Behov av en framtidsinriktad telefoninummerplan

Rapportnummer PTS-ER-2010:20 Datum 2010-09-29 Behov av en framtidsinriktad telefoninummerplan 6 olika förändringsalternativ Det fortsatta arbetet

6 olika förändringsalternativ Det fortsatta arbetet Rapportnummer PTS-ER-2010:20 Diarienummer 10-8918 ISSN 1650-9862 Författare Rapporten är sammanställd av en projektgrupp ledd av Bo Martinsson. I arbetet har Ann-Charlotte Bejerskog, Anders Bendz, Stefan Carlsson, Susanne Chennell, Joakim Strålmark deltagit. Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55 00 pts@pts.se www.pts.se

Förord Elektroniska kommunikationer är en central och naturlig del i vårt samhälle. För många typer av elektroniska kommunikationer är telefonnummer en grundläggande förutsättning för att kommunikationen ska fungera. Telefonnummer är en begränsad resurs som regleras i telefoninummerplanen. ansvarar för förvaltning och utveckling av telefoninummerplanen. I denna rapport redovisar vi olika alternativ för hur planen kan anpassas för att i olika stor utsträckning möta utvecklingen i samhället. Namn (Titel)

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 8 Abstract 10 1 Inledning 11 1.1 Skälen för att se över möjligheten till förändringar i telefoninummerplanen 11 1.2 Metod för framtagande av rapporten 11 1.3 Avgränsningar 12 1.4 Beskrivning av några centrala begrepp som används i rapporten 12 1.5 Rapportens disposition 14 2 Förutsättningar för en förändring av telefoninummerplanen 16 2.1 Principerna för nuvarande telefoninummerplan 16 2.2 Behov finns av att förändra principerna för telefoninummerplanen, för anpassning till teknik- och samhällsutvecklingen 17 2.3 Behov av olika typer av identiteter för slutanvändare och tjänster i allmänna kommunikationsnät 20 2.3.1 Inledning 20 2.3.2 Tjänsteutvecklingen styr behov av identiteter 20 2.3.3 Telefonnummer ITU-baserad identitet 23 2.3.4 SIP URI:er IETF-baserad identitet 24 2.3.5 Slutna ID aktörsbaserad identitet 25 2.4 Nätteknisk utveckling 25 2.4.1 Utveckling av fasta nät 26 2.4.2 Utveckling av mobila nät 28 2.4.3 Utveckling av Internet 29 2.5 Trender på marknaden 30 2.5.1 Generellt 30 2.5.2 Några trender i Sverige 31 2.6 Användarnas syn på bl.a. riktnumren 34 2.7 Förändringar i andra länder 35 2.7.1 Sammanfattning av de svar som PTS fick 36 3 Olika alternativ för möjliga förändringar mot en framtida telefoninummerplan 37 3.1 Alternativ 1 - Nomaditet tillåts (via administrativa åtgärder) 39 3.1.1 Fördelar ur ett användar-/samhällsperspektiv 40 3.1.2 Nackdelar ur ett användar-/samhällsperspektiv 40 3.1.3 Problem som löses med ändringar i enlighet med detta alternativ 41 3.2 Alternativ 2 - Nummertagningen sluts 41 3.2.1 Fördelar ur ett användar-/samhällsperspektiv 42 3.2.2 Nackdelar ur ett användar-/samhällsperspektiv 42 3.2.3 Problem som löses med ändringar i enlighet med detta alternativ 43 3.3 Alternativ 3 - Nummertagningen sluts och nomaditet tillåts (via administrativa åtgärder) 44 3.3.1 Fördelar ur ett användar-/samhällsperspektiv 44 3.3.2 Nackdelar ur ett användar-/samhällsperspektiv 45 3.3.3 Problem som löses med ändringar i enlighet med detta alternativ 46 3.4 Alternativ 4 - Riktnumren tas bort, nummertagningen sluts och geografisk portabilitet samt nomaditet blir möjligt 46 3.4.1 Fördelar ur ett användar-/samhällsperspektiv 47 3.4.2 Nackdelar ur ett användar-/samhällsperspektiv 48 3.4.3 Problem som löses med ändringar i enlighet med detta alternativ 49 3.5 Alternativ 5 - Riktnumren tas bort liksom skillnaden mellan nummer för fast- och mobiltelefonitjänst, nummertagningen sluts och geografisk portabilitet samt nomaditet blir möjligt 49 3.5.1 Fördelar ur ett användar-/samhällsperspektiv 50 3.5.2 Nackdelar ur ett användar-/samhällsperspektiv 51 3.5.3 Problem som löses med ändringar i enlighet med detta scenario 52

3.6 Alternativ 6 - Riktnumren och det nationella prefixet noll tas bort liksom skillnaden mellan nummer för fast- och mobiltelefonitjänst, nummertagningen sluts och geografisk portabilitet samt nomaditet blir möjligt 53 3.6.1 Fördelar ur ett användar-/samhällsperspektiv 54 3.6.2 Nackdelar ur ett användar-/samhällsperspektiv 55 3.6.3 Problem som löses med ändringar i enlighet med detta alternativ 56 3.7 Övergripande analys av de olika alternativa förändringarna av telefoninummerplanen 58 4 Konsekvenser av förändringar av telefoninummerplanen 60 4.1 Konsekvenser för operatörer 60 4.1.1 Telefonnummer och dess inverkan på grossist- och slutkundsmarknaderna för telefoni 60 4.1.2 Konsekvenser av ett borttagande av särskilda nummerserier för mobiltelefonitjänster 61 4.1.3 Konsekvenser vid borttagande av den geografiska kopplingen för telefonnummer i det fasta nätet 62 4.2 Konsekvenser för användare 63 4.3 Ekonomiska konsekvenser 64 4.3.1 Ekonomiska konsekvenser för operatörer samt andra företag och organisationer 64 4.3.2 Ekonomiska konsekvenser för privatpersoner och hushåll 66 4.3.3 Ekonomiska konsekvenser för information till allmänheten och andra 66 4.4 Konsekvenser om inga förändringar görs 67 5 Inriktning av det fortsatta arbetet med förändringen av telefoninummerplanen 68 5.1 Remiss av förstudien under hösten 2010 68 5.2 Analysen av remissinstansernas syn utgör grunden för den framtida inriktningen av telefoninummerplanen 68 5.3 Utredning av ekonomiska konsekvenser den framtida inriktningen av telefoninummerplanen under 2011 68 5.4 PTS fastställer den framtida inriktningen av telefonnummerplanen under 2012 69 5.4.1 Eventuella större förändringar av nummerplanen är aktuella först om ca 5-10 år 69 5.4.2 Syftet med ett avsiktsbeslut är att ge viktig information om framtida förändringar av nummerplanen 69

Tabell Tabell 1 Sammanställning över de sex olika alternativen 39 Tabell 2 Översikt över nummerändringarna 57 Tabell 3 Telefoninummerplanens övergripande disposition 75 Tabell 4 Status mellan total nummerkapacitet och tilldelad nummerkapacitet för olika tjänster 80 Tabell 5 Disposition av nummerserie 0X00 81 Tabell 6 Överblick över olika länders nummertagning och nummerlängd 109 Tabell 7 Överblick över olika länders användning av nationellt prefix 110 Tabell 8 En typisk nutida telefoninummerplans uppdelning i olika kategorier 112 Tabell 9 Möjlig långsiktig telefoninummerplan enligt CEPT 115 Tabell 10 Sammanställning över olika länders översyn av telefoninummerplaner 116 Figurer Figur 1 Figur 2 Översikt över kommunikationstjänster och identiteter som används i näten för olika typer av tjänster 23 Förenklad beskrivning hur IP kan bära en mångfald av tjänster över valfri transportteknik 26 Figur 3 Övergripande arkitektur för NGN enligt ETSI 28 Figur 4 Figur 5 Övergripande bild där kärn-ims används av anslutningsformer i olika nättyper 29 Schematisk uppdelning mellan E.164-nummer och inrikesspecifika nummer (national-only numbers) 74 Figur 6 Översikt över Sveriges alla riktnummerområden 77

Bilagor Bilaga 1 70 Nuvarande telefoninummerplan samt internationella och nationella förutsättningar för densamma 70 Bilaga 2 92 Användarundersökningen från TNS Gallup 92 Bilaga 3 108 Internationell utblick och trender i andra länder 108 Bilaga 4 118 Förkortningar 118

Sammanfattning Telefonnummer är en grundläggande förutsättning för kommunikation. Telefonnummer är också en begränsad resurs, som regleras i telefoninummerplanen. PTS ansvarar för förvaltning och utveckling av telefoninummerplanen, Telefoninummerplanens struktur med riktnummer har sitt ursprung från tiden runt andra världskriget och kan idag ses som föråldrad, och i vissa fall utgöra ett hinder för utveckling av nya tjänster. PTS har tagit fram sex olika alternativ för hur planen kan förändras för att i olika stor utsträckning möta upp mot den teknik- och samhällsutveckling som sker och det behov av mobilitet och flexibilitet som slutanvändare efterfrågar vid användning av sina kommunikationstjänster. Ett exempel på teknikutveckling är den allt mer utbredda användningen av IP-baserad telefoni, som oftast går att använda med samma telefonnummer från flera geografiska platser. Detta innebär att telefoninummerplanens indelning i riktnummer mer och mer sätts ur spel. Ett annat exempel där nummerplanen och verkligheten inte stämmer överens är den ökande användningen av telefonitjänster där geografiska telefonnummer knyts till mobilabonnemang. PTS vill naturligtvis värna utvecklingen av nya tjänster och den nytta de ger konsumenterna i form av mobilitet och flexibilitet, och ser därför en förändring av nummerplanen på lång sikt som önskvärd. Att ingripa och hindra operatörer att erbjuda den typen av tjänster eftersom de strider mot telefoninummerplanen ser PTS som en sämre lösning än att förändra nummerplanen. De mer framträdande problemen som PTS ser med dagens telefoninummerplan kan sammanfattas i följande punkter: Den hindrar tjänster som ger användare större mobilitet och flexibilitet, t.ex. får användaren idag inte tillfälligt använda tjänsten i andra delar av landet (nomaditet). kan användaren idag inte ta med sitt telefonnummer vid flytt till andra delar av landet (geografisk portabilitet). får användaren idag inte använda samma telefonnummer vid byte av abonnemangsform (från fast till mobilt och vice versa). Den har begränsad kapacitet för att använda korta nummer för olika tjänster. De korta nummer som finns tillgängliga idag (i 11- och 90-serien) kan inte nås från utlandet. Det finns viss otydlighet kring vissa telefonnummer, t.ex. kan 075-, 077- och 078-nummer uppfattas som mobilnummer.

PTS har analyserat för- och nackdelar med sex olika alternativ på förändringar av nummerplanen, men förordar i denna förstudie inte något specifikt alternativ. PTS vill genom förstudien konsultera marknaden (så brett som möjligt) för att få dess syn på lämplig utveckling av telefoninummerplanen på lång sikt. De sex olika alternativen medför i olika hög grad ingripande åtgärder, allt från enklare administrativa åtgärder till borttagande av riktnummerområden och sammanslagning av mobil- och fastnätsnummer. De olika alternativen åtgärdar därmed också i olika hög grad de olika problemen som anges ovan. Denna förstudie utgör inget beslut från PTS utan är ett första steg i en process. Nästa steg är att efter remissbehandlingen ta fram förslag på en inriktning av telefoninummerplanen på lång sikt. Om förslaget skulle innebära mer ingripande förändringar ser PTS behov av att genomföra en utredning om vilka de ekonomiska konsekvenserna blir för operatörer, andra företag och organisationer av att genomföra de förändringar som föreslås. PTS bedömer sedan bl.a. utifrån utfallet av denna ekonomiska utredning om inriktningen på lång sikt för telefoninummerplanen ska fastställas. Syftet med att fastställa en sådan inriktning i ett beslut (avsiktsbeslut) är för att ge operatörer viktig information om planerade framtida förändringar av nummerplanen. Sådan information gör att operatörerna kan ha med det i planeringen i samband med den normala uppgraderingen (baserad på teknisk och/eller ekonomisk livslängd) av sina kommunikationsnät, så att kostnaden för anpassningar i näten baserade på framtida beslut av PTS kan begränsas. När eventuella beslut om faktiska förändringar av telefoninummerplanen kan tas är för tidigt att säga, men för att ge en indikation så kan det handla om ca 5-10 år från nu och sedan kan det handla om ytterligare ca 3-5 år att genomföra förändringarna.

Abstract

1 Inledning 1.1 Skälen för att se över möjligheten till förändringar i telefoninummerplanen Det övergripande skälet för att PTS inlett ett arbete med att se över förutsättningarna för förändringar av telefoninummerplanen är för att anpassa densamma till teknik- och samhällsutvecklingen, framförallt utvecklingen av nomadisk IP-baserad telefoni men också bl.a. utvecklingen av tjänster där användningen av mobilnummer och geografiska telefonnummer smälter mer och mer ihop. Det kan spekuleras om hur länge telefonnummer kommer att finnas kvar överhuvudtaget som identitet i kommunikationsnäten för att nå slutanvändare/tjänster i framtiden. Även om andra identiteter, som t.ex. IPadresser och olika former av domännamn kommer att användas mer och mer så gör PTS ändå bedömningen att telefonnummer kommer att vara kvar under lång tid framöver. Det finns därför anledning att genomföra en sådan här översyn. En mer utvecklad beskrivning av skälen återfinns i avsnitt 2.2. 1.2 Metod för framtagande av rapporten PTS har i arbetet genomfört en användarundersökning och en internationell utblick. Användarundersökningen hade till syfte att få en uppfattning från privatpersoner om olika aspekter kring telefoninummerplanen, bl.a. om riktnummerindelningen. Den internationella utblicken hade till syfte att få kunskap och erfarenheter från ett antal andra länder om motsvarande förändringar. PTS har vidare bl.a. tagit fram material om olika identiteter för kommunikationstjänster, nätteknisk utveckling och olika typer av trender på marknaden. Baserat på bl.a. resultatet av underlaget beskrivet ovan samt ett antal olika förslag av PTS på tänkbara scenarier för telefoninummerplanen har PTS diskuterat frågan med operatörer och andra intressenter i två arbetsgruppsmöten. Utifrån bl.a. diskussionerna med operatörer har PTS tagit fram en konsekvensanalys för större förändringar av telefoninummerplanen. Post- och telestyrelsen 11

Slutligen har PTS utifrån det sammanlagda materialet tagit fram de slutsatser och inriktning för fortsatt arbetet som redovisas i denna rapport. 1.3 Avgränsningar PTS har i denna förstudie inte tagit fram förslag på exakt vilka NDC:er som ska användas för olika tjänster, eller detaljer för hur nummerändringar ska ske. Syftet med förstudien har varit att ge en övergripande ram för hur en framtida telefoninummerplan kan se ut. Förstudien har inte heller tagit fram detaljerade tidplaner för nummerändringar eller när beslut om förändringar i olika delar av nummerplanen bör ske. Den typen av detaljer får tas fram i ett senare skede. Vidare har PTS inte genomfört en förnyad studie över vilka ekonomiska konsekvenser det för med sig för operatörer och andra företag/organisationer vid genomförande av större förändringar av telefoninummerplanen. En sådan utredning kan bli aktuell att genomföra under 2011 (se avsnitt 5.3). 1.4 Beskrivning av några centrala begrepp som används i rapporten Begrepp förklaras löpande i rapporten där de används. I detta avsnitt ges förklaring till några centrala begrepp. Förkortningar som används i denna rapport återfinns i bilaga 4. Med nomaditet menas i denna rapport att en slutanvändare kan använda sin elektroniska kommunikationstjänst från olika temporära platser, och kan bli nådd på sitt geografiska telefonnummer oavsett var i landet (eller utlandet) man ansluter sin terminal. Med en nomadisk elektronisk kommunikationstjänst kan man inte behålla tjänsten aktiv medan man förflyttar sig från en plats till en annan. Den geografiska signifikansen i telefonnumret förloras vid nomadisk användning. Med mobilitet menas i denna rapport att en slutanvändare kan använda sin elektroniska kommunikationstjänst på olika platser i landet, och samtidigt ha sin tjänst aktiv medan man förflyttar sig från en plats till en annan. Med geografisk portabilitet menas i denna rapport en möjlighet för en slutanvändare att behålla sitt geografiska telefonnummer när denne flyttar från en permanent plats till en annan inom det område som geografisk portabilitet är tillåten. Detta område kan vara inom det område som en telefonstation betjänar, det kan vara inom ett riktnummerområde eller det kan vara inom hela Post- och telestyrelsen 12

Sverige. Den geografiska signifikansen i telefonnumret förloras vid geografisk portabilitet 1. Med nätinterna nummer menas i denna rapport de nummer som används inom mobilnäten för att få tillgång till operatörens nätinterna tjänster. Ett exempel på ett sådant nätinternt nummer är det tresiffriga nummer man slår för att komma till sin operatörs mobilsvarstjänst. Med inrikesspecifikt nummer menas i denna rapport vilket telefonnummer som helst, angivet i en nationell nummerplan (NNP), som endast används och är betydelsefullt i den nationella nummertagningsplanen och inte nåbart från utlandet 2. Sådana nummer tillhör inte den internationella E.164-nummerplanen och inte heller överensstämmer de med strukturen för de internationella E.164- nummer som de definieras i ITU-T rekommendation E.164. Länder i en integrerad nummerplan kan ha olika inrikesspecifika nummer. Med nummerlängd menas i denna rapport det totala antalet siffror i telefonnumret om man räknar bort den inledande nollan. Den inledande nollan är inte en del av telefonnumret utan ett nationellt prefix. Exempelvis har numret 08-678 55 00 nummerlängden åtta siffror, ibland utrycks det som att nummerlängden är 0+8 siffror (där 0 är det nationella prefixet). Med abonnentnummerlängd menas i denna rapport det antal siffror i telefonnumret som utgör abonnentnumret, dvs. utan den inledande nollan och den nationella destinationskoden (NDC). Exempelvis har numret 08-678 55 00 abonnentnummerlängden sju siffror (678 55 00). På motsvarande sätt har också numret 070-123 45 67 abonnentnummerlängden sju siffror (123 45 67). Med nummerlängd i det internationella formatet menas i denna rapport det totala antalet siffror i det internationella E.164-numret inkluderat landskoden. Det internationella prefixet (00) är inte en del av ett internationellt E.164-nummer. Enligt ITU-T rekommendation E.164 får ett internationellt E.164-nummer vara maximalt 15 siffror. För Sveriges del innebär det en maximal nummerlängd om 13 siffror för telefonnumren. 1 Baserad på ITU-T:s definition av location portability från ITU-T Supplement 2 to E.164/I.331/Q.11 (11/2009) Supplement 2: Number portability. Hämtat från <http://www.itu.int/rec/t-rec-e.164-200911- P!Sup2/en>. 2 Exempelvis är nummer i 11-serien (t.ex. de olika 118-numren för nummerupplysning) inte nåbara från utlandet. Anledningen till att de inte är nåbara från utlandet är att det trafikstyrningsmässigt inte går att skilja på om samtalet är avsett att nå tjänsten (t.ex. nummerupplysningen) eller om det ska styras mot en abonnent i riktnummerområde 011 (Norrköping). Post- och telestyrelsen 13

Med öppen nummertagningsplan menas i denna rapport en nummertagningsplan där både nummer på den lokala nivån (abonnentnummer utan riktnummer) och nummer på nationell nivå används vid uppringning av geografiska nummer 3. Med sluten nummertagningsplan menas i denna rapport en nummertagningsplan där de nationella (signifikanta) numren (N[S]N) används vid uppringning av geografiska nummer4. 1.5 Rapportens disposition Kapitel ett består av en inledning av rapporten, och behandlar det övergripande skälet till att se över telefoninummerplanen, metoden för framtagandet av rapporten samt en beskrivning av några centrala begrepp som används i rapporten. Kapitel två beskriver övergripande nuvarande telefoninummerplan, varför behov finns att göra förändringar av den, hur olika former av identiteter används, trender i Sverige och hur användare ser på bl.a. riktnummer samt utfallet av den internationella utblicken. Kapitel tre beskriver sex olika alternativ för förändringar av telefoninummerplanen, samt för- och nackdelar med förändringarna. Kapitel fyra beskriver konsekvenser av förändringar av telefoninummerplanen. Kapitel fem beskriver inriktningen av det fortsatta arbetet med förändringar av telefoninummerplanen. Bilaga 1 ger en mer utförlig beskrivning av nuvarande telefoninummerplan samt internationella och nationella förutsättningar för densamma. Bilaga 2 innehåller hela rapporten från den användarundersökning som genomförts. Bilaga 3 beskriver mer utförligt resultatet av den internationella utblicken som gjorts, samt trender i andra länder. 3 Dvs. ringer man någon inom riktnummerområdet så behöver man bara slå abonnentnumret, men ringer man till någon inom ett annat riktnummerområde så slår man hela numret (riktnummer plus abonnentnummer) 4 Dvs. man måste slå hela numret (riktnummer plus abonnentnummer) oavsett om man ringer någon inom riktnummerområdet eller om man ringer någon inom ett annat riktnummerområde. Post- och telestyrelsen 14

Bilaga 4 beskriver ytterligare begrepp (förutom de som finns i avsnitt 1.3) och förkortningar som förekommer i denna rapport. Post- och telestyrelsen 15

2 Förutsättningar för en förändring av telefoninummerplanen 2.1 Principerna för nuvarande telefoninummerplan Beslut 5 om principerna för den befintliga svenska telefoninummerplanen fattades av PTS 1994 och följer i huvudsak de principer som gällde innan marknaden öppnades för konkurrens, det vill säga när ansvaret för nummerplanen låg hos dåvarande Televerket. Nummerplanens nuvarande uppbyggnad med indelning i många riktnummerområden (264 st.) för fasta nät har i stort styrts av dåtida tekniska förutsättningar. Sveriges indelning i riktnummerområden 6 gjordes i mitten av 1930-talet och den indelningen sammanfaller inte direkt med någon annan administrativ indelning av Sverige såsom t.ex. kommun eller län. Telefoninummerplanen utformas och utvecklas med hänsyn till rådande regler på telemarknaden i Sverige samt överenskommelser inom EU (Europeiska unionen), CEPT (European Conference of Postal and Telecommunications Administrations) och ITU (International Telecommunication Union). En nationell nummerplan (National Numbering Plan (NNP)) är den s.k. nationella implementeringen av den internationella E.164-nummerplanen. 7 Telefoninummerplanen specificerar formatet och strukturen på de nummerserier som används i planen. Dessa nummerserier är uppdelade i grupper, främst genom nationella destinationskoder (NDC:er), för att kunna identifiera specifika delar som används för identifikation, dirigering och debiteringsändamål för att identifiera abonnenter, användare och tjänster. Huvuddelen av nummerserierna i nummerplanen utgörs av geografiska telefonnummer. Telefoninummerplanen innehåller inte prefix, suffix eller annan extra information som behövs för att fullfölja en samtalsuppkoppling. Sådan information, såsom internationellt prefix 00, nationellt prefix 0 och operatörsprefix 95XX, ingår i nummertagningsplanen (dialling plan) som anger hur nummerplanen används. 5 Beslut om svensk nummerplan för telefoni (E.164), 1994-11-25, Dnr. HK 94-4621 6 Ursprungligen fanns ca 330 riktnummerområden. Från början fanns bara 3- och 4-siffriga riktnummer där de 3-siffriga gällde för de största städerna. Inför införandet av 7-siffriga abonnentnummer i Stockholmsområdet 1964 så ändrades Stockholms riktnummer 1962 från 010 till 08. 7 Avser den del av den internationella E.164-nummerplanen för geografiska områden. Den internationella E.164-nummerplanen omfattar även andra delar för exempelvis globala tjänster (t.ex. CC 800 för internationella frisamtalstjänster). Post- och telestyrelsen 16

Sverige tillämpar för geografiska telefonnummer en öppen nummertagningsplan (open dialing plan) med nationellt prefix 0. En öppen sådan plan innebär att landet är indelat i olika geografiska områden, riktnummerområden, inom vilka det är möjligt att slå endast abonnentnumret. En nummertagningsplan där det fullständiga telefonnumret inklusive nationell destinationskod 8 (NDC) måste slås, kallas sluten nummertagningsplan (closed dialling plan). En sluten nummertagningsplan tillämpas bl.a. för mobiltelefonnummer. Tilldelning av nummer sker genom att en operatör får tillstånd för användning av nummer. Tillståndet får förenas med villkor, och ett av villkoren när det gäller tillstånd för geografiska telefonnummer är att de tilldelade nummerblocken ska användas inom det avsedda riktnummerområdet. PTS har bedömt att det av konkurrensskäl inte vore lämpligt att tvinga operatörer av nomadiska tjänster att enbart använda särskilda nummerserier. Detta skulle medföra olika konkurrensförutsättningar för olika operatörer baserat på hur tjänsten är tekniskt realiserad. PTS har därför i sin policy9 för IP-baserad telefoni fastställt att myndigheten ska tilldela geografiska telefonnummer även till operatörer av IP-baserad telefoni, vilket även är i linje med rekommendationen i ERG:s gemensamma ställningstagande för IP-baserad telefoni 10. En mer fullständig redogörelse för nuvarande telefoninummerplan inklusive dispositionen av olika nummerresurser för olika kommunikationstjänster, samt internationella och nationella förutsättningar för telefoninummerplanen återfinns i bilaga 1. 2.2 Behov finns av att förändra principerna för telefoninummerplanen, för anpassning till teknikoch samhällsutvecklingen För drygt åtta år sedan genomförde PTS en översyn av principerna för telefoninummerplanen, vilket resulterade i en rapport 11 den 31 januari 2002. En av slutsatserna i rapporten var att befintlig riktnummerindelning skulle behållas. Sedan rapporten togs fram har utvecklingen på området för elektronisk kommunikation skett snabbt, inte minst under de senare åren med ett större utbud av olika varianter av IP-baserad telefoni av nomadisk karaktär. Ett kännetecken för nomadiska telefonitjänster är att slutanvändaren kan 8 Kan utgöra t.ex. en del av ett riktnummer. Riktnummer 031 exempelvis består av nationellt prefix 0 plus NDC 31. 9 PTS policy för IP-baserad telefoni i relation till ett antal sakfrågor, PTS-ER-2006:39 10 ERG Common Position On VoIP, ERG(07)56rev2 (december 2007) 11 Telefonnummer på framtida marknader, PTS-ER-2002:1. Post- och telestyrelsen 17

använda sin tjänst från olika platser, och kan bli nådd på sitt geografiska telefonnummer oavsett var i landet man befinner sig och ansluter sin terminal. Det finns idag inget som tyder på att denna utveckling kommer att avstanna, så på sikt kan det uppstå en situation där telefonnumrens geografiska betydelse minskar och det finns skäl att införa en annan struktur för telefoninummerplanen, det vill säga att ta bort riktnummerområdena. PTS har också under de senaste åren fått flera förfrågningar, från intressegrupper i olika delar av landet, om att genomföra lokala förändringar av riktnummerstrukturen i form av att slå ihop flera riktnummerområden till ett större. PTS ser fördelar med att ta ett helhetsgrepp för hela Sverige istället för att genomföra lokala förändringar av riktnummerområdesgränser, och har därför avslagit de olika förfrågningarna. Den befintliga riktnummerindelningen kommer dock att gälla under flera år framöver i Sverige eftersom en förändring av strukturen tar lång tid att genomföra. Vidare utvecklar marknaden hela tiden nya tjänster och behov av nya nummerserier för sådana tjänster kan komma att öka, samtidigt som gränsdragningen för användningen av geografiska telefonnummer respektive mobilnummer inte blir så tydlig längre. Ett exempel på detta är att mobiloperatörer numera erbjuder, ofta i form av en tilläggstjänst, sina kunder möjligheten att knyta sitt geografiska telefonnummer till ett mobilabonnemang 12, genom att kunden antingen säger upp sitt fasta abonnemang eller att kunden byter operatör och vid nummerporteringen förändrar sin abonnemangsform. Ett annat exempel gäller företag där motsvarande tjänster erbjuds av mobiloperatörer, då i form av olika typer av mobilväxelabonnemang. Detta gör sammantaget att verkligheten ser annorlunda ut idag än vad telefoninummerplanens struktur (bl.a. med riktnummerområden) tillåter, och då är det bättre att försöka ändra den strukturen än att tvinga in verkligheten i nuvarande struktur. Flera av de tjänster som erbjuds idag där geografiska telefonnummer knyts till mobilabonnemang skulle vid en prövning förmodligen bedömas vara i strid med dagens telefoninummerplan. Ett annat skäl för att genomföra förändringar av telefoninummerplanens struktur är att på så sätt kan mer nummerkapacitet med kort nummerlängd frigöras. Idag finns brist på utrymme i planen för korta nummer. 12 T.ex. 3Hemnummer från Hi3G, Mobil hemtelefon från Telenor, Mitt hemnummer från TeliaSonera och Hemnummer i mobilen från Tele2 Post- och telestyrelsen 18

Den teknik- och samhällsutveckling som beskrivs ovan är ett faktum, och PTS ser tre alternativa vägar att ta sig an detta i relation till telefoninummerplanen. De tre alternativen följer nedan. 1. Förändra telefoninummerplanen så att den på lång sikt blir anpassad till denna utveckling, dvs. ändra kartan så att den motsvarar verkligheten. 2. Inte förändra telefoninummerplanen och att genom tillsyn se till att operatörer strikt följer det som gäller enligt nuvarande nummerplanen och nummertillståndsvillkor, dvs. behålla kartan och förändra verkligheten så att den passar in i kartan. 3. Inte förändra telefoninummerplanen och se mellan fingrarna med att operatörer inte följer det som gäller enligt nuvarande nummerplanen och nummertillståndsvillkor, dvs. behålla kartan och låta verkligheten ha sin gång (karta och verklighet stämmer inte överens). PTS ser klara fördelar med att ta sig an detta i enlighet med punkt 1 ovan, dvs. att på lång sikt förändra telefoninummerplanen men att göra det på ett kontrollerat sätt så att kostnader och olägenheter kan begränsas i så stor utsträckning som möjligt. På vägen dit kommer det säkerligen att uppstå fall där telefonnummer inte används strikt i överensstämmelse med tänkt användning enligt nuvarande telefoninummerplan, men eftersom det då finns en inriktning för nummerplanen på lång sikt ser PTS skäl att i sådana fall vara restriktiv med att vidta åtgärder som skulle hindra utvecklingen av nya tjänster. Om det dock skulle handla om ett uppenbart missbruk av telefonnummer som leder till skada för marknaden och slutanvändare så måste PTS ingripa. Att hindra utvecklingen, t.ex. av nya tjänster, är inget som PTS ser som en lämplig väg att gå. Om vi skulle agera i enlighet med punkt 2 ovan skulle troligen flera av de tjänster som finns idag där geografiska telefonnummer knyts till mobilabonnemang behöva upphöra, vilket inte skulle gagna varken operatörer eller användare av dessa tjänster. Att som i punkt 3 ovan ha en situation där vi har regler i nummerplanen, och villkor i nummertillstånden, för hur nummer ska användas och sedan inte bry sig om i fall de följs eller inte bedömer PTS inte är ett lämpligt sätt för en myndighet att agera. Utifrån detta bedömer PTS att en inriktning för telefoninummerplanen på lång sikt är viktigt att fastställa, inte minst för att operatörer och andra aktörer ska Post- och telestyrelsen 19

ha möjlighet att planera för framtiden, t.ex. i samband med uppgraderingar i kommunikationsnäten. 2.3 Behov av olika typer av identiteter för slutanvändare och tjänster i allmänna kommunikationsnät 2.3.1 Inledning Namn, nummer och adresser 13, vilka är olika grupper av identiteter 14, är grundläggande vid design av nät eftersom de tillhandahåller identifikationsmöjligheter för att länka samman användare och tjänster. Dessa identiteter måste stödjas genom olika typer av funktioner och system som näten består av. Historiskt och fram tills idag finns ett antal typer av nät vilka ofta var dedicerade för en viss typ av tjänst med tillhörande identitet. Detta förhållande håller nu på att luckras upp i och med konvergensen med införande av nät som kan bära olika typer av tjänster Inom PSTN (telefonnät), som använder telefonnummer, görs ingen skillnad på användare, terminaler och abonnemang. Inom PLMN (mobilnät) däremot finns identiteter för både användare, terminaler och abonnemang. Terminalen har en egen identitet ett s.k. IMEI-nummer. Abonnemanget hos operatören har också en identitet som kallas IMSI, som bl.a. används för att identifiera hemmanätet. Dessutom används telefonnummer för att kontakta abonnenten. Inom Internet används IP-adresser, domännamn och URI:er 15. Framtida nät såsom t.ex. NGN använder en kombination av dessa identiteter. Det finns även ett visst antal identiteter från olika planer som används tekniskt i näten och som slutanvändarna inte kommer i direkt kontakt med, t.ex. internationella signalpunktskoder (ISPC). Bruket av sådana identiteter från olika tekniska planer berörs inte alls i denna förstudie. 2.3.2 Tjänsteutvecklingen styr behov av identiteter Marknaden för elektronisk kommunikation har historiskt sett alltid haft en hög grad av teknikutveckling som skapat möjligheter att snabbt erbjuda ett brett utbud av nya tjänster. Teknikutvecklingens hastighet ökar och de senaste årens 13 Namn, nummer eller adresser ur namn-, nummer, eller adressplan avsedd för elektronisk kommunikationstjänst och andra funktioner inom allmänt kommunikationsnät. 14 Identifier i enlighet med ITU-T rekommendation E.101. 15 Uniform Resource Identifiers. Post- och telestyrelsen 20

snabba introduktion av applikationer och tjänster över Internet visar detta tydligt. För ett flertal av dagens nät är telefonnummer den typ av identitet som används av slutanvändarna för att nå andra användare eller nå elektroniska kommunikationstjänster som erbjuds genom telefonnummer i näten. För de framtida IP-baserade näten måste telefonnumren översättas (t.ex. genom ENUM) till andra typer av identiteter (vanligen URI:er) som nätet tekniskt kan hantera. Detta gäller för bl.a. NGN, men även för Internet som i grunden inte alls är konstruerat för att hantera telefonnummer. Utvecklingen går mycket fort och hur de olika adresseringsformer som finns i olika nätlösningar kan komma att konvergera är svårt att förutsäga, även vad gäller en närmare framtid. Diskussioner pågår internationellt kring hur olika nummer- och adresseringsformer i nuvarande planer ska hanteras och hur de eventuellt kan samverka. Det sker en utveckling mot att kommunikationsnäten ersätts med, eller utvecklas till, nya nät som på ett mer fördelaktigt sätt kan hantera överföring av både tal och data och därmed kan en mängd nya tjänster utvecklas, bl.a. inom området för informations- och underhållningstjänster. En utbredd användning av IP-adressering kan leda till antingen en ökning eller en minskning av behovet av telefonnummer, beroende på om det ökande antalet terminaler endast behöver IP-adresser eller även telefonnummer. Genomsnittligt antal mobila terminaler (telefoner, handdatorer, multimediaterminaler etc.) per person ökar pga. att de blir allt billigare att tillverka trots en utökad funktionalitet. Utvecklingen går också mot att telekommunikationstekniken byggs in direkt i fler terminaler och elektronisk utrustning och att sådana terminaler har stöd för flera olika typer av identiteter, t.ex. telefonnummer, SIP URI:er och IP-adresser. Telefonnummer kommer troligen fortfarande att vara den dominerande namngivnings- och adresseringsmetoden under lång tid även om IP-adresser och/eller Internetdomännamn i allt större utsträckning också kommer att användas. På sikt är det troligt att IP-adressering och Internetdomännamn får en allt större betydelse vid utvecklingen av nya tjänster men telefonnummer kommer även fortsättningsvis att användas för vissa former av taltelefoni. Ett annat skäl till att telefonnummer kommer att hanteras under lång tid mot slutanvändarna är att de är en globalt harmoniserad identitet oberoende av Post- och telestyrelsen 21

språk eftersom dessa bara är baserade på siffror. PTS har inte kännedom om några studier som närmare analyserar livslängden för dagens telefonnummer. Man kan ställa sig ett antal frågor när man försöker analyserar trender om telefonnumrens livslängd. Kommer telefonnummer att vara en naturlig identitet för nya tjänster i näten? Kommer SIP URI:er, eller annan identitet, på sikt ta över telefonnumrens roll för identifikation av abonnenter för taltjänster? Kommer telematiktillämpningar på sikt att enbart använda IP-adresser istället för telefonnummer? Översättningsfunktioner såsom exempelvis ENUM kommer troligen att öka telefonnumrens livslängd. I övrigt är det inte helt enkelt att ge ett klart och tydligt svar på de retoriska frågorna ovan. PTS generella bedömning är dock att telefonnummer, genom dess enkelhet och universella spridning, under lång tid framöver kommer att användas i samband med olika former av taltjänster där det handlar om att nå abonnenter i olika nät och i olika delar av världen. När det gäller telematik (M2M 16 ) så är det däremot troligt att IP-adresser kommer att användas istället för telefonnummer inom en inte alltför avlägsen framtid. Figur 1 ger en översiktlig bild över olika typer av elektroniska kommunikationstjänster, vilka identiteter som kan användas för tjänsterna, samt vilka nät som kan bära tjänsterna och hantera identiteterna. Figuren omfattar även vissa identiteter ur tekniska planer, som t.ex. MNC:er, som inte vidare berörs i denna rapport. När det gäller de angivna identiteterna i figuren har de markerats med olika färger. Denna indelning är grov och anger ansvaret på högsta nivå och ursprunget för identiteten, dvs. var den har specificerats för användning mot en eller flera typer av tjänster, alternativt för annan funktionalitet. Det röda blocket anger identiteter som har sitt ursprung från ITU-T specifikationer. Gulmarkerade identiteter kommer från ICANN/IANA/IETF-världen, blåa från ISO-området, den gröna avser 3GPP/GSMA-sfären och de svartmarkerade avser sådana identiteter som en speciell aktör, t.ex. Skype, tilldelar sina slutanvändare. Dessa slutna ID fungerar oftast bara mellan användare som är anslutna till en och samma aktör. 16 Machine-to-Machine Post- och telestyrelsen 22

Figur 1 Översikt över kommunikationstjänster och identiteter som används i näten för olika typer av tjänster Public telecommunication services Fixed telephony service Mobile telephony service IP-based telephony service IM service E-mail service HTTP-service (web surfing) Fil transfer (FTP) IPTV service Telex service Identifiers (ID) Telephone number (E.164) Data number (X.121) Domain name (RFC 1034) E-mail address (RFC 1521) Web address (RFC 1738) Skype Name ID Telex number (F.69) X.400 name (F.401) SIP URI (RFC 3261) tel URI (RFC 3966) TV URI (RFC 2838) Windows Live ID Google Talk ID ISPC/NSPC (Q.708) MNC (E.212) CUG IC (Q.763) T(MNC) (ETS 300 392) IPv4-address (RFC 791) IPv6-address (RFC 2460) NSAP (ISO 8348) IDs for enduser services / applications IDs for network functions / elements IIN (E.118) ICC (M.1400) IDs for adm. purpose IMEI (3GPP TS 23.003) MAC (ISO 8802.3) IDs for equipments Public telecommunications networks PSTN/ISDN TDM PSTN/ISDN TDM PLMN 3G (UMTS) PLMN 3G TDM (UMTS) IMT-2000 TDM IMT-2000 NGN NGN IMS PLMN 3G IMS (UMTS/LTE) PLMN 3G PS (UMTS/LTE) domain IMT-2000 PS domain IMT-2000 Internet IPv4 Internet IPv4 Internet IPv6 Internet IPv6 B-ISDN (ATM) B-ISDN (ATM) PSPDN/ CSPDN PSPDN/ X.25/X.21 CSPDN X.25/X.21 Broadcast network Broadcast network PLMN 4G IMT-/LTE- PLMN 4G Advanced IMT-/LTE- Advanced Källa: PTS 2.3.3 Telefonnummer ITU-baserad identitet Inom telefonnäten (PSTN) används telefonnummer som identiteter. Dessa nummer används för att identifiera och dirigera samtalen till en abonnent eller användare av en tjänst. Inom mobilnäten (PLMN) finns fler identiteter men det är telefonnummer som används som identitet för att kontakta abonnenten. För framtida IP-baserade nät såsom NGN måste telefonnummer översättas till någon annan typ av identitet, främst SIP URI:er, som är användbar inom det Post- och telestyrelsen 23

nätet. Infrastructure ENUM 17 är en sådan översättningsfunktion som kan användas för detta ändamål. Behovet av telefonnummer kan förväntas kvarstå under lång tid framöver även efter införandet av helt IP-baserade nät (t.ex. NGN). Däremot kan telefoninummerplanen påverkas av den IP-baserade tekniken. Telefonnummer har tidigare bara använts till traditionell fast- och mobiltelefoni men med den IP-baserade telefonin möjliggörs nomaditet vilket sprids till befintliga tjänster. Följden av detta kan innebära att geografiska telefonnummer används på ett sätt som inte följer telefoninummerplanen och det blir svårt att ha restriktioner var numren geografiskt ska användas. Detta leder till att dessa telefonnummers geografiska betydelse urholkas och att det därmed inte längre blir ändamålsenligt att fortsätta tillämpa riktnummerområdesindelningen. 2.3.4 SIP URI:er IETF-baserad identitet SIP (Session Initiation Protocol) 18 är ett signaleringsprotokoll som används för att underlätta kommunikationen över IP-baserade nät. SIP beskriver vilken kommunikation som krävs för att etablera t.ex. ett telefonsamtal. SIP använder URI:er för att identifiera enheter som deltar i kommunikationssessionen. En SIP URI kan se ut enligt följande; sip:myname@company.org. När övergång till t.ex. NGN sker så kommer SIP användas för att dirigera trafiken. De URI:er som används för att identifiera en användare kan vara operatörsbundna eller inte. Om operatörsbundna identiteter används kommer inte användaren att kunna byta operatör och samtidigt behålla sin identitet. Ett sätt att lösa detta problem är att se till att abonnenterna tilldelas operatörsoberoende SIP URI:er istället för att tilldela abonnenterna SIP URI:er ur operatörernas egna domäner, dvs. sip:kalle@publikdoman.com istället för sip:kalle@operator.com. Detta skulle medföra att abonnenten kan byta operatör och behålla sin identitet. Portabilitetsfunktioner kommer därmed troligen att behövas för andra identiteter än telefonnummer. 17 Se mer om ENUM i bilaga 3 i PTS rapport om nummerportabilitet för framtida nät. Förstudie - Nummerportabilitet för framtida nät, och i samverkan med befintliga nät med aspekter på samtrafik, ENUM och den centrala referensdatabasen (2009-02-18), PTS. PTS-ER-2009:7. Hämtat från <http://www.pts.se/sv/dokument/rapporter/telefoni/2009/nummerportabilitet-for-framtida-nat--- PTS-ER-20097/>. 18 SIP: Session Initiation Protocol (2002). IETF. RFC 3261. Hämtat från <http://www.ietf.org/rfc/rfc3261.txt?number=3261>. Post- och telestyrelsen 24

2.3.5 Slutna ID aktörsbaserad identitet Liberaliseringen har skapat en dynamisk marknad av nät och tjänstetillhandahållare vilket förändrat strukturen av industrin. Nu är det inte bara de etablerade operatörerna som bestämmer eller kontrollerar vilka tjänster som är tillgängliga för användarna och hur de ska tillhandahållas. Aktörer som t.ex. Skype 19 och Google 20 erbjuder tjänster, t.ex. talbaserade, över Internet i konkurrens med de etablerade operatörernas tjänster. Innebörden av detta är att användarna börjar få ökade valmöjligheter och att den tekniska utvecklingen och kostnadsminskningar inte längre kan undanhållas från användarna. IP-baserad telefoni (VoIP) använder olika typer av identiteter såsom telefonnummer, SIP URI:er och slutna ID såsom Skype Name ID. Telefonnummer behövs speciellt för inkommande samtal från PSTN. En nackdel med slutna ID, i jämförelse med öppna ID såsom telefonnummer, är att dessa oftast bara kan användas för adressering till andra slutanvändare anslutna till samma aktör. 2.4 Nätteknisk utveckling Allmänna kommunikationsnät finns idag representerade som olika typer av nät, t.ex. telefonnät (PSTN), digitalt flertjänstnät (ISDN) och mobilnät (PLMN) för olika system såsom t.ex. GSM (2G) och UMTS/IMT-2000/LTE (3G/4G). För datakommunikation finns det utbredda paketförmedlande publika Internet, baserat på TCP/IP-protokollet. Utöver Internet används fortfarande andra mindre typer av datanät i viss utsträckning, t.ex. sådana baserade på X.25-protokollet, Frame Relay och de cellförmedlande ATM-näten. Telefonnäten och de GSM baserade mobilnäten är främst kretskopplade, vilket innebär att det oftast finns en förbindelse mellan samtalsparterna under hela samtalstiden. GSM-baserade mobilnät har även GPRS (2.5G) som är paketförmedlande. IP-baserade nät är paketförmedlande, vilket innebär att samtalen/innehållet i kommunikationen översänds i paket som förmedlas olika vägar genom näten. 19 http://www.skype.com/intl/sv/ 20 http://www.google.com/talk/about.html. Post- och telestyrelsen 25

En trend som nu sker inom nätutveckling är att kretskopplade kommunikationsnät ersätts med IP-baserade. Detta gäller för fasta nät såväl som för mobilnät 21. Som tidigare framförts är den gemensamma nämnaren för framtida nät att dessa blir IP-baserade. En drivkraft för dagens operatörer att övergå till IPbaserade nät är att undvika framtida kostnader för att hantera dagens olika befintliga nät, möjlighet att generellt minska drifts- och underhållskostnader för sina nät och att dessa framtida nät ska underlätta införande av intressanta multimediatjänster bl.a. genom delsystemet IMS för NGN/mobilnäten och genom den högre bandbredden som kan erbjudas slutkunderna. Ytterligare skäl som framförs är att IP-baserade nät anses vara flexiblare än dagens PSTN och billigare att bygga och driva, samt att IP-baserade nät är oberoende av underliggande transportteknik (t.ex. Ethernet, ATM) vilket åskådliggörs nedan i figur 3. Figur 2 Förenklad beskrivning hur IP kan bära en mångfald av tjänster över valfri transportteknik Källa: ITU-T. 2.4.1 Utveckling av fasta nät Nästa generations nät (NGN), utvecklat från de fasta kretskopplade kommunikationsnäten, har ingen entydig global definition men flera studier 21 Konvergens och utvecklingen mot nästa generations nät. (2008-04-25), PTS. PTS-ER-2008:11. Hämtat från <http://www.pts.se/sv/dokument/rapporter/telefoni/2008/konvergens-och-utvecklingen-motnasta-generations-nat---pts-er-200811/>. Post- och telestyrelsen 26

brukar oftast referera till den som internationella teleunionen (ITU) tagit fram i ITU-T rekommendation Y.2001 22. En viktig skillnad mot dagens kretskopplade nät, såsom t.ex. PSTN, är att NGN-nät har delats upp i olika skikt för att möjliggöra separation av tjänstetillhandahållande och själva transporten av tjänsterna. IMS utgör hjärnan i NGN som hanterar sessioner (bl.a. uppkoppling av samtal) och kan liknas vid de funktioner som finns i dagens telefonstationer för bl.a. koppling, styrning och dirigering av samtal. IMS omfattar även funktioner för generering av debiteringsunderlag, signalering och funktioner för samtrafik med andra nät (både mot andra IP-baserade nät eller mot befintliga nät, s.k. arvnät 23, såsom PSTN). Utöver ovanstående tjänster kommer NGN, dock beroende av operatörens policy, också att kunna tillhandahålla traditionella Internettjänster som t.ex. vanlig webbsurfning (HTTP-tjänster), e-post och fildelning24. I figur 4 nedan ges en bild av den övergripande funktionella arkitekturen inom ETSI NGN. Arkitekturen harmoniserar med den generella referensmodellen 25 för NGN som ITU-T har definierat och där den funktionella plattformen inom NGN följer en så kallad skiktad modell, bestående av ett tjänsteskikt och ett transportskikt. 22 ITU-T Recommendation Y.2001 (12/2004) General overview of NGN. Hämtat från < http://www.itu.int/rec/t-rec-y.2001/en>. 23 Legacy networks. 24 Nätneutralitet (2009-01-28), PTS. PTS-ER-2009:6. Hämtat från <http://www.pts.se/sv/dokument/rapporter/internet/2009/natneutralitet---pts-er-20096/> och Öppna nät och tjänster (2009-11-30), PTS. PTS-ER-2009:32. Hämtat från <http://www.pts.se/sv/dokument/rapporter/internet/2009/oppna-nat-och-tjanster---pts-er- 2009/>.. 25 ITU-T Recommendation Y.2011 (10/2004), General Principles and general reference model for next generation networks. Hämtat från <http://www.itu.int/rec/t-rec-y.2011/en>. Post- och telestyrelsen 27

Figur 3 Övergripande arkitektur för NGN enligt ETSI Källa: NetLight. 2.4.2 Utveckling av mobila nät Organisationen 3GPP 26 tar fram tekniska specifikationer 27 för bl.a. UMTS 28 - baserade mobilnät (3G-nät 29 ), som är uppdelade i en accessnätsdel och en kärnnätsdel 30. Ursprunget till dessa nät är baserat på GSM-systemets kärnnät men med nya typer av radioaccessnät såsom GERAN 31 och UTRAN 32, samt E-UTRAN. Kärnnäten i 3G-nät kan bestå av en kretskopplad del, CS domain, en paketförmedlande del, PS domain, samt delsystemet IMS som också är framtaget av 3GPP. IMS är det delsystem i 3GPP:s mobila nät som ska hantera IP-baserade tjänster. 26 http://www.3gpp.org/. 27 Dessa tekniska specifikationer får officiell status när de publiceras av någon av 3GPP:s partnerorganisationer. ETSI utgör en sådan partner. 28 Är en del av ITU:s IMT-2000-familj. http://www.itu.int/osg/spu/imt-2000/technology.html. 29 3GPP ansvarar även för GSM-nätens utveckling av GPRS (ibland kallad 2.5G), EDGE (ibland kallad 2.75G) och LTE/LTE-Advanced (4G), samt för delsystemet IMS. 30 Core Network. 31 Går även under benämningen BSS (Base Station System). 32 Går även under benämningen RNS (Radio Network System). Post- och telestyrelsen 28

Sedan 2007 ansvarar 3GPP för all utveckling av kärn-ims mot alla typer av anslutningsformer (3GPP/3GPP2 33 -nät, ETSI NGN och kabel-tv-nät) vilket förenklat åskådliggörs i figur 5 nedan. Figur 4 Övergripande bild där kärn-ims används av anslutningsformer i olika nättyper Källa: ETSI/3GPP. UMTS-näten är under ständig utveckling och nästa generation (4G) går under benämningen LTE 34, vilket lanserades först i världen av TeliaSonera i Stockholm under december 2009 35. 2.4.3 Utveckling av Internet Även Internet, som vi känner det idag, utvecklas fortlöpande, genom det specificeringsarbete som sker inom IETF, IAB:s arbete med Internets övergripande arkitektur och genom frågor som diskuteras inom ett lands Local Internet Community 36, samt i viss mån genom nya erfarenheter från olika privata forskningsnät och akademiska nät som drivs i olika delar av världen. 33 http://www.3gpp2.org/. 34 Long Term Evolution med radioaccessnätet mot E-UTRAN för att klara höga överföringshatigheter på t.ex. upp till 100 Mbit/s nedlänk. 35 http://telia4g.se/. 36 Lokala Internetsamfundet i Sverige kan exempelvis omfatta alla som använder, förvaltar och utvecklar Internet i Sverige. Post- och telestyrelsen 29

Stora frågor som Internet står inför är införande av adressplanen för IPv6- adresser 37. Detta införande är genomgripande, och eftersom adressplanerna inte är kompatibla, skulle man bildligt kunna säga att ett sådant nät med IPv6- adresser kan ses som ett nytt Internet i förhållande till dagens med adressplanen för IPv4-adresser. Andra utmaningar för Internet är den ökande storleken av routingtabellerna för vägvalsinformation, pga. den ökande spridningen av antalet IP-baserade nät, för BGP-protokollet, samt mer användning av DNS och DNSSEC. Införandet av DNSSEC, IPv6 samt internationaliserade toppdomäner och nya generiska toppdomäner kan få inverkan på stabiliteten för DNS, genom att rotzonen blir större och förändringshastigheten ökar, om inte förändringen sker på ett väl anpassat och kontrollerat sätt. Många av de protokoll och funktioner, såsom t.ex. SIP och ENUM, som IETF specificerat utgör byggstenar i de framtida fasta respektive mobila näten. 2.5 Trender på marknaden 2.5.1 Generellt I många länder togs de nuvarande nationella telefoninummerplanerna fram för många år sedan, kanske trettio år eller mer. Det är förståligt att de inte helt uppfyller de krav som ställs på en telefoninummerplan idag. Den svenska telefoninummerplanen bygger på ITU:s 38 rekommendation E.164 39 för hur en nummerplan bör konstrueras. Rekommendationen tillhandahåller information om nummerstrukturer och funktionalitet för detta. Normalt så har den nationella telefoninummerplanen byggts upp på så sätt att den uppfyller följande: Möjlighet att få en indikation på hur mycket ett samtal kostar genom de 1-3 första siffrorna En geografisk indikation på var i landet mottagaren finns (vissa länder strävar idag efter att införa geografisk portabilitet och ta bort eller minska den geografiska informationen i numret) Gruppering av liknande tjänster för att göra det lättare att spärra vissa typer av samtal t.ex. sådana med hög samtalsavgift. 37 http://ipv6forum.se/. 38 International Telecommunication Union 39 ITU-T Recommendation E.164 (02/2005) The international public telecommunication numbering plan. Post- och telestyrelsen 30