Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen Landstinget Halland 2008-12-17 Tomas Ekblad Leif Johansson
Innehållsförteckning 1 Uppdrag...3 2 Syfte, metod och avgränsning...3 3 Policy och regelverk...3 4 Produktionsfakta...4 4.1 Allmänt...4 5 Ekonomi...5 5.1 Organisation...5 5.2 Förvaltningsavtal och löpande drift...5 5.3 Ekonomiskt utfall (tkr)...5 5.3.1 Jaktarrenden...6 5.4 Redovisningsprinciper...7 5.5 Stickprov...7 6 Intern kontroll...8 7 Rapportering till den politiska ledningen...8 8 Sammanfattande bedömning...8
1 Uppdrag Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av revisorerna i Landstinget Halland genomfört en granskning av landstingets förvaltning av skogsegendomar. 2 Syfte, metod och avgränsning Syftet har varit att granska hur landstinget hanterar sitt innehav av skog och mark ur ett ekonomiskt perspektiv och vilken intern kontroll, uppföljning och rapportering som sker. Granskningen har inriktats på följande frågeställningar: -Förekomst av policy, rutiner och regelverk -Kartläggning av produktionsfakta. -Praktisk hantering av skogsavverkningen -Organisation -Redovisningsrutiner -Ekonomiskt utfall för skogsförvaltningen -Uppföljning av kostnader och intäkter -Rapporter till den politiska ledningen Granskningen har endast omfattat de skogsegendomar som förvaltas av Landstinget Halland. Vi har gått igenom befintliga handlingar som rör ovanstående områden och intervjuat berörd personal på Landstingsfastigheter och Södra Skogsägarna (Södra). 3 Policy och regelverk För närvarande finns ingen antagen dokumenterad policy för skogsförvaltningen. Arbete pågår men någon färdig policy är inte beslutat av landstingsstyrelsen. I skogsbruksplanen finns beskrivet allmänna mål för skogsförvaltningen såsom naturvårdsmål, produktionsmål, mål för infrastrukturen och övriga skötselmål. 3
Övergripande mål och riktlinjer för verksamheten bör fastställas av landstingsstyrelsen. Dessa bör omfatta både rent ekonomiska mål och övriga användningsområden för markinnehavet. Exempel på definierade mål för skogsinnehavet skulle kunna vara: att främja rekreation och friluftsliv att främja god viltvård att ge ett bra ekonomiskt utbyte 4 Produktionsfakta 4.1 Allmänt Verksamhetsmått Bokslut 2005 Bokslut 2006 Bokslut 2007 Budget 2008 Produktiv skogsareal i ha 2 180 2 180 2 180 2 180 Tillväxt i m3 sk * 15 000 **Avverkning i m3 sk 10 508 75 282 18 727 10 000 *Angiven tillväxt 2008 baseras på den nya skogsbruksplanen och avser tillväxt per år över hela planperioden. **Avverkad volym avser ekonomiskt avräknad volym och ej för respektive år verkligt uttag dvs förskjutning mellan åren förekommer. Aktuell skogsbruksplan är från 2008 och har uppdaterats efter stormarna Gudrun och Per. Vid utgången av 2008 fanns det totalt drygt 380 000 m3sk på den produktiva skogsarealen. Det är inte aktuellt att förorda en försäljning av skogsmarken men ett bestånd av denna volym, vid ett tänkt värde på 450:- per m3sk, indikerar ett totalt marknadsvärde på ca 170 mnkr. 4
5 Ekonomi 5.1 Organisation Skogsförvaltningen hanteras av Landstingsfastigheter under Landstingsstyrelsen och politiskt forum är Skogsegendomsdelegationen. 5.2 Förvaltningsavtal och löpande drift Den löpande tillsynen och skötseln hanteras av Södra baserat på ett förvaltningsavtal från 1989. Det innebär att samtliga avverkningsvolymer hanteras via Södra liksom samtliga skogliga skötselåtgärder. Förvaltningsavtalet anger ett årligt förvaltningsarvode som för 2007 uppgår till 87 tkr. Utöver detta utgår sedvanliga påslag på avverkningsuppdragen vilka ej är särskilt angivna i förvaltningsavtalet. Vi konstaterar att det inte skett någon upphandling av förvaltning och skoglig skötsel. Det är inte tillåtet att ha avtal som inte är tidsbestämda. Landstinget måste därför enligt vår bedömning genomföra en upphandling enligt lagen om offentlig upphandling. 5.3 Ekonomiskt utfall (tkr) Intäkter Därav försäkringsersättning Kostnader Därav kapitalkostnad Bokslut 2005 Bokslut 2006 Bokslut 2007 Budget 2008 3 136 9 999 5 450 3 400 - - 680 2 180 397 100 374 100 1 056 100 1 800 100 Driftnetto 2 739 9 625 4 394 1 600 Totalt har landstinget erhållit 7,2 mnkr i försäkringsersättningar för stormskador varav 4.340 tkr ännu ej intäktsförts. Avsikten är att dessa intäkter ska möta framtida återbeskogningskostnader. Intäkterna består förutom av nettot på avverkningsuppdragen även av intäkter för främst nyttjanderätter (jaktarrenden, markarrenden m m). I intäkterna ovan ingår även intäkter som hanteras direkt av landstinget såsom försäkringsersättningar, intrångsersättningar och ersättningar för mobilmaster. 5
Värt att notera är att i kostnaderna ingår inte avverkningskostnader utan enbart kapitalkostnader, kostnader för återbeskogning, underhåll av infrastruktur och förvaltningskostnader. Skogsförvaltningen belastas med kapitalkostnader, i budget 2008 en internränta på 5% av bokfört värde. Skogens bokförda värde uppgår till 2 mnkr. Det årliga driftnettot bör jämföras med den årliga tillväxten enligt pkt 4.1 ovan. De under senare år förekommande stormarna, Gudrun och Per, gör att jämförelser mellan åren inte blir representativa. 5.3.1 Jaktarrenden Övriga hyresintäkter uppgår till 253 tkr för 2008. I denna summa ingår främst jaktarrenden. Landstingsfastigheter har nio st jaktarrenden. Vi har granskat arrendekontrakten och stämt av med intäktsredovisningen för de fastigheter som tillhör landstinget. Jaktarrendena varierar mellan 70:- och 100:- per ha. Avgifterna regleras årligen med konsumentprisindex. Mervärdeskatt tillkommer. De flesta avtalen är från 2002. Ett av avtalen är på 10 år och tecknat 1997. Faktureringen ska ske årsvis i förskott en månad innan förfallodagen och hanteras via Södra. Våra stickprov visar att faktureringen av ovannämnda arrendeavgifter följer upprättade kontrakt. Vår bedömning är att uttagna avgifter är relativt låga (jämfört med gällande marknadspriser) och vi rekommenderar därför en översyn av prissättningen för jaktarrenden. 6
5.4 Redovisningsprinciper Landstingets resultatredovisning är tämligen summarisk. En av grunderna är att det resultat som erhålls från Södras förvaltning endast redovisas som ett fåtal resultatposter. Landstingsfastigheters interna redovisning har hittills följt kontantprincipen dvs intäkter och kostnader redovisas först vid betalningstillfället eller när annat godtagbart externt underlag erhållits. Redovisning av upplupna intäkter och kostnader sker ej. Dock har man skjutit på intäkter för att uppnå teoretisk kvittning mot främst framtida återbeskogningskostnader. Under senare år har inga nyanläggningar skett men under 2008 har man påbörjat byggandet av en större bilväg. Någon matchning av kostnader och intäkter har inte skett hittills, vilket medfört att resultatredovisningen ej alltid återspeglat det verkliga utfallet för respektive år. Den skyldighet att återbeskoga som uppkommit i samband med de stora stormavverkningarna kommer i redovisningen att belasta de kommande åren. Så länge som landstingets redovisning presenteras tillsammans med Södras slutredovisning ser vi ingen anledning till bruttoredovisning i landstingets egen redovisning. 5.5 Stickprov Vi har stickprovsvis granskat några årsvisa slutredovisningar gällande avverkningsuppdrag samt kostnadsposter. De virkeslikvider som erhållits bedömer vi som marknadsmässiga. Avdragna avverkningskostnader bedöms som rimliga. Upparbetningskostnaderna i samband med stormen Gudrun bedömer vi som förhållandevis låga. 7
6 Intern kontroll Landstingets organisation för uppföljning av skogsförvaltningen är liten. Detta innebär att kompetensen att följa upp och bedöma är begränsad till ett fåtal personer. Kontakterna bygger till stor del på tillit till Södras förvaltningskompetens. Den begränsade organisationen ställer större krav på dokumentation av utförda kontroller och kommunikation mellan parterna. De kontroller som utförs är i huvudsak rimlighetskontroller. : Av naturliga skäl innebär en begränsad organisation vissa risker då kompetensen är begränsad till ett fåtal personer. Dessa risker ska dock vägas mot utökad organisation och kontroll. 7 Rapportering till den politiska ledningen Skogsegendomsdelegationen sammanträder vanligtvis fyra gånger per år. Sammanträdena protokollförs. Vid dessa tillfällen behandlas och lämnas information om bl a ekonomifrågor med budget, pågående verksamhet oftast med lägesrapport av representant från Södra tillsammans med exkursion i skogen, avtalsärenden, försäkringsfrågor m m. 8 Sammanfattande bedömning Vi vill sammanfatta våra synpunkter enligt följande: -Vi konstaterar att det för närvarande saknas övergripande mål och riktlinjer för skogsförvaltningen men att det pågår ett arbete inom Landstingsfastigheter med att utarbeta riktlinjer. -Vid utgången av 2008 fanns det totalt drygt 380 000 m3sk på den produktiva skogsarealen. Det är inte aktuellt att förorda en försäljning av skogsmarken men ett bestånd av denna volym, vid ett tänkt värde på 450:- per m3sk, indikerar ett totalt marknadsvärde på ca 170 mnkr. 8
-Vi konstaterar att det inte skett någon upphandling av förvaltning och skoglig skötsel. Det är inte tillåtet att ha avtal som inte är tidsbestämda. Landstinget måste därför enligt vår bedömning genomföra en upphandling enligt lagen om offentlig upphandling. - Våra stickprov visar att faktureringen av jaktarrenden följer upprättade kontrakt. Vår bedömning är att uttagna avgifter är relativt låga (jämfört med gällande marknadspriser) och vi rekommenderar därför en översyn av prissättningen för jaktarrenden. -Någon matchning av kostnader och intäkter har inte skett hittills, vilket medfört att resultatredovisningen ej alltid återspeglat det verkliga utfallet för respektive år. -De virkeslikvider som erhållits bedömer vi som marknadsmässiga. Avdragna avverkningskostnader bedöms som rimliga. Upparbetningskostnaderna i samband med stormen Gudrun bedömer vi som förhållandevis låga. -Landstingets organisation för uppföljning av skogsförvaltningen är liten. Kontakterna bygger till stor del på tillit till Södras förvaltningskompetens. Den begränsade organisationen ställer större krav på dokumentation av utförda kontroller och kommunikation mellan parterna. Av naturliga skäl innebär en begränsad organisation vissa risker då kompetensen är begränsad till ett fåtal personer. Dessa risker ska dock vägas mot utökad organisation och kontroll. 9