VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-04 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstads kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Eva Lindgren Medicinskt ansvarig Anna-Karin Skoglund för rehabilitering leg arbetsterapeuter Giltighetstid: 2010-02-04 2013-02-04 Revisionsansvarig: Kristina Grubb Medicinskt ansvarig för rehabilitering Ev diarienummer: Riktlinje Arbetsterapiprogram för arbete med tunga brukare Postadress: Vård- och omsorgsförvaltningen, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Västra Torggatan 16 www.karlstad.se Tel: 054-295000 Fax: 054-296110 E-post: vardochomsorgsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 Säte: Karlstad PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 5695-7244
sid 2 (16) Sammanfattning Svenskarnas medelvikt har ökat de senaste åren. Övervikt och fetma i kombination med funktionshinder kan göra att man blir det vi kallar en tung brukare. Tunga brukare kan ha problem när det gäller förflyttningar, toalettbesök och hygien, områden som arbetsterapeuter i kommunen ibland blir inkopplade på för att hjälpa till med. Patientförflyttningar är den främsta orsaken till arbetsrelaterade besvär hos vårdpersonal. För att underlätta förflyttning, toalettbesök och hygien för tunga brukare ska personal ha särskild utbildning. Hjälpmedel som används ska vara anpassade till tunga brukare. Det ska finnas gott om utrymme runt säng, rullstol och toalett med mera. Det är också viktigt att det finns gott arbetsklimat så att alla inblandade kan kommunicera med varandra. Inledning Författarna till denna skrift är arbetsterapeuter och samordnare för förflyttningsinstruktörer. I detta arbete förekommer många vanliga förflyttningar och förutsättningar, men ibland hamnar man i situationer med tunga brukare. Med tunga brukare avser vi personer som är tunga att förflytta endera på grund av fetma eller övervikt i kombination med funktionsnedsättningar. Vanlig förflyttningskunskap och vanliga hjälpmedel täcker inte behovet för att arbeta med dessa personer. Vi har haft förmånen att få en extra utbildning just inom detta område och vill göra ett vårdprogram ur arbetsterapeut (AT) perspektiv. Som arbetsterapeut med förflyttningsinstruktörsutbildning och utbildning i förflyttning för tunga brukare kommer frågan ganska naturligt, vad kan man i sin profession bidra med för att underlätta och med vilka åtgärder? Vårdprogrammet handlar om att klara av vardagen vad gäller förflyttningar, toalettbesök och hygien. Bland AT i stort är ADL-taxonomin ett välkänt instrument (1). Vi har därför använt strukturen i ADL-taxonomin för momenten förflyttning, toalettbesök och personlig hygien som utgångspunkt i vårt vårdprogram. Vi har sökt efter arbetsterapi-program och vårdprogram för tunga brukare och använt närliggande sökord både på svenska och utländska, men inte hittat något skriftligt material. Det vi hittat som närmast är ett best practice har sammanställts av National association of Bariartic Nurses (NABN) (2). Vi redovisar utdrag ur detta på sidan fem i vårdprogrammet. Vi har också hittat några vårdprogram för hur man förebygger fetma som finns sammanfattade på Socialstyrelsens hemsida (3).
sid 3 (16) För vilken patientgrupp programmet gäller Programmet gäller för tunga brukare som på grund av övervikt eller fetma har svårigheter med förflyttning, toalettbesök och personlig hygien och med behov av arbetsterapeutisk insats. Syfte och mål med framtagande av programmet Syftet med vårdprogrammet är att underlätta vardagen vad gäller förflyttning, toalettbesök och personlig hygien för tunga brukare med behov av insats från arbetsterapeut. Vårdprogrammet är främst riktat till AT, men andra yrkeskategorier kan säkert ha nytta av det. Förebyggande åtgärder Ur vårt AT-perspektiv handlar förebyggande åtgärder om att möjliggöra för brukaren att kunna utföra aktiviteter i det dagliga livet utifrån det man önskar. Det handlar även om att förskriva hjälpmedel som underlättar aktivitet samt underlättar och minskar risker för belastningsskador hos brukare och personal. Ytterligare förebyggande åtgärd är bostadsanpassning som främjar självständighet och livskvalitet. Bakgrund Orsaker till och symptom vid fetma Orsak till extrem fetma varierar. Extrem fetma kan bero på livsstil, miljöfaktorer och genetisk påverkan. Det finns flera studier som visar att fetma är ett problem som kommer att öka ytterligare, men Socialstyrelsen har uttalat sig om att det har stabiliserats (Utvalda data om övervikt globalt 4). Symptom vid fetma kan vara både fysiska och psykiska. Fysiska symptom kan vara exempelvis kärlpåverkan, diabetes, ledvärk, ödem, nedsatt lungkapacitet, smärta främst i knä och fötter. Enligt patienterna själva är det smärta som oftast hindrar aktivitet. Psykiska symptom kan vara nedstämdhet eller depression. Om man vill läsa mer om fetma finns bra information på Socialstyrelsens hemsida i Folhälsorapport för 2009 där det finns ett kapitel som handlar om fetma Folkhälsorapport 2009. De flesta personer med fetma drabbas av följdsymptom som ont i kroppen, ledvärk, artroser, osteoporos, neuropati, hjärtproblem och nedsatt lungfunktion (3). Dessa följdsymptom, gör att inte bara vikten hindrar vid att utförande av aktivitet. Kraftig övervikt gör att man kan använda sig av ett annat rörelsemönster än vad som är brukligt, till exempel kan kroppens tyngdpunker och därmed rörelsemönster vara ändrat, eller så kan fettvävnad vara placerad så att det inte går att röra sig som brukligt (5).
sid 4 (16) Orsaker till svårigheter med förflyttningar, toalettbesök och hygien vid fetma Orsaker till att det blir problem med förflyttning, toalettbesök och hygien hos tunga brukare beror på många faktorer, dels hur kroppen ser ut och vilka förmågor man har. Orsaker till problem kan också vara hur hjälpmedel är utformade och hur de kan anpassas till personen. Miljöns utformning spelar roll och hur handikappad man blir av miljön. Vår kliniska erfarenhet är att problemet beror på patientens egen upplevelse av funktionsnedsättning. Det kan vara så att omgivningen tycker att det är problem, men brukaren själv inte tycker det eftersom den inte vet att det kan vara på annat sätt. Eller att brukaren tycker att det är ett problem fast egentligen handlar det om hur man tänker. Personalen kan tycka att det är ett problem för att man är obekväm i situationen. Det är viktigt att som alltid i yrket att vara flexibel och utgå från vad som är själva problemet. Ödem gör att det kan vara svårt att ligga på rygg och att andningen hindras. Huden blir utspänd och dess elasticitet minskar. Risken ökar för hudskador vid förflyttning och placering i säng. Generellt brukar ett halvsittande vara det bästa (5,6). Kroppens utformning påverkar hur man bäst ligger i sin säng. Som kraftigt överviktig kan man ha svårt att ligga plant, då det försämras andningsförmågan. Det kan också vara så att man inte kan ligga på vänster sida för att det blir för stor påfrestning för hjärtat av tyngden. En stor fast mage gör att man inte kan ligga plant och inte heller på mage. En stor rumpa gör att man behöver extra stöd till ryggen för att ligga bekvämt (5,6). Bemötande Innehållet under ovanstående rubrik är vår översättning av innehåll i en artikel i en dansk facktidning som finns på en hemsida (4). Artikeln är en sammanfattning av dels fakta och dels intervjuer. Man kan läsa den för att få en inblick i hur det kan vara både att vara vårdgivare och vårdtagare. Det är inte det lättaste att vara den vårdare som ska hjälpa en tung brukare. Personal har ofta sina egna fördomar och deras attityd kan komma att dominera mötet. En studie i USA visar att 24 procent av personalen tror att övervikten beror på att de är misslyckade och 22 procent tror att det beror på lathet. Nästan hälften av personalen kände obehag då de skulle hjälpa en tung brukare. Det är deras eget fel, kan de inte bara ta sig samman och äta mindre, är det vettigt att vi ska anpassa oss efter dem som har valt att bli så stora? Detta är några av åsikterna som hörs. Personal upplever också frustration över att inte kunna ge den hjälp man gärna vill. Det är förödmjukande både för brukaren och för mig att det inte fanns några hjälpmedel och jag är osäker på hur jag ska tala om att vikten är ett problem.
sid 5 (16) Som hjälpbehövande är det inte heller så lätt, vikten kan inte döljas! Jag har mina egna skräckscenarier. Om jag blir mycket större än vad jag är nu, håller stolen? Håller sängen? Hur kommer de att behandla mig om jag hamnar på sjukhus, var placerar de mig då? Att magarna faller ut, att brösten hänger. Jag vet att åldern påverkar men vikten gör det ju inte bättre. Det skulle vara mycket svårt för mig att plötsligt hamna i en säng och andra skulle ta hand om mig. Det är ett skräckscenario. För att uppfylla behoven krävs att vårdgivaren har en beredskap för att ta hand om tunga brukare. Då kan man säkra upp att både den vård och omsorg som ska ges och tas emot är klargjord för bägge parter. Det behöver också finnas riktlinjer för hur hjälpmedelförsörjning går till. Personalen ska vara utbildad så att de klarar av förflyttningarna, de ska vara säkra. Personalen behöver också ha kunskap om övervikt. Då kan uppgiften lösas professionellt och personalen behöver inte vara osäker på hur uppgiften ska lösas. Personalen kan bidra till mötet blir värdigt och tryggt. Tunga brukare vill på förfrågan som alla andra bli bra bemötta så att man upplever trygghet. De önskar att det är människan och inte deras övervikt som ska vara i fokus vid första kontakt. De önskar att bli bemötta med respekt av personal som vet vilka uppgifter de ska utföra. Förflyttnings- och omsorgsuppgifter kan vara svåra att lösa. Det är viktigare i dessa fall än vanligt att ha en plan. Att ha en checklista vilka resurser har brukaren och vad behöver han hjälp med? Hur mycket personal och vilka yrkeskategorier ska delta? Finns behov av speciella hjälpmedel? Se över viktgränser noga. Hur ska uppgiften lösas? Goda råd: Var ärlig, den tunga brukaren känner väl till sin vikt och sina hinder. Informera om vad du ska göra. Tunga brukare är ofta rädda för att falla och att hjälpmedel/utrustning inte ska hålla. Var uppmärksam på ditt kroppsspråk Fakta och förutsättningar Det är viktigt att tänka på hur arbetsmiljön ser ut. Arbetsmiljöverkets föreskrifter för omvårdnadsarbete i hemmet omfattar även tunga lyft (7). Enligt arbetsmiljöverket är maxvikt att lyfta 25 kg. AFS 1990:18 (8), samt häftet Särskilt boende för äldre (9) ger viss vägledning i hur och vad man ska tänka på vad gäller utrymmen för förflyttning och hur stor plats hjälpmedel tar upp. Arbetsgivaren har ansvar för att personal har tillräcklig kunskap om både teknik och hjälpmedel enligt
sid 6 (16) arbetsmiljölagen (10). Man behöver vara fler än vad som är brukligt då man hjälper överviktiga med förflyttning (5). Den personal som ska arbeta med tunga brukare behöver extra utbildning inom området. Personalen behöver kunskap om bemötande, förflyttnings-kunskap och olika typer av hjälpmedel. Man behöver också kunskap om hur kroppens rörelsemönster och tyngdpunkter ändras av övervikten (5). I en doktorsavhandling har förflyttningsutbildning som syftar till att öka vårdpersonalens rörelsemedvetenhet, kommunikationsförmåga och förmåga att stödja patientens självständiga rörelser under patientförflyttning utvärderats (Doktorsavhandling, 11). Studierna visade att en viss del av vårdpersonalen kunde förändra arbetssätt och därmed minska fysisk ansträngning och besvär. Den norska sjukgymnasten Per-Halvor Lunde har arbetat med förflyttningskunskap sedan 1980-talet. Han har en hemsida där man kan ta del av forskning, evidens och fakta angående förflyttningskunskap förflyttningsinformation och evidens (http://www.perlunde.no/). Varken avhandlingen eller Lunde har specifikt beskrivit förflyttning av tunga brukare. Förflyttning av tunga brukare kräver omtanke och planering. Oftast när man är flera personer som ska arbeta ihop, ska man koordinera sig och fördela arbetsuppgifter i förflyttningen. Dessutom ska man överväga hur man bäst möter brukaren så att han upplever respekt och empati. Man måste också ha tillräckligt arbetsutrymme för alla arbetsmoment som ska ske och även för alla hjälpmedel. 80 cm är minimum arbetsyta på var sida av sängen. Sedan måste utrymme finnas för rullstol, duschstol med mera så att de ska kunna hanteras med brukare i. Man bör också tänka på att fler personer ska kunna arbeta runt sängen och att alla ska få plats att arbeta ergonomiskt film om arbetsutrymmen (http://www.av.se/teman/ergonomi/informationsmaterial/film/) (5). Genom att i så stor utsträckning som möjligt använda naturligt rörelsemönster och kombination med friktionssänkande hjälpmedel kan arbetsbelastningen sänkas. Läs mer om friktionssänkande hjälpmedel, Klinisk undersökning av dragkrafter (http://www.spilerdug.dk/etkigptrkkrfter). Best practice I England har en grupp sjuksköterskor som är specialiserade på övervikt, NABN, tittat på faktorer som påverkar säker vård av tunga brukare och gjort en riktlinje/best practice där de har sammanställt vad som är viktigt att tänka på (2). Enligt NABN påverkar följande faktorer säkerheten för personalen och den tunga brukaren. Brukarens förmåga att hjälpa till
sid 7 (16) förmåga att samarbeta insikt i sjukdomsbild förmåga att bära sin egen vikt förmåga att tillgänglighetsgöra sina kroppsdelar styrka i överkropp och armar förmåga till kommunikation procedurer i aktivitetsutförande Personalens utbildningsnivå påverkar också säkerheten. Råd från NABN: Var proaktiv Planlägg alla förhållanden om den hjälp, vård eller behandling som ska ges till den tunga brukaren, till exempel utrymmesförhållanden, hjälpmedel, transportvägar Gör riskvärdering, gör en checklista över hur många hjälpare man ska vara, vilka hjälpmedel som ska användas. Checklistan ska ta utgångspunkt i den tunga brukarens aktuella funktionsnivå. Utveckla en strategi för området. Arbeta tvärfackligt. Bilda en multiprofessionell grupp med särskild kunskap och utbildning om tunga brukare Gruppen ska representera hela arbetsplatsen/vårdkedjan så att alla perspektiv kommer med. Utbilda personalen som arbetar närmast Använd hjälpmedel Best practice (2) kan läsas i sin helhet på: (http://www.plambechogbogedal.dk/dokumenter/best_practice_for_safe_handling _marts_09.pdf). Åtgärdsmål Målet med de arbetsterapeutiska insatserna är att underlätta förflyttningar, toalettbesök och hygien i vardagen genom: hjälpmedel strategier för att kunna vara aktiv bostadsanpassning Åtgärder Bedömnings- och utvärderingsinstrument ADL-taxonomin är utvecklat av arbetsterapeuter för arbetsterapeuter och innefattar tre begreppsnivåer: aktivitetsområde, aktivitet och delaktighet (1). ADL-taxonomin innefattar tolv basaktiviteter, som i sin tur är indelade i delaktiviteter. Basaktiviteterna handlar om: äta och dricka, förflytning, toalettbesök, på- och avklädning, personlig hygien, övrig kroppsvård, kommunikation, resor, matlagning, inköp av dagligvaror, städning och tvättning. Det finns också utrymme att lägga till särskilda aktiviteter som är viktiga för personen. Instrumentet används
sid 8 (16) för att beskriva aktivitetsförmåga och utgår från den enklaste delen inom aktivitetsområdet till det svårare. Bedömningen kan dokumenteras i ett cirkeldiagram eller på en bedömningsblankett i ordinalskala. Instrumentet är reliabilitets- och validitetstestat. Man kan även använda ADL-taxonomin (1) för att mäta förändringar över en längre tid. Instrumentets grafiska utformning gör att det är lätt att tydliggöra resultatet för alla berörda. Instrumentet är gjort för att användas till individuell bedömning av person, men kan också användas på gruppnivå. Som komplement till ADL-taxonomin är det viktigt att veta vad patienten väger. Man kan använda en vanlig personvåg (stående eller sittande) eller våg, som klarar 200 kg, som kopplas på lyft. Behandlande åtgärder förflyttning, toalettbesök och personlig hygien Nedan följer en beskrivning av de moment som används ur ADL-taxonomin. Aktiviteten förflyttning definieras som målmedveten förflyttning av kroppen från en plats till en annan. Basaktiviteten omfattar följande delmoment: 1. Förflyttning i säng 2. förflyttning från säng till stol eller mellan stolar 3. Förflyttning från ett rum till ett annat 4. Förflyttar sig från ett våningsplan till ett annat via hiss eller trappa 5. Förflyttar sig ut och in i huset 6. Förflyttar sig i yttre närmiljö Toalettbesök definieras som att ta sig till och från toaletten samt att utföra nödvändiga toalettbestyr. Basaktiviteten från ADL-taxonomin omfattar följande delaktiviteter. 1. Utför blås och tarmtömning viljemässigt/kontrollerat. 2. Förflyttar sig på och av toalettstolen samt torkar sig i samband med toalettbesöket. 3. Ordnar klädsel och ev. hjälpmedel såsom blöjor, bindor och tvättar händerna 4. Förflyttar sig till och från toaletten. Personlig hygien definieras som att ta sej till och från tvättplatsen, tvättning av hela kroppen och håret samt torkning. Basaktiviteten från ADL-taxonomin omfattar följande delar: 1. Utför övre hygien (tvättar, händer och ansikte) 2. Badar/duschar (helkroppsavtvättning) 3. Tvättar håret 4. Tar sig till och från tvättplatsen.
sid 9 (16) Aktiviteten förflyttning i säng Generella råd runt aktiviteten förflyttning i säng Vårdsäng är anpassningsbar i höjd och ofta fyr- eller femdelad. Det ger ofta möjlighet till ett bra sittande i säng. Bredare säng än standard finns som hjälpmedel, de klarar vikt upp till 350 kg. Tänk dock på att om man arbetar vid säng så kan mitten bli för långt bort och det ger obekväm arbetsställning. Man kan sätta på en hjälpmotor om sängen ska flyttas långa sträckor. Vid arbete i säng är det viktigt att tänka på att hjulen står motsatt hur förflyttningen ska ske, då står sängen bättre kvar på sin plats. Sängen måste vara utrustad med madrasstöd för att förhindra att madrassen glider under förflyttning. Madrassen bör vara godkänd för tyngden. Det finns specialmadrasser som både tar hänsyn till tryckavlastning och kan låsas vid förflyttning då man behöver ett högre tryck och stabilare underlag. Tänk på att använda sänggrind om den inte blir ett stort hinder för personal. Ofta används sängen både som sov och sittplats. Tänk på att ha en stabil madrass och stadiga kuddar som ger god positionering. Tänk på som tidigare att ha god framförhållning och arbeta riskmedvetet. En stabil madrass hindrar också att man glider ner då man sitter på sängkant. Stöd och vändhandtag kan användas som hjälp vid vändning i säng eller då man ska komma upp på sängkant. Motor kan monteras på sängen för att göra vändning automatiskt. Dävert kan användas för att ändra läge i säng. Tänk på att hjälpmedlet och sängen ska hålla. Det är svårt att hitta kilo-angivelse från leverantörer på tillbehör till säng. Flytta alltid på det som är lättast att flytta exempelvis en tom säng eller en tom rullstol. Bestäm i förväg hur rutten ser ut. Var klar över brukarens egna resurser. Omgivningskontroll, se till att allt finns på plats och att alla är överens innan man börjar. Tänk alltid på att använda naturligt rörelsemönster så långt det är möjligt då det underlättar förflyttning och minskar belastningen. Vi har tillsammans med kommunens förflyttningsinstruktörer praktiskt provat olika typer av friktionssänkande hjälpmedel, arbetsställningar och naturligt rörelsemönster. Vi kom fram till att naturligt rörelsemönster är väldigt viktigt. Vändning i säng och förflyttning högre upp i säng Tänk på att förflyttningen fungerar bättre om den sker på så fast underlag som möjligt. En mjuk madrass eller mjuka hjälpmedel förhindrar. Glidet bör vara stumt så att det inte följer kroppens veck och gör förflyttningen tyngre. Det är
sid 10 (16) viktigt att glidet sker mellan glidytorna och att man inte riskerar skjuvskador på huden. Patientens vikt och form påverkar förflyttning. Förutom patientens vikt bör man tänka på var vikten sitter och om patienten har ödem. Vikt på magen kan göra att risken att ramla i golvet ökar. Vikt placerad på underkropp gör att vändning till sida är problematiskt samt att det kan vara svårt att lägga det ena benet över det andra. Tunga personer rullar med stor kraft, viktigt att veta att man ska flytta på sig och inte försöka hindra fall. Det är stor risk att man skadar sig själv. För att minska friktion kan man göra på många sätt Glidlakan kan användas i säng, om man använder det tillsammans med sidenpyjamas kanske man kan göra vändning själv. Glidlakan och dubbla påslakan kan användas för vändning i säng Segelduk och dubbla påslakan kan användas på samma sätt. Wendy-lätt eller Turn-sheet är hjälpmedel som bygger på principen att glidet sker mellan två friktionssänkande tyger. Speciella vändlakan kan användas, de kan fästas på lyften och man kan använda den för tunga moment, vändning i säng, högre upp i säng eller sätta på sängkant. Vändlakan kan även användas för att lyfta en kroppsdel. För positionering/lindning av tunga ben kan lyftband användas till lyften. Använd en käpp/pinne rullat i draget för att få bättre kraft. För att komma högre upp i säng, använd sängens funktioner och till exempel dävert, friktionssänkande hjälpmedel eller höj fotändan. Sätta sig på sängkant och sitta i säng Använd sängens funktioner. Utnyttja naturligt rörelsemönster så långt det är möjligt. Använd skor eller antihalk. Tänk på säkerheten och säkra upp att personen inte glider ner på golvet. Använd hjälpmedel såsom uppresningstöd att fästa på sängen eller repstege som fästs i fotändan. Använd mini-slide eller segelduk under vader eventuellt tillsammans med draglakan för att få benen över sängkanten. Använd förflyttningslakan och lyft om det behövs. Aktiviteten förflyttning från säng till stol eller mellan stolar Ställa sig upp: Använd det naturliga rörelsemönstret så långt det är möjligt. Använd sängens funktioner. Se till att ha antingen skor eller antihalk under fötterna för att förhindra glidning.
sid 11 (16) För att förhindra kläm och skjuvskador, se till att brukaren är klädd eller använder stödbandage, till exempel lindor runt ben. Uppstigning underlättas av att sitta långt fram på stolen/sängen, använd ett drag och hjälp till att gå omvänd skinkgång om hjälp behövs för att komma fram på stolen. Eller genom att draget placeras bakom rumpan, brukaren sträcker armarna över huvudet, hjälparen kan hjälpa till att dra fram rumpan när tyngden flyttas bakåt. Lyftselar och placering av lyftsele, använd dubbel segelduk och för ner selen mellan lagren. Man behöver ha breda benstöd för att få stor understödsyta. Tänk på förarbetet så att tiden i lyften blir så kort som möjligt. Polstrade benstöd på lyftselen är bekvämare men svårare att placera. Aktiviteten förflyttning från ett rum till ett annat Reducera avstånden så mycket som möjligt. Se över så att alla dörrar är tillräckligt breda för transportmedlet. Se över så att det finns tillräckligt utrymme på farvägen och särskilt att man kan komma runt hörn. Undvik ojämn golvbeläggning och lösa mattor. Det finns speciella rollatorer och gåbord som är anpassade vad gäller både bredd och höga vikter. Bure som finns i sortiment är ganska låg och kan breddas så att man kommer tillräckligt långt in. Använd lyftväst/byxa om taklyft finns. Använd taklyft/frilyft/stålyft. Oftast behövs 4-punktsbygel för att få bra sittställning i lyftet. Rullstolar finns av varierande modeller. Tänk på att anpassa väl, ha tillräckligt sittdjup, bra stöd för rygg, fotstöd bra placerade för att få bra sittande. Dynan bör vara väl avpassad vad gäller kilo och stabilitet. I aktiviteten förflyttning mellan våningsplan, förflyttning ut och in i huset samt förflyttning i närmiljö handlar våra åtgärder mest om hjälpmedel eller eventuell bostadsanpassning. Vi har sammanfattat hjälpmedel och bostadsanpassning under egna rubriker. Toalettbesök och personlig hygien Toalettbesök ska självklart helst utföras på toaletten, det finns olika hjälpmedel som underlättar toalettbesök. Om man inte klarar att gå upp på toa kan man använda hjälpmedel såsom stickbäcken, änglapotta, urinflaska. Vid användning av bäcken i säng, använd handduk för upphöjning av höft för att lättare få bäckenet på rätt plats. Personlig hygien Det kan vara svårt att komma åt i alla veck. Duschbrits kan vara rekommenderbart för att komma åt överallt.
sid 12 (16) Duschpall för extra tunga. Tänk på utformningen, även ganska smala duschpallar kan klara hög vikt. Borstar/svampar med skaft för att komma åt överallt Använd hårtork för att torka ryggen. Duschbrits kan vara alternativ för förflyttning genom att man drar över och inte behöver använda lyft. Säkerställ att hjulen är placerade i motsatt riktning mot förflyttningen Mobil dusch/toalettstol Laguna Vip finns med fällbart ryggstöd, det gör att man lättare kommer åt magvecken bättre. Använd bäcken med nedsänkt bäckengejder så att inte skinkor tar i. Hjälp av personal att placera skinkor så att det inte blir för tätt. Fristående toalettstolsförhöjning Robust ger tillräckligt utrymme för rumpa, väl tilltaget hål. Fast toalettstolsförhöjning utan amstöd har litet hål. Duschpall Robust är praktisk, nackdel: fast höjd. Vid montering av badbräda, tänk på stabiliteten och att badkaret håller för vikten. Hjälpmedelsöversikt Landstinget i Dalarna har arbetat fram en sortimentsöversikt av hjälpmedel (http://www.ltdalarna.se/templates/base 3005.aspx) för tunga brukare. Där finns fakta om mått och vikt på respektive hjälpmedel, men kommentarer om hur hjälpmedlen fungerar saknas. Under råd och riktlinjer för Värmlands samtliga kommuner samt Landstinget finns information om upphandlat sortiment, Råd och riktlinjer LIV (http://www.liv.se/halsa-och-vard/verksamheter- HoV/HHR/Hjalpmedelsservice/Riktlinjer-for-forskrivning). Hjälpmedelsinstitutet (HI) och Kicki Riefeldt har testat olika typer av hjälpmedel för tunga brukare, materialet kan köpas från HI, Hjälpmedelsinstitutet (http://www.hi.se/sv-se/publicerat/hjalpmedelsverksamhet/funktionellutvardering-av-hjalpmedel-for-personer-med-svar-overvikt-pdf-fil). Fakta angående hjälpmedel Här har vi samlat fakta om hjälpmedel som kan vara bra att känna till. Säng ScanBedco 750 klarar 185 kg och finns i standardbredd 90 cm. Övriga bredder och vikter får specialbeställas. Lyftar Det är rekommenderbart att använda taklyft till tunga brukare.
sid 13 (16) Guldmann enkla taklyft klarar 250 kg. Guldmann med dubbla motorer klarar 450 kg. Guldmanns portabla personlyft klarar 180 kg Liko XL klarar 300 kg Stålyft Sabina klarar 200 kg. Rullstolar Rullstolar som inte går att justera så mycket klarar större vikt än de komfortrullstolar som finns klarar. Etacs Cross XL klarar 150 kg och kan anpassas till de flesta brukarna Etacs Transit klarar 145 kg MeQvis Eclipse klarar 275 kg, sitsbredd max 115. REA Bellis storlek L (förstärkt gaskolv) klarar 150 kg sitsbred maxbredd 53 cm. HD Komfortrullstol klarar 160 kg, maxbredd 62 cm. Rullstolsdynor Tänk på att välja dyna som har hög densitet i skum eller välja dyna som ger stabilitet. Mobil dusch/toalettstol Mobil dusch/toalettstol Ocean XL klarar 150 kg och kan breddas vid armstöden för att få bredare sittyta. Tippbar dusch/toalettstol Laguna Vip underlättar förflyttning både i och ur stolen, den klarar 150 kg. Duschbrits Arjo duschbrits standard klarar 150 kg men den är smal. Toalettstolsförhöjning Frist toalettstolsförhöjning Robust brukarvikt 300 kg, den har bra bredd och stabila armstöd. Fast toalettstolsförhöjning Aquatec klarar 150 kg. Duschpall Duschpall Robust klarar 300 kg. Badbräda Badbräda Rufus klarar 200 kg. Generella råd angående bostadsanpassning Bostadsanpassning föregås alltid av en utredning. I boken Bygg i kapp handikapp (12) finns handfasta råd och tips för bostadsanpassning. Vad gäller tunga brukare bör man tänka litet extra på följande Dörrbredder Rullstolstrapphiss Stoltrapphiss
sid 14 (16) Ramp med räcken, rampen bör vara extra förstärkt, och kanske avsats som vilplan Använd bidètoalett med eller utan armstöd, breddningssats samt manöverpedal kan monteras på Plats för hjälpmedel och personal Toalettstolar i olika modeller exempelvis, extra sitsdjup, större hål bättre hållbarhet, vägghängd klarar större vikt Hälsoekonomiska aspekter Det finns oerhörda vinster med att minska antalet människor med övervikt i samhället. Både för personerna själva och även genom att skattemedel kan användas till andra ändamål. Det är viktigt att ge den personal som arbetar i vardagen med tunga brukare möjlighet att inte ha för tung arbetsbelastning. Vi ska arbeta för att minska belastningsskador och då är kunskap hos dem som utför arbetet en viktig del. Det finns stora vinster genom att göra rätt saker/använda rätt hjälpmedel. Diskussion Tunga brukares problem har uppmärksammats mer under de senaste åren. Massmedia, hjälpmedelsleverantörer och självupplevda erfarenheter bidrar till att vi vill veta mer. Är förflyttning av tunga brukare ett problem? Enligt Socialstyrelsens senaste folkhälsorapport har antalet överviktiga stagnerat. Självklart kommer många av de extremt överviktiga att när de blir äldre och mer funktionshindrade av sin övervikt bli mer beroende av exempelvis hjälpmedel. Men i och med att antalet stagnerat så kanske vi inte behöver se den utveckling som till exempel USA har. Vi har stött på svårigheter under arbetet. Det har varit ont om evidensbaserat material som handlar om rehabilitering. Därför har vi samlat information från många närliggande områden som ändå hör ihop med arbetsterapi. Vi har skickat ut förfrågan till kollegor men inte fått några svar och då kanske det inte finns något problem? Målet var att samla erfarenhet angående hjälpmedel för tunga brukare och att beskriva strategier för hur man lättare klarar av förflyttning, toalettbesök och personlig hygien. Resultatet blev en sammanfattning av kunskap som är användbar i praktiskt arbete. Men fortfarande saknas forskning inom ämnesområdet. Vi ser att det fortfarande finns åtgärder att göra för att underlätta. Information kan samlas på Landstinget i Värmlands hemsida. Något som också kan behövas i framtiden är ett kit med hjälpmedel för tunga brukare som kan lånas ut i Värmland. Vi ser också att vi som arbetsterapeuter kan arbeta mer med att via
förflyttningsinstruktörerna förmedla kunskap ut till övrig omvårdnadspersonal angående bra arbetssätt vid tungt arbete/tunga arbetsmoment. sid 15 (16)
sid 16 (16) Referenser 1. Törnquist K, Sonn U. ADL-taxonomin: en bedömning av aktivitetsförmågan. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2001 2. McGinley LD, Bunke JA. Best practice for safe handling of the morbidly obese patient. Bariatric Nursing and Surgical Patient Care 2008;3:259-262 (http://www.plambechogbogedal.dk/dokumenter/best_practice_for_safe_ Handling_marts_09.pdf) [Hämtad 2010-02-01] 3. Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2009. Västerås: Edita Västra Aros, 2009 (http://www.socialstyrelsen.se/folkhalsa/sjukdomar/endokrinasjukdomar/fe tma) [hämtat 2010-02-01] 4. Plambech & Bøgedal. Udvalgte data pa overvagt og svar overvagt. (http://www.plambechogbogedal.dk/dokumenter/udvalgte data paa overvaegt.pdf) [Hämtad 2010-02-01] 5. Reifelt K. Förflyttning med övervikt: en skrift om hur omvårdnad och förflyttningar kan anpassas till människor som har en funktionsnedsättning till följd av extrem fetma. Göteborg: Hjälpmedelscenter Väst, 2008 6. Forflyt.dk. Tillgängligt från: (http://forflyt.dk) [Hämtat 2010-02-03] 7. AFS 1998:01 Belastningsergonomi 8. AFS 2009:02 Arbetsplatsens utformning 9. Särskild boendemiljö för äldre. Arbetsmiljöverket: Enheten för byggverksamhet och arbetsplatsutformning, 2007 10. Arbetsmiljölagen (1977:1160) 11. Kindblom K. Movement awareness and communication in patient transfer and educational intervention. Stockholm: Karolinska Institutet, 2009 (http://diss.kib.ki.se/2009/978-91-7409-346-9/thesis.pdf) [Hämtad 2010-02-01] 12. Svensson E. Bygg i kapp handikapp. Svensk byggtjänst, 2008