Fullmäktige Motion gällande stomlägenhetsprincipen/alla fullmäktigegrupper 942/ /2015. FMGE 14 Fullmäktige 26.1.

Transkript

1 Fullmäktige Motion gällande stomlägenhetsprincipen/alla fullmäktigegrupper 942/ /2015 FMGE 14 Fullmäktige Alla fullmäktigegrupper lämnade följande gemensamma motion: "De politiska fullmäktigegrupperna i Sibbo är enhälliga och förutsätter att kommunens tjänsteinnehavare vidtar åtgärder för att korrigera det som framförs nedan. Kommunens tjänsteinnehavare ska förverkliga den politiska viljan även i frågor som gäller markanvändningen. Den politiska avsikten har redan länge varit att avlägsna stomlägenhetsprincipens skadliga verkningar framför allt vad gäller utvecklingen av byarna. Tillämpningen av stomlägenhetsprincipen på delgeneralplaneområden samt utanför detalj- och delgeneralplaneområden beror på en planeringspraxis som inte grundar sig på en förpliktande lag. Fullmäktigegrupperna är eniga om rättsnormen i advokat Wallgrens promemoria från : Om jämlikheten mellan markägarna kan tryggas på ett annat sätt i planen, finns det ingen rättslig förpliktelse att tillämpa stomlägenhetsprincipen i en delgeneralplan. Delgeneralplanerna för byarna ska således utarbetas och i mån av möjlighet korrigeras så att: 1. Byarna förtätas genom att styra byggandet till de mest gynnsamma platserna till exempel på basis av den befintliga kommunaltekniken och genom att öka byggandet i byarnas centrum. 2. Generalplanens tillväxtpotential utnyttjas till fullo i byarna, vilket motsvarar nya invånare. 3. Planläggaren presenterar alternativ till den nuvarande planläggningspraxisen inklusive en annan dimensionering än den som grundar sig på stomlägenhetsprincipen. 4. Närings-, trafik- och miljöcentralens förvaltningspraxis anses inte avgörande då den inte grundar sig på en förpliktande lag. Fullmäktigegrupperna konstaterar att enligt generalplanen 2025 "räknas maximiantalet byggplatser på områden utanför detalj- och delgeneralplaneområden enligt lägenhetsskiftet som gällde ". Fullmäktigegrupperna anser att då kommunens generalplan nästa gång uppdateras ska tillämpningen av stomlägenhetsprincipen utanför detalj- och delgeneraplaneområden

2 samt generalplanens dimensionering på nytt granskas." Motionen antecknades för kännedom Bilaga 1/14. FMGE MARKSEK 38 Markanvändningssektionen Beredare: generalplanläggningschef Kaisa Yli-Jama, kaisa.yli-jama (at) sibbo.fi Alla fullmäktigegrupper lämnade en gemensam motion, där man föreslår att delgeneralplanerna som gäller byområden utarbetas och i mån av möjlighet korrigeras så att: 1. Byarna förtätas genom att styra byggandet till de mest gynnsamma platserna till exempel på basis av den befintliga kommunaltekniken och genom att öka byggandet i byarnas centrum. 2. Generalplanens tillväxtpotential utnyttjas till fullo i byarna, vilket motsvarar nya invånare. 3. Planläggaren presenterar alternativ till den nuvarande planläggningspraxisen inklusive en annan dimensionering än den som grundar sig på stomlägenhetsprincipen. 4. Närings-, trafik- och miljöcentralens förvaltningspraxis anses inte avgörande då den inte grundar sig på en förpliktande lag. Bemötande: Att styra glesbyggnationen från byarnas periferier till bycentrumen är ett mål som är värt att understöda. I planläggningen måste man dock se till att markägarna behandlas på ett likvärdigt sätt och planerna som utarbetas för byaområden ska följa landskapsplanläggningen samt fylla kraven som ställs av markanvändnings- och bygglagen. Utifrån de juridiska expertutlåtandena (utlåtande av Castren&Snellman och Kommunförbundets utlåtande) kan man konstatera att det även existerar rättspraxis som tillåter användningen av en dimensionering som inte baserar sig på stomlägenhetsprincipen och att det inte finns några juridiska förpliktelser att tillämpa stomlägenhetsprincipen i delgeneralplaner. Ifall inte stomlägenhetsprincipen används som hjälpmedel vid granskningen av likvärdig behandling, måste likabehandlingen av markägarna i planen tryggas på andra sätt. Det ligger i Sibbo kommuns intresse att koncentrera alla resurser för planeringen och förvekligandet av markanvändningen i områden som i generalplanen anvisats som områden som ska detaljplaneras

3 och sträva efter att detaljplanera egen mark, så att kommunen får intäkter från tomtförsäljning. I byområdena äger kommunen ingen mark och får således inga tomtförsäljningsintäkter därifrån. Jämfört med traditionell delgeneralplanering av byar är det dock vettigare för kommunekonomin att koncentrera byggandet i byarnas centrum. På så sätt kan man utnyttja den existerande infrastrukturen bättre och spara till exempel i anordnandet av skolskjutsar. Enligt stomlägenhetsdimensioneringen finns det fortfarande cirka oanvända beräknade byggplatser, vilket enligt Generalplan för Sibbo 2025 motsvarar ett tillskott på åtminstone cirka nya invånare i områden som inte detaljplanerats. Det finns inga samhällsstrukturella eller ekonomiska grunder för att öka byggandet i glesbygden. Även om man förtätar byområdena ligger de fortfarande utom räckhåll från goda kollektivtrafikförbindelser. Att bevara stomlägenhetsdimensioneringen förordas av rådande rättspraxis, myndigheternas tolkningar, kommunens fördel, förhindrandet av samhällsstrukturens splittring samt av likabehandling av markägarna. Ifall beslutsfattarna trots detta vill ändra dimensioneringen utgående från andra grunder, tar man en medveten risk för att byområdenas planläggning försenas och planprocessen blir krångligare jämfört med utarbetandet av bydelgeneralplaner med dimensionering. I så fall behövs tydliga anvisningar för hur dimensioneringen ska ändras och med vilka planläggningsmässiga metoder de nya dimensioneringen ska verkställas. Alternativen till den nuvarande planläggningspraxisen är: 1. Delgeneralplaner som saknar dimensionering utarbetas för byområdena. Varje byggnadslov övervägs skilt som ett avgörande om planeringsbehov. 2. En dimensioneringstabell eller dimensioneringsprinciper som grundar sig på olika zoner för byggbarheten utarbetas. Likabehandlingen av markägarna förväntas uppfyllas så att markägarna får byggrätt på ett jämlikt sätt i alla zoner. Vid definieringen av zoner används som kriterier bl.a. natur- och kulturvärden samt närheten till skola, daghem, vattenledning och avloppsnät, vägnätets kapacitet och tillgängligheten till kollektivtrafik. 3. I byplanläggningen används stomlägenhetsdimensioneringen men byggrätten flyttas från randområdena till byarnas centrum Alternativ 2 har bedömts vara det mest genomförbara, varvid de zoner som är mest fördelaktiga för byggande samt deras dimensionering definieras i delgeneralprocessen och de nödvändiga utredningarna utarbetas som grund för definieringen. Målet är att öka byggplatserna i bycentrumen utan att begränsa möjligheterna att bygga på andra platser i kommunen. Den valda metoden implementeras i nästa bydelgeneralplan som utarbetas, dvs. Norra

4 Paipis. Arbetsprogrammet för bydelgeneralplanen godkänns i kommunstyrelsen. För dimensioneringen i glesbygdsområden som ligger utanför byarna söker man möjligheter för en justering uppåt. Bilaga 1/ 38. MARKSEK: Fullmäktigemotion 942/ /2013 Markanvändningssektionen diskuterade bemötandet och föreslog följande ändringar i texten: - Följande mening tas bort från fjärde stycket: Jokainen uusi hajarakennuspaikka lisää kustannuksia kunnalle ja rasittaa jo nykyisin heikkoa kuntataloutta. - Ordet "olemassa" ändras till oleva i följande mening i samma stycke: Tällöin voidaan hyödyntää paremmin olemassa infrastruktuuri ja säästää esimerkiksi koulukuljetusten järjestämisessä. - En ny mening läggs till i det sista stycket: Tavoitteena on, että kylien keskustoissa rakennuspaikkoja lisätään rajoittamatta kuitenkaan rakentamisen mahdollisuuksia muualla kunnassa. - Ett nytt stycke läggs till sist i bemötandet: Kyläalueiden ulkopuolisten haja-asutusalueiden mitoituksen osalta haetaan mahdollisuuksia tarkistaa sitä ylöspäin. Föredragaren omfattade dessa och ändrade sitt förslag. Tf. utvecklingsdirektörens ändrade förslag Markanvändningssektionen beslutar föreslå kommunstyrelsen och vidare kommunfullmäktigen att ge ovanstående bemötande som svar på fullmäktigemotionen. Beslut Det ändrade förslaget godkändes enhälligt. KST 136 Kommunstyrelsen Bilaga 1/ 136 KST: Fullmäktigemotion Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen godkänner markanvändningssektionens förslag till bemötande av motionen. Bemötande: Att styra glesbyggnationen från byarnas periferier till bycentrumen är ett mål som är värt att understöda. I planläggningen måste man dock se till att markägarna behandlas på ett likvärdigt sätt och planerna som utarbetas för byaområden ska följa landskapsplanläggningen

5 samt fylla kraven som ställs av markanvändnings- och bygglagen. Utifrån de juridiska expertutlåtandena (utlåtande av Castren&Snellman och Kommunförbundets utlåtande) kan man konstatera att det även existerar rättspraxis som tillåter användningen av en dimensionering som inte baserar sig på stomlägenhetsprincipen och att det inte finns några juridiska förpliktelser att tillämpa stomlägenhetsprincipen i delgeneralplaner. Ifall inte stomlägenhetsprincipen används som hjälpmedel vid granskningen av likvärdig behandling, måste likabehandlingen av markägarna i planen tryggas på andra sätt. Det ligger i Sibbo kommuns intresse att koncentrera alla resurser för planeringen och förvekligandet av markanvändningen i områden som i generalplanen anvisats som områden som ska detaljplaneras och sträva efter att detaljplanera egen mark, så att kommunen får intäkter från tomtförsäljning. I byområdena äger kommunen ingen mark och får således inga tomtförsäljningsintäkter därifrån. Jämfört med traditionell delgeneralplanering av byar är det dock vettigare för kommunekonomin att koncentrera byggandet i byarnas centrum. På så sätt kan man utnyttja den existerande infrastrukturen bättre och spara till exempel i anordnandet av skolskjutsar. Enligt stomlägenhetsdimensioneringen finns fortfarande cirka oanvända beräknade byggplatser, vilket enligt Generalplan för Sibbo 2025 motsvarar ett tillskott på åtminstone cirka nya invånare i områden som inte detaljplanerats. För att öka byggandet i glesbygden finns inga samhällsstrukturella eller ekonomiska grunder. Även om man förtätar byområdena ligger de fortfarande utom räckhåll från goda kollektivtrafikförbindelser. Att bevara stomlägenhetsdimensioneringen förordas av rådande rättspraxis, myndigheternas tolkningar, kommunens fördel, förhindrandet av samhällsstrukturens splittring samt av likabehandling av markägarna. Ifall beslutsfattarna trots detta vill ändra dimensioneringen utgående från andra grunder, tar man en medveten risk för att byområdenas planläggning försenas och planprocessen blir krångligare jämfört med utarbetandet av bydelgeneralplaner med dimensionering. I så fall behövs tydliga anvisningar för hur dimensioneringen ska ändras och med vilka planläggningsmässiga metoder de nya dimensioneringen ska verkställas. Alternativen till den nuvarande planläggningspraxisen är: 1. Delgeneralplaner som saknar dimensionering utarbetas för byområdena. Varje byggnadslov övervägs skilt som ett avgörande om planeringsbehov. 2. En dimensioneringstabell eller dimensioneringsprinciper som grundar sig på olika zoner för byggbarheten utarbetas. Likabehandlingen av markägarna förväntas uppfyllas så att markägarna får byggrätt på ett jämlikt sätt i alla zoner. Vid

6 definieringen av zoner används som kriterier bl.a. natur- och kulturvärden samt närheten till skola, daghem, vattenledning och avloppsnät, vägnätets kapacitet och tillgängligheten till kollektivtrafik. 3. I byplanläggningen används stomlägenhetsdimensioneringen men byggrätten flyttas från randområdena till byarnas centrum Alternativ 2 har bedömts vara det mest genomförbara, varvid de zoner som är mest fördelaktiga för byggande samt deras dimensionering definieras i delgeneralprocessen och de nödvändiga utredningarna utarbetas som grund för definieringen. Målet är att öka byggplatserna i bycentrumen utan att begränsa möjligheterna att bygga på andra platser i kommunen. Den valda metoden implementeras i nästa bydelgeneralplan som utarbetas, dvs. Norra Paipis. Arbetsprogrammet för bydelgeneralplanen godkänns i kommunstyrelsen. För dimensioneringen i glesbygdsområden som ligger utanför byarna söker man möjligheter för en justering uppåt. Kommunstyrelsen delger bemötandet fullmäktige och föreslår att motionen härmed är slutbehandlad. Kommundirektörens ändrade förslag Kommunstyrelsen beslutar ge följande bemötande till motionen: Bemötande Att styra glesbyggnationen från byarnas periferier till bycentrumen är ett mål som är värt att understöda. I planläggningen måste man dock se till att markägarna behandlas på ett likvärdigt sätt och planerna som utarbetas för byaområden ska följa landskapsplanläggningen samt fylla kraven som ställs av markanvändnings- och bygglagen. Utifrån de juridiska expertutlåtandena (utlåtande av Castren& Snellman och Kommunförbundets utlåtande) kan man konstatera att det även existerar rättspraxis som tillåter användningen av en dimensionering som inte baserar sig på stomlägenhetsprincipen och att det inte finns några juridiska förpliktelser att tillämpa stomlägenhetsprincipen i delgeneralplaner. Ifall inte stomlägenhetsprincipen används som hjälpmedel vid granskningen av likvärdig behandling, måste likabehandlingen av markägarna i planen tryggas på andra sätt. Det ligger i Sibbo kommuns intresse att koncentrera resurser för planeringen och förvekligandet av markanvändningen i områden som i generalplanen anvisats som områden som ska detaljplaneras och sträva efter att detaljplanera egen mark, så att kommunen får intäkter från tomtförsäljning. I byområdena äger kommunen ingen mark och får således inga tomtförsäljningsintäkter därifrån. Jämfört med traditionell delgeneralplanering av byar är det dock vettigare för

7 kommunekonomin att koncentrera byggandet i byarnas centrum. På så sätt kan man utnyttja den existerande infrastrukturen bättre och spara till exempel i anordnandet av skolskjutsar. Enligt stomlägenhetsdimensioneringen finns fortfarande cirka oanvända beräknade byggplatser, vilket enligt Generalplan för Sibbo 2025 motsvarar ett tillskott på åtminstone cirka nya invånare i områden som inte detaljplanerats. Ifall man vill ändra dimensioneringen, tar man en medveten risk för att byområdenas planläggning försenas och planprocessen blir krångligare jämfört med utarbetandet av bydelgeneralplaner med dimensionering. I så fall behövs tydliga anvisningar för hur dimensioneringen ska ändras och med vilka planläggningsmässiga metoder de nya dimensioneringen ska verkställas. Alternativen till den nuvarande planläggningspraxisen är: 1. Delgeneralplaner som saknar dimensionering utarbetas för byområdena. Varje byggnadslov övervägs skilt som ett avgörande om planeringsbehov. 2. En dimensioneringstabell eller dimensioneringsprinciper som grundar sig på olika zoner för byggbarheten utarbetas. Likabehandlingen av markägarna förväntas uppfyllas så att markägarna får byggrätt på ett jämlikt sätt i alla zoner. Vid definieringen av zoner används som kriterier bl.a. natur- och kulturvärden samt närheten till skola, daghem, vattenledning och avloppsnät, vägnätets kapacitet och tillgängligheten till kollektivtrafik. 3. I byplanläggningen används stomlägenhetsdimensioneringen men byggrätten flyttas från randområdena till byarnas centrum. Alternativ 2 har bedömts vara det mest genomförbara, varvid de zoner som är mest fördelaktiga för byggande samt deras dimensionering definieras i delgeneralprocessen och de nödvändiga utredningarna utarbetas som grund för definieringen. Målet är att öka byggplatserna i bycentrumen utan att begränsa möjligheterna att bygga på andra platser i kommunen. Den valda metoden implementeras i nästa bydelgeneralplan som utarbetas, dvs. Norra Paipis. Arbetsprogrammet för bydelgeneralplanen godkänns i kommunstyrelsen. För dimensioneringen i glesbygdsområden som ligger utanför byarna söker man möjligheter för en justering uppåt. Kommunstyrelsen delger bemötandet fullmäktige och föreslår att motionen härmed är slutbehandlad. Beslut Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens ändrade förslag.

8 KFGE 44 Fullmäktige Bilagor Bilaga 1/ 44 KFGE: Fullmäktigemotion Bilaga 2/ 44 KFGE: Omröstningsprotokoll Bilaga 3/ 44 KFGE: Avvikande mening Sini-Pilvi Saarnio föreslog på De grönas fullmäktigegrupps vägnar att ärendet återremitteras för fortsatt beredning. Hon ansåg att sista stycket i bemötandet bör förtydligas. Ordföranden konstaterade att eftersom det har framförts ett återremitteringsförslag bör fullmäktige avgöra om behandlingen av ärendet ska fortsätta eller om det ska återremitteras. Hon föreslog följande omröstningsförfarande: den som stöder fortsatt behandling röstar "ja" och den som stöder återremittering röstar "nej". Förslaget godkändes enhälligt. Vid omröstningen gavs 40 "ja"-röster och 3 "nej"-röster, bilaga 2. Ordföranden konstaterade att fullmäktige med rösterna 40-3 beslutat fortsätta behandlingen av ärendet. Heikki Vestman föreslog på Samlingspartiets fullmäktigegrupps vägnar att en kläm med följande innehåll intas i protokollet: Vad gäller glesbygdsområden utanför områden som ska delgeneralplaneras utreds de rättsliga förutsättningarna och alternativen för att justera dimensioneringen uppåt före det första fullmäktigemötet Samlingspartiets kläm undersöddes av Socialdemokratiska fullmäktigegruppen, Vårt gemensamma Sibbos fullmäktigegrupp, Svenska folkpartiets fullmäktigegrupp och Centerns fullmäktigegrupp. Beslut Fullmäktige antecknade kommunstyrelsens svar till bemötande av motionen för kännedom samt beslutade att motionen härmed är slutbehandlad. Därtill beslutade fullmäktige anteckna den av Samlingspartiets fullmäktigegrupp föreslagna klämmen för kännedom. Klämmen lyder: Vad gäller glesbygdsområden utanför områden som ska delgeneralplaneras utreds de rättsliga förutsättningarna och

9 alternativen för att justera dimensioneringen uppåt före det första fullmäktigemötet De grönas fullmäktigegrupp anmälde avvikande mening till protokollet, bilaga 3.