Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder

Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder

Detta dokument kommer att revideras kontinuerligt. På uppdrag av Programgrupp Barn, Landstinget i Jönköpings län Reviderat maj 2007 Reviderat okt 2009 Carin Oldin Ingela Hall Karin Jönsson Per-Erik Åbom Ing-Marie Einemo Linda Frank Therese Eklöv Annika Lind Agneta Robsahm Christina Fåhraeus Ragnar Jonsell Barnläkare Skolsköterska Distriktsläkare Smittskyddsläkare Smittskyddssjuksköterska Hälso- och sjukvårdsavdelningen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Barnhälsovårdsöverläkare Psykolog Barnläkare Barnläkare Fastställd i: Programgrupp barn, september 2005 Reviderat februari 2006, maj 2007, okt 2009

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 1 SYFTE... 1 MÅLGRUPP... 1 1. Anamnes:...2 3. Basal infektionsutredning (enl. rekommendation av smittskyddsöverläkare Per-Erik Åbom 200503, reviderat maj 2007, okt 2009)...3 5. Överföring till Folktandvården...4 SAMTALSUNDERLAG INFÖR HÄLSOUNDERSÖKNING AV FLYKTINGBARN... 5 Bilaga: Riktlinjer för vaccination av barn/ungdomar från andra länder (Komplettering och anpassning till det svenska vaccinationsprogrammet)

Bakgrund Artikel 2 i FN:s barnkonvention säger att alla barn har samma rättigheter och lika värde, ingen får diskrimineras. I artikel 24 står det att alla barn har rätt till hälso- och sjukvård. I dokumentet Nationell samsyn kring hälsa och den första tiden i Sverige, utgivet av Integrationsverket 2004, anges att asylsökande barn och gömda barn har samma rätt till sjuk- och tandvård som de barn vilka är bosatta i Sverige. Barn och ungdomar som kommer till Sverige, för att stanna permanent eller för en längre tid, har behov av en hälsoundersökning så snart som möjligt efter ankomst. Man betonar också att ett angeläget förändringsområde är att initiera och utveckla en fortsatt samverkan kring barns bästa. Barn under 18 år omfattas således nationellt av samma rättigheter som svenska barn och följer barnhälsovårdens, skolhälsovårdens och folktandvårdens basprogram. I dokumentet Nationell samsyn kring hälsa och den första tiden i Sverige, anges som ett angeläget förändringsområde att förbättra informationen till asylsökande och andra nyanlända om rätten till hälso- och sjukvård. Landstinget i Jönköpings län har avgiftsfri hälso- och sjukvård för barn. Barntandvård är också avgiftsfri för barn. Det gäller barn och ungdomar t o m det kalenderår man fyller 19 år. Beträffande tandvård för asylsökande ungdomar som har fyllt 18 år, sker debitering enligt gällande tandvårdstaxa. Flyktingbarn som är svårt sjuka eller funktionshindrade kan få statlig ersättning för vård och omsorgsinsatser. Vid kostnader som under en 12- månadersperiod överstiger 60 000 kr utgår under vissa betingelser ersättning från staten. (SIFVERT). Undantag från denna huvudregel gäller vid vård av utländska medborgare, t ex turister, vid planerad vård för utlandssvenskar samt vid vaccinationer som tas inför en utlandssemester. Se avgiftshandboken. Syfte 1. Bedöma om allvarlig ohälsa finns och söka tillgodose individens eventuella behov av omedelbar vård. 2. Hindra spridning av allmänfarliga sjukdomar, genomgång av vaccinationsstatus. 3. Information till familjen om hur svensk barnhälsovård, sjukvård och tandvård fungerar. Underlätta fortsatt kontakt med barnhälsovård, skolhälsovård och folktandvård. Målgrupp 1. Flyktingbarn/asylsökande med eller utan förälder. 2. Anknytningsbarn, som kommer till förälder som redan finns i Sverige. 3. Barn som immigrerar till Sverige med en eller två föräldrar. 4. Adoptivbarn. 1

Behovet och omfattningen av hälsoundersökning varierar beroende på vilket land barnet kommer ifrån. Barn från Skandinavien, Centraleuropa, USA, Canada, Australien och Nya Zeeland behöver normalt ingen hälsoundersökning. Ofta behöver man dock ta ställning till vaccinationsordination. Barnhälsovård respektive Skolhälsovård har då ansvar för en sådan vaccinationsordination. Med hänvisning till ovanstående har dessa målgrupper rätt till kostnadsfri hälsoundersökning inom landstinget. För grupp 1 och 2 kan ersättning sökas från Migrationsverket. Information om rutiner finns i landstingets avgiftshandbok. (Flyktingsamordnare i kommun/ migrationsverket kan ge information om ersättning är berättigat i individuellt fall.) Hälsoundersökning Hälsoundersökning skall erbjudas inom rimlig tid. Alla barn har rätt att börja skolan inom 2 veckor efter anmälan om skolstart, och vi rekommenderar att alla skolbarn hälsoundersöks samt att laboratorieutredningen är klar före skolstart. Obs! genomförd hälsoundersökning är dock inte ett krav för skolstart! Familjen skall informeras om att hälsoundersökningen är kostnadsfri. Undersökningen är frivillig men rekommenderas. En auktoriserad tolk skall beställas till besöket. I första hand rekommenderas tolk på plats för att underlätta kommunikationen till barnet, telefontolk i undantagsfall. Om det är möjligt rekommenderas ett första möte med en sjuksköterska, som kan ta upp en första anamnes och beställa rekommenderad provtagning inför läkarbesöket. Som vägledning vid detta besök kan Samtalsunderlag inför hälsoundersökning av flyktingbarn användas (se s. 5). Förskolebarn (5 år och yngre) skall undersökas på barnläkarmottagning, journalkopia till BVC. Skolbarn (6 år och äldre) skall undersökas på vårdcentral, journalkopia till skolhälsovård. Adoptivbarn undersöks på barnläkarmottagning. Barnhälsovård respektive skolhälsovård tar hand om fortsatt uppföljning av hälsa, tillväxt och vaccinationsprogram med undantaget att BCG och Hepatit B inte ges inom skolhälsovården. Dessa vaccinationer får istället ges på vårdcentral. Vid såväl sjuksköterske- som läkarbesök är det viktigt att fånga ev. tidiga svåra upplevelser. Man bör ha en beredskap för att erbjuda stöd I hälsoundersökningen bör följande delar ingå: 1. Anamnes: Socialt; uppgifter om barnets familj, syskon. Språk. Barnets tidigare skolgång. Föräldrars utbildning. Aktuell social situation, ev. trångboddhet, socialt nätverk. Tidigare svåra upplevelser. Medicinsk historia; graviditet och förlossning, neonatalperioden. Sjukdomar, ev. läkemedel, tidigare tandvård. Hereditet, allergi, trauma, tandvärk eller andra besvär från mun och tänder. Tidigare utveckling inkl syn, hörsel och tal. Tillväxt, inkl 2

kostanamnes - ensidighet, ev. undernäring. Kvinnlig omskärelse (närma dig ämnet med ödmjukhet, tänk på HUR frågorna ställs). Bedömning av vaccinationsstatus. Se dokument Riktlinjer för vaccination av barn/ungdomar från andra länder:http://www.lj.se/info_files/infosida35506/riktlinjervaccination.pdf Det förekommer att barn och ungdomar är såväl över- som undervaccinerade. Kontroll av vissa vaccinationstitrar, framför allt tetanus/difteri, kan ge vägledning men är ingen rutinåtgärd. Vid osäkerhet om vaccionationsstatus bör man ordinera grundvaccinering. Undersökande läkare ansvarar för att barnets vaccinationsstatus gås igenom och med utgångspunkt från detta skrivs en ordination för fortsatt vaccinationsprogram för det enskilda barnet. Som hjälp kan man använda sig av den ordinationsmall som finns som bilaga till dokumentet Riktlinjer för vaccination av barn/ungdomar från andra länder, se länk ovan. För asylsökande barn/ungdomar, där man befarar utvisning, är det extra viktigt att snabbt se över vaccinationerna och fylla på med de vacciner som saknas. Dessutom bör man ge skriftlig information till vårdnadshavarna. Aktuella internationella vaccinationsprogram kan hämtas från WHO vaccinepreventable diseases: monitoring system 2010 global summary - National vaccines schedules. Information om olika länders vaccinationsprogram genom åren finns tyvärr inte tillgängligt. 2. Medicinskt status Basalt status, inkl tandstatus, samt mer riktat status utgående från uppgifter i anamnes. Längd och vikt. Undersökningen skall tillsammans med anamnesen innefatta en utvecklings- och tillväxtbedömning. Är barnet åldersadekvat? Är barnet i behov av rehabiliteringsinsatser? Finns ärr efter tuberkulosvaccination? Om BCG-ärr finns skall man inte vaccinera om. 3. Basal infektionsutredning (enl. rekommendation av smittskyddsöverläkare Per-Erik Åbom 200503, reviderat maj 2007, okt 2009) UNDERSÖKNING BARN UNDER 5 ÅR BARN 5-17 ÅR Blodstatus Ja Ja HbsAg Ja Ja Anti HBs Om barnet uppges vara vaccinerat RPR Ja Ja HIV Ja Ja Om barnet uppges vara vaccinerat Faecesmikroskopi Ja Ja Faecesodling, Endast vid symtom Endast vid symtom eller annan odling PPD 2TU Ja Ja Lungröntgen Ja Ja om PPD mer än 10 mm 3

Övrig provtagning görs beroende på anamnes och fynd enligt läkarens bedömning. Barn och ungdomar som kommit från länder med högre tuberkulosincidens än Sverige bör snarast efter ankomsten undersökas beträffande tuberkulos. På barn > 6 månaders ålder skall tuberkulintest alltid göras före ev. BCG-vaccination. Bedömning: om indurationens (förhårdnadens) diameter är < 6 mm (= negativ) erbjuds vaccination om barnet/ungdomen inte är tidigare vaccinerad. Vid diameter > 10 mm (= positiv reaktion) görs individuell bedömning av undersökande läkare i samråd med infektionsläkare. Tuberkulintest med PPD skall kunna göras inom primär- och barnhälsovård. Lokala rutiner bör utarbetas. För mer utförliga rekommendationer och kontraindikationer för vaccination var god se ovan nämnda Riktlinjer för vaccination. Se även Socialstyrelsens Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. PKU kan övervägas, fram för allt på barn < 1 år, men även på barn och ungdomar till 18 års ålder. Observera att familjen skall informeras om att barnet då kommer i ett nationellt register! 4. Överföring till Barnhälsovård/ Skolhälsovård En journalkopia skall så snart som möjligt skickas till respektive barnhälsovård/ skolhälsovård samt till barnhabiliteringen vid behov. Denna skall innehålla en hälsobedömning, vilket även innefattar en utvecklings- och tillväxtbedömning. Undersökande läkare ansvarar för att ett vaccinationsschema bifogas. Barnhälsovård eller skolhälsovård ombesörjer sedan fortsatta vaccinationer, med undantaget att BCG och Hepatit B inte ges inom skolhälsovården. Dessa vaccinationer får istället ges på vårdcentral. Vissa Barnavårdscentraler, med erfarenhet för detta, ger BCG. Hörsel- och synkontroll sker sedan inom BHV/SHV. BVC-sjuksköterskan bör göra ett hembesök. Om skolsköterskan har möjlighet att göra ett hembesök i familjen är det värdefullt. 5. Överföring till Folktandvården En skriftlig rapport om aktuellt tandstatus samt tillämpliga delar av hälsoundersökningen skickas så snart som möjligt till respektive folktandvårdsklinik. 4

Samtalsunderlag inför hälsoundersökning av flyktingbarn (Ta upp de för sammanhanget relevanta områdena) Namn: Födelsedatum: Nationalitet: Språk: Mors namn: Sysselsättning: Fars namn: Ålder: Ålder: Sysselsättning: Syskon: (namn och födelseår) Aktuellt boende: Anhöriga i Sverige/nätverk: Tidigare social situation: Tidigare svåra upplevelser: Hereditet: Graviditet, förlossning, neonatal: Tidigare sjukdomar: 5

Läkemedel: nu och tidigare Allergi: Tid utveckling: syn, hörsel, tal, tillväxt, kostanamnes: Barnets tidigare skolgång Aktuellt: Sömn Mat Kamratrelationer Fritidssysselsättning Fysiska traumata Aktuella symtom/beteendeförändringar, sjukdomar: Tidigare tandvård: Aktuell Tandvärk eller andra besvär från mun och/eller tänder: Ja Nej Familjen samtycker till att vi skickar journalkopior till BHV/SHV Familjen samtycker till att vi skickar meddelande till folktandvård 6