Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun 2013-2016
Innehållsförteckning Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik... 3 Kommunens struktur, ekonomi och livskraft... 3 Sammanfattning av valda indikatorer från ATH... 5 Barn, ungdomar i de lägre tonåren och barnfamiljer... 6 Unga och unga vuxna... 7 Människor i arbetsför ålder... 8 Äldre... 9 Sammandrag och slutsatser av observationer och bedömning... 10 Välfärdsberättelsens förslag till särskilda tyngdpunktsområden i verksamheten och budgeten 2015 2016... 10 Fullmäktigebehandling... 10 Statistikbilaga... 11
Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun Utvärdering av fullmäktigeperioden 2009 2012 och välfärdsplan för fullmäktigeperioden 2013 2016 INLEDNING "Det viktigaste strategiska välfärdsbeslutet som fattats i kommunen under arbetet med den strategiska generalplanen är att prioritera några centrala områden för den kommande tillväxten och därmed bygga på existerande service, och i första hand utvidga denna. Då befolkningstillväxten, sett över en längre tid, är t.o.m. mycket stor i de prioriterade områdena krävs en god framförhållning med långsiktig helhetssyn såväl inom samhällsplanering som inom varje sektor. Detta sker genom att ständigt hålla kommunens programarbete intakt för att kunna svara mot kommuninvånarnas behov. Samtidigt måste man också ha en beredskap att anpassa planer till de förhållanden som växer fram i verkligheten". (Korsholm 2040, utveckling och världstrender) Välfärdsteamet Korsholms kommundirektör utsåg 16.1.2013 ett välfärdsteam för kommunen med följande uppgifter: samordna välfärdsberättelsen och välfärdsbokslutet samordna förverkligandet av välfärdspolitiska riktlinjer behandla gemensamma personalärenden Medlemmarna i välfärdsteamet är kommundirektören, bildningsdirektören, socialdirektören, överläkaren, vårddirektören och personalchefen. Förvaltningssekreteraren vid hälsovårdscentralen är sekreterare för teamet. Teamet har under arbetets gång förändrats så att arbetarskyddschefen numera är medlem av teamet och att hälsovården representeras av överläkaren. Välfärdsteamet träffas månatligen och ska ha ett nära samarbete med utvecklingsteamet, som omfattar de andra sektorerna i kommunen. Välfärdsberättelsen Korsholms välfärdsberättelse baseras på statistikuppgifter ur databaserna Sotkanet, ATH samt Hälsa i skolan. Valda indikatorer visar vilka områden kommunen uppfattar som speciellt viktiga. Dessa områden kännetecknas dels av att en avgörande förändring uppdagats statistiskt sett, andra områden har valts ut med avseende på sin allmängiltighet för kommuninvånarens välfärd. Som modell har vi använt den elektroniska välfärdsberättelsen som upprätthålls av kommunförbundet och Kaste-projektet. Välfärdsberättelsens format bygger på de olika åldersgrupperna i kommunen. Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd - Korsholmsstrategin 2007-2015 - Korsholm 2040 - Äldrepolitisk strategi för Korsholm 2004-2014 (ersätts av Plan för att stödja den äldre befolkningen) - Strategi för mentalvårdsarbetet i Korsholm och Vörå - Lyckliga barn i Korsholm - plan för småbarnsfostran - Plan för barns och ungas välmående (inte godkänd) - Helhetslösning för dagvård, förskola, skola samt morgon- och eftermiddagsverksamhet i Korsholms kommun - Läroplan för förskoleundervisningen - Behovet av anstalt- och serviceboende i Korsholm fram till år 2025 (ersätts av Plan för att stödja den äldre befolkningen) - Handlingsplan för rådgivningsverksamhet, skol- och studerande hälsovård samt förebyggande mun- och tandvård 2013-2017. - Från invandrare till kommuninvånare - Styrdokument för Korsholms kommun 2
STATISTIK Kommunens struktur, ekonomi och livskraft Befolkningsstatistiken visar på en ökning fram till år 2030 (ca 21 %). Statistiken för nettoflyttningen visar att den har minskat, men är fortfarande positiv. Den totala befolkningen år 2013 var 19153 personer. Av dem hade 69 % svenska som modersmål, 29 % finska som modersmål och 2 % hade något annat språk som modersmål. År 2020 uppskattas den totala befolkningen uppgå till 21176 personer och år 2030 till 23091 personer. Den största förändringen i befolkningsstrukturen sker i gruppen 75 år och äldre som förväntas öka med 96 % mellan åren 2013 och 2030. Minst är befolkningsökningen bland barn i åldern 0 6 år. Den gruppen förväntar endast öka med 5 % fram till år 2030. Befolkning 2013 samt prognos till år 2030 0 6 7 16 17 24 25 64 65 74 75+ 1659 1985 1845 2259 2738 3258 2122 2519 2450 2364 9816 10173 10397 10661 10910 1439 1409 1385 1496 1630 2390 2512 2777 2936 2971 1864 1974 1976 1986 1958 2013 2016 2020 2025 2030 Den demografiska försörjningskvoten visar hur många personer i åldrarna under 15 år samt över 65 år det finns per 100 personer i arbetsför ålder (15 64 år). Ju större antal barn och pensionärer, desto högre är försörjningskvoten. För perioden 2009-2013 har den demografiska försörjningskvoten ökat från 57 till 63,7. Det totala antalet familjer i Korsholm var år 2013 5718 st. Barnfamiljerna var 2463 till antalet vilket motsvarar 43,1 % Av barnfamiljerna var 11,6 % familjer med endast en förälder. Siffran har ökat något sedan år 2009. Till sysselsatta räknas personer i åldrarna 15 74 år. Sysselsättningsgraden i kommunen var år 2012 48,4% (jfr med 41,5 % i kommuner av motsvarande storlek) och har inte ändrat nämnvärt under perioden från 2009. Kommuninvånarna har en lite högre utbildningsnivå i Korsholm jämfört med kommuner av motsvarande storlek och jämfört med hela landet. Den allmänna risken för fattigdom är låg jämfört med motsvarande kommuner och även risken för barnfattigdom är lägre för Korsholms del än för andra kommuner i motsvarande storlek. 3
Ginikoefficienten mäter inkomstfördelningen. Ju större värde ginikoefficienten får, desto ojämnare är inkomstfördelningen. Koefficientens maximala värde är 100. Ginikoefficienten för Korsholm var år 2012 22,5 och för hela 27,2. Värdet för Korsholm har hållits stabilt under perioden 2009 2012. Jämfört med kommuner i motsvarande storlek visar sjuklighetsindexet för Korsholm att befolkningen är friskare. Indikatorn visar hur frisk eller sjuk befolkningen är i förhållande till genomsnittet i hela landet (= 100). För Korsholm var siffran år 2012 76,5. För Vasaregionen som helhet låg siffran på 98,9 och för kommuner av motsvarande storlek på 103,1. År 2012 hade Korsholm 241 öppenvårdsbesök inom psykiatrin/1000 invånare över 18 år. Detta är en minskning jämfört med år 2009. Jämfört med landet i övrigt och Vasaregionen har Korsholm betydligt färre besök. (: 328 besök/1000 invånare Vasaregionen: 343 besök/1000 invånare). Antalet öppenvårdsklienter i missbrukarvård/1000 invånare har hållits på en jämn nivå under perioden 2009 2012. År 2013 låg siffran för Korsholms del på 2,4 klienter medan motsvarande siffra för övriga landet låg på 8,8 klienter. För Vasaregionen låg siffran år 2013 på 10,5 klienter. Brott mot liv och hälsa till polisens kännedom har fördubblats under perioden 2009 2012 men är ändå lågt jämfört med landet i övrig och kommuner i motsvarande storlek. 4
Sammanfattning av valda indikatorer från ATH: I Korsholm genomfördes år 2012 den regionala hälso- och välfärdsundersökningen ATH (alueellinen terveys ja hyvinvointi). En uppföljning gjordes 2013, vilken inte är kommunspecifik utan presenterar siffror för hela n, som minsta grupp för Korsholms del. Detta omöjliggör exakta årliga jämförelser enbart för Korsholms kommun. Enkäterna sändes ut till 1030 personer och svarsprocenten var 55. I enkäten ingick ett stort antal frågor indelade i områden som välfärd, hälsa, funktions- och arbetsförmåga, livsstil och riskfaktorer samt tjänster. Av samtliga indikatorer har ett tiotal valts ut av välfärdsteamet och de presenteras som en helhet eftersom samplet inte är så stort. De utvalda indikatorerna beaktar ensamhet, trygghet, upplevd hälsa, psykiskt välmående samt förtroende för kommunal social- och hälsovård samt för kommunens beslutsfattande. Av de tillfrågade var andelen som känner sig ensamma färre i Korsholm (5,6%) än i n (7,8%). I hela 2013 var siffran 9,6 %. De flesta i Korsholm (94,3%)upplevde trygghet i bostadsområdet (91% i n och ca 90% i hela ). I Korsholm och n hade 8,6% av invånarna uppgett att de råkat ut för våld eller hot om våld. Att de har en hälsa på medelnivå eller sämre upplever sig 38,4 % i Korsholm ha, något färre i n (37,9%). Överviktiga anser sig 14,2 % vara, mot ca 16 % i n. Dock uppgav sig endast 17,5 % motionera regelbundet (21% i n). Rökningen ligger på 10,1% i Korsholm, något lägre än i n (ca 12 %). Alkoholkonsumtionen (anser att man använder för mycket) är lägre i Korsholm (19,3%) mot ca 22,5 % i n. Resultatet för hela landet visar att 30,9 % anser sig använda för mycket alkohol. Av de tillfrågade var andelen som tror sig orka arbeta ända till pensionsåldern i Korsholm 25 %, samma resultat som för hela landet. Den psykiska hälsan i ATH mäts i tankar på självmord., 4,8 % av korsholmarna svarade att de under de senaste 12 månaderna haft tankar på självmord. För n var siffran 3,5 och för hela landet 5%. I ATH tillfrågades respondenterna om de har förtroende för den kommunala social- och hälsovården samt för den egna kommunens beslutsfattare. På skalan 1 5 fick hälsovården 3,6 och socialvården 3,1. Kommunala beslutsfattandet fick 3,2 i Korsholm. Av respondenterna anser 34,9 % att trafikförbindelserna är så dåliga att det i någon mån stör. För n var siffran 28,3 % och för hela landet 23,1 %. 5
Barn, ungdomar i de lägre tonåren och barnfamiljer Andelen trångbodda bostadshushåll med barn är i Korsholm relativt lågt jämfört med resten av landet. Av bostadshushållen med barn (2473 st.) var 22,2 % trångbodda år 2013 vilket är en minskning jämfört med år 2009 då siffran låg på 24,1 % Bostaden räknas som trångbodd om det i bostaden bor fler personer än en per rum. Köket ingår inte i antalet rum. Andelen barn i dagvård är i Korsholm högre än i landet i övrigt, men siffran har inte ökat nämnvärt jämfört med år 2009. År 2011 var andelen barn i dagvård som högst då 72,1 % av barnen fanns i dagvård. Av barnfamiljerna i Korsholm fick år 2012 2,7 % av familjerna utkomststöd. Risken för fattigdom bland barn mäts i andelen personer under 18 år som bor i hushåll med inkomster under den relativa gränsen för låg inkomst. I Korsholm var risken för fattigdom bland barn år 2012 5,9 %. Motsvarande siffra för hela landet var 14,3 % Andelen barn och unga i specialiserad somatisk vård har under de senaste åren legat stadigt mellan 7 % och 8 %. År 2012 fanns 7,6 % av 0 17-åringarna i specialiserad somatisk vård. Öppenvårdsbesöken inom barnpsykiatrin har under perioden 2009 2012 ökat något. År 2009 gjordes 124 besök per 1000 invånare i åldern 0 12 år medan det år 2013 gjordes 149 besök. Inom ungdomspsykiatrin har antalet besök ökat från 268 besök till 326 besök/1000 invånare i åldern 13 17-år. I enkäten Hälsa i skolan tillfrågades eleverna i årskurserna 8 och 9 om de mobbas regelbundet samt om de har någon nära vän. 4 % svarade år 2013 att de blivit mobbade minst 1 gång per vecka och 7 % uppgav att de inte har några nära vänner. Både siffrorna har förbättrats jämfört med tidigare år. Av de tillfrågade eleverna uppgav 21,2 % att deras hälsotillstånd är medelmåttligt eller dåligt vilket är en liten ökning jämfört med tidigare år. Andelen elever i årskurserna 8 och 9 med övervikt var år 2013 16 %. Elevernas drogvanor undersöktes också i enkäten Hälsa i skolan. Av eleverna i årskurserna 8 och 9 svarade 6 % att de röker dagligen, vilket är en minskning sedan år 2009. Även andelen som uppgett sig vara ordentligt berusade minst en gång i månaden har sjunkit från 18,6 % år 2009 till 17 % år 2013. 4 % uppgav att de prövat olagliga droger vilket är en liten ökning jämfört med år 2009 men en minskning jämfört med år 2011. Andelen 8:e och 9:e klassare som svarat att de varit fysiskt hotade under det senaste året har mellan åren 2007 och 2013 sjunkit från 18 % till 13 %. 19 % av eleverna i årskurserna 8 och 9 anser att det finns brister i föräldraskapet. Brister i föräldraskapet består av följande: föräldrarna känner inte elevens kamrater, föräldrarna vet inte var eleven tillbringar veckoslutskvällarna, eleven kan inte tala med sina föräldrar om sina personliga angelägenheter och får inte hjälp hemifrån med problem i skolan. Siffran har förbättrats jämfört med tidigare år. 6
Unga och unga vuxna Antalet unga som fått invalidpension på grund av psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar var år 2013 0,3 % av befolkningen i åldern 16 24 år, vilket är en liten minskning jämfört med tidigare år. Statistiken visar också att andelen 18 24-åringar i Korsholm som fått antidepressiva mediciner har minskat under de senaste åren. År 2013 fick 3,3 % av 18 24-åringarna antidepressiva mediciner vilket är en liten nedgång jämfört med år 2009 då 3,8 % fick dessa mediciner. Mellan åren 2009 och 2012 har ungdomsarbetslösheten i Korsholm minskat och den var som lägst år 2012 (5,1 % av arbetskraften i åldrarna 18 24 år) men år 2013 började arbetslösheten bland unga åter att öka. Statistiken visar att arbetslösheten bland 18 24 åringar år 2013 var 7,8 % av arbetskraften i samma ålder. Av 18 24-åringarna fick 4,2 % utkomststöd år 2012, vilket är en minskning sedan 2009 då siffran var 4,6 %. Under åren 2009 till 2012 har andelen unga i åldrarna 17 24 år utanför utbildningssystemet minskat från 6,7 % år 2009 till 5,5 % år 2012. Ungdomsbrottsligheten är i Korsholm lägre än i övriga landet. Av ungdomarna i åldern 15 17 år var år 2012 3,7 % misstänkta för brott medan motsvarande siffra i hela landet var 11,1 %. Av 18 20-åringarna var 5,6 % misstänkta för brott (landet som helhet 15,8 %). Enkäten Hälsa i skolan har endast genomförts i årskurserna 1 och 2 gymnasiet vilket betyder att ca 28 % av ungdomarna i åldrarna 17 18 år har svarat på frågorna. I enkäten uppgav 6,5 % av de tillfrågade att de inte har några nära vänner. Av de tillfrågade gymnasieeleverna uppgav 21,8 % att deras hälsotillstånd är medelmåttligt eller dåligt vilket är en förbättring jämfört med år 2009 men en försämring jämfört med år 2011 då 14,4 % ansåg att hälsotillståndet var medelmåttligt eller dåligt. Andelen elever i gymnasiets första och andra klass som anser sig vara överviktiga har ökat från år 2009 då 10,5 % uppgav sig vara överviktiga till17,4 % år 2013. Av eleverna i årskurserna 1 och 2 i gymnasiet svarade 5,8 % att de röker dagligen, vilket är en rejäl minskning sedan år 2009. Även andelen som uppgett sig vara ordentligt berusade minst en gång i månaden har nästan halverats sedan år 2009 (15,6 % år 2013 jämfört med 26 % år 2009). 6 % uppgav att de prövat olagliga droger vilket är en liten ökning jämfört med år 2009 men en minskning jämfört med år 2011. Andelen elever i gymnasiets första och andra klass som svarat att de varit fysiskt hotade under det senaste året har mellan åren 2009 och 2013 ökat från 35,4 % till 40,3 %. 22 % av de tillfrågade gymnasieeleverna anser att det finns brister i föräldraskapet vilket är en ökning jämfört med tidigare år. 7
Människor i arbetsför ålder Långtidsarbetslösa har ökat med 0,5 % under perioden 2009-2013. 25-64-åriga mottagare av utkomststöd har minskat något, från 2,2 % 2009 till 1,8 % 2012. 25-64-åriga långvariga mottagare av utkomststöd, utgör 0,4 % av befolkningen i samma ålder (2012) har inte förändrats under perioden 2009-2012. Långvariga mottagare av utkomststöd är personer som fått utkomststöd under minst tio månader. Personer som anses vara svårsysselsatta av 15-64-åringarna har ökat från 1,1 % år 2009 till 1,6 % år 2013. Till gruppen med svårsysselsatta personer räknas långtidsarbetslösa, periodiskt arbetslösa, personer som blivit arbetslösa efter att ha omfattats av en åtgärd och arbetslösa som upprepade gånger placerats i en åtgärd. Svårsysselsatta personer är personer i arbetsför ålder som rör sig mellan arbetslöshet, arbetskraftspolitiska åtgärder och korta anställningsförhållanden och som har svårigheter att få arbete på den öppna arbetsmarknaden. 25-64-åriga invalidpensionstagare (% av befolkningen i samma ålder) har minskat från 5,9 år 2009 till 5 % år 2012. Siffran för öppenvårdsklienter inom missbrukarvården per 1 000 invånare är stabil under perioden på 0,23 %. 25-64-åringar som vårdats på institutioner för missbrukarvård per 1000 personer var 0,15 % år 2009 och 0,18 % 2012. Personer i åldrarna 25-64 år som fått sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa/1 000 i samma åldrar (2013) har ökat från 18,4 år 2009 till 22,3 år 2013. Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, psykiatri/1 000 i åldrarna 18 år och över (2012) hålls relativt stabil med 246 besök per 1000 invånare år 2009 och 241 besök år 2012. Indikatorn Läkarbesök i åldrarna 15-64 år inom primärvårdens öppenvård / 1000 i samma åldrar visar på en minskning i antalet läkarbesök. År 2009 var antalet 851 och år 2012 var det 814. Så förhåller det sig också med andra besök än läkarbesök inom primärvårdens öppenvård per 1 000 invånare som år 2009 låg på 3450 och år 2012 på 3261. Läkarens patienter inom primärvården totalt/1 000 invånare omfattar 50 % av befolkningen. Patientantalet hos läkare inom primärvårdens öppenvård omfattar läkarens patientantal under året på hälsovårdscentralernas rådgivningsbyråer för mödravård, barnavård och familjeplanering samt inom hälsovårdscentralernas skolhälsovård, studenthälsovård och företagshälsovård. Dessutom omfattas hemsjukvårds- och mentalvårdsbesök och övriga öppenvårdsbesök (olika mottagnings-besök, hälsokontrolls- och screeningbesök samt besök för att utreda hälsotillståndet, t.ex. läkarintyg). En patient kan ha gjort flera besök under ett år. 8
Äldre Andelen hemmaboende äldre i Korsholm är på ungefär samma nivå som övriga landet. År 2012 bodde 90,6 % av de 75 år fyllda korsholmarna hemma. Detta är en liten ökning jämfört med år 2009 då 89,5 % bodde hemma. I Korsholm bor däremot färre äldre ensamma än i Vasaregionen som helhet och i hela landet. År 2013 bodde 49,3 % av de 75 år fyllda ensamma medan motsvarande siffra för hela landet var 58,2 %. Under åren 2009 till 2012 har täckningsgraden för hemvården varierat mellan 9,5 % och 11,4 % och år 2013 har den gått ner till 9 %. Variationerna kan förklaras med att täckningsgraden för regelbunden hemvård mäts 30.11 varje år. I täckningsgraden ingår personer över 75 år med regelbunden hemservice som är hemma på inventeringsdagen. Med andra ord, om en person med regelbunden hemvård befinner sig i tillfällig vård någon annanstans så tas denna inte med i inventeringen. Under hela perioden 2009 2012 har andelen 75 år fyllda som vårdas med stöd för närståendevård ökat. År 2009 var andelen 4,1 % av de 75 år fyllda och år 2012 var siffran 4,8 %. År 2013 var siffran uppe i 5 %. Korsholm låg år 2013 ungefär på samma nivå som Vasaregionen och något över hela landet. Andelen 75 år fyllda som bor i effektiverat serviceboende har ökat från 3,7 % år 2009 till 6 % år 2012. Ökningen beror på att Solgård ålderdomshem gjordes om till effektiverat serviceboende år 2012. Därför minskade också institutionsvården på motsvarande sätt år 2012 till 3,5 % (år 2009 6,8 %). Täckningsgraden för effektiverat serviceboende och institutionsvård låg i Korsholm år 2012 på samma nivå som i övriga landet. Andelen äldre personer som får full folkpension minskar hela tiden både i Korsholm och i landet i övrigt. I Korsholm hade år 2013 1, 7 % av de 65 år fyllda full folkpension, medan motsvarande siffra för hela landet var 2,6 %. Indikatorn visar omfattningen av låga inkomster bland befolkningen i pensionsåldern. Av befolkningen över 65 år hade 60,2 % rätt till specialersättningsgilla läkemedel år 2013, vilket ligger något under landet som helhet (62,6 %). Specialersättning för läkemedel beviljas personer som har en allvarlig sjukdom som kräver långvarig medicinering. Ersättningen beviljas av Folkpensionsanstalten och det finns ca 50 sjukdomar som berättigar till specialersättning. 9
Sammandrag och slutsatser av observationer och bedömning Positiva trender Frisk befolkning Hög utbildningsnivå 17 24-åringar utanför utbildningssystemet minskar Relativt hög sysselsättningsnivå Kommunens allmänna risk för fattigdom går ner Andelen äldre med låga inkomster minskar Rökning och alkoholkonsumtion hos 8:e och 9:e klassare samt elever i gymnasiet (åk 1 och 2) går ner Mobbningen bland 8:e och 9.e klassare minskar Negativa trender Ökad demografisk försörjningskvot Andelen familjer med bara en förälder ökar Mottagarna av utkomststöd ökar både generellt och bland barnfamiljer. Andelen svårsysselsatta och långtidsarbetslösa ökar. Öppenvårdsbesöken inom barn- och ungdomspsykiatrin ökar. Ca 20 % av eleverna i 8:e och 9:e klass och i gymnasiets åk 1 och 2 anser sig ha medelmåttligt eller dåligt hälsotillstånd. Droganvändning hos 8:e och 9:e klassare samt elever i gymnasiet (åk 1 och 2) går upp. Andelen elever i 8:e och 9:e klass och i gymnasiets åk 1 och 2 som anser att det finns brister i föräldraskapet ökar. Välfärdsberättelsens förslag till särskilda tyngdpunktsområden i verksamheten och budgeten 2015-2016. Förebyggande arbete gällande hälsa (minska droganvändning, anti-mobbning etc) bland ungdomar Långtidsarbetslösa bland unga vuxna De äldres fritid och hälsa Psykisk hälsa och välmående bland hela befolkningen Stödja föräldraskapet FULLMÄKTIGEBEHANDLING Godkännande av välfärdsberättelsen för fullmäktigeperioden Godkänd i fullmäktige som en del av kommunens verksamhetsplanering och ekonomiska planering 6.10.2014. 10
STATISTIKBILAGA Märkesförklaringar ingen förändring eller förändring under 5 % förändring på minst 5 % förändring på minst 10% förändring på minst 15% förändring i positiv riktning förändring i negativ riktning situationen minst 10 % bättre än i jämförelsemålen ingen skillnad gentemot jämförelsemålen eller skillnaden mindre än 10 % situationen minst 10 % sämre än i jämförelsemålen? =? = uppgifter saknas Kommunens struktur, ekonomi och livskraft V1 = Vasa ekonomiska region V2 = Hela landet V3 = 0-19 999 invånare Basindikator Korsholm V1 V2 V3 Värde Förändring Vasa Hela 0-19 Befolkning 31.12 19153 99963 5451270 14873,9 (2013) Nettoflyttning / 1000 1,6 5,4 3,3-0,61 invånare (2013) Demografisk 63,7 56,2 55,7 63,87 försörjningskvot (2013) Barnfamiljer, % av 43,1 39,6 39,1 38,78 familjerna (2013) Familjer med bara en 11,6 16,3 20,6 17,44 förälder, % av barnfamiljerna (2013) En persons 27,3 40,1 41,7 37,09 bostadshushåll, % av bostadshushållen (2013) Sysselsatta, % av 48,4 46 43,1 41,42 befolkningen (2012) Mått för 375 361 345 307,79 utbildningsnivå (2012) Kommunens allmänna risk för 7 13 14,3 13,37 11
fattigdom (2012) Risk för fattigdom bland barn (2012) Ginikoefficient, disponibel inkomst (2012) FPA:s sjuklighetsindex, åldersstandardiserat (2012) Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, psykiatri/1 000 i åldrarna 18 år och över (2012) Öppenvårdsklienter inom missbrukarvården / 1 000 invånare (2013) Brott mot liv och hälsa som kommit till polisens kännedom/ 1 000 invånare (2012) 5,9 12 14,3 13,4 22,5 24,5 27,2 24,32 76,5 98,9-103,17 241 343 328 315,1 2,4 10,5 8,8 7,12 2,8 7 7,5 6,2 Barn, ungdomar i de lägre tonåren och barnfamiljer V1 = Vasa ekonomiska region V2 = Hela landet V3 = 0-19 999 invånare Basindikator Korsholm V1 V2 V3 Värde Förändring Vasa Hela 0-19 Trångbodda 22,2 26,6 29,3 28,39 bostadshushåll med barn, % av alla bostadshushåll med barn (2013) Alla barn i dagvård som 69,7 69,1 57,8 56,56 finansieras av kommun, % (2013) Barnfamiljer som fått 2,7 7,9 8,7 7,12 utkomststöd, % av barnfamiljerna (2012) Patienter i specialiserad somatisk vård i åldrarna 0-17 år / 1 000 i samma åldrar (2012) 75,6 80 72,3 74,23 12
Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, barnpsykiatri / 1 000 i åldrarna 0-12 år (2012) Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, ungdomspsykiatri / 1 000 i åldrarna 13-17 år (2012) Mobbats i skolan, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Inga nära vänner, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Medelmåttigt eller dåligt hälsotillstånd, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Övervikt, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Röker dagligen, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Ordentligt berusad minst en gång i månaden, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Prövat på olagliga droger minst en gång, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) Uppfostrings- och familjerådgivningens klienter under året/1 000 under 18 år (2013) Brister i föräldraskapet, % av eleverna i årskurs 8 och 9 (2013) 149 230 222 200,49 326 453 826 566,03 4,3 6,5 6,9 7,18 6,9 7,9 8,4 7,95 21,2 16,4 15,9 16,23 16,3 18,5 16,4 18,43 6 10,6 13,1 14,59 17,4 15,6 12 13,34 4,2 6,5 8,8 6,87 65,4 49 74,1 88,89 19 18,5 18,6 18,79 13
Unga och unga vuxna V1 = Vasa ekonomiska region V2 = Hela landet V3 = 0-19 999 invånare Basindikator Korsholm V1 V2 V3 Värde Förändring Vasa Hela 0-19 18-24-åriga mottagare 14,1 13,53 av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder (2012) 4,2 9,2 17-24-åriga personer 5,5 8,3 10,8 9,87 utanför utbildningssystemet, % av befolkningen i samma ålder (2012) Inga nära vänner, % av 6,5 6,3 6,4 6,41 eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Personer som fått 0,3 0,6 0,9 1,08 invalidpension på grund av psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, 16-24 år, % av befolkningen i samma ålder (2013) Personer i åldrarna 18-5,9 5,4 24 år som fått ersättning för antidepressiva, % av befolkningen i samma ålder (2013) 3,3 5 Medelmåttigt eller dåligt 21,8 18,3 16,4 17,19 hälsotillstånd, % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Övervikt, % av eleverna i 17,4 12,7 14,2 16,73 årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Röker dagligen, % av 5,8 7,4 8,2 7,93 eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Ordentligt berusad minst 15,6 15,7 19,6 19 en gång i månaden, % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Prövat på olagliga droger 6 7,5 13,2 7,64 minst en gång, % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) Brister i föräldraskapet, % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2013) 22 18,6 18,7 17,53 14
Människor i arbetsför ålder V1 = Vasa ekonomiska region V2 = Hela landet V3 = 0-19 999 invånare Basindikator Korsholm V1 V2 V3 Värde Förändring Vasa Hela 0-19 Långtidsarbetslösa, % 1 1,7 2,8 2,3 av arbetskraften (2013) 25-64-åriga mottagare 1,8 5,6 6,8 5,41 av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder (2012) 25-64-åriga långvariga 0,4 1,8 2,1 1,38 mottagare av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder (2012) Svårsysselsatta, % av 1,6 4,4 4,6 4,02 15-64-åringarna (2013) Öppenvårdsklienter 2,4 10,5 8,8 7,12 inom missbrukarvården / 1 000 invånare (2013) Personer i åldrarna 25-22,3 21,3 17,7 17,88 64 år som fått sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa/1 000 i samma åldrar (2013) Öppenvårdsbesök inom 241 343 328 315,1 den specialiserade sjukvården, psykiatri/1 000 i åldrarna 18 år och över (2012) Läkarbesök i åldrarna 814 642 986 1246,43 15-64 år inom primärvårdens öppenvård / 1000 i samma åldrar (2012) Andra än läkarbesök 3261 1914 3260 3197,53 inom primärvårdens öppenvård / 1 000 invånare (2012) Läkarens patienter inom primärvården totalt / 1 000 invånare (2012) 490 405 485 541,58 15
Äldre V1 = Vasa ekonomiska region V2 = Hela landet V3 = 0-19 999 invånare Basindikator Korsholm V1 V2 V3 Värde Förändring Vasa Hela 0-19 Personer i åldrarna 75 år och 90,6 89 90 90,15 över som bor hemma, % av befolkningen i samma ålder (2012) En persons bostadshushåll i 49,3 56,1 58,2 55,5 åldrarna 75 år och över, % av bostadshushållen med personer i samma ålder (2013) Personer i åldrarna 75 år och 9 10,9 11,9 12,28 över som fick regelbunden hemvård 30.11, % av befolkningen i samma ålder (2013) Klienter i åldrarna 75 år och 5 4,9 4,6 4,53 över som omfattats av stöd för närståendevård under året, % av befolkningen i samma ålder (2013) Klienter i åldrarna 75 år och över inom serviceboende för äldre med heldygnsomsorg 6 7,1 6,1 6,36 31.12, % av befolkningen i samma ålder (2012) Klienter i åldrarna 75 år och 3,5 3,8 3,8 3,45 över på ålderdomshem eller i långvarig institutionsvård på hälsovårdscentraler 31.12, % av befolkningen i samma ålder (2012) Personer i åldrarna 65 år och 1,7 1,7 2,6 2,11 över som fått full folkpension, % av befolkningen i samma ålder (2013) Läkarbesök i åldrarna 65 år 1593 1175 2014 2178,56 och över inom primärvårdens öppenvård/1000 i samma åldrar (2012) Personer i åldrarna 65 år och över med rätt till specialersättningsgilla läkemedel, % av befolkningen i samma ålder (2013) 60,2 62,3 62,6 63,94 16
ATH-BILAGA Indikator Område Alla Alla (N) Känner sig ensamma, andel % Medeltal för förtroende för kommunala hälsovården på skalan 1-5 (1= litar inte alls, 5=litar fullständigt) Medeltal för förtroende för kommunala socialvården på skalan 1-5 (1=litar inte alls, 5=litar fullständigt) Medeltal för förtroendet för egna kommunens beslultsfattande på skalan 1-5 (1=litar inte alls, 5=litar fullständigt) Nöjda med tryggheten i bostadområdet, andel % Råkat ut för våld eller hot om våld, andel % Upplever sig ha en hälsa på medelnivå eller sämre än det, andel % Överviktig (BMI >= 30 kg/m2) (%) 2013 9,5 19616 n 2013 7,8 4715 Korsholm 5,6 491 2013 3,5 19196 n 2013 3,6 4559 Korsholm 3,6 475 2013 3,1 18217 n 2013 3,2 4227 Korsholm 3,1 439 2013 3 18742 n 2013 3,1 4424 Korsholm 3,2 460 2013 91,2 19705 n 2013 91,1 4723 Korsholm 94,3 494 2013 10,1 19362 n 2013 8,6 4588 Korsholm 8,6 469 2013 39,1 19712 n 2013 37,9 4728 Korsholm 38,4 492 2013 18,8 19366 n 2013 16,3 4625 Korsholm 14,2 485 17
Tankar på självmord under de senaste 12 månaderna, andel i % Använder för mycket alkohol (AUDIT-C) andel (%) Röker dagligen, andel (%) Motionerar regelbundet flera ggr/vecka, andel % Tror sig sannolikt inte orka jobba ända till pensionsåldern, andel % Dåliga allmänna trafikförbindelser stör åtminstone i någon mån, andel % 2013 5,3 19266 n 2013 3,5 4653 Korsholm 4,8 480 2013 29,2 17495 n 2013 22,4 4106 Korsholm 19,3 440 2013 14,8 19652 n 2013 12,2 4699 Korsholm 10,1 492 2013 22 19106 n 2013 20,7 4589 Korsholm 17,5 485 2013 24,8 8248 n 2013 21,2 1923 Korsholm 25,1 207 2013 23,1 18946 n 2013 28,2 4472 Korsholm 34,9 472 18
Korsholms kommun / Mustasaaren kunta, 2008 19