Kemiönsaaren kunta Kimitoöns kommun. Vänön kylä Vänö by. Oxklobbarnan ranta-asemakaava Stranddetaljplan för Oxklobbarna

Transkript

1 Kemiönsaaren kunta Kimitoöns kommun Vänön kylä Vänö by Oxklobbarnan ranta-asemakaava Stranddetaljplan för Oxklobbarna Kiinteistö Fastighet Stor Oxklobben Työ/arbete: E24578 Turku/Åbo, AIRIX Ympäristö Oy PL TURKU Puhelin Telefax Toimistot: Turku, Oulu, Tampere ja Helsinki

2 KIMITOÖNS KOMMUN VÄNÖ BY STRANDDETALJPLAN FÖR OXKLOBBARNA 1. BASUPPGIFTER Beskrivning av stranddetaljplan gällande stranddetaljplankarta daterad den Stranddetaljplanen berör fastighet Stor Oxklobben i Vänö by i Kimitoöns kommun. I och med stranddetaljplanen bildas kvarter 1 samt jord- och skogsbruksområde. 1.1 Områdets läge Planen utarbetas för fastighet Stor Oxklobben , belägen i Vänö by i Kimitoöns kommun. Planläggningsområdet består av en ö. Området är beläget söder om Vänö, ca 14 km sydväst om Kasnäs. 1.2 Planläggningssituation Landskapsplanläggning Etappvis fastställda regionplaner gäller som landskapsplan, tills den nya under beredning varande landskapsplanen erhåller laga kraft. I regionplaner är planläggningsområdets ö anvisad som MM2 211L-område. Dimensioneringsnormen för fritidsbosättning inom området (96-14) är 2-3 fritidsbostadsenheter per strandlinjekilometer. Andelen strand som anvisas till annat bruk än för fritidsbosättning bör uppgå till minst 60 %. I landskapsplanförslaget, som är under fastställelsebehandling, har anvisats område för jord- och skogsbruk / fritid och turism / rekreation (MRV). Generalplanläggning

3 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Miljö Ab 3 STRANDDETALJPLAN FÖR OXKLOBBARNA 2011 Inom området gäller en stranddelgeneralplan för Dragsfjärds västra skärgård, som godkänts av Dragsfjärds kommunfullmäktige den I stranddelgeneralplanen har inom planläggningsområdet en byggnadsplats för en fritidsbostad anvisats. Stranddetaljplan För området har tidigare inte utarbetats någon stranddetaljplan. 1.3 Byggnadsordning Kimitoöns byggnadsordning steg i kraft år Den ersatte byggnadsordningen som godkänts av Dragsfjärds kommun den Byggnadsförbud På planläggningsområdet riktas inga byggnadsförbud. 1.5 Markägoförhållanden Fastigheten som planläggs ägs av Mikko Antsalo, hemort Tyskland, Anna Antsalo, hemort Helsingfors och Maria Tenningen, hemort Norge. Bilaga 1: Utredning över äganderätt 1.6 Befolkning och arbetsplatser Inom planläggningsområdet finns ingen stadigvarande bosättning eller arbetsplatser. 1.7 Service Området stöds av serviceutbudet i Hitis, Rosala och Kasnäs. 1.8 Byggnadssituation Inom området finns en fritidsbostad, en gäststuga, en bastu samt ekonomibyggnader. 1.9 Natur, miljö Områdets naturutredning görs i planberedningens inledningsskede. Kompletteras baserat på naturutredningen. Bilaga 2: Naturutredning 1.10 Samhällsteknisk service Inom området finns inget vatten- eller avloppsnät. Vattenförsörjningen sker fastighetsvis Trafik Tillkomst till området sker med båt. Närmsta större båthamn finns i Rosala Grundkarta

4 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Miljö Ab 4 STRANDDETALJPLAN FÖR OXKLOBBARNA 2011 I planberedningens inledningsskede utarbetad grundkarta 1:2000 har godkänts av Lantmäteriverket den Kartan är utarbetad av Suuntakartta Oy och AIRIX Miljö Ab. 2. MÅLSÄTTNINGAR I och med stranddetaljplanen anvisas fastighetens maximala byggnadsrätt. På basen av ikraftvarande stranddelgeneralplans dimensionering har ön byggnadsrätt för två byggnadsplatser. I generalplanen har öns marktäckning felaktigt bedömts, varmed det på ön anvisats en byggnadsplats för en fritidsbostad. Denna felaktiga tolkning korrigeras i stranddetaljplanen. Baserat på preliminära diskussioner med kommunen och Egentliga Finlands NMTcentral kan med stranddetaljplanen anvisas två byggnadsplatser för fritidsbostäder på ön. Dessutom kan i och med stranddetaljplanen byggnadsområdenas läge korrigeras till bättre platser med avseende på byggbarhet och landskap än i stranddelgeneralplanen. Fria områden anvisas i huvudsak som jord- och skogsbruksområden och vid behov som områden av olika grad som bevaras så, att naturvärdens tillräckliga och lagstadgade målsättningar för bevarandet uppnås. 3. DIMENSIONERING 3.1 Stomfastighetsgranskning Stranddetaljplanen baseras på stranddelgeneralplanens stomfastighetsgranskning. Stomfastighet utgörs av Stor Oxklobben , som registrerats den Dimensioneringsgrunder och byggnadsrätt Mängd byggnadsrätt och fördelning inom stomfastigheten är fastställd i strandgeneralplanen. I stranddetaljplanen flyttas inte byggnadsrätter till planläggningsområdet eller bort från detta. I strandgeneralplanen har en byggnadsplats för fritidsbostäder anvisats på ön. Enligt diskussioner med kommunen och Egentliga Finlands NMT-central kan på ön i och med stranddetaljplanen anvisas två byggnadsplatser för fritidsbostäder. I generalplanen har öns marktäckning tolkats felaktigt och på basen av detta har en byggnadsplats för en fritidsbostad anvisats på ön. Denna felaktiga tolkning har korrigerats i stranddetaljplanen. Fastighetens dimensionerande strandlinje är 0,52 km, varmed fastighetens byggnadsrätt enligt regionplanen är 1,0 1,6 fritidsbostadsenheter. 4. STRANDDETALJPLANEN OCH DESS MOTIVERINGAR 4.1 Generell motivering och beskrivning I och med stranddetaljplanen anvisas fastighetens maximala byggnadsrätt. Planen är utarbetad baserat på delgeneralplanens och regionplanens dimensioneringsgrunder samt på basen av diskussioner med kommunen och Egentliga Finlands NMT-central. I och med stranddetaljplanen har vardera byggnadsplatsens byggnadsytor inplacerats med beaktande av befintliga byggnader samt med beaktande av byggnadstekniska, miljöskyddande och landskapsmässiga faktorer på terrängmässigt bästa möjliga platser.

5 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Miljö Ab 5 STRANDDETALJPLAN FÖR OXKLOBBARNA 2011 Enhetlig fri strand finns i öns östra, norra och västra delar. 4.2 Planens förhållande till riksomfattande områdesanvändningsmålsättningar Statsrådet tog beslut om de riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna den Reviderade målsättningar steg i kraft den Förverkling av de reviderade målsättningarna bör befrämjas i landskapens och kommunernas planläggning samt inom statens myndigheters verksamhet. Enligt markanvändnings- och byggnadslagens moment bör områdesplaneringen ombesörja att de riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna iakttas så att deras förverkling främjas. Denna förpliktelse gäller juridiskt all planläggning. Planen har inte på grund av dess ringa omfattning riksomfattande betydelse. I närheten av byggnadsområden har tillräckligt med fria områden kvarlämnats för naturarvs- och fritidsbruk. 4.4 Planens förhållande till landskapsplanläggning och stranddelgeneralplanen I regionplanerna har planens ö anvisats som MM2 211L-område. Fritidsbosättningens dimensioneringsnorm inom området (96-14) är 2-3 fritidsbostadsenheter per strandlinjekilometer. I under fastställelsebehandling varande landskapsplanförslag har anvisats område för jord- och skogsbruk / fritid och turism / rekreation (MRV). I och med stranddetaljplanen revideras stranddelgeneralplanens områdesreservationer genom att anvisa byggnadsplatser och byggnadsytor på bättre platser med avseende på byggbarhet och landskap. 4.5 Planens förhållande till annan planläggning Stranddetaljplanen har ingen inverkan på övriga stranddetaljplanområden. 4.6 Markanvändning Kvartersområden Som kvartersområde för fritidsbostäder (RA) har ett kvarter med två byggnadsplatser anvisats. På vardera byggnadsplatsen får byggas en maximalt 150 v-m2 fritidsbostad, en maximalt 25 v-m2 gäststuga, en maximalt 25 v-m2 bastu och maximalt 40 v-m2 ekonomibyggnader. Förutom en separat bastubyggnad kan bastuutrymmen byggas i anslutning till fritidsbostaden. RA-byggnadsplatsernas totala yta är 1.01 hektar, vilket utgör 36,05 % av planläggningsområdets yta. Allmänna bestämmelser - Tomtindelningen är riktgivande - Byggnadernas avstånd från strandlinjen och placering inom byggnadsplatsen bör vara sådan att landskapets naturenlighet i mån av möjlighet bevaras. - Nybyggnader bör inpassas omsorgsfullt i landskapet och dessa bör anpassas till befintligt byggnadsbestånd. - Inom området får inte uppföras båtskjul i anslutning till fritidsbostaden.

6 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Miljö Ab 6 STRANDDETALJPLAN FÖR OXKLOBBARNA Inom området bör byggas vattenförsörjningslösningar enligt förordning om hantering av avloppsvatten i områden utanför vattentjänstverkens avloppsnätverk. - Avfall bör komposteras eller bortforslas Jord- och skogsbruksområden Som jord- och skogsbruksområden, med speciella miljövärden (MY) har anvisats delar av ön som förblir fria. MY-områden har ingen byggnadsrätt. MY-området är 1,80 hektar, vilket utgör 63,95 % av planens yta. Befintlig strandlinje inom planläggningsområdet utgör 960 meter. Av detta utgör RAkvarterens strandlinje (inkluderat smal MY-udde på södra stranden, som inte är s.k. fri strand) totalt 390 meter. Andel fri strand är således 63 % Trafik Tillkomst till området sker med båt. Närmsta stora båthamn finns i Rosala Service Planen omfattar inte serviceområdesreservationer. Affärs- mm. serviceutbud finns i Rosala och Kasnäs Samhällsteknisk service Inom området bör byggas vattenförsörjningslösningar enligt förordning om hantering av avloppsvatten i områden utanför vattentjänstverkens avloppsnätverk. Avfall komposteras eller bortforslas. 4.7 Förverkligande Byggnation på byggplatserna för fritidsbostäder sker etappvis enligt markägarens tidtabell. 5. BEDÖMNING AV STRANDDETALJPLANENS KONSEKVENSER 5.1 Miljökonsekvenser I och med planens förverkligande byggs inom området, förutom en byggd fritidsbostad, en ny fritidsbostad med tillhörande övriga byggnader. En stor del av fastigheternas yta förblir fortfarande utanför bebyggelsen. För nybyggnader finns inom byggnadsplatserna lämpliga skyddade platser i terrängen, där byggnaderna inte i störande mån syns i havslandskapet. Vattendragsbelastningen från bruket av byggnadsplatserna är inte betydande, eftersom man inom området måste förverkliga vattenförsörjningslösningar enligt förordning. Båttrafiken ökar inte i betydande mån i och med den kompletterande byggnationen. Med beaktande av den omgivande skärgården och havsområdets byggnadssituation som

7 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Miljö Ab 7 STRANDDETALJPLAN FÖR OXKLOBBARNA 2011 helhet samt med beaktande av områdets vidsträckthet blir de trafikmässiga påverkningarna små. 5.2 Konsekvenser för närområden Planläggningsområdets byggnadsplatser är riktade så att planen inte har betydande konsekvenser i förhållande till nuvarande situation. 5.3 Ekonomiska konsekvenser Vid förverkligandet av byggnadsplatserna ökar efterfrågan något på lokalt byggnads-, underhålls- mm. serviceutbud. Kommunens fastighetsskatteintäkter ökar med värdet av en byggnadsplats för en fritidsbostad. 5.4 Övriga konsekvenser Planen kan inte anses ha andra konsekvenser. 6. PLANERINGSSKEDEN 6.1 Inledning - planberedningen inleddes under våren vid diskussioner med kommunens och Egentliga Finlands NMT-central konstaterades, att man med stranddetaljplanen kan anvisa två byggnadsplatser för fritidsbostäder på ön. - program för deltagande och bedömning färdigställdes den naturutredningen gjordes under sommaren Utkastsskede - planutkast färdigställdes markägaren godkände utkastet - kommunfullmäktige kungjorde planens anhängiggörelse den och ställde ut planutkastet för påseende i enlighet med MBL 62 under tidsperioden Förslagsskede - planförslaget var utställt under tidsperioden utlåtanden gällande planförslaget inbegärs från myndigheter och nämnder. - tekniska nämnden godkände planförslaget och beslöt den förorda stranddetaljplanens godkännande för kommunstyrelsen 6.4 Godkännande - kommunstyrelsen beslöt förorda stranddetaljplanens godkännande för kommunfullmäktige den ( ) - kommunfullmäktige godkände stranddetaljplanen den ( ) Åbo, , AIRIX Miljö Ab Jouni Kiimamaa arkitekt SAFA YKS-381 Petri Hautala lantmäteriingenjör

8 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Miljö Ab 8 STRANDDETALJPLAN FÖR OXKLOBBARNA 2011 BILAGOR: Bilaga 1: Utredning över äganderätt Bilaga 2: Naturutredning (kompletteras senare) Bilaga 3: Program för deltagande och bedömning Bilaga 4: Uppföljningsblankett

9 Liite 1: Omistusoikeusselvitys Bilaga 1: Utredning över äganderätt Tila , STOR OXKLOBBEN Omistus (tietolähde: Lainhuutorekisteri ) Omistajat: Nimi: Osoite: ANTSALO MIKKO HENRIK Georgenstrasse 22, D MÜNCHEN, Saksa Omistusperusteet: Omistusosuus: 1/3 Lainhuuto: Asianumero: Omistus (tietolähde: Lainhuutorekisteri ) Omistajat: Nimi: Osoite: ANTSALO ANNA HENRIIKA Pursimiehenkatu 13 A 5, HELSINKI Omistusperusteet: Omistusosuus: 1/3 Lainhuuto: Asianumero: Omistus (tietolähde: Lainhuutorekisteri ) Omistajat: Nimi: Osoite: Tenningen Maria Mikaela Nyhavnsveien 7, NO-5042 BERGEN, Norja Omistusperusteet: Omistusosuus: 1/3 Lainhuuto: Asianumero:

10 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Sundskärin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2011 Meriharakka havaittiin saarella Suomen Luontotieto Oy 2/2012 Jyrki Oja ja Tikli Matikainen

11 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Sundskärin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2011 Sisältö 1. Johdanto Aineisto ja menetelmät Saaren yleiskuvaus Pesimälinnusto Yhteenveto Lähteet ja kirjallisuus Karttaliite

12 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Sundskärin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys Johdanto Airix-Ympäristö Oy tilasi keväällä 2011 Suomen Luontotieto Oy:ltä Kemiönsaaren Oxklobbarnan saareen suunnitellun kaava-alueen luontoarvojen perusselvityksen. Tutkimusalue sijoittuu Vänön saariston eteläreunaan. Maankäyttö- ja rakennuslain vaatimukset täyttävää selvitystä käytetään alueen maankäytön suunnittelun tausta-aineistona. 2. Aineisto ja menetelmät Inventointialueelta (karttaliite 1) selvitettiin Luonnonsuojelulain tarkoittamat suojeltavat luontotyypit (Luonnonsuojelulaki 1996/1096, 29 ), Metsälain tarkoittamat erityisen tärkeät elinympäristöt (1996/1093, 10 ) ja Vesilain suojelemat pienvesikohteet (Vesilaki 1961/264, 15a ja 17a ). Inventointi toteutettiin Luonnonsuojelulain luontotyyppien inventointiohjeen (Pääkkönen 2000) mukaisesti. Selvitys toteutettiin Kasvukausi oli alueella alkanut ja saaren kasvillisuudesta sai jo hyvän yleiskuvan. Alueelta etsittiin lähinnä vaateliasta rantojen putkilokasvilajistoa. Saaren pesimälinnusto selvitettiin mahdollisen uhanalaisen tai vaateliaan pesimälajiston havaitsemiseksi. Maastotöistä vastasi FM, biologi Jyrki Oja Suomen Luontotieto Oy:stä. Raportin taittoi Eija Rauhala (tmi Eija Rauhala). Selvityksessä käytetyn karttamateriaalin luovutti tilaaja käyttöömme. Jyrki Oja on käynyt lokkiluotojen inventoinnin yhteydessä nyt tarkastelun kohteella olevalla saarella v Ennen maastoinventointia selvitettiin onko alueelta olemassa aiemmin julkaistua luontotietoa. Kansallisessa uhanalaisrekisterissä ei ole tietoa suunnittelualueella esiintyvistä uhanalaisista putkilokasvilajeista, sammalista tai jäkälistä. Suunnittelualueelta ei ole aiemmin tehty yksittäisiä luonto- ja kasvillisuusselvityksiä, mutta aluetta on mahdollisesti inventoitu laajempien selvitysten yhteydessä (mm. Faunatica Oy 2010). Saaren kalliot ovat karuja 3

13 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Sundskärin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys Saaren yleiskuvaus Koko saari on harvapuustoinen ja suurin osa alueesta on hyvin niukkakasvuista avokalliota. Alueella kasvaa jonkin verran katajaa, mutta varsinaista pensaskerrosta ei alueella ole. Alueen keskiosan rakennettua notkelmaa lukuun ottamatta saari on eteläpuoleisille tuulille altis, eikä vankempaa puustoa harvojen mäntyjen lisäksi alueelle ole kehittynyt. Ulkosaaristolle tyypilliseen tapaan kallioita peittävä maakerros on hyvin ohut. Männyn lisäksi saaren puustoon kuuluu muutamia hieskoivuja (Betula pubescens), tervaleppiä (Alnus glutinosa) ja pihlajia (Sorbus aucuparia). Hyvin harva pensaskerros koostuu katajista. Kallioiden välisissä notkemissa on jonkin verran saaristolle tyypillisiä pienialaisia ketolaikkuja, mutta vaateliaampaa putkilokasvilajistoa ei saarella havaittu. Saaren putkilokasviston valtalajisto muodostuu puolukasta (Vaccinium vitis-idaea), kanervasta (Calluna vulgaris), variksenmarjasta (Embetrum nigrum) ja metsälauhasta (Deschampsia flexuosa). Saaren rannat ovat kallioisia ja avokallioita on runsaasti. Varsinainen kasvipeitteinen rantavyöhyke on hyvin kapea ja epäyhtenäinen. Lähes kaikkialla avokallio ulottuu suoraan vesirajaan. Muutamin paikoin rannan tuntumassa on pieniä rantaniittylaikkuja, joissa valtalajisto muodostuu suolavihvilästä (Juncus gerardii) ja rönsyröllistä (Agrostis stolonifera). Muusta putkilokasvilajistosta mainittakoon rantavehnä (Leymus arenarius), rantakukka (Lythrum salicaria), merisaunio (Tripleurospermum maritimum) sekä pietaryrtti (Tanacetum vulgare). Isomaksaruohoa, joka on alueella esiintyvän uhanalaisen isoapollon toukan ravintokasvi, kasvaa saarella muutamia yksilöitä. Kohde tuskin on kuitenkaan isoapollon lisääntymisympäristöä. 4. Pesimälinnusto Saaren pesimälinnusto on hyvin niukkaa ja västäräkkiä ja räystäspääskyä lukuun ottamatta varpuslinnut puuttuvat saarelta kokonaan. Saarella havaittiin muutamia vanhoja haahkan pesäpaikkoja. Saaressa havaittiin myös varoitteleva meriharakka. Vänön saaristossa on useita merkittäviä lintuluotoja, mutta aivan Oxklobbarnan lähiympäristössä niitä ei ole. Alue kuuluu todennäköisesti usean merikotkaparin reviiriin, mutta saarella laji ei pesi. Saarella ei ole merikotkan pesää 4

14 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Sundskärin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys Yhteenveto Oxklobbarnan saari on hyvin tyypillinen ulkosaariston reunalla sijaitseva niukkapuustoinen, kallioinen saari, jossa rantavyöhyke on hyvin kapea. Kallioperä on hapanta ja maa-ainesta on saarella niukasti. Alueen kasvilajisto on hyvin niukkaa ja saaren luontoarvot ovat tavanomaiset. Alueella on runsaasti avokallioita ja myös silokalliopintoja. Saarella on useita rakennuksia ja alueella on ollut ihmistoimintaa jo pitkään. Suunnitellulla kaava-alueella ei esiinny Luonnonsuojelulain 29 mukaisia luontotyyppejä, eikä Metsälain 10 tarkoittamia erityisen tärkeitä elinympäristöjä. Alueella ei myöskään esiinny Vesilain (Vesilaki 1961/264, 15a ja 17a ) tarkoittamia suojeltavia pienvesiä kuten lähteitä. Alueella ei ole perinnemaisemakohteita eikä perinnebiotooppeja. Alueen kasvilajistoon ei kuulu vanhaan asutukseen viittaavia arkeofyyttejä eli muinaistulokkaita. Saarella ei todennäköisesti esiinny uhanalaista eliölajistoa eikä kohteella ole huomattavaa merkitystä eliöiden kulkukäytävänä. Alueen välittömässä lähiympäristössä ei ole luonnonsuojelun kannalta merkittäviä kohteita tai eliöiden esiintymispaikkoja, joita kohteen rakentaminen voisi uhata tai heikentää. Alueella ei esiinny liito-oravia eikä saarella ole merikotkan pesäpuita. Saaren välittömässä lähiympäristössä ei myöskään ole merkittäviä lokkiluotoja tai vesilintujen pesimäalueita. Saarella ei ole sammakoille soveltuvia makeavesilampareita tai kausikosteita kosteikoita, joissa esim. viitasammakko saattaisi esiintyä. Alueella ei ole myöskään lepakoille soveltuvia talvehtimis- tai lepopaikkoja. Mahdollinen rakentaminen kannattaa alueella keskittää jo rakennetulle saarelle. Ruoholaukkaa kasvaa saarella 5

15 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Sundskärin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys Lähteet ja kirjallisuus Faunatica Oy Kemiönsaaren rantaosayleiskaavan luontoselvitys. Luonnos. Heikkinen, R., Husa, J Luonnon ja maisemansuojelun kannalta arvokkaat kallioalueet Turun ja Porin läänissä. Vesi - ja ympäristöhallituksen julkaisuja. Sarja A s. Hämet-Ahti, L., Suominen, J., Ulvinen, T., Uotila, P. 1998: Retkeilykasvio- Luonnontieteellinen keskusmuseo, Kasvimuseo. Helsinki. Koskimies, P. & Väisänen, R.A. 1988: Linnustonseurannan havainnointiohjeet (2. painos). Helsingin yliopiston eläinmuseo, Helsinki. Lehtomaa, Leena 2000:Varsinais-Suomen perinnemaisemat. Lounais-Suomen ympäristökeskus. 429 s. Meriluoto, M. & Soininen, T. (1998). Metsäluonnon arvokkaat elinympäristöt. Metsälehti Kustannus & Tapio. 192 s. Mossberg, B. & Stenberg, L. 2005:Suuri Pohjolan kasvio Pääkkönen, P. & Alanen, A. 2000: Luonnonsuojelulain luontotyyppien inventointiohje: Suomen ympäristökeskus, Helsinki 128 s. Rassi, P., Alanen, A., Kanerva, T. & Mannerkoski, I. (toim.) 2010: Suomen lajien uhanalaisuus Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus Rautiainen, V-P. & Laine, U. 1989: Varsinais-Suomen uhanalaiset kasvit. 111 s. Varsinais-Suomen seutukaavaliitto, Turku. Ryttäri, T. & Kettunen, T. 1997: Uhanalaiset kasvimme. Suomen Ympäristökeskus. Kirjayhtymä Oy. Helsinki. Saario, Tapio 1998: Varsinais-Suomen ja Satakunnan luontoselvitykset. Bibliografia. Lounais-Suomen ympäristökeskus. 96 s. Silkkilä, O. & Koskinen, A Lounais-Suomen kulttuurikasvistoa. Serioffset 6

16 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Sundskärin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys Karttaliite 7

17 KIMITIOÖNS KOMMUN VÄNÖS BY STRANDDETALJPLAN FÖR OXKLOBBARNA BILAGA 3 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING För Oxklobbarna utarbetas en stranddetaljplan. Detta program för deltagande och bedömning presenterar planberedningens utgångspunkter, innehåll och målsättningar samt innefattar en plan för vilka konsekvenser kommer att bedömas. 1. Område och planläggningsobjekt Planen utarbetas för fastighet Stor Oxklobben , belägen i Vänö by i Kimitoöns kommun. Området är beläget på södra sidan av Vänö, ca 14 km sydväst om Kasnäs. 2. Planläggningens utgångspunkter 2.1 Planläggningssituation Etappvis godkända regionplaner är i kraft som regionplan, tills den under beredning varande landskapsplanen erhåller lagkraft. I regionplanerna är planområdets ö anvisad som MM2 211L-område. Dimensioneringsnormen för fritidsbosättningen inom området (96-14) är 2-3 fritidsbostadsenheter per strandkilometer. Till annan än fritidsbosättning anvisad andel strand bör vara minst 60 %. I landskapsplanen som för tillfället är under fastställelsebehandling har området anvisats som jord- och skogsbruksområde / frilufts- / rekreationsområde (MRV). Inom området är Stranddetaljplan för Dragsfjärds västra skärgård i kraft, vilken Dragsfjärds kommunfullmäktige godkände den I strandgeneralplanen har inom området anvisats en byggnadsplats för en fritidsbostad.

18 För området har inte tidigare utarbetats någon stranddetaljplan. 2.2 Markägoförhållanden Fastigheten som planläggs ägs av Mikko Antsalo, hemort Tyskland, Anna Antsalo, hemort Helsingfors och Maria Tenningen, hemort Norge. 2.3 Byggnadssituation Inom området finns en fritidsbostad, en gäststuga, en bastu och ekonomibyggnader. 2.4 Basutredningar I planberedningens inledande skede utarbetades en bottenkarta för planen och en basutredning över områdets naturvärden. 3. Preliminära målsättningar I och med stranddetaljplanen anvisas fastighetens maximala byggnadsrätt. På basen av ikraftvarande strandgeneralplans dimensionering är öns byggnadsrätt två byggnadsplatser. I generalplanen har öns terräng tolkats felaktigt och på basen av detta har en byggnadsplats för en fritidsbostad anvisats. Denna felaktiga tolkning korrigeras i stranddetaljplanen. Baserat på preliminära diskussioner med kommunen och Egentliga Finlands ELYcentral kan i och med stranddetaljplanen två byggnadsplatser för fritidsbostäder anvisas på ön. Dessutom kan man i och med stranddetaljplanen justera byggnadsplatsen med avseende på områdets byggbarhet och landskap till bättre plats än i strandgeneralplanen. Fria områden anvisas i huvudsak som jord- och skogsbruksområden och vid behov som områden, av olika rang, som bevaras så, att naturvärdens tillräckliga och lagenliga målsättningar för bevarande uppfylls. 4. Alternativ På grund av områdets ringa storlek utarbetas inte olika planläggningsalternativ. 5. Konsekvensbedömning I samband med planläggningen utvärderas konsekvenser till följd av planen för: - den bebyggda miljön - landskap och natur - kommunekonomi - trafik samt övriga eventuella konsekvenser. 6. Intressenter På basen av preliminär granskning utgörs intressenter av: Markägare och invånare: - planläggningsområdets ägare - grannområdens markägare Kommunens förvaltning: - byggnads- och miljönämnden - tekniska nämnden - miljönämnden - skärgårdsnämnden - brand- och räddningsväsendet

19 Myndigheter: - Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral (områdens användning, naturskydd) 7. Deltagande och växelverkan 7.1 Inledning - beredning av planen inleddes under våren baserat på preliminära diskussioner med kommunen och Egentliga Finlands ELYcentral kan i och med stranddetaljplanen två byggnadsplatser för fritidsbostäder anvisas på ön. - program för deltagande och utvärdering färdigställdes den en naturutredning gjordes i Utkastsskede - planutkast färdigställdes den markägaren godkände utkastet - kommunfullmäktige kungjorde planens anhängiggörelse den och ställde planutkastet till påseende enligt MBL 62 under tidsperioden Förslagsskede - planförslag ställdes till allmänhetens påseende i 30 dgr under tidsperioden utlåtanden gällande planförslaget inbegärs från myndigheter och nämnder. - tekniska nämnden godkände planförslaget och beslöt att förorda godkännande av stranddetaljplanen för kommunfullmäktige den Godkännande - kommunstyrelsen beslöt att förorda godkännande av stranddetaljplanen för kommunfullmäktige den..2011( ) - kommunfullmäktige godkände stranddetaljplanen den ( ) 8. Tilläggsuppgifter Tilläggsuppgifter gällande planberedningen ges av: Planläggningskonsult: - AIRIX Miljö Ab Arkitekt Jouni Kiimamaa telefon fax e-post jouni.kiimamaa@airix.fi adress PB 669 (Nylandsgatan 19 A), Åbo lantmäteriingenjör Petri Hautala telefon fax e-post petri.hautala@airix.fi adress PB 669 (Nylandsgatan 19 A), Åbo Kimitoöns kommun Planläggningsarkitekt Åke Lindeberg telefon (02) fax (02) e-post etunimi.sukunimi@kimitoon.fi adress Vretavägen 19, Kimito

20 Åbo, , , AIRIX Miljö Ab Jouni Kiimamaa arkitekt SAFA YKS-381 Petri Hautala lantmäteriingenjör