CHILD INJURIES AT HOME



Relevanta dokument
FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

-11. Kommunikation i samband med förflyttningssituationer

Autism Spectrum Disorder

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Autism Spectrum Disorder

Anna Carlsson. OLYCKSFALLSRISKER I BARNETS HEMMILJÖ - Fokus på skållskador

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Bild 1. Bild 2. Bild 3. behandling

Skånes universitetssjukvård. Peer Learning. en pedagogisk modell. Utifrån föreläsning av M. Stenberg och F. Nygren, Malmö Högskola

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Cannabis and the risk of adverse life course outcomes

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Kan det lokala säkerhetsarbetet bli mer effektivt?

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

Att uppmärksamma våld i nära relationer

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

Hälsofrämjande hembesök och teambesök

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study (domestic buildings)

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Välkommen till en ny Salut-dag!

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Breaking the vicious circle

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Falls and dizziness in frail older people

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp)

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Barns hälsa och livsvillkor och betydelsen av hälsofrämjande möten. Gävle

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Familjär Hyperkolesterolemi

Leg psykolog Lotta Omma

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Barn i familjer med unga mödrar eller socialbidrag löper ökad risk att skadas

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta

Consumer attitudes regarding durability and labelling

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Tobaksfri graviditet och tobaksfria barn. Noomi Carlsson Med.dr., Linköpings universitet Sektionschef, Landstinget i Jönköpings län

Klinisk lektor = brobyggare

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Evidensgrader för slutsatser

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

Barn och läkemedelssäkerhet

Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap

Allt väl - dokumentation av sociala determinanter för hälsa i BHV-journaler för barn i familjehem

Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ )

Stöd för barn och familjen

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem?

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar

I SKUGGAN AV VÄLFV. om att vara sjuk och beroende av socialbidrag. En rapport skriven av Christian Brunsson Birgitta Lindkvist Mats Petersson

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

PRESS FÄLLKONSTRUKTION FOLDING INSTRUCTIONS

Barn och unga i palliativ vård

Neuropsykiatri bland barn och unga vuxna i Stockholms la n. December Henrik Dal Kyriaki Kosidou Christina Dalman

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

Tänker prata om Medicinska konsekvenser av sjukskrivning. Sjukfrånvaro i Europa

Grundläggande Statistik och Försöksplanering Provmoment: TEN1 & TEN2 Ladokkod: TT2311 Tentamen ges för: Bt2, En2, Bt4, En4.

Tänder din grill på sextio sekunder. Lights your grill in sixty seconds.

Fler äldre-äldre i vården

Transkript:

CHILD INJURIES AT HOME -Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds Anna Carlsson

Basprogrammet, BHV Föräldrar till 7-87 8 månader m gamla barn får f information (skriftlig och muntlig) om olycksfallsrisker i barnets omgivning och lämpliga åtgärder att vidta för f r att minska risken för f r olycksfall i hemmet, individuellt eller i grupp, påp BVC alternativt vid hembesök.

Compliance with child accident precautions by Child Health nurses Journal of Child Health Care, 2006, 10 (2): 149-59.

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning föräldrar f till små barn (8 månader m gamla) följde f de råd d och anvisningar, som gavs i BHV för f att förebygga f barnolycksfall och vilka faktorer som hade samband med att föräldrarna vidtog profylaktiska åtgärder.

Table 2 2.. Associations between parental characteristics and self-reported child accident precautions, presented as crude and adjusted odds ratios s (OR) and 95% confidence intervals (95% CI) (n=90) -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------------------------------------- Characteristics No. Precautions not taken* -------------------------------------------------------------------------------------- OR (95% CI) -------------------------------------------------------------------------------------- % Crude OR Adj. OR** -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------- Nationality Swedish-born 54 9.3 1.0 1.0 Foreign- Born 36 66.7 19.6 (6.2 62.0) 62.0) 13.3 (4.0 44.3) 44.3) Educational level (y) >12 39 10.3 1.0 1.0 12 51 49.0 8.4 (2.6 27.0) 27.0) 4.3 (1.1 16.7) 16.7) Occupational level Part-time/full time/full-time work, Student 56 14.3 1.0 1.0 Unemployed/sick-listed listed 34 61.8 9.7 (3.5 26.9) 3.0 (0.9 10.6) Housing Tenant-owner/own home 47 12.8 1.0 1.0 Rented flat 43 53.5 7.9 (2.8 22.4) 22.4) 3.2 (0.6 17.5) Place of information Home visit 59 23.7 1.0 1.0 CHC clinic visit 31 48.4 3.0 (1.2 7.6) 2.0 (0.6 6.6) 6.6) -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------ * At least 50% of the advised precautions not heeded. ** Adjustment made for nationality, educational and occupational level, habitation and place of information.

Burn injuries in small children, a population-based study in Sweden Journal of Clinical Nursing, 2006, 15 (2):( 129-34.

Syftet med denna studie var att beskriva brännskadekarakteristika bland barn (0-6 år r gamla) som konsulterat PV eller sjukhusvård i Malmö.

Diagnosregistrerade brännskador/sk nnskador/skållskador påp vårdcentralerna i Malmö och påp kirurgiska klinikens akutmottagning, UMAS. Skadad kroppsdel Skadans omfattning Behandling Remiss Olycksplats Första åtgärd Kön Barnets ålder Föräldrarnas härkomsth

Table 2 Differences regarding burn injuries in small children (N=148). -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Dimensions of injuries -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ----------------- Extent of injury¹ Site of injury² Depth of injury³ -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Variable % % p value % p value % p value -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Age 3 6 y 28 42 80 11 0 2 y 72 58 NS 88 0.04 6 NS Sex Girls 36 53 78 9 Boys 64 54 NS 90 NS 6 NS Parents origin Swedish- born 44 44 76 7 Foreign- born 57 63 0.04 92 0.04 7 NS Cause of injury Hot food 29 36 100 7 Hot liquid 71 67 0.01 93 NS 6 NS Location Home 95 52 96 6 Outside 5 80 NS 100 NS 33 0.01 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ¹ 2% ² Hand, arm, foot and leg ³ Degree 3

Parent s s perceptions of influencing factors related to scald injuries among children Journal of Clinical Nursing (submitted for publication)

Syftet med denna studie var att ta del av föräldrarnas uppfattning om påverkande p faktorer till uppkomsten av skållskador bland barn.

Intervjufrågor i artikel 3 * Hur hände h olyckan? (Beskriv händelsefh ndelseförloppet) Var fanns närmaste n vuxen? Vad gjorde Du/Ni? * Hur ser Du påp Ditt barns utveckling i förhf rhållande till andra barn? * Hur ser Du påp Ditt barns förmf rmågor att förstf rstå faran med t ex heta vätskor som kaffe eller mat i grytor? * Hur mycket tror Du att Ditt barn förstf rstår r av att själv undvika faror i hemmet, som kan leda till barnolycksfall? * Vad tror Du var de främsta orsakerna till varför r olyckan skedde? * Kan Du se något n som skulle kunna gjort att olyckan undvikits?

Meningsbärande enheter Hade jag varit pigg som vanligtvis, jag tror jag hade minst 39 i feber, sås jag var ju trött tt.. Int 14 sid.4. Jag trodde inte att hon kunde nån den hon satt ju i sin barnvagn.. Int.19 sid.1

Result Two themes: Deviation from the normal and Misjudgement of the child s s capacity

Precautions taken by Mothers to Prevent Burn and Scald Injuries to young Children at Home - an intervention study Scandinavian Journal of Public Health, 2011; 39: 471-78 78

Syftet med denna studie var att undersöka om utökad individbaserad information hade effekt påp mödrars åtgärder i hemmet för r att minska risken för f r barnolycksfall med speciellt fokus påp bränn nn- och skållskador och vidare att jämfj mföra resultaten med en grupp av mödrar m som inte mottagit den utökade individbaserade informationen.

Intervention * Workshop * Hälsokommunikatörer * Hembesök * Individanpassad information * Empowerment som pedagogiskt förhf rhållningssätt Reflektion kring barnets utveckling Mödrarna formulerade riskerna Mödrarna formulerade frågorna Mödrarna formulerade svaren

Resultat Resultaten visade att interventionen hade en signifikant påverkan p påp mödrars ökade preventiva åtgärder i hemmet för f r att minska risken för f r barnolycksfall även i förhållande till jämfj mförelsegruppen.

Mothers Attitudes towards Child Injuries and Injury Prevention at Home - an intervention study Pediatric Nursing (submitted for publication)

Resultat Mödrar som deltagit i interventionen stärkte attityden till var barn drabbas av olycksfall signifikant även i förhf rhållande till jämförelsegruppen (OR=2.3, CI=1.3-4.3)

SLUTSATSER Föräldrar med lägre l utbildning vidtog åtgärder mot barnolycksfall i hemmet i mindre utsträckning och barnen drab- bades oftare av olycksfall i förhf rhållande till föräldrar f med högre h utbildning.

SLUTSATSER Resultaten från n denna doktorsav- handling stödjer förslaget f att BVC- sjuksköterskor i större utsträckning bör r möta m familjerna påp ett mer individanpassat sätt. s

SLUTSATSER Denna doktorsavhandling stödjer behovet av mer information till föräldrarna f om barnets utveck- ling och dess innebörd för f r barn- olycksfallsriskerna i hemmet.

Kliniska implikationer Preventionsprogram mot barnolycksfall skulle i högre h utsträckning kunna omfatta också hälsopromotion och prevention påp kommunnivå.

Kliniska implikationer Om sjuksköterskor i barnhälsov lsovården reflekterade mer påp att en stor del av deras arbete omfattar pedagogiskt arbete skulle möjligen benägenheten att använda nda olika pedagogiska verktyg främjas och därmed d underlätta för f r ett individanpassat förhållningssätt.

Tack för f r uppmärksamheten!