Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla biobränslen, livsmedel och kosmetika. Visionen är att skapa en miljövänlig och flexibel produktion. På Chalmers ägnar vi oss åt grundvetenskaplig forskning, att publicera resultaten och att undervisa. Genom att bilda Biopetrolia kan vi samla upp forskningen och kommersialisera den, säger Jens Nielsen som är professor i mikrobiell bioteknik och systembiologi på Chalmers. Biopetrolia bygger på den forskning som Jens Nielsen och hans forskargrupp på Chalmers ägnat sig åt under en längre tid. Om biobränslen och ingredienser i livsmedel och kosmetika kan tillverkas av jästceller istället för av växtdelar och kemikalier som baseras på palmolja så blir produktionen billigare och det ekologiska fotavtrycket mindre. Det innebär också att man kan förlägga produktionen till Sverige istället för i Asien. 1
Biopetrolia bildades i februari 2014 och har tio delägare, varav nio är forskare, postdoktorsforskare eller doktorander i Jens Nielsens forskargrupp. Även Chalmers är med som minoritetsägare. Det är bra att Chalmers har insyn och en möjlighet att påverka. Det skapar en sund transparens i ett läge där Biopetrolia nu är ett eget bolag, men fortfarande har väldigt täta kopplingar, samarbeten och relationer med Chalmers. Man får en möjlighet att hålla ordning och reda på ett antal komplexa frågor som alltid uppstår när man samverkar med externa företag, säger Jens Nielsen. Samarbete för att nå ut på marknaden Nu gäller det att göra verklighet av affärsidén och hitta en marknad för produkterna. Att utveckla nya processer för att ta fram avancerade biobränslen kräver stora investeringar när det gäller forskning och utveckling och för att kunna implementera resultaten. En fabrik som producerar biobränslen kostar i storleksordningen en miljard och det krävs ganska många fabriker. Det är med andra ord en jättelik investering som inte lämpar sig så bra för ett litet nystartat biotech- bolag. Däremot kan vi utveckla den grundläggande teknologin, som vi sedan kan licensiera till andra bolag med större resurser, säger Jens Nielsen. Istället för att själva satsa på de avancerade biobränslena funderar delägarna på att så småningom bilda ett eget biotech- bolag som kan producera ingredienser till livsmedel och kosmetika. Hjälp att skriva avtal I början av 2014 slöt Biopetrolia ett samarbetsavtal med ett utländskt energibolag och Chalmers. Under sommaren lyckades man dessutom sluta ett forsknings- och utvecklingssamarbete med ett bolag som tillverkar vegetabiliska oljor. Innovationsrådgivare André Kelkkanen har varit med under hela resan och deltagit i förhandlingarna där han tog fram ett avtal där de olika parternas rättigheter blev tydliga. Vi hade inte kommit så här långt utan André. Jag fick idén till Biopetrolia, men sedan ska den ju implementeras och där har vi haft ett väldigt bra samarbete med Innovations- kontor Väst. André bidrar med affärsmässig kompetens och har varit helt fantastisk när det gäller att driva den här processen framåt, säger Jens Nielsen. Pilot för nytt nyttiggörandestöd Biopetrolias nuvarande patentportfölj ägdes, administrerades och utvecklades tills nyligen av Chalmers genom Chalmers Intellectual Property Rights (CIPRAB). Avsikten är 2
att CIPRAB ska vara ett verktyg i sammanhang där immateriella rättigheter spelar en tidig och viktig roll i nyttiggörandeprocessen. Jesper Vasell på Innovationskontor Väst är en av upphovsmakarna till den nya modellen. Ibland måste forskare patentera tidigt för att inte missa en vetenskaplig publikation, men de ser inte direkt någon affärspotential för att starta ett eget bolag för att hantera ägandet av en relativt spekulativ patentansökan. Andra gånger finns det inga medel att lägga på en potentiellt väldigt värdefull patentansökan. Det kan handla om forsknings- resultat som tagits fram med hjälp av stora offentliga forskningsanslag, men där möjlig- heten att nyttiggöra minskar rejält eftersom den enskilda forskaren förståeligt nog avstår från att ta en riskfylld men förhållandevis liten kostnad i en tidig fas. CIPRAB är ett försök från Chalmers att adressera de problemen, säger Jesper Vasell. Genom CIPRAB tar Chalmers i ett tidigt skede över ägandet till patent under en förutbestämd period, där forskaren och Chalmers gemensamt försöker lista ut hur man ska gå vidare i nyttiggörandeprocessen. I slutet av perioden är det vanligt att man startar ett nytt bolag som köper patenten av Chalmers och sedan fortsätter processen med att nyttiggöra forskningsresultaten. Biopetrolia är det första bolaget som har utvecklats i det här nya stödsystemet. Mentor för unga forskare Redan från början engagerade Jens Nielsen de doktorander och postdoktorsforskarna som har varit med och utvecklat forskningen som har lett till ett antal patent. Alla som var intresserade fick en möjlighet att bli delägare i Biopetrolia. I arbetet med att starta och utveckla bolaget har Jens Nielsen fungerat som en mentor och kunnat utbilda nya entreprenörer. Det är så mycket man ska kunna som entreprenör och det lär man sig egentligen bara genom att vara med i en process. Öppenhet avgörande En del av Jens doktorander vill enbart ägna sig åt sin forskning, medan andra vill satsa på ett entreprenörskap för att det är spännande och för att deras resultat kanske kan få en bredare användning i samhället. Vi har lagt mycket tid på att säkra en hög integritet och stor öppenhet så att alla vet vad alla gör. Om det kommer nya doktorander som vill vara med och bidra i Biopetrolia så ska de kunna göra det. Den som vill fortsätta forska, men har en uppfinning som är relevant i sammanhanget kan också ha ett licensavtal med Biopetrolia och få någon form av royalty för sitt arbete, säger Jens. 3
Från jästcell till slutkund Florian David är en av de unga forskare som valde att bli delägare i Biopetrolia. När man forskar jobbar man oftast med ett litet projekt. Man har kanske en dröm om att skapa en ny bakterie eller jäst som är genetiskt framställd. Nu måste vi tänka i helt nya dimensioner som hur vi kan föra över våra forskningsresultat till marknaden och kommersialisera dem, vad som är genomförbart och vad marknaden vill ha. Vi måste tänka över hela processen, från den här lilla jästmikroorganismen ända ut till slut- kunden. Det är väldigt spännande, säger Florian David som är postdoktorsforskare. Doktoranden Paulo Teixeira tycker att det är viktigt att kunna ge något tillbaka till samhället med tanke på hur mycket skattepengar som investeras i forskning. Vi motiveras inte bara av att forska. Vi vill också göra skillnad och utveckla något som kommer till nytta i samhället. Vill vara både forskare och entreprenör Under våren deltog forskarna i en kurs på Innovationskontor Väst om hur deras forskning kan skapa värde i samhället. De diskuterade bland annat hur man pratar med potentiella kunder, hur man skapar värde och fokuserar på rätt saker. Vår plattform har många applikationer och vi skulle kunna göra många olika saker, så vi måste bestämma oss för vad vi ska satsa på. För att kunna producera i industriell och ta en produkt till marknaden skala krävs det stora investeringar. Det handlar inte så mycket om att utveckla forskningen utan om att utveckla affärsidén, göra en affärsplan och investera i patent, att inte enbart vara forskare utan också entreprenör, säger Anastasia Krivoruchko, postdoktorsforskare i Systems and Synthetic Biology Group. Än så länge vill de unga delägarna i Biopetrolia vara både forskare och entreprenörer. Om vi lyckas ta fram en riktigt bra produkt som får en marknad och bolaget går riktigt bra så kanske vi kommer till en punkt när vi måste välja vad vi ska satsa på, men just nu är vi i början av utvecklingen och det är väldigt spännande att få vara både forskare och entreprenör, säger Florian. Tänka strategiskt från början Att lyckas med integrationen av utbildning, forskning och innovation är något av en helig graal i den akademiska världen. Att Jens och hans medarbetare har lyckats, tror han beror på att han har samarbetat med industrin under många år. Jag har en ganska god känsla för vilka forskningsmässiga problemställningar som är strategiskt viktiga för industrin. Samtidigt blir det kanske inte så vetenskapligt intressant om vi jobbar alltför tätt på industrin, så det gäller att hitta något som är 4
strategiskt och grundvetenskapligt rätt, men som industrin tycker att de har användning av om fem, tio år. För att lyckas, menar Jens också att det handlar om att etablera en kultur bland studenter och unga forskare, om vilka möjligheter och begränsningar som finns. Man ska både åka på konferenser och presentera sin forskning samtidigt som man ska ha ögonen öppna för vad som skulle kunna patenteras. Den största utmaningen är att tänka strategiskt redan när man designar sitt forskningsprojekt och skriver en forskningsansökan så att man redan då ser vad man kan nyttiggöra, förutom att publicera. Industrikopplingen bidrar till grundforskning Jens drivs av att hans forskning ska skapa applikationer som är till gagn för samhället. Många tror att man gör det här för att berika sig själv, men det är en missuppfattning. Det finns inga snabba pengar i en sådan här verksamhet. Den täta kopplingen till industrin har också medfört att Jens har kunnat ta fram relevant grundforskning. Grundforskning drivs inte nödvändigtvis med ett ändamål utan för att man vill förstå hur ett system fungerar. Jag kallar det för grundvetenskaplig ingenjörsforskning efter- som ingenjörer ofta utvecklar något med relevans. Om vi kan förstå en mekanism så kanske vi kan använda den till att designa och utveckla något i framtiden. En förståelse för de industriella processerna och samarbetet med industrin gör att vi kan arbeta med ett mekanistiskt problem som industrin inte har tid med. Jens Nielsen Om fem år hoppas Jens Nielsen att Biopetrolia är ett utvecklings- bolag med ett 30- tal anställda som arbetar i Sverige. Inom tio år vill han att det finns en produktion i Sverige av ingredienser till livsmedel och kosmetikaprodukter. Vi har ett bra stöd från Chalmers och Innovationskontor Väst. Det behövs eftersom det kräver en mer långsiktig satsning än att kommersialisera forskningsresultat inom bioteknologi än inom många andra områden som IT. Mer information Vill du ha mer information om nyttiggörande av forskning? Gå till www.innovationskontorvast.se! 5