stora matbutikernas breda urval är relativt tillgängligt. Handelns verksamhetsförutsättningar förbättras genom att kombinera lokal efterfrågan med efterfrågan av förbifarande trafik. Småbutiker glesare, medelstora butiker relativt nära, specialhandel nära i den egna regionen. Servicens placering vid huvudtrafiklederna i närheten av centra förbättrar tillgängligheten också för hushåll utan bil. Förutsätter dock kollektivtrafik. Tjänsterna är lättillgängliga, flera alternativa inköpsställen. Ett utvecklat serviceutbud möjliggör lokala inköp som ett alternativ. Bilburna hushåll Tjänsterna i Borgå, Kotka och Kouvola relativt tillgängliga. Kundernas orientering Större andel av efterfrågan riktas till Borgå (Kungsporten) och Kotka (Jumalniemi). Lappträsks efterfrågan riktas i högre grad till Kouvola (nytt köpcenter i Tervaskangas och utvidgat Prisma). Köpkraftens förskjutning Köpkraftsflyktens ökning fortsätter. Köpkraftsflyktens ökning avstannar. Lovisanejdens kommersiella utveckling och roll i det regionala handelsnätverket Effekter på dagligvaruhandelns nuvarande nätverk Lovisas relativa roll försvagas. Östra huvudstadsregionen, Borgå, Kotka och Kouvola utvecklas kraftigt. Nätet blir glesare. Koncentration till befintliga större enheter och trafikmässigt fördelaktiga lägen. Lovisas kommersiella roll förstärks. Självförsörjningen stannar vid det nuvarande eller förbättras. Närservicen bevaras i huvudsak i de tidigare kommuncentra. Dessutom nya små enheter i trafikmässigt fördelaktiga

58 Effekter på specialhandelns nuvarande nätverk Effekter på dagligvaruhandelns konkurrens Effekter på specialhandelns köpkraft Effekter på grannkommunernas dagligvaruhandelsnätverk Effekter på grannkommunernas specialhandelsnätverk Den centrumorienterade specialhandeln koncentreras till Lovisa kärncentrum, men utbudet försämras. Specialhandelns nya storenheter placerar sig ytter om regionen. Specialhandelns köpkraftsförskjutning ytter om regionen försämrar indirekt dagligvaruhandelns storenheters konkurrenskraft. Särskilt tar detta sig uttryck i fråga om veckoslutsuppköp. Inom specialhandeln uppstår konkurrensen främst mellan de stora köpcentren i regioncentra. Lovisanejdens relativt statiska situation försämrar konkurrensmöjligheterna. Ingen skillnad mellan modellerna. Dagligvaruhandeln bygger på den närliggande befolkningens köpkraft. Om det i grannkommunerna finns ett tillräckligt befolkningsunderlag, uppstår det också dagligvaruutbud med tiden. Lovisanejdens statiska roll förbättrar grannkommunernas potential till nya projekt. Lovisanejdens köpkraft tas i beaktande vid dimensioneringen. lägen. Den centrumorienterade specialhandeln koncentreras till Lovisa kärncentrum och trafikmässigt fördelaktiga lägen i Lappträsk. Specialhandelns utbud förbättras. Ny specialhandel med skrymmande varor placerar sig i trafikmässigt fördelaktiga lägen i Lovisa och Lappträsk. Bevarandet av specialhandelns köpkraft förstärker indirekt dagligvaruhandelns storenheters konkurrenskraft. Särskilt tar detta sig uttryck i fråga om veckoslutsuppköp. Specialhandelns trafikmässigt fördelaktiga placering vid infartsvägen förbättrar självförsörjningen och förbättrar konkurrenskraften gentemot större regioner. Ingen skillnad mellan modellerna. Dagligvaruhandeln bygger på den närliggande befolkningens köpkraft. Om det i grannkommunerna finns ett tillräckligt befolkningsunderlag, uppstår det också dagligvaruutbud med tiden. Lovisanejdens aktiva roll begränsar för sin del handelns kapacitetsökning i grannkommunerna.

59 8. Slutsatser Utvecklandet av Lovisanejden begränsas till en del av Borgå, Kotka och Kouvola, vars butiker begränsar Lovisanejdens kommersiella verkningsområde. Köpkraften uppskattas växa i Lovisanejden till följd av befolkningstillväxt och ökande konsumtion, men tillväxten är dock mindre än i ovan nämnda städer. Sålunda föreligger det en fara för att handelns investeringar söker sig till Borgå, Kotka och Kouvola om inte Lovisanejden har ett aktivt grepp på utvecklingen av regionen. Det skulle förr eller senare leda till att verksamhetsförutsättningarna skulle försämras för nuvarande aktörer i Lovisanejden, då en allts större andel av köpkraften skulle rymma ytter om regionen. För att trygga Lovisanejdens livskraft bör man försäkra sig om att det finns attraktiva detaljhandelsplatser också i fortsättningen. Detaljhandeln är särskilt intresserad av Drottningportens och Pukaron Paronis områden, vilka bägge har ett trafikmässigt fördelaktigt läge i närheten av kärncentra. Det är viktigt att genom planläggning trygga möjligheterna att placera stora specialhandelsenheter i dessa områden. Om detaljhandelns aktörer inte kan anvisas plats i nämnda områden, finns det fara för att investeringarna söker sig till trafikmässigt fördelaktiga lägen i Borgå, Kotka och Kouvola. Dagligvaruhandeln kan i huvudsak utvecklas i nuvarande placeringar. I Lovisa är en placering i kärncentrum för handeln inte ett alternativ till Drottningporten: Drottningporten profilerar sig allt tydligare som ett område för storenheter och specialhandel med skrymmande varor. Sådana funktioner lämpar sig inte i kärncentrum. På grund av en tydlig branschindelning hotar Drottningporten inte utvecklandet av kärncentrum, utan kärncentrum kan fortfarande utvecklas med stöd av specialhandel och tjänster. I Lappträsk begränsas handelns investeringsbenägenhet i centrum av befolkningsunderlagets litenhet. I Pockar däremot ger trafikströmmarna en tillräcklig tilläggspotential så att investeringar kunde verkställas. Placering i kärncentrum är inte ett realistiskt alternativ för specialhandeln i Lappträsk, utan specialhandeln måste, oberoende av bransch, placeras i trafikmässigt fördelaktiga lokaler för att trygga lönsam affärsverksamhet. Med tanke på servicens tillgänglighet skulle det vara av största vikt att bevara närbutikerna. Dock fungerar många bybutiker redan för närvarande på lönsamhetens gräns med ett litet befolkningsunderlag som grund. Bevarandet av bybutikerna befrämjas främst genom att stöda byarnas livskraft i övrigt och genom att öka invånarantalet. Bybutikernas verksamhetsförutsättningar befrämjas också genom att företagarna aktivt utvecklar sin affärsverksamhet och breddar sitt serviceutbud.

60 Källor Följande statistik- och andra källor har använts: Statistikcentralen: o Rutdatabas 2009 o Befolkningsstruktur och befolkningsprognoser o Register över verksamhetsställen 2009 o Hushållens konsumtion 2006 Tuomas Santasalo Kb: o Konsumtionssiffror (Santasalo&Koskela: Vähittäiskauppa Suomessa 2008, uppdaterade uppgifter www.tuomassantasalo.fi 7.4.2011) AC Nielsen Finland Ab: o Dagligvaruhandelns butiksregister 2009 Logica Ab: o Kartbottnar Entrecon Ab: o Databas över butikskedjor (databas som insamlats som eget arbete över i Finland verksamma specialhandelskedjor) TNS Gallup Ab: o Suuri vaikutusaluetutkimus 2006 Miljöministeriets beslut YM1/5231/2008 Östra Nylands trafikstrategi 2030 KHO:n päätös linjaa ostoeuroja muualle, Loviisan Sanomat 8.4.2011 Se tex. http://www.loviisansanomat.net/lue.php?id=4831, hämtad 6.5.2011. Keskon aluetiedote, Uusimaa, 3.5.2011. K_extra Ruukki lopettaa toimintansa. Ks. http://www.kesko.fi/fi/media/tiedotteet/aluetiedotteet/uusimaa/2011/k-extra-ruukki- Ruotsinpyhtaalla-lopettaa-toimintansa/, hämtad 6.5.2011.

61 Arbetsplatssufficiens, Nylands förbunds informationstjänst 2.12.2010. http://tietopalvelu.uudenmaanliitto.fi/tyomarkkinat/tyopaikkaomavaraisuus/fi_fi/uusimaa/, hämtad 18.5.2011. Vt 7 (E18) hankekortti, Trafikverket 12.10.2010. Se http://www.kohava18.info/esitt/vt7_hankekortti_koskenkyla-loviisa-kotka_121010.pdf, hämtad 11.5.2011. Vt7 (E18) Koskenkylä-Loviisa-Kotka. Kaakkois-Suomen Elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus. Tiesuunnitelman ja tiesuunnitelmien täydennyssuunnitelman laatiminen. Rajatutkimus 2010. TAK Oy. Se t.ex. http://www.tak.fi/tiedotteet/tak-oy-julkaisi-kaksi-tutkimusraporttia, hämtad 19.5.2011. Itä-Uudenmaan matkailun tulo- ja työllisyysvaikutustutkimus 2009. Haaga-Helia tutkimuksia 3/2010. Kansallisen verkkokauppatilaston julkistus. Verkkokauppa Suomessa tammi-kesäkuussa 2010. Seppo Roponen/ TNS Gallup. 30.9.2010. Kundbelåtenhet bakom Tescos lyckade näthandel. Finsk handel 6.10.2010. Kaupan palveluverkko Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan rakennemalleissa. Uudenmaanliiton julkaisuja E 111 2010. Utkast till landskapsplan, Nylands förbund. Se http://www.uudenmaanliitto.fi/index.phtml?l=sv&s=1186 Planbestämmelser, Nylands förbund. Se http://www.uudenmaanliitto.fi/files/3718/kaavamaarakset_luonnos_6.5.2011_svenska_valmis.pdf I samband med utredningsarbetet har följande personer kontaktats: Regionchef Timo Huurtola, Nyland, Kesko Oyj Fastighetschef Jaakko Makkonen, Osuuskauppa Osla Handeslag. Projektchef Juha Laamanen, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland, Trafik och infrastruktur, Trafiksystemenheten.