Kemiönsaaren kunta Kimitoöns kommun Hiittisten kylä Hitis by Kuggskärs grundenin ranta-asemakaava Stranddetaljplan för Kuggskärs grunden Kiinteistö/fastighet Kuggskärsgrunden 322-495-1-40 Työ/arbete: E23470 Turku/Åbo, 13.1.2010, tark./rev. 14.2.2011 AIRIX Ympäristö Oy PL 669 20701 TURKU Puhelin 010 241 4400 Telefax 010 241 4401 www.airix.fi Toimistot: Turku, Oulu, Tampere ja Helsinki
KIMITOÖNS KOMMUN HITIS BY STRANDDETALJPLAN FÖR KUGGSKÄRS GRUNDEN Beskrivning av stranddetaljplan, gällande stranddetaljplankarta daterad den 13.1.2010 on reviderad den 14.2.2011. Stranddetaljplanen omfattar fastighet Kuggskärsgrunden 322-495-1-40 i Hitis by i Kimitoöns kommun. I och med stranddetaljplanen bildas kvarter 1-2 samt jord- och skogsbruksområde. 1. BASUPPGIFTER 1.1 Områdets läge Området är beläget 2,8 km sydost från Hitis kyrka. Fastigheten som planläggs omfattar fem öar. Områdets läge 1.2 Planläggningssituation Landskapsplanering Etappvis fastställda regionplaner är i kraft som landskapsplaner, fram tills den under beredning varande nya landskapsplanen erhåller laga kraft. I regionplanen har fastighetens största (och delvis bebyggda) ö anvisats som MM 2 202L-område (Jord- och skogsbruk och naturskydd). På övriga öar riktas inga regionplanebeteckningar. Dimensioneringsnormen för fritidsbosättningen är 2-3 fritidsbostadsenheter per strandkilometer. Till annan än fritidsbostadsbebyggelse anvisad andel strand bör uppgå till minst 70 %. I landskapsplaneförslaget, som är under beredning, finns inga beteckningar gällande området. Generalplanering För området gäller stranddelgeneralplan för Dragsfjärds östra skärgård, vilken Sydvästra Finlands miljöcentral fastställde den 24.4.1998. I stranddelgeneralplanen har inom planläggningsområdet anvisats en byggnadsplats för fritidsbostad på den största ön så, att hela ön utgör RA-område.
KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Miljö Ab 3 STRANDDETALJPLAN FÖR KUGGSKÄRS GRUNDEN 2011 Detaljplanering För området har tidigare inte utarbetats stranddetaljplan. 1.3 Byggnadsordning Byggnadsordningen för Kimitoön trädde i kraft år 2009. Denna ersatte byggnadsordningen, godkänd av Dragsfjärds kommun den 25.9.2002. 1.4 Byggnadsförbud Inga byggnadsförbud riktas på området. 1.5 Markägoförhållanden Fastigheter, som planläggs, ägs av Philip Zilliacus och Robert Zilliacus. Bådaderas hemort är Helsingfors. Bilaga 1: Utredning över äganderätt 1.6 Befolkning och arbetsplatser Inom området som planläggs finns ingen fast bosättning eller arbetsplatser. 1.7 Service Området stöds av service i Hitis, Rosala och Kasnäs. 1.8 Byggnadssituation På den större ön finns - gäststuga byggd 1974, 36 v-m 2 - fritidsbostad byggd 1995, 89 v-m 2 - bastubyggnad byggd 1995, 12 v-m 2 - ekonomibyggnad byggnadslov 2008, 10 v-m 2 - ekonomibyggnad byggnadslov 2008, 23 v-m 2 Fastighetens övriga fyra öar är obebyggda. I den vänstra bilden ses strandbastun och i den högra fritidsbostaden.
KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Miljö Ab 4 STRANDDETALJPLAN FÖR KUGGSKÄRS GRUNDEN 2011 1.9 Natur, miljö Planläggningsområdets alla öar utgörs av kala klippor, vilket för yttre skärgårdens randområden är typiskt. På områdets största öar finns dock även trädbestånd och undervegetation. På bilden diagonalt ses den största ön från nordväst. (bilder: Robert Zilliacus) Områdets naturutredning gjordes i begynnelsen av planläggningsarbetet. Bilaga 2: Naturutredning 1.10 Samhällsteknisk service Inom området finns inget vatten- eller avloppsnät. Vattenförsörjningen sköts fastighetsvis. 1.11 Trafik Tillkomst till området sker med båt. De närmaste större båthamnarna finns i Kasnäs och Rosala. Närmaste bilväg finns i Rosala.
KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Miljö Ab 5 STRANDDETALJPLAN FÖR KUGGSKÄRS GRUNDEN 2011 1.12 Baskarta I planläggningsarbetets begynnelse utarbetad baskarta 1:2000 för stranddetaljplanläggningen är godkänd av Lantmäteriverket den..2010. Kartan utarbetades vid AIRIX Miljö Ab. För anvisning av byggnadsytor inom terrängen och ur terrängsynvinkel på lämpliga platser, är höjdskillnaden mellan höjdkurvorna i baskartan 1 m, då dessa normalt i mätningsklass 3 är 2 m. 2. MÅLSÄTTNINGAR Planens målsättning är att anvisa fastigheters byggrätt för fritidsbostäder. Den största öns bebyggda byggnadsplats anvisas betydligt mer avgränsat än i stranddelgeneralplanen. På bredvidliggande ö anvisas en byggnadsplats för en fritidsbostad, som enligt stranddelgeneralplanens dimensioneringsnorm borde vara belägen där. Övriga öar anvisas som område utan byggnadsrätt. Fria områden anvisas i huvudsak som jord- och skogsbruksområde och vid behov som bevarade områden av olika grader så, att naturvärdens tillräckliga och lagenliga målsättningar om bevarande uppfylls. 3. DIMENSIONERING 3.1 Dimensioneringsgrunder och byggnadsrätt Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplans dimensioneringsgrund för alla dimensioneringsområden är, att man på till ytarealen 1-2 hektar stor ö kan anvisa byggnadsplats för fritidsbostad (RA), såvida terrängen det tillåter. Med detta terrängvillkor avses, att ön är trädbeväxt och till sina terrängförhållanden byggbar. Den största öns ytareal är 16,1 ha och den har i stranddelgeneralplanen sin helhet anvisats som en RA-byggnadsplats. Ytarealen för öster om denna är 1,06 ha. I stranddelgeneralplanens dimensioneringstabell har öns byggnadsrätt konstaterats, men detta har inte anvisats i planen, eftersom ön har tolkats som trädlös. Bilaga 4: Stranddetaljplanens dimensioneringstabell Det finns dock trädbestånd och annan växtlighet på ön och platser, som är väl lämpade för byggnation. Ön har även en lämplig och skyddad landstigningsplats. Således bör en byggnadsplats anvisas på denna. I flygfoto nedan ses öarna, med trädbestånd, som tillhör fastigheten som planläggs. Dessutom syns Flatgrundet på bilden, vilken även den är en trädbevuxen byggnadsplats.
KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Miljö Ab 6 STRANDDETALJPLAN FÖR KUGGSKÄRS GRUNDEN 2011 Ytareal för ö, belägen väster om den bebyggda ön, är 0,27 ha. Fastighetens södra öars ytarealer är 0,28 ha och 0,11 ha. På dessa bör inte enligt stranddelgeneralplanen anvisas byggnadsrätt. 3.2 Stomfastighetsutredning Stomfastigheten är Kummelskär 040-440-1-18. Den styckades den 10.10.1996 till fastigheter Flatgrundet 040-440-1-39 ja Kuggskärsgrunden 040-440-1-40. Flatgrundets fastighet är belägen sydost om Kuggskärsgrundens öar. På Flatgrundet finns en byggnadsplats för fritidsbostad, baserad på öns ytareal anvisad enligt stranddelgeneralplanen. Ön är bebyggd. Flatgrundets fastighet omfattar inte andra över hektaren stora öar. Stomfastighetens byggnadsrätt bör anvisas på basen av öarnas ytareal. 4. STRANDDETALJPLANEN OCH DESS MOTIVERINGAR 4.1 Allmänna motiveringar och beskrivning I och med stranddetaljplanen anvisas fastigheters maximala byggnadsrätt. Planen är uppgjord i enlighet med delgeneralplanens dimensioneringsgrunder. I och med planen
KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Miljö Ab 7 STRANDDETALJPLAN FÖR KUGGSKÄRS GRUNDEN 2011 har på öar, som är över en hektar stora och trädbevuxna, anvisats byggnadsrätt enligt stranddelgeneralplanen. I stranddetaljplanen har bägge byggnadsplatsers byggnadsytor, med avseende på byggnadstekniska, miljöbevarande och landskapsmässiga faktorer, noggrant inplanerats på terrängmässigt bäst lämpade platser. Inom byggnadsplatserna finns små trädlösa områden, områden med glest trädbestånd, områden med kala klippor och invid strandlinjen branta klippor. Inom dylika landskapsmässigt känsliga områden har inga byggnadsytor anvisats, utan de har placerats baserat på trädbestånd, buskage och terrängformationer inom väl lämpade platser. Avgränsning av hela byggnadsrätten till en kompakt grupp vore inte i en dylik terräng- och skogstyp en bättre lösning. Om så gjordes, var man sannolikt tvungen att avverka träd och t.o.m. spränga berg. Detta vore inte byggnation med hänsyn till naturen, landskapet och miljön. Byggnadsplatsen på fastighetens största ö har avgränsats relativt snävt, jämfört med stranddelgeneralplanens områdesreservering, som omfattar hela ön. På fastighetens tre öar anvisas ingen byggnadsrätt alls, varmed en betydande andel fri strand kvarblir. 4.2 Planens förhållande till de riksomfattande målsättningarna för markanvändningen Statsrådet fattade den 30.11.2000 beslut om de riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna. Reviderade målsättningar trädde i kraft den 1.3.2009. De reviderade målsättningarnas förverkling bör främjas i landskapens och kommunernas planläggning samt vid statens myndigheters verksamhet. Enligt markanvändnings- och byggnadslagens 24 2. moment bör man vid planering av områdesanvändningen beakta de riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna så att, deras förverkling befrämjas. Denna förpliktelse berör alla planläggning. Planen har inte på grund av dess ringa omfång riksomfattande betydelse. Vid planens förverkling främjar denna, i och med byggnadsverksamhet, i någon mån närregionens ekonomiska tillväxt, näringslivets utvecklingspotential och sysselsättning. I anknytning till byggnadsområden har kvarlämnats tillräckligt med fria områden för naturarv och rekreationsbruk. Stranddetaljplanen inverkar inte på förverkling av Natura 2000-områden. 4.3 Planens förhållande till landskapsplanläggning och stranddelgeneralplanläggning I regionplanen med MM-beteckning anvisad ö är i stranddelgeneralplanen i sin helhet anvisad som en byggnadsplats för fritidsbostad. Stranddetaljplanen förverkligar stranddelgeneralplanen genom att precisera denna. 4.4 Planens förhållande till övrig planläggning Stranddetaljplanen har ingen inverkan på övriga stranddetaljplaneområden. 4.5 Markanvändning 4.5.1 Kvartersområden Kimitoöns kommun bereder en stranddelgeneralplanändring för östra skärgården. I denna är avsikten att lyfta byggnadsplatsvisa byggnadsrätter att motsvara andra strandgeneralplaners byggnadsrätter inom kommunens område. Inom zonen, där Kuggskärs grunden är belägen, är målsättningen att totalt anvisa 200 m 2 byggnadsvis byggnadsrätt. Stranddetaljplanen är utarbetad i enlighet med att byggnadsplatsens normala byggnads-
KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Miljö Ab 8 STRANDDETALJPLAN FÖR KUGGSKÄRS GRUNDEN 2011 rätt är nämnda 200 m 2. På den nya byggnadsplatsen anvisas ändå en mindre byggnadsrätt. Som Kvartersområde för fritidsbostäder (RA) har redan bebyggd byggnadsplats, vars yta utgör 4996 m², på fastighetens största ö anvisats. På byggnadsplatsen får byggas en fritidsbostad, en gäststuga om högst 25 v-m 2, en bastu om högst 25 v-m 2 och ekonomibyggnader. Byggnadernas totala våningsyta får högst uppgå till 200 v-m 2. Förutom den separata bastun kan även en bastu i anknytning till fritidsbostaden byggas. Som Kvartersområde för fritidsbostäder (RA) har på fastighetens näststörsta ö en ny byggnadsplats, med yta 3527 m², anvisats. På byggnadsplatsen får byggas en fritidsbostad, en gäststuga om högst 25 v-m 2, en bastu om högst 25 v-m 2 och ekonomibyggnader. Byggnadernas totala våningsyta får högst uppgå till 120 v-m 2. Maximalt våningsantal på bägge byggnadsplatser är ett (I). Högre byggnader vore mer synliga i havslandskapet. Allmänna bestämmelser gällande byggnationen: - Byggnadernas avstånd från strandlinjen och placering inom byggnadsplatsen bör vara sådan, att landskapets naturenlighet i mån av möjlighet bevaras. - Alla byggnaders samtliga, för fukt utsatta, konstruktioner bör vara minst 2,5 meter ovan medelvattennivån. - Nybyggnader bör omsorgsfullt inpassas i landskapet och dessa bör anpassas till befintligt byggnadsbestånd. - Inom området får inga båtskjul byggas i anslutning till fritidsbostäderna. 4.5.2 Jord- och skogsbruksområden Som Jord- och skogsbruksområde, med miljövärden (MY) har anvisats alla utom byggnadsplatserna varande områden, m.a.o. delar av två öar och tre hela öar. MY-områdets markytas formationer får inte förändras genom brytning, fyllning eller genom andra dylika åtgärder. Områdets trädbestånd får inte avlägsnas. Enbart viktiga åtgärder med avseende på säkerhet är tillåtna. Området har ingen byggnadsrätt förutom på ett område som anvisats som en separat byggnadsyta, inom vilken en 23 kvadratmeter stor lagerbyggnad finns. MY-områdens totala yta är 2,67 hektar, vilket utgör 75 % av planområdets ytareal. 4.5.3 Skydd I början av byggnadsprojekt bör ELY-centralen kontaktas. Mest kritisk tidpunkt för byggnation är apollofjärilens larvstadium inom förekomstområden för kärleksört. Apollofjärilen är en direktivenlig art, vars levnadssfär inte får försvagas. Enligt planbestämmelse bör vid byggnation av byggnadsplatser och övrig användning noggrant beaktas befintliga områden där kärleksört växer. De områden där kärleksört förekommer får inte bebyggas och dess bör även i övrigt bevaras i naturtillstånd. 4.5.4 Trafik Tillkomst till området sker med båt. Byggnadsplatserna är placerade så, att en skyddad båtbrygga kan byggas vid byggnadsplatsens strand. Den närmaste större båthamnen finns i Kasnäs. Närmaste bilväg finns i Rosala.
KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Miljö Ab 9 STRANDDETALJPLAN FÖR KUGGSKÄRS GRUNDEN 2011 4.5.5 Service Planen innehåller inga reservationer för service. Närmsta butiks- och övrig service, som fritidsbebyggelsen behöver, finns i Rosala och Kasnäs. 4.5.6 Samhällsteknisk service Inom området bör anläggas vattenförsörjningslösningar i enlighet med den ikraftvarande lagstiftningen. Avfall bör komposteras eller transporteras bort. 4.6 Förverkling Byggnation på fritidsbyggnadsplatserna sker etappvis i enlighet med markägarnas tidtabell. 5. BEDÖMNING AV STRANDDETALJPLANENS KONSEKVENSER 5.1 Miljökonsekvenser I och med planens förverkligande byggs förutom en nuvarande, två nya fritidsbostäder och tillhörande andra byggnader. En stor del av fastighetens yta förblir fortsättningsvis utom bebyggelse. För nybyggnation finns inom byggnadsplatserna lämpliga skyddade platser i terrängen, från vilka byggnaderna inte på störande sätt syns i havslandskapet. Vattendragsbelastningen på grund av byggnadsplatsernas användning är inte betydande, eftersom det inom området bör förverkligas vattenförsörjningslösningar enligt förordning. Båttrafiken ökar inte nämnvärt i och med kompletterande byggnation. Beaktades omgivande skärgårds och havsområdes totalbyggnadssituation, och områdets omfattning, är den trafikmässiga situationens inverkan liten. 5.2 Konsekvenser för närområden Närmsta byggnad på grannöar finns på över 300 meters avstånd, varmed skada för denna eller övriga närliggande öar inte uppstår.. 5.3 Ekonomiska konsekvenser Vid förverkling av byggnadsplatser ökar efterfrågan på lokalt byggnads-, underhålls- mm. serviceutbud i någon mån. Kommunens fastighetsskatteinkomster ökar med värdet av skatten för två fritidsbyggnadsplatser. 5.4 Övriga konsekvenser Planen kan inte anses ha övriga konsekvenser.
KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Miljö Ab 10 STRANDDETALJPLAN FÖR KUGGSKÄRS GRUNDEN 2011 6. PLANLÄGGNINGSSKEDEN 6.1 Inledning - planberedningen påbörjades under hösten 2009 - program för deltagande och bedömning färdigställdes den 13.1.2010 6.2 Utkastsskede - planutkast färdigställdes den 13.1.2010 - markägare godkände utkastet i februari 2010 - kommunstyrelsen kungjorde planens anhängiggörelse den 22.4.2010 och lade planutkastet till påseende i enlighet med MBL 62 under tidsperioden 22.4.- 6.5.2010 6.3 Förslagsskede - planförslag var till allmänhetens påseende under 30 dagar 3.6.-5.7.2010 och erforderliga utlåtande gällande planen inbegärdes från nämnder och myndigheter - utlåtanden gav Egentliga Finlands ELY-central och kommunens byggnads- och miljötillsynsnämnd - myndighetssammanträde (begynnelsesammanträde) enligt MBL 66 hölls den 18.10.2010 mellan representanter för Egentliga Finlands ELY-central (Seppälä, Virkki), Egentliga Finlands förbund (Saaristo), kommunen (Suominen) och planläggningskonsulten (Liikari) - en basutredning gällande områdets naturvärden färdigställdes i oktober 2010 6.4 Godkännande - Kommunstyrelsen beslöt att förorda stranddetaljplanens godkännande för kommunfullmäktige..2011 ( ) - Kommunfullmäktige godkände stranddetaljplanen..2011 ( ) Åbo, 13.1.2010, rev. 14.2.2011 AIRIX Miljö Ab Jukka Liikari DI, SNIL BILAGOR: Bilaga 1: Utredning om ägorätt Bilaga 2: Program för deltagande och bedömning Bilaga 3: Naturutredning Bilaga 4: Stranddetaljplanens dimensioneringstabell Bilaga 5: Uppföljningsblankett
KIMITOÖNS KOMMUN BILAGA 2 HITIS BY STRANDDETALJPLAN FÖR KUGGSKÄRS GRUNDEN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING För Kuggskärsgrunden utarbetas en stranddetaljplan. Detta program för deltagande och bedömning presenterar planberedningens utgångspunkter, innehåll och målsättningar samt innefattar en plan för vilka konsekvenser kommer att bedömas. 1. Område och planläggningsobjekt Stranddetaljplanen omfattar fastighet Kuggskärsgrunden 322-495-1-40 i Hitis by i Kimitoöns kommun. Fastigheten som planläggs utgörs av fem öar, vilkas sammanlagda ytareal är 3,52 hektar. Området är beläget 2,8 km sydost från Hitis kyrka. 2. Planläggningens utgångspunkter 2.1 Planläggningssituation För området har tidigare inte utarbetats stranddetaljplan. För området gäller stranddelgeneralplan för Dragsfjärds östra skärgård, vilken Sydvästra Finlands miljöcentral fastställde den 24.4.1998. I stranddelgeneralplanen har inom planläggningsområdet anvisats en byggnadsplats för fritidsbostad på den största ön så, att hela ön utgör RA-område. Etappvis fastställda regionplaner är i kraft som landskapsplaner, fram tills den under beredning varande nya landskapsplanen erhåller laga kraft. I regionplanen har fastighetens största (och delvis bebyggda) ö anvisats som MM 2 202L-område (Jord- och skogsbruk och naturskydd). På övriga öar riktas inga regionplanebeteckningar. Dimensioneringsnormen för fritidsbosättningen är 2-3 fritidsbostadsenheter per strandkilometer. Till annan än fritidsbostadsbebyggelse anvisad andel strand bör uppgå till minst 70 %. I landskapsplaneförslaget, som är under beredning, finns inga beteckningar gällande området. 2. 2 Markägoförhållanden Fastigheter, som planläggs, ägs av Philip Zilliacus och Robert Zilliacus. Bådaderas hemort är Helsingfors. 2.2 Byggnadssituation På den större ön finns - gäststuga byggd 1974, 36 v-m 2 - fritidsbostad byggd 1995, 89 v-m 2 - bastubyggnad byggd 1995, 12 v-m 2 - ekonomibyggnad byggnadslov 2008, 10 v-m 2 - ekonomibyggnad byggnadslov 2008, 23 v-m 2 Fastighetens övriga fyra öar är obebyggda. 2.3 Basutredningar Områdets naturutredning gjordes i begynnelsen av planläggningsarbetet.
3. Preliminära målsättningar Planens målsättning är att anvisa fastigheters byggrätt för fritidsbostäder. Den största öns bebyggda byggnadsplats anvisas betydligt mer avgränsat än i stranddelgeneralplanen. På bredvidliggande ö anvisas en byggnadsplats för en fritidsbostad, som enligt stranddelgeneralplanens dimensioneringsnorm borde vara belägen där. Övriga öar anvisas som område utan byggnadsrätt. Fria områden anvisas i huvudsak som jord- och skogsbruksområde och vid behov som bevarade områden av olika grader så, att naturvärdens tillräckliga och lagenliga målsättningar om bevarande uppfylls. 4. Alternativ Olika planalternativ utarbetas inte. 5. Konsekvensbedömning I samband med planläggningen bedöms planens konsekvenser med avseende på: - den bebyggda miljön - landskap och natur - kommunekonomi - trafik samt eventuella övriga konsekvenser. 6. Intressenter På basen av preliminär granskning utgörs intressenter av: Markägare och invånare: - planläggningsområdets markägare - grannområdens markägare Kommunens förvaltning: - byggnads- och miljönämnden - tekniska nämnden - miljönämnden - skärgårdsnämnden - landsbygdsnämnden - Kimitoöns vattentjänstverks styrelse - brand- och räddningsverket Myndigheter: - Egentliga Finlands näringslivs-, trafik- och miljöcentral (områdesanvändning, naturskydd) 7. Deltagande och växelverkan 7.1 Inledning - planberedningen påbörjades under hösten 2009 - program för deltagande och bedömning färdigställdes den 13.1.2010 7.2 Utkastsskede - planutkast färdigställdes den 13.1.2010 - markägare godkände utkastet i februari 2010 - kommunstyrelsen kungjorde planens anhängiggörelse den 22.4.2010 och lade planutkastet till påseende i enlighet med MBL 62 under tidsperioden 22.4.-6.5.2010 7.3 Förslagsskede - planförslag var till allmänhetens påseende under 30 dagar 3.6.-5.7.2010 och
erforderliga utlåtande gällande planen inbegärdes från nämnder och myndigheter - utlåtanden gav Egentliga Finlands ELY-central och kommunens byggnads- och miljötillsynsnämnd - myndighetssammanträde (begynnelsesammanträde) enligt MBL 66 hölls den 18.10.2010 mellan representanter för Egentliga Finlands ELY-central (Seppälä, Virkki), Egentliga Finlands förbund (Saaristo), kommunen (Suominen) och planläggningskonsulten (Liikari) - en basutredning gällande områdets naturvärden färdigställdes i oktober 2010 7.4 Godkännande - Kommunstyrelsen beslöt att förorda stranddetaljplanens godkännande för kommunfullmäktige..2011 ( ) (uppskattningsvis april 2011) - Kommunfullmäktige godkände stranddetaljplanen..2010 ( ) (uppskattningsvis våren 2011) 8. Tilläggsuppgifter Tilläggsuppgifter gällande planberedningsprocessen ges av: Planläggningskonsult - AIRIX Miljö Ab DI Jukka Liikari telefon 010 241 4419 fax 010 241 4401 e-post jukka.liikari@airix.fi adress PB 669 (Nylandsgatan 19 A), 20701 Åbo Kimitoöns kommun Planläggningsarkitekt Åke Lindeberg Planläggare Juha Suominen telefon (02) 426 0880 fax (02) 426 0185 e-post förnamn.efternamn@kimitoon.fi adress Vretavägen 19, 25700 Kimito Åbo, 13.1.2010 AIRIX Miljö Ab Jukka Liikari DI, SNIL
Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Kuggskärs grundenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2010 Meriputkea kasvaa suunnittelualueella Suomen Luontotieto Oy 5/2011 Jyrki Oja, Satu Oja
Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Kuggskärs grundenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2010 Sisältö 1. Johdanto... 3 2. Aineisto ja menetelmät... 3 3. Tutkimusalue... 4 4. Tulokset... 4 4.1 Alueen yleiskuvaus... 4 5. Yhteenveto... 6 6. Lähteet ja kirjallisuus... 7 7. Liitteet... 8 2
Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Kuggskärs grundenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2010 1. Johdanto Airix-Ympäristö Oy tilasi syksyllä 2010 Suomen Luontotieto Oy:ltä Kemiönsaaren Hiittisten saaren itäpuolella sijaitsevan Kuggskärs grundenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvityksen. Maankäyttö- ja rakennuslain vaatimukset täyttävää selvitystä tullaan käyttämään tausta-aineistona alueelle laadittavaa kaavamuutosta varten. Selvitys koskee koko suunnittelualuetta. 2. Aineisto ja menetelmät Koko suunnittelualueelta (karttaliite 1) selvitettiin Luonnonsuojelulain tarkoittamat suojeltavat luontotyypit (Luonnonsuojelulaki 1996/1096, 29 ), Metsälain tarkoittamat erityisen tärkeät elinympäristöt (1996/1093, 10 ) ja Vesilain suojelemat kohteet (Vesilaki 1961/264, 15a ja 17a ). Inventointi toteutettiin Luonnonsuojelulain luontotyyppien inventointiohjeen (Pääkkönen 2000) mukaisesti. Luontotyyppi- ja kasvillisuusselvitys tehtiin maastokäynnillä 11.11.2010. Ajankohdan vuoksi alueen pesimälinnustoa ei inventoitu, mutta paikkalinnuista tehtiin havaintoja. Erityishuomio kiinnitettiin mahdollisten merikotkan pesien etsintään ja alueen puut tarkastettiin pesien löytämiseksi. Maastotöistä sekä raportin kirjoittamisesta vastasi Jyrki Oja Suomen Luontotieto Oy:stä. Raportin taittoi Eija Rauhala (Tmi Eija Rauhala). Selvityksessä käytetyn karttamateriaalin luovutti tilaaja käyttöömme. Ennen maastoinventointia selvitettiin onko alueelta olemassa aiemmin julkaistua luontotietoa. Kansallisessa uhanalaisrekisterissä ei ole tietoa suunnittelualueella esiintyvistä uhanalaisista putkilokasvilajeista, sammalista tai jäkälistä. Suunnittelualueelta ei ole aiemmin tehty yksittäisiä luonto- ja kasvillisuusselvityksiä, mutta aluetta on mahdollisesti inventoitu laajempien selvitysten yhteydessä (Faunatica Oy 2010). Lisäksi alueen maanomistaja on inventoinut saaren isomaksaruohoyksilöt isoapollon esiintymisen selvittämiseksi (Liite 2). Käärmeenpistoyrtti kuuluu saaren kasvilajistoon 3
Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Kuggskärs grundenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2010 3. Tutkimusalue Kuggskärs grundenin saari sijaitsee välisaaristossa Hiittisten saaren kaakkoispuolisella saaristoalueella. Kohde koostuu kolmesta vierekkäisestä pikkusaaresta, josta länsipuoleisin on pienin, ja jää rakentamisen ulkopuolelle. Nyt inventoinnin kohteena ollut alue sijaitsee melko suojaisella saaristovyöhykkeellä, joskin suunnittelualue rajautuu eteläpuoleltaan ulkosaaristovyöhykkeeseen. Kasvimaantieteellisesti alue kuuluu hemiboreaaliseen kasvillisuusvyöhykkeeseen, jota myös tammivyöhykkeeksi kutsutaan. Tälle vyöhykkeelle tyypillisiä ovat jalopuu- ja pähkinälehdot, joita saaristoalueella esiintyy yleisesti. Suunnittelualueella jalopuita tai pähkinäpensaita (Corylus avellana) ei kuitenkaan esiinny. Suunnittelualueen kalliot ovat karuja silikaattikallioita, eikä emäksisiä kivilaatuja esiinny alueella. Nyt tarkastelun kohteena oleva alue on pääosin niukkapuustoista kalliomaastoa. Kallioalueilla on ulkosaaristolle tyypillisiä pienialaisia kallioketolaikkuja. Kallioiden välisissä notkelmissa kasvaa yhtenäisiä katajikkoja (Juniperus communis) ja puustoon kuuluu mäntyä (Pinus sylvestris), pihlajaa (Sorbus aucuparia) ja hieskoivua (Betula pubescens). Rantavyöhyke on kapea ja paikoin rantakalliot päättyvät suoraan veteen ilman maanpuoleista rantavyöhykettä. Puuston nuoruus viittaa siihen että aluetta lienee joskus aiemmin laidunnettu. 4. Tulokset 4.1 Alueen yleiskuvaus Alueen pienialaisuudesta ja homogeenisuudesta johtuen saarilta ei tehty lohkokohtaista yleiskuvausta ja saaret kuvattiin kokonaisuutena. Erityishuomio kiinnitettiin suunniteltuihin rakennuspaikkoihin. Yleisnäkymä läntisemmältä saarelta 4
Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Kuggskärs grundenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2010 Länsipuoleinen saari Suunnittelualueen länsipuoleista saarta kiertää kallioinen, melko loivapiirteinen puuton reunus, jonka sisäpuolelle jää puustoinen alue. Saaren sisäosa on harvapuustoinen ja puustoa kasvaa lähinnä kallioiden välisissä niukkahumuksisissa notkelmissa. Puuston välissä on avokalliopaljastumia ja paikoin myös tiheitä maanmyötäisiä katajikkoja. Ulkosaaristolle tyypilliseen tapaan osa katajista on pohjoista tiheä ja lyhytneulasista muotoa. Puusto koostuu männyistä, pihlajista ja hieskoivuista sekä tervalepistä (Alnus glutinosa). Alueella on runsaasti pienialaisia saaristoalueelle tyypillisiä kallioketoja, joiden lajistoon kuuluu mm. isomaksaruoho (Sedum telephium), keltamaksaruoho (Sedum acre), ruoholaukka (Allium schoenoprasum), mäkikattara (Bromus hordeacus, niukka), keto-orvokki (Viola tricolor), käärmeenpistonyrtti (Vincetoxicum hirundinaria) ja pölkkyruoho (Arabis glabra). Rantavyöhyke alueella on hyvin kapea ja rantakalliot päättyvät veteen ilman selkeää rannanpuoleista rantavyöhykettä. Alueen länsireunassa kasvoi yksinäinen värimorsinko (Isatis tinctoria). Alueen puusto on matalaa ja melko nuorta eikä saarella ole merikotkalle soveliaita pesäpuita. Itäpuoleinen saari Suunnittelualueen itäpuoleinen saari on länsipuoleista niukkapuustoisempi, mutta saaren sisäosasa on muutamia suojaisia mäntyä kasvavia puustoisia laikkuja. Saaren kasvilajiston on samankaltaista kuin länsipuoleisella saarella ja myös täällä on runsaasti ketolaikkuja. Vaateliaampaa lajistoa ei kohteella havaittu. Maanpuoleinen rantavyöhyke on alueella hyvin kapea tai puuttuu kokonaan. Puusto on melko nuorta ja matalahkoa. Pensaskerroksessa kasvaa runsaasti katajaa. Läntisemmän saaren pohjoisrantaa 5
Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Kuggskärs grundenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2010 5. Yhteenveto Nyt inventoiduilla saarilla ei ole Luonnonsuojelulain 29 :n mukaisia suojeltavia luontotyyppejä. Alue on metsätalouskäytön ulkopuolella, joten alueella ei ole Metsälain määritelmän mukaisia erityisen arvokkaita elinympäristöjä. Alueella ei ole Vesilain (Vesilaki 1961/264, 15a ja 17a ) tarkoittamia suojeltavia pienvesiä kuten lähteitä tai puroja. Alueella ei ole myöskään vanhan metsän kuvioita eikä perinnebiotooppeja, eikä alueen puusto ole poikkeuksellisen vanhaa. Pesimälinnustoselvitystä ei ajankohdan vuoksi voitu tehdä ja ympäristön perusteella alueen pesimälinnusto on tavanomaista ulkosaariston niukkapuustoisten saarten pesimälinnustoa. Saarella ei ole merikotkan pesiä ja kirjokertun elinympäristöksi saaret ovat todennäköisesti liian pienialaisia. Lintudirektiivin liitteen I lajeja ei inventointialueella todennäköisesti pesi kala- tai lapintiiraa lukuun ottamatta. Luontodirektiivin liitteen IV lajien esiintyminen alueella ei ole todennäköistä eikä esim. viitasammakolle soveliasta elinympäristöä saarilla ole. Tosin isoapollo saattaa alueella ainakin satunnaisesti lisääntyä. Alueella ei ole lepakoiden lisääntymiseen tai talvehtimiseen soveltuvia kohteita, kuten vanhoja rakennuksia, maakellareita tai kiviraunioita. Alueen putkilokasvilajisto on hyvin tavanomaista välisaariston peruslajistoa eikä vaateliasta lajistoa todennäköisesti esiinny. Isomaksaruohoa alueella esiintyy melko runsaasti ja alueella saattaa olla merkitystä isoapollon lisääntymisalueena. Yleiskuva saarilta idänsuuntaan 6
Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Kuggskärs grundenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2010 6. Lähteet ja kirjallisuus Faunatica Oy 2010. Kemiönsaaren rantaosayleiskaavan luontoselvitys. Luonnos Heikkinen, R., Husa, J.1995. Luonnon ja maisemansuojelun kannalta arvokkaat kallioalueet Turun ja Porin läänissä. Vesi - ja ympäristöhallituksen julkaisuja. Sarja A 210. 317 s. Hämet-Ahti, L., Suominen, J., Ulvinen, T., Uotila, P. 1998: Retkeilykasvio- Luonnontieteellinen keskusmuseo, Kasvimuseo. Helsinki. Koskimies, P. & Väisänen, R.A. 1988: Linnustonseurannan havainnointiohjeet (2. painos). Helsingin yliopiston eläinmuseo, Helsinki. Lehtomaa, Leena 2000:Varsinais-Suomen perinnemaisemat. Lounais-Suomen ympäristökeskus. 429 s. Meriluoto, M. & Soininen, T. (1998). Metsäluonnon arvokkaat elinympäristöt. Metsälehti Kustannus & Tapio. 192 s. Mossberg, B. & Stenberg, L. 2005:Suuri Pohjolan kasvio Pääkkönen, P. & Alanen, A. 2000: Luonnonsuojelulain luontotyyppien inventointiohje: Suomen ympäristökeskus, Helsinki 128 s. Rassi, P., Alanen, A., Kanerva, T. & Mannerkoski, I. (toim.) 2010: Suomen lajien uhanalaisuus 2010.-Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus Rautiainen, V-P. & Laine, U. 1989: Varsinais-Suomen uhanalaiset kasvit. 111 s. Varsinais-Suomen seutukaavaliitto, Turku. Ryttäri, T. & Kettunen, T. 1997: Uhanalaiset kasvimme. Suomen Ympäristökeskus. Kirjayhtymä Oy. Helsinki. Saario, Tapio 1998: Varsinais-Suomen ja Satakunnan luontoselvitykset. Bibliografia. Lounais- Suomen ympäristökeskus. 96 s. Silkkilä, O. & Koskinen, A. 1990. Lounais-Suomen kulttuurikasvistoa. Serioffset 7
Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Kuggskärs grundenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2010 7. Liitteet Karttaliite 8
Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Kuggskärs grundenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2010 Isomaksaruohon kasvupaikat saarilla 9
SUUNNITTELUJOHTAJAN LAUSUNTO EHDOTUKSESTA KUGGSKÄRIN RANTA-ASEMAKAAVAKSI HIITTISTEN KYLÄSSÄ KEMIÖNSAAREN KUNNASSA (M85/16.6.10) Asia Kemiönsaaren kunnan tekninen lautakunta on kirjeellään 15.6.2010 pyytänyt Varsinais-Suomen liiton lausuntoa ehdotuksesta Kuggskärsgrundetin ranta-asemakaavaksi 30.7.2010 mennessä. Valmistelija HSa/HS/pv Maankäyttöjaosto/suunnittelujohtaja on toimittanut kuntaan seuraavan lausunnon s- postilla: Kemiönsaaren kunta on pyytänyt lausuntoa ehdotuksesta Kuggskärsgrundetin rantaasemakaavaksi. Alueella on voimassa Dragsfjärdin itäisen saariston rantaosayleiskaava, jossa kyseessä olevalle kiinteistölle on osoitettu yksi rakennuspaikka. Lausuntoa on pyydetty 30.7.2010 mennessä. Ranta-asemakaavan tarkoituksena on osoittaa kiinteistölle toinen rakennuspaikka rakentamattomalle saarelle, jolle yleiskaavassa ei ole osoitettu rakennusoikeutta. Voimassa olevan yleiskaavan mitoitusperusteiden mukaan saarille, jotka ovat kooltaan 1-2 ha, voidaan osoittaa rakennuspaikka, jos maasto sen sallii. Rakentaminen edellyttää luonnollisesti, että kiinteistöllä on käyttämätöntä rakennusoikeutta. Ranta-asemakaavaselostuksesta puuttuu yksityiskohtainen selvitys kiinteistön rakennusoikeudesta ja kantatilaselvitys on epätäydellinen. Alue kuuluu maakuntakaavan mitoitusvyöhykkeeseen, jossa rantakilometrille voi osoittaa 2-3 loma-asuntoyksikköä. Lisäksi 70 % rantaviivasta on jätettävä vapaaksi. Varsinais-Suomen liitto ei voi ottaa kantaa mahdollisuuteen osoittaa kiinteistölle toista rakennuspaikkaa ennen kuin mitoitusperusteet on esitetty kaavaselostuksessa. Varsinais-Suomen liitto puoltaa ranta-asemakaavaehdotuksen hyväksymistä jos voidaan osoittaa, että kiinteistöllä on käyttämätöntä rakennusoikeutta. UTLÅTANDE BETRÄFFANDE FÖRSLAGET TILL STRANDDETALJPLAN FÖR KUGGSKÄRSGRUNDEN I HITIS BY Kimitoöns kommun har begärt om utlåtande om förslaget till stranddetaljplan för Kuggskärsgrunden. För området gäller Stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård i vilken det för fastigheten i fråga har anvisats en byggrätt. Utlåtande har begärts senast 30.7.2010. Syftet med stranddetaljplanen är att anvisa en andra byggnadsplats på fastigheten på en obebyggd ö som i generalplanen saknar byggrätt. Dimensioneringsgrunderna i den ikraftvarande generalplanen är att på öar som till sin storlek är 1-2 ha kan anvisas en byggnadsplats, ifall terrängen tillåter detta. Byggandet kräver givetvis att fastigheten har oanvänd byggrätt som kan placeras ut. Ur stranddetaljplanbeskrivningen saknas en utförlig utredning över fastighetens byggnadsrätt och stomlägenhetsutredningen är ofullständig. Området tillhör landskapsplanens dimensioneringszon inom vilket 2-3 fritidsbostadsenheter får uppföras per strandkilometer. Ytterligare skall 70 % av stranden utgöra fri strand. Innan dimensioneringsgrunderna presenteras i planbeskrivningen kan Egentliga Finlands förbund inte ta ställning till ifall en ny byggnadsplats kan anvisas. Egentliga Finlands förbund förordar godkännandet av förslaget till stranddetaljplanen ifall man kan påvisa att fastigheten har oanvänd byggrätt. Maankäyttöjaosto merkitsee saaneensa tiedon Kemiönsaaren kunnalle annetusta lau- Ehdotus sunnosta. Päätös Ehdotus hyväksyttiin.
Lisätieitoja maakunta-arkkitehti Heidi Saaristo, puh. 050 5462 936,etunimi.sukunimi@varsinaissuomi.fi
Kemiönsaaren kunta Kaavan laatijan vastine Kaavan laatijana annan seuraavan vastineen Kemiönsaaren kunnan Hiittisten kylään laaditun Kuggskärsgrundenin ranta-asemakaavan kaavaehdotuksesta annettuihin lausuntoihin. Varsinais-Suomen ELY-keskus, 25.8.2010 1. Kaavaselostuksesta puuttuu kantatilan mitoitusrantaviivan laskenta. On mahdotonta osoittaa rakennusoikeutta pinta-alan perusteella. 2. Uuden rakennuspaikan osoittamiseksi tulee olla käyttämätöntä rakennusoikeutta. Kaikki rakennusoikeus on osoitettu rantaosayleiskaavassa. 3. Rakennuspaikan 1/1 rakennusalan eteläosa tulee osoittaa vain saunarakennukselle. 4. Alueen isomaksaruohoesiintymät tulee selvittää. Ne ovat uhanalaisen isoapollonperhosen elinpiiriä. Kaavan laatija: 1. Dragsfjärdin itäisen saariston rantaosayleiskaavassa mitoitusperusteena kaikilla mitoitusalueilla on se, että pinta-alaltaan 1-2 hehtaarin saareen voidaan osoittaa loma-asunnon rakennuspaikka (RA), mikäli maasto sen sallii. Tuolla maastoehdolla on tarkoitettu sitä, että saaressa on puustoa ja maasto-olosuhteitaan saari on rakentamiskelpoinen. Itäpuolisen saaren pinta-ala on 1,06 ha. Rantaosayleiskaavan mitoitustaulukossa on todettu saaren rakennusoikeus, mutta sitä ei osoitettu kaavassa, koska saari oli tulkittu puuttomaksi. Kuitenkin saaressa on puustoa ja muuta kasvillisuutta sekä rakentamiseen hyvin soveltuvia kohtia. Saaressa on myös sopiva ja suojainen rantautumispaikka. Näin ollen sillekin kuuluu osoittaa rakennuspaikka. Rakennusoikeus määräytyy siis pinta-alan, ei mitoitusrantaviivan perusteella. 2. Viittaan edelliseen. 3. Kaavaa tarkistetaan lausunnon mukaisesti. 4. Luontoselvitys on tehty syksyllä. Isomaksaruohoesiintymät on kartoitettu. Kaavamääräyksiin on lisätty isomaksaruohon säilyttämisvaatimus. Varsinais-Suomen liitto, 16.6.2010 Liitto puoltaa kaavan hyväksymistä, jos voidaan osoittaa, että tilalla on käyttämätöntä rakennusoikeutta. Selvitys käyttämättömästä rakennusoikeudesta ja kantatilaselvitys ovat puutteellisia. Kaavan laatija: Viittaan edellisen vastineen kohtaan 1. Kunnan rakennus- ja ympäristövalvontalautakunta, 29.6.2010 Lautakunta hyväksyy kaavaehdotuksen. Saaret ovat puustoisia. Rakennusten kerrosluku on määrätty yhteen, joten rakennukset voidaan sijoittaa ympäristöön sopivasti Kaavan laatija: Ei kommentoitavaa. Turku, 10.2.2011, AIRIX Ympäristö Oy Jukka Liikari kaavan laatija