MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING B Å S T A D S K O M M U N Ö V E R S I K T S P L A N 0 8

Ramböll Sverige AB Översiktsplan för Båstads kommun Båstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning Malmö 2007-11-13 Reviderad Båstad 2008-07-14

Båstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för Båstads kommun Datum 2007-11-13 Reviderad 2008-07-14 Uppdragsnummer Utgåva/Status PÅLSTAM YLVA Reviderad efter utställning av Planavdelningen Båstads kommun Ramböll Sverige AB Isbergs gata 3 211 19 Malmö Telefon 040-10 54 00 Fax 040-10 55 10 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

Innehållsförteckning 1. INLEDNING...1 1.1 BAKGRUND...1 1.2 MILJÖBEDÖMNING...1 1.3 AVGRÄNSNING...3 2. SAMMANFATTNING AV ÖVERSIKTSPLANEN INNEHÅLL...3 3. NOLLALTERNATIVET...4 4. MILJÖKONSEKVENSER...5 4.1 MILJÖBALKENS KAP 3, 4 OCH 7 OMRÅDEN...5 4.2 MILJÖKVALITETSMÅL...8 4.3 MILJÖKVALITETSNORMER...19 4.4 FOLKHÄLSOMÅL...20 5. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN...21 6. BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING I KOMMANDE DETALJPLANERING...21 7. UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNIG...22 Bilagor 1. Utdrag ur miljöbalken 6 kap 12 i

1. Inledning Båstad kommun ska året om vara attraktiv att bo och verka i, bygga på tradition och förnyelse, präglas av småskalighet, god miljö, omtanke och generositet. Våra verksamheter skall baseras på våra naturliga förutsättningar samt präglas av mångfald och god kvalitet. Båstads kommuns vision. 1.1 Bakgrund En översiktsplanen ska enligt plan och bygglagen, PBL, redovisa kommunens långsiktiga syn på användningen av mark- och vattenområden, utveckling och bevarande av bebyggelsemiljöer samt hur riksintressen och miljökvalitetsnormer ska tillgodoses. Den 21 juli 2004 infördes i miljöbalken, kap 6 11-18, krav på miljöbedömning av översiktsplaner. En miljöbedömning innebär att en analys av planens miljökonsekvenser ska ingå i planarbetet under hela planprocessen. Arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan påbörjades hösten 2002. Ett planprogram färdigställdes till november 2003 och ställdes ut för samråd två månader vid årsskiftet 2003-2004. I samband med utställningen hölls ett offentligt möte där ca 50 personer deltog. Samråd om planprogrammet skedde innan krav på en miljöbedömning infördes i miljöbalken. Följaktligen gjordes ingen miljökonsekvensbeskrivning eller avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningens innehåll med länsstyrelsen och berörda grannkommuner. Miljöfrågorna har dock varit en aktiv del i planarbetet och i den samrådshandling av översiktsplanens som blev klar i november 2005 ingick en konsekvensbeskrivning, bilaga Konsekvensanalys Båstads kommuns översiktsplan 05, där planens sociala och ekonomiska konsekvenser samt miljökonsekvenser inklusive en bedömning av planens uppfyllelse av miljökvalitetsmålen behandlades. Samrådshandlingen ställdes ut för samråd i tre månader i början av 2006. Översiktsplanen reviderades och kompletterats med avseende på inkomna yttranden drygt 150 stycken. Båstads kommun gav inför utställningen av översiktsplanen Ramböll i Malmö uppdraget att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplanen. Arbetet har utförts under oktober/november 2007. Efter utställningen av översiktsplanen, vilken genomfördes i början på 2008, har de yttranden som inkommit under utställningen sammanfattats i ett Utlåtande. Några av synpunkterna under utställningen rör denna MKB varpå MKB:n har reviderats något. Dessa revideringar har gjorts av Planavdelningen Båstads kommun. 1.2 Miljöbedömning Enligt 4 kap 2a i plan och bygglagen ska bestämmelserna i 6 kap 11-18 i miljöbalken, MB, tillämpas om planen kan antas medföra en betydande miljöpå- 1 av 1

verkan. Det innebär att en översiktsplanen i princip alltid ska miljöbedömas. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Vad är en miljöbedömning. Det är benämningen på den processen i vilken miljökonsekvensbeskrivningen utarbetas. I miljöbedömningen ingår att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning upprättas och resultatet av den och samråden bekantas i beslutsprocessen samt att information om beslut lämnas. Det första steget i miljöbedömningen är att avgränsa innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen, d v s bedöma vilka intressen som planen kan komma att medföra en betydande miljöpåverkan för och därmed vilken omfattning och inriktning miljökonsekvensbeskrivning bör få. Samrådet ska därför ske i ett tidigt skede med länsstyrelsen och berörda grannkommuner om angränsning av innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen (6 kap 13 MB). Kommunens ställningstagande om avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen och förslag till miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i översiktsplanens samrådshandling. Så har inte skett för Båstads kommuns översiktsplan, eftersom arbetet påbörjades två år innan kravet på miljöbedömning infördes i miljöbalken. Vid utställningen ges ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter på miljökonsekvensbeskrivning. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning kommer att bifogas utställningshandlingen av översiktsplanen. När översiktsplanen antagits ska kommunen i en särskild sammanställning redovisa hur miljöaspekterna har integrerats i planen och hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samråd har beaktats, skälen till att planen har antagits i stället för de alternativ som varit föremål till övervägande samt vilka åtgärder som ska vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan (6 kap 16 MB). En miljökonsekvensbeskrivning ska identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som översiktsplanens genomförande kan antas medföra. Rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd ska också identifieras, beskrivas och bedömas. (6 kap 12, se bilaga 1). En miljökonsekvensbeskrivning ska innehåll de uppgifter som är rimliga med hänsyn till bedömningsmetoder och aktuell kunskap, planens innehåll och detaljeringsgrad, allmänhetens intresse samt till att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövning av andra planer, i en fördjupad översiktsplan, detaljplan eller i en tillståndsprövning av en verksamhet (6 kap 13 MB). MKB ska även ange hur planen påverkar möjligheten att uppfylla den sexton miljökvalitetsmålen eller om målen motverkas. Likaså ska planförslagets förverkligande av folkhälsomålen redovisas. 2 av 2

1.3 Avgränsning I avsnittet ovan beskrivs processen för en miljöbedömning där en miljökonsekvensbeskrivning för en översiktsplan tas fram. Av naturliga skäl - eftersom planarbetet påbörjades två år innan föreskrifterna i plan och bygglagen har inte processen för föreliggande miljökonsekvensbeskrivning följd denna tågordning. Miljökonsekvensbeskrivning har också tagits fram under en relativt kort period i oktober/november 2007. Miljökonsekvensbeskrivningen är en del av översiktsplanen. För beskrivning av förutsättningar och planens innehåll hänvisas till planbeskrivningen, del II kapitel Planeringsförutsättningar, del III kapitel Nulägesbeskrivning och Förslag till utvecklig för respektive delområde samt bilagorna Landskapsanalys, Förordnanden och Riksintressen. Föreliggande MKB omfattar en kortfattad sammanfattning av översiktsplanen innehåll, riksintressen, Natura 2000-områden och övriga förordnanden. Därefter beskrivs planens miljökonsekvenser för: et Miljöbalkens kap 3, 4 och 7-områden, d v s riksintressen, naturreservat, strandskydd, Natura 2000-områden Miljökvalitetsmål, de nationella och regionala Miljökvalitetsnormer Folkhälsomål Vidare ges sammanfattning av planens betydande miljöpåverkan, behov av miljöbedömning i kommande detaljplaner samt förslag på uppföljning och övervaknig. Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver eller analyserar inte alternativ till planens förslag av planens planerade bostadsområden, verksamhetsområden, utredningsområde reningsverk etc. Alternativt till bebyggelseutveckling har dock utretts under planarbetets gång. Det visar bl a skillnaden i samrådshandlingens förslag och utställningshandlingens förslag. Miljökonsekvensbeskrivningen anger istället vilka framtida detaljplaner som man redan idag kan antas behöva miljöbedömas. (se kapitel 6) 2. Sammanfattning av översiktsplanen innehåll Båstads kommun är en landsbygdskommun präglad av jordbrukets byggnader och marker, en industrikommun samt en fritids och turistkommun. Allt detta präglar kommunens bebyggelsestruktur. Bjärehalvön har en attraktiv miljö för boende, rekreation och friluftsliv främst på grund av det vackra landskapet med närheten till havet. Kommunen har ett strategiskt läge i en expansiv region med ett stort bebyggelsetryck. Bjärehalvön har härigenom unika natur- och kulturmiljövärden att förvalta och samtidigt stora anspråk på förändring. 3 av 3

Översiktsplanen omfattar en utveckling av bebyggelse, trafikstruktur, grönstruktur, teknisk försörjning och bebyggelsereglering. Bebyggelsetillskott planeras där det finns möjlighet att utveckla bra kollektiva trafikstråk. Den nya bebyggelsen koncentreras främst till de två planerade järnvägsstationerna Båstad/Hemmeslöv och Förslöv. En bebyggelseutveckling planeras även i de fem övriga historiska tätorterna, Förslöv, Grevie, Västra Karup, Torekov samt Östra Karup som alla ligger längs föreslagna busslinjer. Därutöver föreslås en mindre utbyggnad eller komplettering i samhällena längs den södra och norra kusten samt en del mindre byar. Järnvägen genom Hallandsåsen medför förbättrade tågförbindelser och en möjlighet till utveckling i kommunen. Banverket kommer att bygga en station i Båstad/Hemmeslöv och kommunen planerar även för en station i Förslöv (eventuellt även en station i Grevie). En inre kustväg föreslås som knyter samman Båstad/Hemmeslöv med Laholm. Nya cykelvägar planeras för att binda samman kommunens olika delar, bl a förslås att nuvarande järnvägsstråk genom Sinarpsdalen görs om till en cykelväg när tunneln tas i anspråk om inte järnvägen i stället behövs för ny form av spårbunden passagerartrafik Grönstrukturen planeras att utvecklas genom tillskapande av nya grönstråk som binder samman de viktiga kärnområdena med tätorternas områden för närrekreation. De viktigaste naturområden är koncentrerade till Hallandsåsen, Sinarpsdalen, kustzonen och Hallands Väderö. 3. et En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt miljöbalken innehålla en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. Ett nollalternativ ska inte förväxlas med nuläget utan bör spegla en trolig utveckling som kan syfta till att i tidigt skede analysera alternativa utvecklingar. Vad ett et kan tänkas innehålla är också en viktig fråga vid avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen och som bör diskuteras vid samrådet av översiktsplanen. Det kan i många fall vara svårt att beskriva hur en kommun kommer att utvecklas om inga av de förslag som tas upp i översiktsplanen genomförs. I utgångspunkterna för översiktsplanen diskuteras olika bebyggelsestrategier som utgår från att optimera utbyggnaden efter möjligheten till kollektivtrafikförsörjning, befintliga strukturer, natur-, kultur- och jordbruksintressen eller efterfrågan. Det är en analys av olika alternativa utvecklingar. 4 av 4

I denna miljökonsekvensbeskrivning har vi antagit att et innebär att det inte sker någon tillväxt i kommunen av ny bebyggelse för bostäder och verksamheter och att inga nya anläggningar uppförs för turistnäringen. Här kan man diskutera två varianter. Variant 1 innebär att den det påbörjade bygget av järnvägstunneln genom Hallandsåsen slutförs och att tågstationer byggs i norra Båstad samt i Förslöv. Variant 2 innebär att tunnelbygget avbryts och tågen fortsätter att gå på den befintliga järnvägen genom Sinarpsdalen. 4. Miljökonsekvenser 4.1 Miljöbalkens kap 3, 4 och 7 områden Båstads kommun omfattas av flera riksintressen som i stort täcker hela kommunens yta. Det är riskintresse för naturvård, riksintresse för friluftsliv/rörligt friluftsliv och för kustzonen samt riksintresse för kulturmiljövård. Stora delar av områdena längs kusten är Natura 2000-områden och naturreservat, se sid 28 eller 141-149 i översiktsplanen. Under 1970-talet när den fysiska riksplaneringen påbörjades och områden av riskintresse togs fram, användes många gånger den grova pennan. Avgränsningen gjordes ofta längs en befintlig väg eller vid befintlig bebyggelse. Man kan därför inte med säkerhet säga att ny bebyggelse strax utanför ett område av riksintresse medför en mindre påverkan än om bebyggelsen legat inom riksintresset. 4.1.1 et innebär ingen ny bebyggelse eller övriga anläggningar i dessa områden och medför således ingen ytterligare påverkan på riksintressen, Natura 2000 eller naturreservat. 4.1.2 Riksintresse för naturvård, 3 kap 6 MB I Båstads kommun finns två områden av riksintresse för naturvård, N1 Bjärehalvöns kustområden samt Hallands Väderö och omgivande vattenområden och N3 Hallandsåsen. Riksintressena omfattar till ytan stora områden som innehåller en mångfald av områden med högt biologiskt och kulturhistoriskt värde. Översiktsplanens föreslagna områden för ny bebyggelse ligger strax utanför riksintressena, förutom tre områden i Kattvik som ligger inom delområdet N1b Kusten Torekov Båstad. En betydande miljöpåverkan i N1 Bjärehalvöns kustområden och N3 Hallandsåsen, innebär att dess kärnområden påverkas negativt. Det kan vara att strandängar, kustnära betesmarker, geologiska formationer, ljunghedar, skogsområden, åsens sluttningszoner eller andra värdefulla biotoper bebyggs, omvandlas eller att sambanden mellan dem störs. 5 av 5

Avgränsningen av ett riksintresse, kan som ovan sagts, var grovt utförd. Man kan därför inte med säkerhet säga att ny bebyggelse strax utanför ett område av riksintresse medför en mindre påverkan än om bebyggelsen legat inom riksintresset. Den nya bebyggelsen som föreslås är framtagen med en bred landskapsanalys som underlag för att få en skonsam och väl anpassad placering och för att minimera påverkan på riksintressena. Grundtanken är att bebyggelsen ska växa från de befintliga byarna inåt landet och inte breda ut sig längs kusten. Översiktsplanens förslag till nya utbyggnadsområden bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan. Men det är svårt att på denna översiktliga nivå i planeringen helt entydigt konstatera att så är fallet. I den fortsatta detaljplaneringen bör därför en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som underlag för bedömningen. Riksintresse för rörligt friluftsliv/friluftsliv och kustzon, 4 kap 2, 4 MB Kap 4 i miljöbalken omfattar områden med geografiska bestämmelser, d v s särskilt utpekade områden. Kullaberg och Hallandsåsen med angränsande kustområden, 4 kap 2, omfattar i stort hela Båstads kommun. Riksintresset Kustzonen, 4 kap 4 omfattar hela kusten från Brofjorden i Bohuslän till Simpevarp i Småland och täcker följaktligen hela Skånes kustområden. I områden avsatta enligt 2 ska turismen och friluftslivets intressen, främst det rörliga friluftslivets, särskilt ska beaktas vid bedömning av tillåtligheten av exploateringsföretag. I områden avsatta enligt 4 får fritidsbebyggelse endast komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om särskilda skäl föreligger får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna. Den föreslagna utbyggnaden är koncentrerad till redan befintlig bebyggelse och kan inte sägas hindra det rörliga friluftslivet. Översiktsplanen bedöms därför inte medföra en betydande miljöpåverkan på riksintressena avsatte enligt 4 kap. De tre områdena sydöst om Kattvik ligger dock inte i anslutning till befintlig bebyggelse och kan därmed komma att hindra det rörliga friluftslivet. Detta bör prövas i en detaljplan (jfr bestämmelser för kustzon). Riksintresse för kulturmiljövård, 3 kap 6 Inom kommunen finns fyra områden av riksintresse för kulturmiljön: K32, Båstad, stadsmiljö med prägel av medeltid och 1900-talets rekreationsliv, K33, Salomonhög St. Nötte, fornlämningsområde präglat av ett stort antal bronsåldershögar, K34 Gröthögarna Segeltorp, fornlämningsmiljö med gravröse i synnerligen monumentalt läge samt bymiljö från 1800-talet samt K35 Dags hög, Fornlämningsmiljö med Skånes och en av landets största gravhög. De föreslagna utbyggnadsområdena ligger ej inom område av riskintresse för kulturmiljövården. Översiktsplanen bedöms därmed ej medföra en betydande miljöpåverkan för kulturmiljön. De föreslagna utbyggnadsområdena i Grevie, liksom hela den befintliga bebyggelsen i byn Grevie, gränsar till område K33 Salo- 6 av 6

monhög Stora Nötte. Vid fortsatt planläggning bör en bedömning av bebyggelsens eventuella påverkan på riksintresset göras. Natura 2000, 7 kap 28 MB Natura 2000-områdena följer i stort kustlinjen från Stora Hult i söder till Hovs hallar i norr, Hallands Väderö, Hallandsåsens norrsluttning, Ledtorpet, Lya ljunghed och Ädelmossen, Lyabäcken samt Slottet. Områdena överlagras/täcks av de områden som är av riksintresse för naturvård. Samma resonemang som ligger till grund för bedömningen av riksintresse för naturvård kan framföras för Natura 2000, se ovan. Även om de föreslagna bebyggelseområdena ligger utanför Natura 2000-omårdena, så kan ny bebyggelse påverka områdenas värden. Det går därför inte i detta läge av planeringen entydigt konstatera om den nya bebyggelsen medför en betydande miljöpåverkan eller ej. Inför fortsatt planläggning bör en miljöbedömning göras av detaljplaner som ligger i anslutning till ett Natura 2000-område. I miljöbedömningen ska särskilt utredas att bebyggelsen inte medför en betydande miljöpåverkan för Natura 2000- områdenas flora och fauna. Naturreservat 7 kap Inom kommunen finns åtta naturreservat. Dessa utgör i stort samma områden som är avsatta som Natura 2000-områden. Samma bedömning som för Natura 2000-områden kan framföras, se ovan. Inför fortsatt planläggning bör en miljöbedömning göras av en detaljplanen som ligger i anslutning till ett naturreservat. Strandskydd 7 kap 13-18 I Båstad kommun råder strandskydd med 300 meter från strandlinjen längs havet och 100 meter kring bäckar. Översiktsplanen påverkar inte strandskyddet och bedöms inte innebära en betydande miljöpåverkan. Landskapsbildskydd Landskapsbildsskydd råder i stora delar av kommunen och avgränsas i princip av de områden som är synliga mot kusten från vägen mellan Båstad och Torekov och vägen mellan Grevie och Torekov och samt områden kring järnvägen genom Sinarpsdalen. De föreslagna utbyggnadsområdena längs kusten ligger alla inom området för landskapsbildsskydd. Skyddet innebär att det är förbjudet att utan länsstyrelsens tillstånd uppföra byggnader som inte är för jordbrukets behov. Översiktsplanens utbyggnadsområden är framtagna med en detaljerad landskapsanalys som underlag för att få en skonsam och väl anpassad placering. Grundtanken är att bebyggelsen ska växa från de befintliga byarna inåt landet och inte breda ut sig längs kusten. Den nya bebyggelsen kommer därmed inte att skymma nya sträckor av landskapet. I det fortsatta planarbetet måste dispens för att uppföra bebyggelse sökas hos länsstyrelsen. 7 av 7

4.2 Miljökvalitetsmål Regering och riksdag har fastställt 16 miljökvalitetsmål som syftar till att vi till nästa generation ska kunna överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. För Båstad kommun är miljömål 14 Storslagen fjällmiljö inte relevant. Arbetet med miljökvalitetsmål vilar på fem grundläggande värden. En ekologisk utveckling ska: Främja människors hälsa Värna biologisk mångfald och andra naturvärden. Ta tillvara de kulturhistoriska värdena. Bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga Trygga god hushållning av naturresurser. För att uppfylla miljökvalitetsmålen är ansvaret fördelat på olika nivåer, på ett internationellt perspektiv, ett nationellt perspektiv, ett regionalt perspektiv och ett lokalt perspektiv. Vissa av målen kan man arbeta helt konkret med på lokal nivå medan andra mål kräver internationella och nationella politiska styrmedel för att infrias. Begränsad klimatpåverkan är ett sådant mål. Införandet av biltullar i storstäder, där det finns goda möjligheter för kollektivtrafik, och en utbyggnad av järnvägstrafiken för att underlätta långväga resande och transporter skulle kraftigt minska halterna av koldioxid och andra växthusgaser. I en kommun som Båstad finns inte samma möjlighet för kommuninvånarna att åka kommunalt och det är heller inte ekonomsikt försvarbart att bygga ut en sådan omfattande kollektivtrafik. En utveckling och utbyggnad av nya bostadsområden och verksamhetsområden i Båstad kommun kommer att innebära ökad biltrafik. Men utvecklingen är viktig för kommunen ur ekonomisk och social synpunkt. 4.2.1 Mål 1 - Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Nationell nivå De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008 2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Länsnivå För Skåne har delmålet preciserats till att energianvändningen per capita skall minska med fyra procent till år 2010 jämfört med år 2002. El producerad från förnybara energikällor i Sverige skall öka med 10 TWh från 2002 års nivå till år 2010. För Skåne innebär detta 2 TWh el. 8 av 8

et innebär ingen ytterligare utbyggnad och därmed ingen ökad trafik eller nya bostäder som behöver uppvärmning. På sikt innebär det ingen hållbar utveckling i kommunen om områden för nya bostäder och verksamheter inte kan tillskapas i kommunen. Variant 1 av et, d v s tågtunneln genom Hallandsåsen färdigställs med stationer i Båstad och i Förslöv, arbetar i riktning mot att uppfylla miljökvalitetsmålet. Fler kommuninvånare ges möjlighet att resa med tåg till arbete och övriga aktiviteter inom och utanför kommunen. Variant 2, tunnelbygget avbryts och befintlig järnväg används, arbetar inte i riktning mot att uppfylla miljökvalitetsmålet. Kommuninvånarna blir mer bundna till bilåkande. behandlar inte uttryckligen klimatfrågor. En energiplan har tagits fram som inte formellt har antagits. I denna anges riktlinjer för hur energianvändningen ska effektiviseras, bl a att användningen av fossila bränslen ska minskas och användningen av biobränslen samt förnybara energikällor som sol och vind ska ökas. Växthusgaser genereras från biltrafik, flyg, båttrafik, industrier, uppvärmning av hus. I dag är bilismen, det vill säga personbilar och olika typer av tunga fordon, den stora källan till luftföroreningar. Biltrafik står för en stor del av koldioxidutsläppen. De föreslagna utbyggnadsområdena är i stort lokaliserade till befintliga byar, vid planerade tågstationer och längs busslinjer. Därmed finns en möjlighet att resa kollektivt. Båstad kommun är en kustkommun där vindkraftsverk skulle kunna ersätta en del av energibehovet. Kommunens stora natur- och kulturvärden gör dock att det finns få lämpliga områden för utbyggnad, endast ett litet område på Hallandsåsen markeras i översiktsplanen. Översiktsplanen medför en ökning av biltrafiken genom att nya bebyggelseområden föreslås, därmed kan man säga att den inte verkar i riktning mot att uppfylla miljökvalitetsmålet. Det som verkar i riktning mot att uppfylla miljökvalitetsmålet är att den nya bebyggelsen planeras i befintliga tätorter och byar - men en koncentration till stationslägena i Båstad och Förslöv - i anslutning till befintlig service samt längs busslinjerna. Det innebär att det ges en möjlighet till kollektiv resande. En utbyggnad av cykelvägnätet verkar också i riktning mot att uppfylla miljökvalitetsmålet. 4.2.2 Mål 2 Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Nationell nivå Det finns sex delmål som behandlar halter av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon, flyktiga organiska ämnen, partiklar och Bens[a]pyren. 9 av 9

Länsnivå För Skåne innebär detta att utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) skall ha minskat till 21 000 ton. (Regionaliserat mål) et innebär ingen ytterligare utbyggnad och därmed ingen ökad trafik eller nya bostäder som behöver uppvärmning. Variant 1 av et, d v s tågtunneln genom Hallandsåsen färdigställs med stationer i Båstad och i Förslöv, arbetar i riktning mot att uppfylla miljökvalitetsmålet. Fler kommuninvånare ges möjlighet att resa med tåg till arbete och övriga aktiviteter inom och utanför kommunen. Variant 2, tunnelbygget avbryts och befintlig järnväg används, arbetar inte i riktning mot att uppfylla miljökvalitetsmålet. Kommuninvånarna blir mer bundna till bilåkande. Idag är bilismen, det vill säga personbilar och olika typer av tunga fordon den stora källan till luftföroreningar. Cirka 40 % av kvävedioxidutsläppen kommer från biltrafik. Miljöavdelningen i kommunen gjorde i februari-mars 2006 mätningar som visar att luften i kommunen är bra med låga halter av föroreningar. Förekomsten av polyaromatiska kolväten (PAH), lättflyktiga kolväten och kväveoxider mättes. Analysen visade på låga halter i samtliga fall, nära de lågriskvärden som Institutet för miljömedicin tagit fram, samt långt under de miljökvalitetsnormer som finns. Båstads kommun har relativt liten trafik över kommunen, få industrier och kvaliteten på luften beror i hög grad på luftmassor som kommer in från Centraleuropa, båttrafiken i sundet samt fordonstrafiken på E6:an. Luften var som sämst nära E6:an samt i områden där man eldar mycket ved. En utbyggnad av bostäder och verksamheter innebär att bilismen kommer att öka. Utbyggnadsområdena ligger dock koncentrerade till befintliga orter och byar, vid järnvägstationer och busslinjer, vilket ger förutsättningar för ett kollektivt resande. Vid utbygganden i Östra Karup, Båstad/Hemmeslöv kan gas användas för uppvärmning. Naturgas ger mindre utsläpp av svaveldioxid än olja. Naturgas är ingen förnybar energikälla men verkar mer i riktning att uppfylla miljökvalitetsmålet än oljeeldning. Översiktsplanen verkar inte i riktning mot att uppfylla miljökvalitetsmålet frisk luft. Planen omfattar en ökad bebyggelse och relativt spridd bebyggelse trots ambitionen av koncentration vid tågstationer, vilket medför en ökning av luftföroreningar med dagens vanliga teknik för uppvärmning och drivmedel av fordon. 4.2.3 Mål 3 Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Det som förorsakar försurningen av mark och vatten är utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk. Svaveldioxid, kväveoxider och ammo- 10 av 10

niak är de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Den största delen av de försurande ämnen som faller ner över Sverige har förts hit med vindarna från andra länder. Nationell nivå På nationell nivå finns fyra delmål som behandlar försurning av sjöar och vattendrag, skogsmark, utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Länsnivå År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 60 000 ton. För Skåne innebär detta att utsläppen av svaveldioxid till luft skall ha minskat till 5 600 ton. I et sker ingen bebyggelseutveckling som genererar en öka biltrafik. möjliggör en bebyggelseutveckling som medför en ökning av biltrafiken. Samtidigt ges möjligheten till att åka kollektivt med bil och buss samt cykel. Se även under mål 1 och mål 2. Översiktsplanen har ingen möjlighet att påverka de luftföroreningar med försurande ämnen som förs till kommunen från omgivande landsdelar och länder. Översiktsplanen har inte den detaljeringsgrad som krävs för att kunna bedöma hur miljökvalitetsmålet uppfylls. 4.2.4 Mål 4 - Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Nationell nivå På den nationella nivån finns åtta delmål som behandlar kunskap och information, minskning av, urfasning av kemiska ämnen samt åtgärder för efterbehandling av förorenade områden. Länsnivå Delmålen finns utvecklade och kvantifierade för Skåne. Ingen utbyggnad sker för verksamheter och industrier. Översiktsplanen har inte den detaljeringsgrad som krävs för att kunna bedöma hur miljökvalitetsmålet uppfylls. Detta miljökvalitetsmål kan bedömas bättre i tillståndsprövningar för verksamheter. 4.2.5 Mål 5 - Skyddande ozonskikt Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UVstrålning. 11 av 11

Ämnen som bryter ned ozonskiktet är t.ex. vissa klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC). CFC och HCFC finns i bl.a. kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och skumplast. Även utsläpp av partiklar och vattenånga från flygplan som flyger på hög höjd påverkar ozonskiktets tjocklek, liksom halten av växthusgaser i atmosfären. Nationell nivå Ett delmål finns framtaget av riksdagen: År 2010 skall utsläppen av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. Länsnivå Det finns ingen specificering på länsnivå. Ingen utveckling av bebyggelseområden och områden för verksamheter sker. I variant 1 ges möjlighet för en större övergång från biltrafik till tågtrafik vilket innebär en minskning av utsläpp av växthusgaser. Översiktsplanen har inte den detaljeringsgrad som krävs för att kunna bedöma utsläpp av klorerade lösningsmedel. Planen innebär en utbyggnad av bostäder och verksamheter som i sin tur generar en ökad biltrafik och utsläpp av växthusgaser. 4.2.6 Mål 6 - Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och från radioaktiva ämnen i marken och vår egen kropp. Nationell nivå Det finns tre nationella delmål som behandlar halter av radioaktiva ämnen som släpps ut från verksamheter, att antalet årliga fall av hudcancer samt risker med elektromagnetiska fält identifieras. Länsnivå Samma delmål som på nationell nivå. - Elektromagnetiska fält uppstår kring järnvägens kontaktledningar när tåg passerar. Översiktsplanen har inarbetat erforderliga skyddsavstånd till järnvägen. All planläggning föregås av radonmätning och eftersom endast ett par områden på träffast bedöms inte markradon vara ett stort problem. Kända områden finns redovisade i planen. Översiktsplanen bedöms verka i riktning mot att uppfylla miljökvalitetsmålet. 12 av 12

4.2.7 Mål 7 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Nationell nivå Det finns fyra nationella delmål som anger att utsläpp av fosfor, kväve och ammoniak år 2010 ska minska med 20, 30 respektive 15 % från 1995 års nivå samt att utsläppen av kväveoxider till luft ska ha minskat till 148 000 ton. Lokal nivå Kväveutsläppen till Skånes kustvatten skall senast år 2010 ha minskat med minst 25 procent motsvarande cirka 4 500 ton till nivån 12 400 ton. För att klara delmålet måste utsläppen minska med minst 1 500 ton från jordbruket (motsvarande ca 12 procents minskning av sektorns utsläpp), 4 ton från skogsbruket (motsvarande cirka 5 procent av sektorns utsläpp), 1 500 ton från kommunala avloppsreningsverk (motsvarande ca 50 procents minskning av sektorns utsläpp), 400 ton från industrin (motsvarande ca 60 procents minskning av sektorns utsläpp), 30 ton från enskilda avlopp (motsvarande ca 10 procents minskning av sektorns utsläpp) samt 50 ton via luftnedfallet (motsvarande ca 10 procents minskning). Dessutom måste våtmarker anläggas på strategiska platser i jordbrukslandskapet i sådan omfattning att kvävetransporten minskar Senast år 2010 skall utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå till 51 700 ton. Det innebär för Skåne att utsläppen av ammoniak från jordbruket skall ha minskat med 20 procent till 8 200 ton. Senast år 2010 skall utsläppen av kväveoxider till luft uppgå till högst 22 200 ton. Jordbruket står för stor del av övergödningen. Båstad kommun har ett intensivt jordbruk med en koncentration av potatisodling och grönsaksodling. Översiktsplanens förslagna utbyggda grönstruktur och anläggandet av beträdor kan medföra att läckage av fosfor och kväve kommer att minska. En bidragande orsak till övergödning är hanteringar gödningsämnen inom jordbruket. Reglering av gödnings- och bekämpningsmedel i jordbruket kan inte ske i en översiktsplan. 4.2.8 Mål 8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Nationell nivå 13 av 13

Det finns fem nationella delmål som behandlar åtgärdsprogram för skydd av natur- och kulturmiljöer samt restaurering av vattendrag, upprättande av vattenförsörjningsplaner, utsättning av djur och växter och åtgärdsprogram för hotade arter. Länsnivå Samma delmål som på nationell nivå. et omfattar ingen restaurering av vattendrag. Förutom en sjö i Båstads tätort och Stensån finns inga större vattendrag i Båstads kommun. Översiktsplanen anvisar områden för anläggning av skyddszoner och våtmarker kring dessa vattendrag. Från Hallandsåsen rinner ett antal mindre bäckar. De omfattas alla av ett strandskydd på 100 meter på båda sidor om bäcken. Översiktsplanen verkar i riktning mot att uppfylla miljökvalitetsmålet levande sjöar och vattendrag. 4.2.9 Mål 9 Grundvatten av bra kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Nationell nivå Det finns tre delmål som behandlar skydd av grundvatten förande geologiska formationer, grundvattennivåer samt rent vatten för drickvattenförsörjning. Länsnivå Samma delmål som på nationell nivå. Inget ytterligare skydd av grundvattentäkter. Översiktsplanen verkar i riktning mot att uppfylla miljökvalitetsmålet grundvatten av bra kvalitet. I planen anges skyddsområden för vattentäkt. Befintlig bebyggelse ligger av historiska skäl ofta inom dessa. Det finns en gradskillnad beträffande skyddsbehov och åtgärder mellan ett yttre och ett inre täktområde. Ny föreslagen bebyggelse finns alltid utanför inre skyddsområde. Vid Västra Karup antas täkten komma att få allt mindre betydelse. 4.2.10 Mål 10 - Hav i balans Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. 14 av 14

Nationell nivå Det finns sju nationella delmål som behandlar skyddsvärda marina miljöer, kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap, hotade arter. Bifångster, uttag och återväxt, buller och andra störningar och utsläpp av olja och kemikalier Länsnivå Samma delmål som på nationell nivå. Verkar i riktning mot att uppfylla miljökvalitetsmålet. I Båstad är nästan hela kustområdet avsatt som Natura 2000-områden eller naturreservat vilket ger ett lagstadgat skydd av skyddsvärda marina miljöer, kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap, hotade arter. Samma konsekvenser som för et. 4.2.11 Mål 11 Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Nationell nivå Det finns fem nationella delmål som syftar till att ta fram en strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sumpskogar, skydd av våtmarker samt åtgärdsprogram för hotade arter. Länsnivå Det nationella delmålet om anläggning och återskapande av våtmarker innebär för Skåne att minst 2 500 hektar våtmarker och småvatten skall anläggas, återskapas eller vara beslutade på strategiska platser i odlingslandskapet till år 2010 med utgångspunkt från år 2000. Ytterligare minst 2 500 hektar våtmarker bör planeras och snarast anläggas. Potentiellt värdefulla våtmarker utanför landskapet, till exempel myrar och sumpskogar skall återställas. Inga nya våtmarker kommer att anläggas. Översiktsplanen verkar i riktning mot att uppfylla miljökvalitetsmålet myllrande våtmarker. De värdefulla våtmarkerna som finns i kommunen har inarbetats i planen, ingår i naturreservat, förslag till naturreservat eller Natura 2000-område. De åtgärder som föreslås vid Stensås bidrar också positivt till att skapa våtmarker. 4.2.12 Mål 12 Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 15 av 15

Nationell nivå På nationell nivå finns fyra delmål som behandlar långsiktigt skydd av skogsmark, förstärkt biologisk mångfald, skydd för kulturmiljövärden och åtgärdsprogram för hotade arter Länsnivå Det nationella delmålet förstärkt biologisk mångfald har för Skåne preciserats till att: År 2010 skall antalet gamla/grova träd ha ökat med minst 10 procent. Mängden hård död ved ska öka med minst 40 procent och därmed uppgå till minst 3,0 skogskubikmeter per hektar och vara högre i de områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Andelen lövved skall utgöra minst 30 procent av volymen. Arealen äldre lövrik skog skall minst bibehållas. Arealen gammal skog skall bibehållas och vara högre i de delar av Södra Götaland där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Arealen mark föryngrad med lövskog skall öka och arealen ädellövskog ska öka med 200 hektar per år i Södra Götaland. Utgångspunkten för delmålet är skogstillståndet 1998. Därutöver har ett regionaliserat delmål införts som behandlar skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara. Senast år 2005 har samtliga kommuner som äger skog antagit policyer för sitt skogsbruk på egna marker där det bland annat framgår hur skogarna skall skötas med avseende på rekreation och friluftslivets intressen. Senast 2010 har områden av särskilt intresse för rekreation och friluftsliv utpekats samt överenskommelser gjorts med berörda skogsägare. Mål och strategier för skötsel av dessa områden har lagts fast i samverkan med markägare. Medför ingen ny utbyggnad i skogsområden. Översiktsplanen verkar i riktning mot att uppfylla miljökvalitetsmålet levande skogar. De värdefulla skogsmiljöerna som finns identifierade i kommunen har inarbetats i översiktsplanen. De omfattas tillstora delar av naturreservat, förslag till naturreservat, Natura 2000 och landskapsbildsskydd. 4.2.13 Mål 13 Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Natur- och kulturvärdena i dagens odlingslandskap är resultatet av att människan har brukat jorden under flera tusen år. I dag hotas de av den ökade specialiseringen och nedläggningen av jordbruk. Därför behöver odlingslandskapet värnas. 16 av 16

Nationell nivå Det finns sex delmål som omfattar ängs- och hagmarker, småbiotoper, kulturbärande landskapselement, växtgenetiska resurser och inhemska husdjursraser, åtgärdsprogram för hotade arter samt kulturhistorisk värdefulla byggnader. Länsnivå Delmålen är specificerade för Skåne vad gäller vilka växter och husdjursarter som ska säkerställas. Ingen ny bebyggelse uppförs på jordbruksmark. Båstads kommun är en landsbygdskommun som präglas av ett småskaligt jordbruk. För stora delar av jordbruksmarken råder skydd för landskapsbilden. De gamla utmarkerna längs kusten kräver betet för att behålla sina natur- och kulturvärden. Sambete av djur från olika gårdar är inte längre vanligt eller möjlig p g a smittorisk mellan djurbesättningar. Olika typer av EU-bidrag kan stimulera jordbruk i riktning mot att uppfylla miljökvalitetsmålet. Kulturbärande element som stengärdesgårdar är skyddade. innebär att jordbruksmark tas i anspråk för ny bebyggelse. För övrigt gäller samma konsekvens som för et. 4.2.14 Mål 15 God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Målet omfattar ett brett område och kan sägas vara en sammanfattning av flera av de övriga målen. Delmålen anger bl a att den byggda miljön ska ge skönhetsupplevelser och att de kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap ska värnas och utvecklas till att boende ska ha tillgång till natur- och grönområden, områden för lek, rekreation, lokal odling samt frihet från buller, tillgång på solljus, rent vatten och ren luft. Nationell nivå På nationell nivå finns sju delmål som beskriver vilket planeringsunderlag som ska tas fram, identifiering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, antalet bullerstörda människor, hantering av avfall, energianvändning m m i byggnader samt god inomhusmiljö. 17 av 17

Länsnivå För delmål 3, Buller har för Skåne följande delmål angivits: För att bevara bullerfria områden skall infrastrukturplaneringen förhindra ytterligare fragmentering av landskapet och använda redan existerande korridorer i stället för nya där landskapet är förhållandevis opåverkat av buller. et innebär ingen ny utbyggnad och bedöms därmed inte verka i riktning mot att uppfylla god bebyggd miljö. Kommuninvånare ges ingen möjlighet att förändra sitt boende. Översiktsplanen ambition och mål är att skapa en god boendemiljö. Båstads kommun har en sådan natur- och kulturmiljö som ger förutsättningar för en god boendemiljö. Planen tar till vara dessa värden. Genom att koncentrera bebyggelsen till befintliga tätorter och byar kan värdefulla naturområden sparas. Nya grönstråk skapas som binder samman tätortsnära rekreationsområden med viktiga kärnområden för natur- och friluftsliv. Kommunen genomkorsas inte av vägar med stora trafikvolymer, förutom E6 där bullerskyddsåtgärder är vidtagna för Östra Karup. Bullernivåerna bör dock utredas vid framtagande av detaljplaner för ny bebyggelse. Järnvägen kommer att gå i tunnel genom Hallandsåsen och därmed minskas järnvägens påverkan. Förslöv, Segelbäcksstrand och Ängelsbäcksstrand är störda av buller från flygtrafiken till Ängelholms flygplats. Inga nya bostadsområden är föreslagna i områden som är påverkade av flygbuller som orsakas av hittills gällande beräkningar och flygbuller och tillstånd. Ändring av flygverksamheten i Ängelholm har emellertid lett till nya bedömningar där kommunen och Luftfartsverket inte har samma uppfattning. Planen lägger ingen ny bebyggelse under buller från flygplatsens mest frekventa Boeingplan, däremot under buller från de mindre frekventa och antaget utgående MD 80-planen. Frågan måste prövas i vidare detaljplaneläggning där den är aktuell. 4.2.15 Mål 16 Ett rikt växt och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Nationell nivå De tre delmålen behandlar hejdad förlust av biologisk mångfald, minskad andel hotade arter och hållbart nyttjande. Länsnivå För Skåne finns inga regionala delmål. 18 av 18

Båstads kommun har en stor andel naturmark avsatt som naturreservat och Natura 2000 områden. I dessa områden säkerställs den biologiska mångfalden. Ett rikt växtliv i övrig jordbruksmark och skogsmark beror till stor del på hur markägaren bedriver jordbruk respektive skogsbruk. Kommuninvånarna har god tillgång till fina naturområden. Översiktsplanen innehåller förslag på nya naturreservat och utredningsområden för nya naturreservat. Om de genomförs innebär det ytterligare stärkning av växtoch djurlivet. Ett rikt växtliv i jordbruksmark och skogsmark beror till stor del på hur markägaren bedriver jordbruk respektive skogsbruk och regleras inte i översiktsplanen. För övriga konsekvenser, se et ovan. 4.3 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett styrmedel i det svenska miljöarbetet som regleras i miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. Normer meddelas normalt av regeringen för att miljömål ska uppnås, för att åtgärda miljöproblem i Sverige eller för att vissa EGdirektiv ska kunna genomföras. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för luftkvalitet omfattande kvävedioxid, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly och partiklar, för fisk- och musselvatten samt för buller. 4.3.1 Miljökvalitetsnorm för utomhusluft, SFS 2001:527 Miljökvalitetsnormer för luft omfattar kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM20) och ozon. Normen anger tim-, dygnsoch årsmedelvärden för dessa ämnen i utomhusluften. E6:an är i dag den mest trafikerade vägen med över 15 000 fordon per dygn. Under sommaren ökar dock trafiken betydlig i Båstad. Inga beräkningar har dock funnits tillgängliga för bedömningen av luftföroreningar. Planförslag Miljöavdelningen i kommunen gjorde i februari-mars 2006 mätningar som visar att luften i kommunen är bra med låga halter av föroreningar. Förekomsten av polyaromatiska kolväten (PAH), lättflyktiga kolväten och kväveoxider mättes. Analysen visade på låga halter i samtliga fall, nära de lågriskvärden som Institutet för miljömedicin tagit fram, samt långt under de miljökvalitetsnormer som finns. Båstads kommun har relativt liten trafik över kommunen, få industrier och kvaliteten på luften beror i hög grad på luftmassor som kommer in från Centraleuropa, båttrafiken i sundet samt fordonstrafiken på E6:an. Luften var som sämst nära E6:an samt i områden där man eldar mycket ved. Trafikökningen till följd av den föreslagna nya bebyggelsen är inte av den omfattningen så att den medför att miljökvalitetsnormerna för frisk luft överskrids. I övrigt, se et ovan. 19 av 19

4.3.2 Miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten, SFS 2001:554 Det är från ekologisk och ekonomisk synpunkt nödvändigt att skydda fiskpopulationer mot utsläpp av sådana föroreningar i vatten som kan leda till att vissa arter minskar i antal eller helt dör ut. Syftet med miljökvalitetsnormen är därför att skydda eller förbättra kvaliteten på sötvatten så att fiskbestånden upprätthålls. Stensån finns för upptagen i Naturvårdsverkets förteckning över fiskevatten som ska skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. et innehåller inga åtgärder för Stensån. Planförslag Översiktsplanen förslår att en sjö Klarningen - återskapas längs Stensån. Sjön kommer att bidra till en bättre vattenkvalitet nedströms. 4.3.3 Miljökvalitetsnorm för omgivningsbuller, SFS 2004:675 Miljökvalitetsnormerna för buller innebär att kommuner med fler än 250 000 invånare skall kartlägga bullernivåerna 2006 och utifrån kartläggningen utarbeta åtgärdsprogram. År 2011 kommer även kommuner med mer än 100 000 invånare att omfattas. En sådan kartläggning görs på en strategisk nivå, ej i detaljplan. Invånarantalet i Båstads kommun är mycket mindre än 100 000 och därmed är kartläggning ej aktuellt. 4.4 Folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störts betydelse för den svenska folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för dem som är mest utsatta för ohälsa. Statens folkhäsloinstitut har en central roll i den nationella samordningen av folkhälsoarbetet. De elva målen omfattar: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande 20 av 20

4.4.1 I Båstads kommun finns många områden som erbjuder fina bostadsmiljöer och områden för rekreation och motion vilket bidrar positivt till att uppfylla folkhälsomålen. 4.4.2 Översiktsplanen kan påverka folkhälsomål 1 Delaktighet och inflytande i samhället, 3 Trygga och goda uppväxtvillkor, 4 Ökad hälsa i arbetslivet och 9 Ökad fysisk aktivitet. Processen att ta fram en översiktsplan sker genom en bred dialog med kommuninvånarna. De ges möjlighet att delta och påverka planens innehåll. Planen har ambitionen att skapa goda bostadsmiljöer, nya cykelvägar och golfbanor vilket bidrar till goda uppväxtmiljöer och områden för motion och fysiska aktiviteter. 5. Betydande miljöpåverkan Det är svårt att helt entydigt konstatera om översiktsplanen medför en betydande miljöpåverkan eller ej. Planen är i flera avseenden för översiktligt för att kunna göra en sådan bedömning. Därför föreslås att en miljöbedömning bör göras i vid framtagande av vissa detaljplaner, se kap 6. Nedan sammanfattas bedömningen av miljöpåverkan som beskrivs i kap 4. Översiktsplanen bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan på naturmiljön, riksintressen, naturreservat och Natura 2000-områden. Det är dock svårt att på denna översiktliga nivå i planeringen helt entydigt konstatera att så är fallet. Strandskyddet kan påverkas i vissa delar. Översiktsplanen bedöms ej medföra en betydande miljöpåverkan friluftsliv/rörligt friluftsliv. Översiktsplanen bedöms ej medföra en betydande miljöpåverkan för kulturmiljön. 6. Behov av miljöbedömning i kommande detaljplanering Vid framtagande av en detaljplan ska kommunen ta ställning till om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I de fall planen antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. För följande detaljplaner bör särskilt utredas om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detaljplaner för utbyggnad i direkt anslutning till riksintresse för naturvård, Natura 2000-område och naturreservat. Gäller kommande detaljplaner i områdena Stora Hult, Ranarpsstrand, Segeltorpsstrand, Ängelbäcks- 21 av 21