Tillgången till telefoni

Transkript

1 Rapportnummer PTS-ER-2013:14 Datum Tillgången till telefoni PTS uppföljningsrapport juni 2013

2 PTS uppföljningsrapport juni 2013 Rapportnummer PTS-ER-2013:14 Diarienummer ISSN Författare Åsa Lindskog, Anders Franzén, Bianca Gustafsson Kojo, Oscar Holmström, Robert Holmström, Carina Horvath, Ellen Källström, Anna Lindgren, Johan Rydberg, Jennifer Sevallius, Anna Wikström Post- och telestyrelsen Box Stockholm Post- och telestyrelsen 2

3 Innehåll Sammanfattning 4 1 Syfte med rapporten 7 2 Regelverket Vad tjänsten ska innehålla Teknikneutral reglering Rimligt krav Endast fasta hushåll och företag Rätt till mobiltelefoni ingår inte i lagen Tillgodoses i första hand av marknadens aktörer Funktion och driftsäkerhet PTS ansvar 11 3 Utvecklingen av tillgången till telefoni Situationen på den svenska telefonimarknaden Tillgången till mobiltelefoni Telefoni i glest befolkade områden Några enskilda fall som föranlett insatser från PTS 20 4 Ökad tillgänglighet i glesbygd med fjärde generationens mobilnät (4G) Telefoni inom 800 MHz-bandet 24 5 Upphandling av telefonilösningar Särskilt uppdrag till PTS Upphandlade lösningar Drift och underhåll 27 6 Teknikskiftet från fast telefoni till trådlös telefoni TeliaSoneras teknikskifte Fortsatt arbete med teknikskiftet 29 7 Upplysningstjänst för konsumenter PTS övriga kommunikationsinsatser kring TeliaSoneras teknikskifte 33 8 Trygghetslarm Regeringsuppdrag kring trygghetslarm PTS studie - Kartläggning och analys av svenska marknaden för trygghetslarm Trygghetslarm och TeliaSoneras teknikskifte 36 9 Tillgången till texttelefoni PTS samlade bild av tillgången till telefoni 39 Bilagor 42 Post- och telestyrelsen 3

4 Sammanfattning It och elektronisk kommunikation blir alltmer betydelsefullt för samhällets utveckling. Tillgängliga och robusta elektroniska kommunikationer är i dag grundläggande förutsättningar för hållbar tillväxt, sysselsättning, företagande, en effektiv förvaltning och för att förenkla vardagen för medborgare och företag. I regelverket om elektronisk kommunikation finns en minimirättighet för fasta bostäder och företag som har ett rimligt krav på telefoni att få det kravet tillgodosett. Kravet kan tillgodoses antingen genom ett fast eller trådlöst nät. Det gäller inte fritidsboende och inte heller de delar av ett företag som inte utgör det fasta verksamhetsstället. I den här rapporten beskriver Post- och telestyrelsen (PTS) tillgången till telefoni och de insatser som PTS gjort för att säkerställa en god tillgång. PTS kan i denna tredje uppföljningsrapport konstatera att tillgången till telefoni på en övergripande nivå är mycket god på de platser där vi bor och arbetar, och att myndigheten hittills endast har behövt använda särskilda upphandlade lösningar för att säkerställa telefoni för ett fåtal hushåll och företag. De allra flesta svenska hushåll och företag har möjlighet att ansluta sig till flera olika nät, oftast både fasta och trådlösa nät, på de platser där man bor eller har sitt fasta verksamhetsställe. I större delen av landet finns god tillgång till såväl GSM(2G) som UMTS(3G) och CDMA(3G)-nät. Dessutom pågår utbyggnaden av LTE(4G)-nätet, vilket i oktober 2012 täckte 93 procent av de områden där folk bor och arbetar. Vidare har PTS, via anslagsmedel, god beredskap för att genom upphandling hitta särskilda lösningar för enskilda hushåll eller företag som av olika anledningar kan komma att bli av med sin telefoni. Vad gäller tillgången till mobiltelefoni har operatörerna uppfyllt de utbyggnadsoch täckningskrav som PTS uppställt. Trots detta kommer allt fler klagomål på bristande täckning i mobilnäten. PTS förstår att det är frustrerande att inte alltid kunna använda mobiltelefonen när man behöver den, särskilt i områden där operatörernas täckningskartor visar att det ska gå att ringa. Myndigheten tar konsumenternas problem med mobiltäckning på största allvar. Det finns två bilder av mobiltäckningen och båda bilderna är sanna. Den ena visar en stark utveckling. PTS följer operatörernas utbyggnad och ser att de bygger nya nät och förbättrar täckning och kapacitet. Sverige ligger mycket långt framme. Den andra bilden är den som många konsumenter ger av att det fungerar dåligt att ringa och surfa i näten. För dessa konsumenter är det en klen tröst att få höra att Sverige ligger i framkant. PTS mål är att konsumenterna ska ha bästa möjliga telefoni- och bredbandstjänster, oavsett var de bor i Sverige. Post- och telestyrelsen 4

5 Det finns flera orsaker till att klagomålen på bristande mobiltäckning ökar. Bland annat finns ett ändrat konsumtionsmönster som innebär att konsumenter använder mobiltelefoner i allt större utsträckning. Dagens smarta mobiltelefoner har i normalfallet sämre radioegenskaper än en traditionell mobiltelefon och skillnaden motsvaras av att täckningsområdet blir ungefär 20 procent mindre. Operatörernas marknadsföring av täckning spär också på konsumenternas förväntan om att kunna ringa och surfa nästan överallt. Vårens debatt i medierna och i riksdagen om mobiltäckning är ett tydligt exempel på den ökade betydelsen av tillgången till telefoni och bredbandstjänster för konsumenter och företagare idag. PTS har med anledning av debatten under våren 2013 intensifierat arbetet med frågor som rör mobiltäckning; Regeringen har gett PTS tre olika uppdrag för att underlätta utbyggnaden av mobilnäten, för att utvärdera mobiltäckningen och för att utvärdera operatörernas täckningskartor. Dessutom har PTS arbetat med en utökad informationsspridning kring vad man som konsument själv kan göra för att förbättra täckningen. Under de närmaste åren gör de svenska mobiloperatörerna en stor satsning på nästa generations nät, LTE eller det s.k. fjärde generationens mobilnät (4G), för trådlösa bredbandstjänster. En viktig pusselbit i denna satsning är 800 MHz-bandet, som är lämpligt för att täcka stora ytor, och där PTS auktionerade ut tillstånd i mars Utbyggnaden ger goda förutsättningar för bättre täckning i hela landet. Det finns också ett täckningskrav i bandet som innebär att en aktör ska använda upp till 300 miljoner kronor under de närmaste åren för att täcka de fasta bostäder och stadigvarande verksamhetsställen som saknar möjlighet till bredband med minst 1 Mbit/s. Tillståndshavaren påbörjade utbyggnaden under 2012 och har till och med april 2013, enligt uppgift, byggt ut täckning för 87 bostäder och företag som tidigare saknade tillgång till internet om 1 Mbit/s. Under 2013 ska ytterligare minst ca 400 bostäder och företag erbjudas täckning genom täckningskravet. Eftersom 800 MHz-bandet också kommer att kunna användas för telefoni ger det goda förutsättningar att lösa eventuella problem med tillgång till telefoni som kan uppstå i framtiden. Under 2012 har TeliaSonera återupptagit arbetet med det så kallade teknikskiftet, som innebär att TeliaSonera avvecklar delar av det fasta telenätet och ersätter det med en telefonilösning via mobilnätet. Det är kunder hos TeliaSonera, eller hos telebolag som hyr in sig i TeliaSoneras kopparnät, som kan komma att beröras av teknikskiftet. Totalt påverkas cirka abonnenter under perioden PTS bedömning i dagsläget är att TeliaSonera, efter att bolaget själva stoppat projektet under 2011, hanterat klagomål och genomfört förändringar på ett i huvudsak genomtänkt sätt, med god framförhållning. PTS kan också konstatera att i de fall PTS har riktat mer preciserade krav mot TeliaSonera, har Post- och telestyrelsen 5

6 TeliaSonera gjort utfästelser och vidtagit åtgärder för att komma till rätta med problemen. Det är även mycket angeläget att TeliaSonera fortsatt har en hög grad av service för dessa abonnenter och noggrant följer upp hur ersättningslösningen fungerar hos kunderna. Det är också viktigt att andra operatörer, vars kunder berörs av teknikskiftet, visar framförhållning och hög servicegrad samt informerar sina kunder i god tid inför förändringar. PTS kommer fortsätta att ha en tät dialog med TeliaSonera för att noggrant bevaka genomförandet av teknikskiftet. Post- och telestyrelsen 6

7 1 Syfte med rapporten Med den här rapporten avser Post- och telestyrelsen (PTS) att ge en samlad bild av hur tillgången till telefoni ser ut i Sverige, vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en god tillgång till telefoni och relevanta förändringar på marknaden som har betydelse för tillgången. I rapporten beskriver PTS också hur myndigheten följer det teknikskifte från fast telefoni till telefoni med mobil teknik som nu genomförs av TeliaSonera på vissa orter i landet. Ambitionen är att ge en samlad bild av läget och de insatser som gjorts för att säkerställa en god tillgång till telefoni. Det är också viktigt att kontinuerligt uppdatera lägesbilden, särskilt i ljuset av den snabba marknads- och teknikutveckling som pågår. PTS beskriver därför att i denna rapport marknadsutvecklingen och trender som är relevanta för användandet av telefoni. 1 1 Detta är det tredje rapporten i ordningen. Tidigare rapporter har publicerats den 30 augusti 2011, Tillgången till telefoni PTS-ER-2011:19, samt den 23 februari 2012, Tillgången till Telefoni PTS-ER- 2012:6. Post- och telestyrelsen 7

8 2 Regelverket I EU-regelverket om elektroniska kommunikationer finns vissa minimirättigheter för slutanvändare fastslagna 2. En sådan viktig minimirättighet är hushållens och företagens tillgång till telefoni. EU-medlemsstaterna ska därför säkerställa att hushåll och företag har tillgång till telefoni. Bestämmelsen är begränsad med vissa rimlighetskrav, vilket beskrivs nedan. Det finns i EU-regelverket flera olika former beskrivna för hur kravet kan genomföras. En grundläggande princip i regelverket är dock att det i första hand är marknadskrafterna som ska säkerställa ett gott utbud av telefonitjänster. Det är först när man kan konstatera att marknaden inte förmår tillgodose behovet som andra åtgärder kan sättas in. Sådana åtgärder kan vara att upphandla telefoni för abonnenter i områden där kostnaden skulle vara för hög för att tjänsten ska tillhandahållas på kommersiella grunder. En annan metod, som används i ett antal EU-medlemsstater, är att låta operatörerna gemensamt bidra till en fond. Den av marknadsaktörerna uppbyggda fonden får sedan finansiera telefoni i olönsamma områden. Det finns också en möjlighet att ålägga en eller flera operatörer att tillhandahålla tjänsten utan särskild finansiering, men då endast under förutsättning att åtagandet inte är förenat med sådana kostnader att det blir oskäligt betungande för operatören. Den upphandlade/ålagda operatören kallas då USO-operatör. 2.1 Vad tjänsten ska innehålla Enligt regelverket ska telefonanslutningen ha en viss funktionalitet. Det ska gå att ringa larmtjänst genom att slå 112 och anslutningen ska också möjliggöra användande av fax (traditionell analog fax, mobil fax eller e-postfax). Vidare ingår en rätt till funktionell internetuppkoppling, s.k. funktionellt tillträde till internet. I den svenska regleringen är tjänsten sedan 1 februari 2012 definierad med en miniminivå om 1 Mbit/s och det är regeringens målsättning att så många som möjligt ska ha tillgång till minst den hastigheten Teknikneutral reglering Regelverket på området är teknikneutralt. Det uttrycker därför ingen preferens för någon specifik teknik, t.ex. telefoni via koppartråd eller fiber. Telefoni via trådlösa nät, t.ex. mobilnät, är därför jämställd med telefoni över det fasta nätet i regleringens mening. En abonnent kan därför inte kräva att få fast telefoni genom ett vanligt telefonjack. Ibland kan det vara så att mobiltelefoni är en 2 DIREKTIV 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) universal service obligation (USO) 3 Förordning (2003:396) om elektronisk kommunikation, med ändring i 29 a (SFS: 2011:1587). Post- och telestyrelsen 8

9 lämpligare lösning. I vissa fall kan abonnenter därför erbjudas en annan teknisk lösning än vad de själv hade tänkt. 2.3 Rimligt krav En annan viktig begränsning i regelverket om tillgång till telefoni är att det måste handla om ett rimligt krav. Det är endast rimliga krav på telefoni som ska säkerställas. Krav som av en eller annan anledning framstår som orimliga är alltså exkluderade. Det handlar om att insatserna för att säkerställa telefoni för en enskild kund måste ligga inom rimlighetens gräns, vara ekonomiskt försvarbar och gå att praktiskt genomföra utan alltför stora omställningar. 2.4 Endast fasta hushåll och företag Minimirättigheten i regelverket har i den svenska lagen om elektronisk kommunikation (LEK) avgränsats till att gälla en telefonanslutning till den fasta bostaden eller det fasta verksamhetsstället (företaget). Regelverket använder uttrycket fast anslutningspunkt och med detta menas en specifik geografisk punkt eller specifik adress Rätt till mobiltelefoni ingår inte i lagen Lagen tar inte upp mobiltelefoni. Det handlar alltså inte om en rätt till mobiltäckning var abonnenten än befinner sig utan rätten till telefoni gäller till en fast punkt där abonnenten är stadigvarande bosatt eller där ett företag har sitt fasta verksamhetsställe. Rätten till telefoni gäller inte heller fritidshus eller tillfälliga bostäder. 2.5 Tillgodoses i första hand av marknadens aktörer Tillgången till telefoni ska i första hand tillhandahållas av marknadens aktörer på kommersiella grunder. Detta är en bärande princip i regelverket. Om det skulle visa sig att marknadens aktörer, dvs. operatörerna som äger nät eller levererar tjänster i näten, inte förmår att tillhandahålla telefoni till alla som har rimliga krav, kan staten, som nämns ovan, gripa in med olika åtgärder. För att en sådan lösning ska bli aktuell krävs att det föreligger ett marknadsmisslyckande, d.v.s. - att det finns fasta hushåll eller fasta verksamhetsställen (inte fritidsboende) som saknar telefoni - att dessa fasta hushåll eller fasta verksamhetsställen har rimliga krav, dvs. de är belägna i ett område där det inte utan alltföra stora installationskostnader går att etablera en telefonilösning. 4 Tillgång till telefoni till fast verksamhetsställe, se vidare Förvaltningsrätten i Stockholms dom i mål nr av den 8 december Post- och telestyrelsen 9

10 Det är regeringen som beslutar om att avsätta offentliga medel för upphandling av en eller flera utsedda USO-operatörer. Något sådant beslut har inte bedömts nödvändigt. Däremot har regeringen tidigare fattat beslut att avsätta offentliga medel för upphandling av telefoni enligt särskilt regeringsuppdrag till PTS, vilket redogörs för i kapitel 5 i denna rapport. 2.6 Funktion och driftsäkerhet Frågan om hur väl en telefonitjänst fungerar, om den är bra eller dålig, är främst en fråga om kvalitet. Enligt LEK ska abonnemangsvillkoren innehålla tydliga, heltäckande och lättillgängliga uppgifter om bl.a. den lägsta kvalitetsnivå som erbjuds och vilka åtgärder som kan komma att vidtas vid säkerhetsbrister. Villkoren för ersättning om tjänster inte tillhandahålls enligt avtalet ska också framgå. PTS har under 2012 arbetat med att förmå branschen att göra informationen om tjänsternas kvalitet ännu tydligare. Myndigheten har även utarbetat föreskrifter och allmänna råd om bl.a. detta. Föreskrifterna och de allmänna råden träder i kraft den 1 juli Den som tillhandahåller telefonitjänster är skyldig att vidta åtgärder för att säkerställa att verksamheten uppfyller rimliga krav på driftsäkerhet. Avsikten är att minimera risken för att störningar och avbrott inträffar liksom konsekvenserna om det ändå skulle inträffa. För att man ska kunna tala om en störning krävs att tjänsten helt eller i betydande omfattning inte kan användas. Försämrad kvalitet är inte en störning om inte försämringen är kraftig. Reglerna om driftsäkerhet är teknikneutrala och gäller operatörens arbete på en övergripande nivå. De kan inte användas för att vidta åtgärder med anledning av en störning som endast berör enskilda abonnenter. Alla tekniska lösningar har sina för- och nackdelar. Vad som är acceptabelt är beroende på förutsättningarna för den aktuella lösningen. Telefoni som bygger på trådlös teknik skiljer sig från telefoni via tråd. Trådbundna nät är mer känsliga för nedfallande träd eller skador vid grävarbeten, medan trådlösa nät till exempel kan påverkas av radiostörningar. Trådlösa nät är oftast inte lika känsliga för hårt väder med t.ex. nedfallande träd som trådbundna nät. Traditionell fast telefoni har några timmar längre batteribackup vid strömavbrott än mobiltelefoni, men återställningstiden efter ett oväder är ofta kortare för mobil telefoni. Ett exempel på PTS kontrollerande arbete är tillsyn, såväl planlagd som händelsestyrd. Tillsyn bedrivs inom flera olika områden för att kontrollera att bestämmelserna följs, t.ex. gällande driftsäkerhet. PTS kan bedriva s.k. Post- och telestyrelsen 10

11 händelsestyrd tillsyn, när t.ex. mer omfattande driftstörningar inträffar. PTS har under år 2012 inlett tillsyn i ett fall i samband med avbrott och störningar i allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationsnät och tjänster. Arbetet med att stärka säkerheten i telenäten, oavsett om det handlar om trådbundna eller mobila, är högt prioriterad på PTS. De senaste tio åren har myndigheten gjort stora investeringar, bland annat i transportabla basstationer och reservelkraft som operatörerna förfogar över. Tillsammans med operatörerna genomför PTS också regelbundet övningar för att bättre kunna hantera allvarliga störningar. 2.7 PTS ansvar PTS är ansvarig myndighet på området elektronisk kommunikation. Myndighetens vision är att alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. I första hand är det marknadsaktörerna, d.v.s. operatörerna, som genom kommersiella krafter ska tillhandahålla ett gott utbud av tjänster till hushåll och företag. PTS roll är här att skapa så tydliga och förutsägbara spelregler som möjligt för att det ska finnas en sund konkurrens på marknaden. Till myndighetens uppgifter hör också att kartlägga tillgången till infrastruktur i landet, analysera denna och vidta åtgärder för att med olika medel öka tillgången till elektroniska kommunikationstjänster (rapporterna PTS bredbandskartläggning, Svensk Telemarknad m.m.). Det tillhör också myndighetens uppgifter att se till att operatörerna uppfyller sina skyldigheter gentemot konsumenter, exempelvis när det gäller avtalsinformation. En mycket viktig del av PTS arbete är att med olika insatser verka för att bredbandsmålen och regeringens bredbandsstrategi förverkligas. Riksdagen har beslutat att Sverige ska ha bredband i världsklass. Vidare bör alla hushåll och företag ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Dessa mål kompletteras av regeringens mål att år 2020 bör 90 procent av Sveriges hushåll och företag ha tillgång till 100 Mbit/s. Som ett led i detta arbete fördelar PTS radiofrekvenser till operatörer för att de ska kunna erbjuda tjänster över trådlösa nät. Om det finns behov kan PTS vid tilldelningen ställa krav på viss täckning, t.ex. i glesbygden, för att på så sätt skapa ökad tillgång till telefoni och andra viktiga elektroniska kommunikationstjänster. PTS finansierar också utbyggnad av it-infrastruktur i glesbygden i fall där lokala aktörer, t.ex. byalag, ansöker om stöd för att etablera fiberutbyggnad i områden där kommersiella aktörer inte investerar. PTS övervakar att lagen om elektronisk kommunikation efterlevs och att det finns goda förutsättningar för konkurrens på marknaden. Men för någon som Post- och telestyrelsen 11

12 har en funktionsnedsättning är det ibland svårt att använda kommunikationstjänster. Därför upphandlar PTS elektroniska kommunikationstjänster som kan förenkla vardagen för personer med en funktionsnedsättning. Post- och telestyrelsen 12

13 3 Utvecklingen av tillgången till telefoni 3.1 Situationen på den svenska telefonimarknaden I detta avsnitt beskrivs utvecklingen av och tillgången till telefoni på de platser i Sverige där vi bor och arbetar. På den svenska marknaden är drygt 100 fastnätsoperatörer och knappt 40 mobiloperatörer, varav fem är nätägande, verksamma. 5 Utbudet av olika telefonilösningar har i första hand drivits fram på kommersiell basis, genom efterfrågan i områden som operatörerna bedömt som lönsamma. I vissa fall har tidigare uppställda krav på täckning i tillståndsvillkor drivit på utbyggnaden. Historiskt har det funnits täckningskrav i det fasta nätet. Vid vissa av tilldelningsförfarandena för trådlösa nät har utbyggnadskrav uppställts. I samband med de ursprungliga frekvenstilldelningarna i GSM(2G)- 6, UMTS(3G) - 7 och CDMA 8 450(3G)-näten har krav på befolknings- eller yttäckning uppställts, vilket också bidragit till en hög grad av täckning. Idag täcker 3G-näten tillsammans ca 99,98 procent av den bofasta befolkningen (CDMA450-nätet täcker 99,92 procent och HSPA9 99,69 procent), samtidigt som GSM(2G)-näten i princip täcker alla stadigvarande hushåll i Sverige. Även i glest befolkade områden finns det således i princip alltid tillgång till telefoni på platser där människor bor och arbetar. Täckningen avser dock tillgången till telefoni och bredband där människor bor (motsvarande ca 6-7 procent av Sveriges yta) och inte hur stor del av Sveriges yta som har täckning. Täckningen avser inte fritidshus, fritidsområden, längs vägar eller inomhustäckning. Om signalen är svag inomhus kan en antenn på taket ofta förbättra mottagningen inne i huset. Vidare finns det flera faktorer som kan påverka täckningen inom ett område. Det kan t.ex. vara fråga om geografiska förhållanden, t.ex. berg och dalar, som kan göra att mobilsignalerna inte når fram lokalt trots att området annars skulle ha täckning. En annan faktor som påverkar tillgången till mobiltelefoni är att det kan uppstå kapacitetsproblem när många vill använda de mobila tjänsterna samtidigt. 5 Här bör påpekas att för privatpersoner är det endast möjligt att teckna abonnemang hos en del av dessa operatörer. Den 31 december 2011 fanns det enligt rapporten Svensk Telemarknad 55 fastnätsoperatörer och 18 mobiloperatörer som erbjöd telefoniabonnemang till privatpersoner. 6 Global System for Mobile Communication 7 Universal Mobile Telecommunication System 8 Code Division Multiple Access 9 High Speed Packet Access Post- och telestyrelsen 13

14 Allt fler hushåll och företag överger den traditionella(kretskopplade) fasta telefonin till förmån för IP-telefoni 10. I juni 2012 var 38 procent av samtliga abonnemang på fast telefoni för privatpersoner IP-baserade. Andelen kommer med all säkerhet att fortsätta att växa. 4,5 4,0 Miljoner abonnemang 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1 juni juni juni juni juni juni juni juni - 12 Traditionell telefoni IP-baserad Figur 1. Utveckling av antal abonnemang på fast telefoni för privatpersoner i Sverige samt fördelning mellan traditionell fast telefoni och IP-telefoni. Allt fler erbjuds att teckna abonnemang för telefonitjänst via sitt bredbandsabonnemang och får härigenom tillgång till IP-telefoni. Denna rapport handlar om tillgången till telefoni, men om man tar hänsyn till att tillgången till bredband påverkar tillgången till telefoni (IP-telefoni) så har enligt bredbandskartläggningen 2012 nästan alla hushåll och företag möjlighet att teckna ett bredbandsabonnemang om minst 1Mbit/s. Enligt uppskattning i Bredbandskartläggningen saknar ca 500 hushåll och företag i Sverige denna möjlighet idag. I oktober 2012 hade 93,26 procent av befolkningen tillgång till mobilt bredband via Long Term Evolution (LTE), även benämnt 4G. Motsvarande andel i oktober 2011 var 48,13 procent och i oktober ,1 procent. Den stora ökningen visar på att utrullningen av LTE(4G) går i mycket snabb takt och allt fler får tillgång till snabbt trådlöst bredband. 10 Med IP-telefoni avses här den form av IP-baserad telefoni där en ordinarie telefon kopplas till en bredbandsanslutning via exempelvis en terminaladapter. Alternativt används en IP-telefon eller motsvarande som kopplas direkt till en bredbandsanslutning. En abonnent till IP-telefonitjänst ska kunna nå, och bli nådd av, telefoner kopplade till PSTN- och ISDN-näten. Här exkluderas internettelefoni utan möjlighet att ringa vanliga telefonnummer och som saknar anslutning till det traditionella telefonnätet. Post- och telestyrelsen 14

15 Det är vanligt att abonnenter säger upp sin fasta telefoni och väljer att enbart ringa med mobiltelefonen. I oktober 2011 hade 23 procent av Sveriges befolkning mellan år enbart mobiltelefon. Ytterligare 33 procent skulle vid samma tidpunkt dessutom kunna tänka sig att avstå sin fasta telefon i hemmet och enbart använda mobiltelefon. De flesta uppgav att det som hindrar dem är att hushållet behöver den fasta telefonin. En liten andel (5 procent) trodde också att det blir dyrare att byta bort den fasta telefonin till förmån för mobil telefoni, trots att det i själva verket var något billigare för en genomsnittlig användare. Det är framför allt människor i åldersgruppen 21 till 30 år som inte har någon fast telefon här är det mer vanligt att inte ha än att ha fast telefoni i hemmet. De över 60 år har däremot i nio fall av tio tillgång till fast telefon i hemmet. Någon skillnad när det gäller tillgång till fast telefoni i hemmet mellan städer och glesbygd är knappt märkbar. En del av de abonnenter som avstår från fast telefoni och enbart använder mobiltelefon väljer att betala extra för att behålla ett geografiskt nummer, dvs. abonnenten har kvar sitt gamla fasta telefonnummer. Den sista december 2012 fanns det ungefär abonnemang på mobila samtalstjänster som hade ett geografiskt telefonnummer knutet till sig, dvs. att man når dessa abonnenter via ett fastnätsnummer som om de befann sig hemma, men i själva verket är det mobiltelefoner. Exempel på denna typ av produkter är TeliaSoneras Mitt hemnummer, Tele2s Hemtelefoni och Tres 3Hemnummer. Användning av internettelefoni blir allt vanligare. Med internettelefoni avses IP-baserad telefoni som via ett mjukvaruprogram i dator eller mobilterminal förmedlar telefoni över det publika internet, som t.ex. Skype eller Viber. Enligt SCB:s rapport Privatpersoners användning av datorer och internet 2012 har 38 procent av Sveriges befolkning i åldersgruppen år använt internet för telefon- eller videosamtal under första kvartalet Internettelefoni erbjuds både med och utan möjlighet att ringa vanliga telefonnummer. Utan möjlighet att ringa vanliga telefonnummer är det inte möjligt att ringa samtal till nödnumret 112. IP-baserad telefoni är inte anmälningspliktig enligt LEK i de fall då tjänsten enbart använder det publika internet för överföringen av samtalet och där tjänsteleverantören inte råder över någon del av överföring. En nackdel med internettelefoni är att abonnenten inte är garanterad någon anslutningstillgänglighet, då röstsamtal inte har någon prioritet om det uppstår brist på kapacitet i nätet. Operatörerna gör ingen skillnad på Post- och telestyrelsen 15

16 internettelefonitrafik och övrig internettrafik. Troligen används idag internettelefoni av de flesta som ett komplement till annan telefonitjänst Tillgången till mobiltelefoni Den bästa utbyggnaden av mobilnäten får vi när det finns god konkurrens mellan telebolagen och de får bra förutsättningar i form av spektrum. Det hjälper PTS till med genom sitt konkurrensfrämjande arbete och sin spektrumtilldelning. PTS strategi är att genom flexibla villkor skapa förutsättningar för operatörerna att i konkurrens erbjuda den täckning och de tjänster som marknaden efterfrågar. Under de senaste åren har PTS systematiskt arbetat med att skapa goda förutsättningar genom att tilldela nya tillstånd och genom att förändra gamla tillstånd och göra dessa teknik- och tjänsteneutrala. Detta är även en utveckling som pågår i hela Europa, EU-kommissionen har fattat bindande beslut om harmonisering av villkoren för användning av ett flertal frekvensband. Det ger operatörerna rätt att byta till ny teknik i näten när de ser att förutsättningarna finns och möta konsumenternas efterfrågan. PTS har använt sig av täckningskrav i flera band de band som är bäst lämpade för yttäckning för att bidra till att tjänster når områden som eventuellt inte skulle ha täckts på kommersiell grund. När det gäller framtida tilldelningar av spektrum är täckningskrav en av de möjligheter som PTS överväger i varje enskilt fall. Viktiga ingångsvärden i detta är bl.a. regeringens bredbandsstrategi samt EU-kommissionens Digitala agenda. Det finns i dagsläget sex frekvensband som används för mobila bredbandsoch telefonitjänster. Dessa är 450-, 800-, 900-, 1800-, samt 2600 MHzbanden. Det är betydligt dyrare att bygga yttäckning i högre frekvensband än i lägre band vilket har att göra med vågutbredningsegenskaperna i olika band. I höga frekvensband finns det betydligt mer spektrum men radiosignalen når kortare än i låga band där det finns begränsat med spektrum. Således är höga band mer lämpade för att ge mycket kapacitet på en mindre yta, och lägre band är lämpade för att ge god yttäckning. PTS har därför uppställt täckningskrav i 450-, 800- och 900 MHz-banden, dvs. de lägre banden. Syftet är att med hjälp av de band som ger goda förutsättningar för yttäckning bidra till att dessa 11 Uppgifterna i avsnitt 3.1 är, där inte annat anges, hämtade ur PTS bredbandskartläggning, Svensk Telemarknad och individundersökning som alla går att finna på Post- och telestyrelsen 16

17 tjänster når områden som utan täckningskrav troligen inte skulle ha täckts på kommersiell grund. Tillståndet för 450 MHz-bandet är förenat med krav på 80 procents yttäckning i varje län och tillhandahållande av mobil telefonitjänst i täckningsområdet. PTS har genomfört en tillsyn över hur tillståndshavaren lever upp till tillståndsvillkoren och funnit att de uppfyller kravet på täckning samt kravet på mobil telefonitjänst. För att skapa god täckning i glesbygd är 800 MHz-bandet särskilt lämpligt. I samband med att PTS auktionerade ut 800 MHz-bandet (som tidigare användes för analog tv) uppställdes ett särskilt krav på ett av tillstånden. Den som tilldelades tillståndet har åtagit sig att investera 300 miljoner kronor för att bygga mobilt bredband så att de fasta bostäder och företag som saknar bredband får det. Den teknik som nu byggs i 800 MHz-bandet (LTE) stödjer IP-telefoni men har i dagsläget inte stöd för telefoni. Telefonistöd (VoLTE) förväntas emellertid relativt snart i LTE(4G)-näten. Mer information om ökad tillgänglighet i glesbygd tack vare tillståndsvillkoren för 800 MHz-bandet finns i kapitel 4. Täckningskraven i 900 MHz-bandet skärptes i samband med att tillstånden förlängdes Tidigare gällande villkor var utformade som ett krav att tillhandahålla täckning längs europavägar samt på orter med över invånare. Den faktiska täckningen var vid tidpunkten för PTS beslut betydligt större. De nya täckningsvillkoren utformades därför med krav på att samtliga tillståndshavare var tvungna att bibehålla den yttäckning som uppmättes i mars Med det skärpta kravet markerade PTS vikten av att underhålla en fortsatt hög täckning i ett band som 900 MHz-bandet, som har goda egenskaper för yttäckning. Nuvarande tillståndsvillkor gäller till utgången av 2015 men kan förlängas därefter och tillståndstiden ut, dvs. till utgången av I samband med att befintliga tillstånd i 1800 MHz-bandet förlängdes 2010 och att en spektrumauktion genomfördes under 2011 tog PTS bort täckningskravet längs europavägar och tätorter med mer än invånare. Bandet används för att öka kapaciteten i GSM(2G)-nät och är även ett av de mest intressanta banden för utbyggnad av LTE(4G) i världen. Täckningskravet gav i praktiken inte någon ytterligare täckning utöver det krav som ställs i 900 MHz-bandet. I 2100 MHz- tillstånden (2,1 GHz) togs täckningskravet bort först 2011, trots att det egentligen gick ut Villkoret förlängdes till 2011 för att garantera att samtliga tillståndshavare skulle fullgöra utbyggnaden av 3G-näten var Post- och telestyrelsen 17

18 det inte längre meningsfullt att ha kvar kravet eftersom tillståndshavarna uppfyllt kravet som var satt till att de skulle täcka år Det tidigare kravet baserades på en uppmätt fältstyrka och inte utifrån en definierad tjänst. Värt att notera är att det i 2,1 GHz-bandet aldrig har funnits krav på yttäckning utan kravet gällde befolkningstäckning. Beslutet att ta bort täckningskraven i 2,1 GHz-bandet innebar att PTS öppnade upp för teknikutveckling i bandet, vilket i framtiden kan ge nya möjligheter MHz-bandet (2,6 GHz) ligger relativt högt och är mer lämpat för kapacitet i områden med kapacitetsbrist snarare än för yttäckning. Tillstånd i bandet omfattas inte av täckningskrav. Trots att operatörerna genomgående, med marginal, har uppfyllt de utbyggnads- och täckningskrav som PTS har ställt upp kommer allt fler klagomål från konsumenter som upplever problem med dålig mobiltäckning i olika delar av landet. Det finns två bilder av mobiltäckning och kapacitet. Den ena visar en stark utveckling där teleoperatörerna bygger nya nät och förbättrar mobiltäckningen. Den andra bilden är den som konsumenter ger av att det är stora problem med att ringa och surfa samt att det finns delar av Sveriges yta som är utan mobiltäckning. Marknaden utvecklas snabbt, nya och alltmer avancerade mobiltelefoner lanseras och att ha tillgång till telefoni och internet överallt hela tiden upplevs allt mer som en självklarhet och en rättighet. I denna marknadsutveckling har telefoni gått från att vara fast till att vara mobil. Svenska konsumenter pratar mer i mobiltelefoner än i fasta telefoner och det fasta telefonnätet håller på att ersättas med mobil teknik i delar av landet. Det faktum att allt fler abonnenter säger upp sin fasta telefoni och väljer att enbart ringa med mobiltelefonen gör också att allt fler blir beroende av ett väl fungerande mobilnät och att förväntningarna på mobilnätens tillförlitlighet och tillgänglighet höjs. Denna situation ställer nya krav och ger nya förutsättningar för operatörer, staten, företag och för konsumenter. Det är viktigt att tänka på att det finns många olika faktorer som kan påverka täckningen inom ett område. Det finns geografiska förhållanden, t.ex. berg och dalar, som gör att mobilsignalerna inte når fram lokalt trots att området annars skulle ha täckning. Även väggar kan skärma av så det saknas täckning inomhus. Det kan uppstå kapacitetsproblem för operatörerna när många vill använda de mobila tjänsterna samtidigt. Dessutom påverkar terminalernas mottagningsegenskaper möjligheterna till täckning. Dagens smarta mobiltelefoner har i normalfallet sämre radioegenskaper än en traditionell Post- och telestyrelsen 18

19 mobiltelefon och skillnaden i känslighet motsvaras av att täckningsområdet blir ungefär 20 procent mindre. PTS arbetar kontinuerligt med att förbättra mobiltäckningen i Sverige. PTS ser bl.a. till att frekvenser finns tillgängliga så att nya nät kan byggas ut. PTS deltar aktivt i den arbetsgrupp inom ramen för regeringens Bredbandsforum som arbetar med att undanröja hinder för mobilnätsutbyggnad. PTS ställer även krav på telebolagen att tydligare beskriva vad konsumenterna köper och vad de kan förvänta sig. För att öka kunskapen kring mobiltäckning publicerade PTS i mars 2013 konsumentinformation med goda råd för bättre mobiltäckning. 12 Regeringen beslutade den 17 maj att ge PTS tre olika uppdrag för att underlätta utbyggnaden av mobilnäten, för att utvärdera mobiltäckningen och för att utvärdera operatörernas täckningskartor 13. PTS ska i juni 2013 genomföra ett antal stickprovsmätningar av mobiloperatörernas täckning. PTS ska också samla in detaljerad information från operatörerna över hur utbyggnaden av deras respektive mobilnät fortskrider. På basis av denna information ska PTS ta fram en långsiktig plan för hur mobiltäckningen ytterligare ska kunna förbättras. Uppdraget ska redovisas den 3 mars Vidare ska PTS ska arrangera regionala dialogmöten runt om i landet. Syftet är att underlätta frivilliga lösningar och utbyggnad av mobilnäten genom ökad samverkan mellan operatörer, kommuner, kommunala bolag, länsstyrelser och exempelvis regionala samverkansorgan. Upptakten blir ett nationellt dialogmöte den 30 maj och hela uppdraget löper till och med 20 december Telefoni i glest befolkade områden Även i glest befolkade områden finns det i de allra flesta fall goda telekommunikationer med fast telefoni och täckning med en eller flera mobiloperatörer på de platser där vi bor och arbetar. PTS har dock haft anledning att följa upp ett antal fall där abonnenter befarats bli utan telefoni eller åtminstone upplevt att de saknar tillgång till telefoni. Det handlar framför allt om abonnenter vars fasta kopparnätsbaserade anslutning varit förbunden med stomnätet via radiolänk, och där radiolänken tagits i anspråk för annan radioanvändning i frekvensomläggningar. I vissa andra fall handlar det om omläggningar av vägar, t.ex. uträtning av vägar, där telestolpar monterats ned som en följd av vägomläggningen Uppdrag att arrangera dialogmöten, N2013/2536/ITP. Uppdrag att genomföra stickprovsmätningar av mobiltäckning, N2013/2537/ITP. Uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät, N2013/2538/ITP. Post- och telestyrelsen 19

20 För abonnenter som blir av med sin fasta telefoni i samband med omläggningar av vägar och liknande har TeliaSonera inrättat en rutin som innebär att abonnenten i första hand erbjuds en ersättningslösning via GSMnätet. I vissa fall förses abonnenten även med en riktantenn för att förstärka mottagningsförhållandena och ge bättre täckning. Om det saknas mobiltäckning i det berörda området överlämnar TeliaSonera uppgifter om abonnenten till PTS, som vidtar åtgärder för att säkerställa telefoni på annat sätt till abonnenten. PTS erhåller medel från regeringen för att kunna upphandla telefoni till abonnenter vars hushåll eller fasta verksamhetsställe ligger utanför täckning av något telenät. Det är få fall där abonnenter helt saknar tillgång till telefoni via något telebolag. Hittills har PTS upphandlat telefoni till 17 abonnenter, varav 15 abonnenter har den upphandlade tjänsten i drift. 14 För att möta konsumenternas behov av information i samband med TeliaSoneras teknikskifte 15 har PTS, på regeringens uppdrag, öppnat en upplysningstjänst dit den som berörs av förändringarna i det fasta telenätet kan vända sig för att få råd och vägledning. Upplysningstjänsten kan exempelvis svara på frågor om telebolagens skyldigheter och konsumenters rättigheter eller om olika erbjudanden från telebolagen. Upplysningstjänsten har under det senaste året tagit emot upp till 15 förfrågningar per vecka. PTS har under våren 2013 ökat marknadsföringen av upplysningstjänsten för att öka kännedomen om den bland dem som berörs av teknikskiftet. Se mer information om upplysningstjänsten i kapitel Några enskilda fall som föranlett insatser från PTS Som en del av PTS arbete med teknikskiftet har myndigheten löpande kontakter med TeliaSonera, bl.a. genom månatliga möten. På dessa möten diskuteras t.ex. problem för enskilda abonnenter. Ett sådant exempel är Axmar Bruk, en by strax utanför Gävle med cirka 20 invånare. Byns kärna utgörs av en restaurang och några gårdar. Under en interpellationsdebatt i riksdagen mellan riksdagsledamot Bodil Ceballos (Mp) och statsrådet Anna-Karin Hatt den 29 januari 2013, framkom att en stor oro för den fortsatta möjligheten till telefoni cirkulerade bland invånarna i Axmar Bruk med anledning av TeliaSoneras teknikskifte. 14 Mer information om PTS upphandling av telefoni finns i kapitel Mer information om TeliaSoneras teknikskifte finns i kapitel 6. Post- och telestyrelsen 20

21 Av de totalt 20 invånarna i Axmar Bruk har tre personer accepterat den ersättningslösning som TeliaSonera erbjuder i samband med teknikskiftet. Varken TeliaSonera eller PTS har fått någon felanmälan gällande dessa ersättningslösningar. Den 24 januari 2013 genomfördes teknikskiftet för ytterligare sex stycken abonnenter även dessa kan, om de vill, använda TeliaSoneras ersättningslösning. Vad gäller restaurangen i Axmar Bruk finns på grund av användning av betalkortsterminal och fax andra och större behov än hos privata abonnenter. TeliaSonera har därför beslutat att skjuta teknikskiftet framåt i tiden för att kunna hitta en lösning som tillgodoser dessa behov. En abonnent i Axmar Bruk har skrivit upp sig på PTS bredbandslista 16 och med anledning av detta har Net4Mobility (dvs. Telenor och Tele2) byggt en basstation i byn. Kunden är nu garanterad bredband till en hastighet av minst 1 Mbit/s. Även andra kunder i Axmar Bruk bör genom detta kunna få möjlighet till telefoni och bredband. Ett annat exempel är de uppgifter som framkom i Sveriges radio P1:s program Kaliber, som sändes den 24 mars I programmet intervjuades abonnenter som var missnöjda med telefonin på grund av TeliaSoneras teknikskifte. Med anledning av detta skickade PTS den 3 april 2013 en skrivelse till TeliaSonera, se bilaga 1. I skrivelsen begärde PTS att TeliaSonera skulle inkomma med en redogörelse för de enskilda fall som förekom i radioprogrammet. TeliaSonera inkom med sitt svar den 17 april 2013, se bilaga 2. TeliaSonera uppgav bl.a. att en av abonnenterna blev av med sin fasta telefoni då frekvensbandet tilldelades kommunikationssystemet Rakel 17. Då TeliaSoneras tillstånd att använda frekvensen upphörde lät PTS upphandla en satellittelefon till abonnenten. Av de övriga som hördes i programmet har två abonnenter avböjt TeliaSoneras erbjudande om ersättningslösning och fem har antingen inte haft något fast abonnemang alls eller varit kund hos en annan operatör med god täckning i området. PTS är mån om att värna kundernas rätt till telefoni i sin stadigvarande bostad eller fasta verksamhälle och kommer även i fortsättningen se till att adekvat information når ut till både abonnenter och operatörer. PTS fortsätter den intensiva bevakningen av TeliaSoneras hantering av teknikskiftet för att 16 Med PTS bredbandslista avses det webbformulär på där hushåll och företag som inte har möjlighet att teckna internetabonnemang om 1 Mbit/s kan anmäla sig. Mer information om detta finns i kapitel Rakel är ett nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning. Systemet nyttjas av organisationer som arbetar med ordning, säkerhet eller hälsa. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ansvarar för Rakel. Post- och telestyrelsen 21

22 säkerställa att enskilda abonnenter och eventuella klagomål hanteras på ett ansvarstagande sätt. Post- och telestyrelsen 22

23 4 Ökad tillgänglighet i glesbygd med fjärde generationens mobilnät (4G) Den här uppföljningsrapporten handlar om tillgången till telefoni. För allt fler abonnenter är telefoni en av flera tjänster som tillhandahålls i ett bredbandsabonnemang. Det är en av PTS mest prioriterade arbetsuppgifter att säkerställa att bredband är tillgängligt för alla bostäder och företag i Sverige. Som ett viktigt led i denna strävan tilldelade PTS den 4 mars 2011 genom ett auktionsförfarande tre tillstånd att använda radiosändare i frekvensbandet 800 MHz, ett band som möjliggör utbyggnad av mobilt bredband med goda yttäckningsmöjligheter. Av den sammanlagda summan för alla utauktionerade tillstånd om miljoner kronor utgör 300 miljoner kronor bud på täckning. Det innebär att 300 miljoner kronor kan användas specifikt för utbyggnad av trådlös infrastruktur i glesbygden. Beloppet är avsatt av tillståndshavaren Net4Mobility (ett samarbete mellan operatörerna Tele2 och Telenor) och ska användas för utbyggnad av bredband så att de fasta bostäder och företag som i dag saknar möjlighet till bredband får det (här avses en bithastighet om minst 1 Mbit/s). Det är PTS som först och främst identifierar dessa bostäder och företag, därefter följer PTS upp att de verkligen får tillgång till bredband med den angivna minimihastigheten. Tillståndshavarna kan själva välja vilken teknik de vill använda i bandet, så länge den är kostnadseffektiv och i enlighet med täckningsvillkoret. Detta borgar för en kostnadseffektiv och ändamålsenlig utbyggnad som dessutom ger möjlighet till nya och hållbara tekniska lösningar avseende såväl datakommunikation som telefoni. Enligt PTS bredbandskartläggning 2011 var det bostäder och företag som saknade möjlighet till bredband hade siffran sjunkit till ca 500 bostäder och företag. PTS har sedan 2011 haft ett webbformulär på där de som inte har möjlighet att teckna internetabonnemang om minst 1 Mbit/s kan anmäla sig 18. De insamlade adresserna används i syfte att säkerställa att de avsatta medlen om 300 miljoner kronor inte används på platser där någon operatör redan erbjuder en kommersiell lösning. Alla insamlade adresser remitteras till mobiloperatörerna i Sverige i syfte att verifiera att platserna verkligen saknar bredband. På så sätt ges möjlighet för operatörerna att informera PTS om det skulle vara så att täckning redan erbjuds på en viss plats. Tillståndshavaren påbörjade utbyggnaden under 2012 och har till och med april 2013, enligt egen uppgift, byggt ut täckning för 87 bostäder och företag som tidigare saknade tillgång till internet om minst 1 Mbit/s. Under 2013 ska 18 Se för mer information Post- och telestyrelsen 23

24 ytterligare minst ca 400 bostäder och företag erbjudas täckning genom täckningskravet. Enligt tidplanen i tillståndsvillkoren ska alla identifierade hushåll och företag vara täckta senast den 31 december Detta gäller under förutsättning att medlen, 300 miljoner kronor, räcker för att täcka samtliga adresser. När medlen är förbrukade har Net4Mobility ingen skyldighet enligt tillståndsvillkoren att fortsätta utbyggnaden, även om det återstår adresser på listan som fortfarande saknar bredband om minst 1 Mbit/s. Denna satsning på fjärde generationens mobilnät och utbyggnaden i 800 MHzbandet är viktig för att säkerställa en god tillgång till elektroniska kommunikationer i hela landet. PTS målsättning med denna långsiktiga satsning är också att de enstaka problem med tillgänglighet som beskrivits ovan ska vara övergående, och att behovet av speciallösningar genom upphandling ska avta i takt med att 4G-tekniken LTE (Long Term Evolution) i 800 MHzbandet byggs ut. Det finns goda förhoppningar om att de bostäder och företag som har behov av och önskar tillgång till bredband och telefoni tillförsäkras tillgång successivt genom utbyggnaden i enlighet med täckningskravet i 800 MHz-bandet. 4.1 Telefoni inom 800 MHz-bandet Täckningskravet i 800 MHz-bandet innehåller inget krav på telefoni, utan fokuserar på att ge tillgång till bredband. Det utesluter dock inte möjligheten att hushåll och företag kan erhålla IP-telefoni över 4G-nätet. 4G-näten använder sig av en paketbaserad radioteknologi (LTE), till skillnad mot till exempel GSM(2G) som främst är en kretskopplad radioteknologi. I LTE(4G) kan röstsamtal etableras med två metoder, Voice Over IP (VoIP) eller Voice Over LTE (VoLTE). För VoIP, så kallad IP-telefoni, används en traditionell telefon för fast telefoni. Telefonen kan kopplas till en IP-telefonadapter som i sin tur kopplas till en LTE-bredbandsrouter och fungerar då på samma sätt som en vanlig telefon. Rösttrafiken går dock helt eller delvis över internet. I detta fall behövs ett abonnemang hos en IP-telefonioperatör och ett bredbandsabonnemang för routern. Eftersom teletrafiken då går genom en mobiloperatörs nät är det även möjligt att ringa 112-samtal. Den andra telefonitekniken, VoLTE, är benämningen på den internationella teknikstandarden för rösttelefoni i LTE(4G). I dagsläget saknas dock mobiltelefoner eller andra röstkompatibla enheter för denna standard på den svenska marknaden. Mycket tyder på att VoLTE-terminaler kommer kunna börja säljas i Sverige under de närmaste åren. VoLTE-lösningen kommer att kräva ett mobiltelefoniabonnemang hos LTE-operatören. Denna nya teknik Post- och telestyrelsen 24

25 kommer då att tillhandahålla alla de teletjänster som idag betraktas som samhällsomfattande s.k. USO-tjänster, inklusive nödsamtal med garanterad anslutningstillgänglighet. I VoLTE prioriteras röstsamtal och nödsamtal framför övrig internettrafik. Allting talar för att fullgoda telefonilösningar kommer att erbjudas de hushåll och företag som i framtiden endast kommer nås av täckning genom 800 MHz-bandet. Det bör dock noteras att det endast handlar om ett fåtal om än några abonnenter som enbart kommer ha täckning genom 800 MHz-bandet, i princip alla kommer att ha tillgång till annan telefonilösning jämte LTE(4G) i 800 MHz-bandet. Post- och telestyrelsen 25

26 5 Upphandling av telefonilösningar Det är i första hand marknaden som ska tillgodose hushållens och företagens behov av telefoni genom kommersiella erbjudanden. I vissa fall då det uppstått akuta behov som inte kunnat lösas omedelbart av marknadskrafterna har det behövts särskilda insatser för att säkerställa tillgången till telefoni, åtminstone under en övergångsperiod tills dess andra mer långsiktiga lösningar finns på plats. 5.1 Särskilt uppdrag till PTS Under perioden förlorade ett antal fasta bostäder och företag tillgången till telefoni. Det handlade främst om hushåll och företag som hade haft fast telefoni genom radiolänkanslutningar, radiolänkar som tagits i anspråk för annan användning. För att skyndsamt möjliggöra ersättningslösningar gav regeringen den 18 december 2008 i uppdrag åt PTS att tillse att dessa abonnenter åter får tillgång till telefoni 19. Regeringen har förlängt uppdraget tre gånger, senast den 4 oktober 2012 då regeringen beslutade 20 att PTS skulle se till att stadigvarande bostad eller fast verksamhetsställe som har haft tillgång till telefoni, men som nu saknar detta, får tillgång till telefonimöjligheter om det begärs. Regeringen beviljade kr för detta ändamål för För 2013 finns motsvarande uppdrag i PTS regleringsbrev. Nedan följer en kort redovisning av de åtgärder som PTS har genomfört till och med maj 2013 inom ramen för det aktuella uppdraget. 5.2 Upphandlade lösningar PTS upphandlade under våren 2009 en telefonilösning från Mobile Network Scandinavia AB, som innebär att s.k. repeatrar placeras ut för att förstärka signaler i mobilnäten i områden där signalstyrkan är dålig. Tekniken fungerar dock enbart om mobilsignalen i området där fastigheten är belägen är tillräckligt stark för att en repeaterlösning ska fungera. Lösningen kunde alltså inte tillhandahållas på alla de platser som saknade tillgång till telefoni. PTS genomförde därför en ny upphandling under våren 2010 där ett nytt ramavtal tecknades med tre olika leverantörer. Det nya ramavtalet har gett PTS tillgång till fler tekniska alternativ, vilket gör att telefonilösningar nu kan erbjudas på fler platser i landet. Det finns t.ex. möjlighet att avropa ett antal satellittelefonilösningar som är oberoende av fastighetens närhet till ett mobiltelefoninät. Enligt ramavtalet är det möjligt för PTS att i varje enskilt fall konkurrensutsätta tillhandahållandet av en telefonitjänst. 19 N2008/8524/ITP 20 N2012/5019/ITP Post- och telestyrelsen 26