Wearable sensors in smart textiles



Relevanta dokument
Wearable sensors in smart textiles

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

s Affärshemligheter och konfidentiell information 2015 Boehringer Ingelheim International GmbH eller ett eller flera dotterbolag

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dravets syndrom. Synonym: Severe myoclonic epilepsy of infancy, SMEI.

EPILEPSI. Charlotta Bergman Epilepsisjuksköterska

STROKE- vad är det? En kort översikt

Utbildningsinsats Vård och omsorg för de mest sjuka äldre hösten 2015

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Värmebölja/höga temperaturer

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård Vv 206/2015

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall

Konsten att hitta balans i tillvaron

Nätverkssjukvård i Framtidens Hälsooch sjukvård

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.

Palliativ vård vid olika diagnoser

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.

Får Parkinsonpatienter resurserna de har rätt till? Seminarium om vård, behandling och patientmakt vid Parkinsons sjukdom i Malmö den 19 november 2013

Delområden av en offentlig sammanfattning

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska,

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Tandvårdsstöd för patienter med diabetes

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Lamictal , version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Demenssjukdomar och ärftlighet

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Information för offentlig sammanfattning

SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp)

Olmesartan medoxomil STADA , Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne.

Studier, forskning och grupputbildning

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

SKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Muskeldag NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg

REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Högt blodtryck Hypertoni

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Clarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum , Version 4.0

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

WestieAlliansens hälsoenkät 2013

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Bo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.

Riktlinje vid värmebölja

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Organisation av MS-vården

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Akondroplasi. Synonymer: Achondroplasi

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

SafetyMOB. Installations och användarmanual för. trådlöst nödstopp - dödmansgrepp. SafePort Marine. Dokument: SM_UM_sv Version:

En vanlig behandling i en annorlunda form

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Information om epilepsi TILL UNGDOMAR OCH VUXNA

Handlingsplan Modell Västerbotten

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

Källor: Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser. MHC-Basen Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser.

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

KOMMISSIONENS DIREKTIV 2009/113/EG av den 25 augusti 2009 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

STOR HÄLSODEKLARATION

Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett , Version 4.0

Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Transkript:

Wearable sensors in smart textiles Kristina Malmgren Professor in Neurology Institute of Neuroscience and Physiology Sahlgrenska Academy Gothenburg University

wearitmed Stiftelsen för Strategisk Forskning

Upplägg Vilka neuromedicinska problemområden vi fokuserar på Vad vi önskar kunna mäta och varför Hur ska vi komma dit och med vilka metoder

wearitmed - Målsättning Mäta kliniskt relevanta rörelsemönster Definiera vilka övriga fysiologiska variabler som är viktiga att mäta vid de olika neurologiska sjukdomarna Utveckla mätsystem som möjliggör kontinuerliga mätningar också utanför sjukhus Därigenom förbättra diagnostik, uppföljningen av sjukdomsförloppet och göra det möjligt att skräddarsy behandling

Tre neurologiska diagnoser i fokus Epilepsi 60 000 personer i Sverige har epilepsi. Parkinsons sjukdom 20 000 personer i Sverige har Parkinsons sjukdom. Stroke 18 000 drabbas årligen av stroke

Epilepsi attackvisa och varierade symtom De flesta epileptiska anfall varar <2 minuter Anfallen kan variera från attacker med enbart subjektivt upplevda stereotypa symtom, till frånvaroattacker och till anfall med medvetslöshet och generaliserade kramper Samma individ kan ha alla dessa symtom

Generaliserat tonisk-kloniskt anfall

Behandlingsmål vid epilepsi Uppnå anfallsfrihet eller en förbättrad anfallssituation utan besvärande biverkningar Minska risken för annan epilepsirelaterad sjuklighet, som plötslig död vid epilepsi. Risken för plötslig död är särskilt stor hos dem som har hög frekvens generaliserade krampanfall

Hur wearitmed skulle kunna förbättra behandling av epilepsi Mätning av anfall i hemmiljö skulle ge en större säkerhet då många inte vet om alla anfall Mätning inte enbart av rörelsemönster men också fysiologiska variabler som hjärtfrekvens och syrgasmättnad skulle kunna identifiera personer med ökad risk för plötslig död vid epilepsi Det skulle kunna vara första steget mot att utveckla en åtgärd

Parkinsons sjukdom neurodegenerativ men fluktuerande Läkemedelsrelaterade fluktuationer Fluktuationer utvecklas när sjukdomen fortskrider

Behandlingsmål Parkinsons sjukdom Lindra aktuella symptom Motverka de långsiktiga effekterna av dopaminbrist i hjärnan Undvika biverkningar på kort och lång sikt Liknar behandlingsmålen vid t.ex. diabetes eller högt blodtryck!

You can t manage what you can t measure. Time with doctor Other hours (a.k.a.life) Adapted from Sara Riggare

Hur wearitmed skulle kunna förbättra behandling av Parkinsons sjukdom Kontinuerlig igenkänning av under- och överbehandling baserat på rörelsemönster. Detektering av vissa ickemotoriska fluktuationer andning, hjärtaktivitet, blodtryck, temperatur Detektion av fall-riskbeteende och fall. Presentation av data så att det förbättrar patientens kontroll av sjukdomen och läkarens behandlingsstrategi

Stroke - vanliga rörelseproblem Påverkar rörelseförmågan i ena kroppshalvan muskelstyrka koordination tonus känsel balans fysisk aktivitet Ca 70-80% av strokeinsjuknade har nedsatt rörelseförmåga initialt Ca 30-40% har kvarstående problem och kommer att behöva hjälp i sina dagliga aktiviteter under längre tid

Återhämtning efter en stroke 5-10% 15-25% Langhorn 2011; Kwakkel 2013

Hur wearitmed skulle kunna förbättra rehabilitering efter stroke Kvantifiering av rörelser och rörelsekvalité för att mer specifikt rikta in träningsinsatser som stimulerar till motorisk återhämtning Symmetri, amplitud, kompensation Aktivitetsmonitorering över längre tid i naturlig miljö utanför sjukhus Fallprevention Sensorbaserad feedback under och efter träning

Variabler av betydelse att mäta i wearitmed Prioritet 1: - olika rörelser och deras tidssamband - puls Prioritet 2: - syrgasmättnad - hjärtfrekvensvariabilitet - blodtryck

Variabler av betydelse att mäta i wearitmed Prioritet 1: - olika rörelser och deras tidssamband - puls Prioritet 2: - syrgasmättnad - hjärtfrekvensvariabilitet - blodtryck

ACREO SWEDISH ICT AB KEY AREAS AND EXPERTISE

WEARITMED - ACREO Utveckling av elektronik och sensorsystem för rörelsemätning, puls, blodtryck, syrgasmättnad, m m Utveckling av algoritmer för detektion och diagnostik av epilepsi, Parkinsons sjukdom och stroke utifrån sensordata.

RÖRELSEMÄTNINGSSENSORER

SIGNALBEHANDLINGSVERKTYG FÖR DETEKTION AV EPILEPTISKA ANFALL

Identifikation och loggning av epileptiska anfall RÖRELSEMÄTNING PÅ EPILEPSIPATIENTER Sedan våren -08 är insamling gjord på 45 st patienter. Sammanlagt > 250 Gb data. Sammanlagt > 140 dygns inspelningar Sammanlagt > 200 st anfall Datorverktyg utvecklade för hantering av insamlad data Signal Window DC window Block j=1 Acceleration [g] Block j=2 Block j=3 Block j=4 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Time [s] Signalbehandling utvecklade för identifikation av anfall. Falsklarm/dygn 300 250 200 150 100 50 0 Patient 14 51 st 1 st 2 st 3 st 0 0,5 1 1,5 Känslighet

UTVÄRDERING AV PARKINSONMEDICINERING Före medicinering Parkinson patient Efter medicinering Friska individer

Initialt skall variablerna mätas med hjälp av en tröja Rörelse & elektrisk pulsmätning Centralenhet Batteri Elektroder Rörelse & optisk pulsmätning

wearitmed - Textilhögskolan Forskningsfokus: - Textila sensorer känsliga för bärarens rörelser Hur realisera sensorer helt i textil? Hur kan de tillverkas industriellt? Går de att tvätta? - Plaggkonstruktion Hur ska plagget sitta för bästa funktion hos sensorerna? Hur ska plagget utformas för att passa många? Hur ska plagget utformas för att bli använt?

TRÖJA VERSION 1 Väl integrerad elektronik och ledningsbanor Rörelse & elektrisk pulsmätning Centralenhet Batteri Rörelse & optisk pulsmätning Textila pulselektroder Acreo Textilhögskolan

Utveckling av elektroaktiva textilfibrer för integrering i plagg o Polymerbaserade elektriskt ledande fibrer och garn ersätter metalltrådar vilket ger enklare integrering av sensorer i klädesplagg och bekvämare plagg. Olägenheter för patienterna reduceras och handhavandet i hemmiljö förenklas. Varp: piezo- Elektriskt garn o o Piezoelektriska sensorfibrer ger god mätnoggrannhet och möjlighet att mäta svaga rörelser, tex. rörelser som uppkommer pga. pulsslag i olika delar av kroppen. Ny tillverkningsteknik ger billigare produkter. Förbättrad teknik för ihopkoppling av elektroaktiva textilfibrer med elektroniska komponenter gör sensorplaggen mer robusta och enkla att hantera för patienterna. Piezo signal (V) Väft: Ledande garn Piezo signal Strain % Tid Starin (%)

TRÖJA VERSION 3! Rörelsemätning & elektrisk pulsmätning inkl. HR variabilitet Utmärkt passform för varje individ Textila ledningsbanor Centralenhet Batteri Textila rörelsesensorer Rörelsemätning & optisk pulsmätning inkl. syremättnad Sensorer för blodtryck Textila pulselektroder Acreo Textilhögskolan Swerea

Patientinvolvering Vi planerar fokusgrupper med patienter för att nå användbara lösningar som: 1 vs 8,765 Fungerar i patientens vardag Ger direkt nytta i patients vardag Ger konkreta bidrag till förbättrad diagnostik och vård

Varför utveckla egen teknik? Det finns mycket ny hälsoinriktad teknik för att mäta t ex aktivitet/rörelse och puls varför använder vi inte den? Stroke, epilepsi och Parkinson är neurologiska tillstånd som kräver samtidig registrering och integrerad analys av flera olika signaler av hög kvalitet Vi följer utvecklingen för att se om/när befintlig teknik kan bidra

Vi kan inte göra allt själva! Vi planerar en serie workshops för att delge vårt arbete men också för att bjuda in andra att bidra med lösningar I ett senare skede behöver vi kommersiella partners för att nå ut med tekniken i större skala

wearitmed Tack för uppmärksamheten!