Kemiönsaaren kunta Kimitoöns kommun. Bolaxin kylä Bolax by. Kiinteistö Fastighet Sundskär Työ/arbete: E Turku/Åbo,

Transkript

1 Kemiönsaaren kunta Kimitoöns kommun Bolaxin kylä Bolax by Stora ja Lilla Sundskärin ranta-asemakaava Stranddetaljplan för Stora och Lilla Sundskär Kiinteistö Fastighet Sundskär Työ/arbete: E27174 Turku/Åbo, AIRIX Ympäristö Oy PL TURKU Puhelin Telefax Toimistot: Turku, Oulu, Tampere ja Helsinki

2 KIMITOÖNS KOMMUN BOLAX BY STRANDDETALJPLAN FÖR STORA OCH LILLA SUNDSKÄR 1. BASUPPGIFTER Beskrivning av stranddetaljplan, gällande stranddetaljplankarta daterad den Stranddetaljplanen omfattar fastigheten Sundskär I Bolax by i Kimitoöns kommun. I och med stranddetaljplanen bildas kvarter 1-2 samt jord- och skogsbruksområde. 1.1 Områdets läge Området är beläget 11 km sydost från Västanfjärds kyrka och 18 km nordväst från Hangö. 1.2 Planläggningssituation Etappvis fastställda regionplaner är i kraft som landskapsplaner, tills den under beredning varande nya landskapsplanen erhåller laga kraft. I regionplanerna har Stora och Lilla Sundskär anvisats med områdesreservationsbeteckningen MM 2 201L (jord- och skogsbruk och naturskydd). Dimensioneringsnormen för fritidsbosättningen är 2-3 fritidsbostadsenheter per strandkilometer. Till annan än fritidsbostadsbebyggelse anvisad andel strand bör uppgå till minst 70 %. I landskapsplaneförslaget, som är under beredning, finns inga beteckningar gällande området.

3 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Ympäristö Oy 3 STRANDDETALJPLAN FÖR STORA OCH LILLA SUNDSKÄR 2010 För området gäller stranddelgeneralplan för Dragsfjärds östra skärgård, vilken Sydvästra Finlands miljöcentral fastställde den I stranddelgeneralplanen har inom planläggningsområdet, på den större av fastighetens öar, anvisats tre byggnadsplatser för fritidsbostäder. För området har tidigare inte utarbetats stranddetaljplan. 1.3 Byggnadsordning Byggnadsordningen för Kimitoön trädde i kraft år Denna ersatte byggnadsordningen, godkänd av Dragsfjärds kommun den Byggnadsförbud Inga byggnadsförbud riktas på området. 1.5 Markägoförhållanden Fastigheten, som planläggs, ägs av Ann-Christine och Christer Hill, hemort Esbo. Bilaga 1: Utredning över äganderätt 1.6 Befolkning och arbetsplatser Inom området som planläggs finns ingen fast bosättning eller arbetsplatser. 1.7 Service Området stöds av service på Kimitoön. 1.8 Byggnadssituation På Stora Sundskär finns en fritidsbostad och en bastubyggnad. På Lilla Sundskär finns inga byggnader. 1.9 Natur, miljö Bägge öar är trädbevuxna och bergiga. Höjdskillnaderna är relativt små. Flygfoto över området

4 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Ympäristö Oy 4 STRANDDETALJPLAN FÖR STORA OCH LILLA SUNDSKÄR 2010 Områdets naturutredning gjordes i begynnelsen av planläggningsarbetet. Bilaga 2: Naturutredning 1.10 Samhällsteknisk service Inom området finns inget vatten- eller avloppsnät. Vattenförsörjningen sköts fastighetsvis Trafik Tillkomst till området sker med båt. De närmaste större båthamnarna finns i Dalsbruk, Kasnäs och Hangö Baskarta I planläggningsarbetets begynnelse utarbetad baskarta 1:2000 för stranddetaljplanläggningen är godkänd av Lantmäteriverket den Kartan utarbetades vid AI- RIX Miljö Ab. För anvisning av byggnadsytor inom terrängen och ur terrängsynvinkel på lämpliga platser, är höjdskillnaden mellan höjdkurvorna i baskartan 1 m, då dessa normalt i mätningsklass 3 är 2 m. 2. MÅLSÄTTNINGAR Planens målsättning är att anvisa fastigheters byggrätt för fritidsbostäder, i syfte att precisera stranddelgeneralplanen. Den, i stranddelgeneralplanen anvisade, västligaste byggnadsplatsen flyttas till den mindre öns västra ända. Fria områden anvisas i huvudsak som jord- och skogsbruksområde och vid behov som bevarade områden av olika grader så, att naturvärdens tillräckliga och lagenliga målsättningar om bevarande uppfylls. 3. DIMENSIONERING 3.1 Stomfastighetsutredning Stranddetaljplanen baseras på stranddelgeneralplanens stomfastighetsgranskning. I stranddelgeneralplanen har på fastigheten totalt tre fritidsbostadsplatser anvisats. Stomfastigheten är år 1968 registrerade Jarlsgård Dimensioneringsgrunder och byggnadsrätt Byggnadsrättens mängd och fördelning inom stomfastighetsområdet är bestämd i stranddelgeneralplanen. I och med stranddetaljplanen flyttas inte byggnadsrätter till planeområdet, ej heller bort därifrån. På markägarenheten anvisas, enligt stranddelgeneralplanen angivet antal byggnadsplatser, m.a.o. tre stycken. 4. STRANDDETALJPLANEN OCH DESS MOTIVERINGAR 4.1 Allmänna motiveringar och beskrivning I och med stranddetaljplanen anvisas fastigheters maximala byggnadsrätt. Planen är uppgjord i enlighet med delgeneralplanens dimensioneringsgrunder och preciserar denna.

5 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Ympäristö Oy 5 STRANDDETALJPLAN FÖR STORA OCH LILLA SUNDSKÄR 2010 Byggnadsplatserna är avgränsade enligt byggnadssituationen samt på basen av landskapsmässiga skäl till en möjligast kompakt helhet. Byggnaderna kan placeras i skydd av trädbestånd. Den i strandgeneralplanen anvisade större öns västra byggnadsplats är till sin byggbarhet dålig p.g.a. platsens bergighet och för att landstigning är svårt. Platsen är dessutom utsatt för dominerande havsvindar. Utöver detta blir byggnadsplatsens byggnader väl synliga ut i havslandskapet. Att bygga en brygga på den klippiga och vindutsatta stranden vore rätt krävande. En större betongbrygga, väl synlig i landskapet, vore i praktiken det enda hållbara alternativet. Öarnas enda skyddade bryggplatser ligger djupt inne i viken, i naturhamn som bildas av öarna. Där lyckas landstigning i skydd av naturhamnen och tunga bryggkonstruktioner är inte nödvändiga. Genom flyttning av byggnadsplatsen kan de tre byggnadsplatsernas placering göras mer kompakt, jämfört med stranddelgeneralplanens områdesreserveringar. För byggnadsplatsen som anvisas i västra ändan av den mindre ön, finns en skyddad naturhamn. Byggnadsplatsen är placerad så, att byggnaderna endast syns i vikens riktning. Tillräckligt med fri strand har anvisats. Den större öns hela västra halva och östra spets samt den mindre öns östra halva förblir fria från byggnation. 4.2 Planens förhållande till de riksomfattande målsättningarna för markanvändningen Statsrådet fattade den beslut om de riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna. Reviderade målsättningar trädde i kraft den De reviderade målsättningarnas förverkling bör främjas i landskapens och kommunernas planläggning samt vid statens myndigheters verksamhet. Enligt markanvändnings- och byggnadslagens moment bör man vid planering av områdesanvändningen beakta de riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna så att, deras förverkling befrämjas. Denna förpliktelse berör alla planläggning. Planen har inte på grund av dess ringa omfång riksomfattande betydelse. Vid planens förverkling främjar denna, i och med byggnadsverksamhet, i någon mån närregionens ekonomiska tillväxt, näringslivets utvecklingspotential och sysselsättning. I närheten av bebyggda områden har tillräcklig andel fria områden kvarlämnats för naturarvs- och rekreationsbruk. 4.3 Planens förhållande till landskapsplanläggning och stranddelgeneralplanläggning I landskapsplanen finns inga beteckningar gällande området. I under godkännandebehandling varande landskapsplan finns inga beteckningar gällande området. I och med stranddetaljplanen revideras stranddelgeneralplanens områdesreserveringar genom att anvisa två obebyggda byggnadsplatser på, med avseende på byggbarhet och landskap, bättre platser. 4.4 Planens förhållande till övrig planläggning Stranddetaljplanen har ingen inverkan på övriga stranddetaljplaneområden.

6 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Ympäristö Oy 6 STRANDDETALJPLAN FÖR STORA OCH LILLA SUNDSKÄR Markanvändning Kvartersområden Kimitoöns kommun bereder en stranddelgeneralplanändring för östra skärgården. I denna är avsikten att lyfta byggnadsplatsvisa byggnadsrätter att motsvara andra strandgeneralplaners byggnadsrätter inom kommunens område. Inom zonen, där Stora och Lilla Sundskär är belägen, är dock inte avsikten att höja den 120 m 2 byggnadsvisa byggnadsrätten. Stranddetaljplanen är utarbetad i enlighet med att byggnadsplatsens normala byggnadsrätt är nämnda 120 m 2. Som Kvartersområde för fritidsbostäder (RA) har anvisats två kvarter, där den ena har två byggnadsplatser (redan bebyggd och en ny) och den andra en ny byggnadsplats. På vardera byggnadsplatsen får byggas en fritidsbostad, en gäststuga 25 m 2, en bastu 25 m 2 och ekonomibyggnader 40 m 2. Förutom den separata bastun kan även fritidsbostaden ha en bastu. Byggnadernas sammanräknade maximala våningsyta är 120 v-m 2. RA-byggnadsplatsernas totala yta är 0,98 hektar, vilket utgör 18,6 % av planområdets ytareal. Stranddelgeneralplanens RA 3 områdesreservation är ca 1,9 ha, och således utgör RA-området i stranddetaljplanen under hälften. Detta har en betydande inverkan på strandlandskapet. Allmänna bestämmelser gällande byggnationen: - Tomtindelningen är riktgivande. - Byggnadernas avstånd från strandlinjen och placering inom byggnadsplatsen bör vara sådan, att landskapets naturenlighet i mån av möjlighet bevaras. - Nybyggnader bör omsorgsfullt inpassas i landskapet och dessa bör anpassas till befintligt byggnadsbestånd. - Inom området får inga båtskjul byggas i anslutning till fritidsbostäderna. - Inom området bör anläggas vattenförsörjningslösningar i enlighet med den ikraftvarande lagstiftningen. - Avfall bör komposteras eller transporteras bort Jord- och skogsbruksområden Som Jord- och skogsbruksområde, med miljövärden (MY) har anvisats öns delar som förblir obebyggda. MY-områdens miljövärden är i det närmaste landskapsmässiga. Enhetliga MY-områden har anvisats runt byggnadsplatserna. Således sluts bebyggelsen till en kompakt helhet, som inte är synlig från havslandskapet. MY-områden utgör totalt 4,31 hektar, vilket är rentav 81,41 % av fastighetens ytareal. Mängd faktisk strandlinje inom planläggningsområdet är 1930 meter. Av detta utgör RAkvarterens strandlinje totalt 360 meter. Mängd fri strand är således 81 %. Beräkning av den egentliga dimensionerande strandlinjen är inte nödvändig, eftersom fastigheternas byggnadsrätt fastställs baserat på stranddelgeneralplanen Trafik Tillkomst till området sker med båt. Den närmaste större båthamnen är Hangö, Dalsbruk och Kasnäs. Närmaste bilväg finns i Padva, Raseborg, på ca 4 km avstånd. Dessutom finns bilväg till Illo by, Västanfjärd, på ca 7 km avstånd Service Planen innehåller inga reservationer för service. Närmsta butiks- och övrig service, som fritidsbebyggelsen behöver, finns på Kimitoön.

7 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Ympäristö Oy 7 STRANDDETALJPLAN FÖR STORA OCH LILLA SUNDSKÄR Samhällsteknisk service Inom området bör vattenförsörjningslösningar byggas enligt förordning gällande behandling av hushållsavloppsvatten utanför vattentjänstverkens avloppsnät. Avfall bör komposteras eller transporters bort. 4.6 Förverkling Byggnation på fritidsbyggnadsplatserna sker etappvis i enlighet med markägarnas tidtabell. 5. BEDÖMNING AV STRANDDETALJPLANENS KONSEKVENSER 5.1 Miljökonsekvenser I och med planens förverkligande byggs förutom en nuvarande, två nya fritidsbostäder och tillhörande andra byggnader. I terrängen, dit den nya byggnadsplatsen flyttas, finns inga speciella naturvärden. Trädbeståndet är tillräckligt. En stor del av öarnas ytareal förblir utom bebyggelse. För nybyggnation finns inom byggnadsplatserna lämpliga skyddade platser i terrängen, från vilka byggnaderna inte på störande sätt syns i havslandskapet. Vattendragsbelastningen på grund av byggnadsplatsernas användning är inte betydande, eftersom det inom området bör förverkligas vattenförsörjningslösningar enligt förordning. Båttrafiken ökar inte nämnvärt i och med kompletterande byggnation. Beaktades omgivande skärgårds och havsområdes totalbyggnadssituation, och områdets omfattning, är den trafikmässiga situationens inverkan liten. 5.2 Konsekvenser för närområden Planområdets byggnadsplatser riktas så att de inte syns till grannområdens byggnadsplatser. Motsatta stränder är belägna på relativt långt avstånd. 5.3 Ekonomiska konsekvenser Vid förverkling av byggnadsplatser ökar efterfrågan på lokalt byggnads-, underhålls- mm. serviceutbud i någon mån. Kommunens fastighetsskatteinkomster ökar med värdet av skatten för två fritidsbyggnadsplatser. 5.4 Övriga konsekvenser Planen kan inte anses ha övriga konsekvenser. 6. PLANLÄGGNINGSSKEDEN 6.1 Inledning - planberedningen påbörjades under hösten myndighetssammanträde (begynnelsesammanträde) enligt MBL 66 hölls den mellan representanter för Egentliga Finlands ELY-central (Seppälä, Virkki), Egentliga Finlands förbund (Saaristo), kommunen (Suominen) och planläggningskonsulten (Liikari) - grundkartan färdigställdes i oktober program för deltagande och bedömning färdigställdes

8 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Ympäristö Oy 8 STRANDDETALJPLAN FÖR STORA OCH LILLA SUNDSKÄR Utkastsskede - planutkast färdigställdes markägare godkände utkastet i november kommunstyrelsen kungjorde planens anhängiggörelse den och lade planutkastet till påseende i enlighet med MBL 62 under tidsperioden Förslagsskede - planförslag färdigställdes planförslag var till allmänhetens påseende under 30 dagar och gällande planen inbegärs utlåtanden från Egentliga Finlands ELY-centralen samt erforderliga utlåtanden från nämnder 6.4 Godkännande - Kommunstyrelsen beslöt att förorda stranddetaljplanens godkännande för kommunfullmäktige ( ) - Kommunfullmäktige godkände stranddetaljplanen ( ) Åbo, AIRIX Miljö Ab Jukka Liikari DI, SNIL LIITTEET: Bilaga 1: Utredning om ägorätt Bilaga 2: Program för deltagande och bedömning Bilaga 3: Naturutredning Bilaga 4: Uppföljningsblankett

9 KIMITIOÖNS KOMMUN BILAGA 3 BOLAX BY STRANDDETALJPLAN FÖR STORA OCH LILLA SUNDSKÄR PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING För Stora och Lilla Sundskär utarbetas en stranddetaljplan. Detta program för deltagande och bedömning presenterar planberedningens utgångspunkter, innehåll och målsättningar samt innefattar en plan för vilka konsekvenser kommer att bedömas. 1. Område och planläggningsobjekt Området är beläget 11 km sydost från Västanfjärds kyrka och 18 km nordväst från Hangö. 2. Planläggningens utgångspunkter 2.1 Planläggningssituation Etappvis fastställda regionplaner är i kraft som landskapsplaner, tills den under beredning varande nya landskapsplanen erhåller laga kraft. I regionplanerna har Stora och Lilla Sundskär anvisats med områdesreservationsbeteckningen MM 2 201L (jordoch skogsbruk och naturskydd). Dimensioneringsnormen för fritidsbosättningen är 2-3 fritidsbostadsenheter per strandkilometer. Till annan än fritidsbostadsbebyggelse anvisad andel strand bör uppgå till minst 70 %. I landskapsplaneförslaget, som är under beredning, finns inga beteckningar gällande området. För området gäller stranddelgeneralplan för Dragsfjärds östra skärgård, vilken Sydvästra Finlands miljöcentral fastställde den I stranddelgeneralplanen har inom planläggningsområdet, på den större av fastighetens öar, anvisats tre byggnadsplatser för fritidsbostäder.

10 För området har tidigare inte utarbetats stranddetaljplan. 2.2 Markägoförhållanden Fastigheten, som planläggs, ägs av Ann-Christine och Christer Hill, hemort Esbo. 2.3 Byggnadssituation På Stora Sundskär finns en fritidsbostad och en bastubyggnad. På Lilla Sundskär finns inga byggnader. 2.4 Basutredningar I samband med planläggningen utarbetades en basutredning gällande områdets naturvärden. 3. Preliminära målsättningar Planens målsättning är att anvisa fastigheters byggrätt för fritidsbostäder i syfte att precisera stranddelgeneralplanen. Den i stranddelgeneraplanen anvisade längst västerrut placerade byggnadsplatsen flyttas till den mindre öns västra ända. Fria områden anvisas i huvudsak som jord- och skogsbruksområde och vid behov som bevarade områden av olika grader så, att naturvärdens tillräckliga och lagenliga målsättningar om bevarande uppfylls. 4. Alternativ På grund av områdets ringa omfång och dess terrängförhållanden utarbetas inte olika planalternativ. 5. Konsekvensbedömning I samband med planläggningen bedöms planens konsekvenser med avseende på: - den bebyggda miljön - landskap och natur - kommunekonomi - trafik samt eventuella övriga konsekvenser. 6. Intressenter På basen av preliminär granskning utgörs intressenter av: Markägare och invånare: - planläggningsområdets markägare - grannområdens markägare Kommunens förvaltning: - byggnads- och miljönämnden - tekniska nämnden - miljönämnden - skärgårdsnämnden - landsbygdsnämnden - Kimitoöns vattentjänstverks styrelse - brand- och räddningsverket Myndigheter: - Egentliga Finlands näringslivs-, trafik- och miljöcentral (områdesanvändning, naturskydd)

11 7. Deltagande och växelverkan 7.1 Inledning - planberedningen påbörjades under hösten myndighetssammanträde (begynnelsesammanträde) enligt MBL 66 hölls den mellan representanter för Egentliga Finlands ELY-central (Seppälä, Virkki), Egentliga Finlands förbund (Saaristo), kommunen (Suominen) och planläggningskonsulten (Liikari) - grundkartan färdigställdes i oktober program för deltagande och bedömning färdigställdes Utkastsskede - planutkast färdigställdes markägare godkände utkastet i november kommunstyrelsen kungjorde planens anhängiggörelse den och lade planutkastet till påseende i enlighet med MBL 62 under tidsperioden Förslagsskede - planförslag färdigställdes planförslag var till allmänhetens påseende under 30 dagar (uppskattningsvis mars 2011) och gällande planen inbegärs utlåtanden från Egentliga Finlands ELY-centralen samt erforderliga utlåtanden från nämnder 7.4 Godkännande - Kommunstyrelsen beslöt att förorda stranddetaljplanens godkännande för kommunfullmäktige ( ) (uppskattningsvis april 2011) - Kommunfullmäktige godkände stranddetaljplanen ( ) (uppskattningsvis våren 2011) 8. Tilläggsuppgifter Tilläggsuppgifter gällande planberedningsprocessen ges av: Planläggningskonsult - AIRIX Miljö Ab DI Jukka Liikari telefon fax e-post jukka.liikari@airix.fi adress PB 669 (Nylandsgatan 19 A), Åbo Kimitoöns kommun Planläggningsarkitekt Åke Lindeberg Planläggare Juha Suominen telefon (02) fax (02) e-post förnamn.efternamn@kimitoon.fi adress Vretavägen 19, Kimito Åbo, AIRIX Miljö Ab Jukka Liikari Planläggningskonsult DI, SNIL, YKS-121

12 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Stora ja Lilla Sundskärin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2010 Saarten välinen kapea salmi Suomen Luontotieto Oy 6/2011 Jyrki Oja, Satu Oja

13 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Stora ja Lilla Sundskärin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2010 Sisältö 1. Johdanto Aineisto ja menetelmät Tutkimusalue Tulokset Alueen yleiskuvaus Yhteenveto Lähteet ja kirjallisuus Liitteet

14 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Stora ja Lilla Sundskärin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys Johdanto Airix-Ympäristö Oy tilasi syksyllä 2010 Suomen Luontotieto Oy:ltä Kemiönsaaren itäosissa sijaitsevan Stora ja Lilla Sundskärin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvityksen. Maankäyttö- ja rakennuslain vaatimukset täyttävää selvitystä tullaan käyttämään tausta-aineistona alueelle laadittavaa kaavamuutosta varten. Selvitys koskee koko suunnittelualuetta. 2. Aineisto ja menetelmät Koko suunnittelualueelta (karttaliite 1) selvitettiin Luonnonsuojelulain tarkoittamat suojeltavat luontotyypit (Luonnonsuojelulaki 1996/1096, 29 ), Metsälain tarkoittamat erityisen tärkeät elinympäristöt (1996/1093, 10 ) ja Vesilain suojelemat kohteet (Vesilaki 1961/264, 15a ja 17a ). Inventointi toteutettiin Luonnonsuojelulain luontotyyppien inventointiohjeen (Pääkkönen 2000) mukaisesti. Luontotyyppi- ja kasvillisuusselvitys tehtiin maastokäynnillä sekä Ajankohdan vuoksi alueen pesimälinnustoa ei inventoitu, mutta paikkalinnuista tehtiin havaintoja. Erityishuomio kiinnitettiin mahdollisten merikotkan pesien etsintään ja alueen puut tarkastettiin pesien löytämiseksi. Maastotöistä sekä raportin kirjoittamisesta vastasi Jyrki Oja Suomen Luontotieto Oy:stä. Raportin taittoi Eija Rauhala (Tmi Eija Rauhala). Selvityksessä käytetyn karttamateriaalin luovutti tilaaja käyttöömme. Ennen maastoinventointia selvitettiin onko alueelta olemassa aiemmin julkaistua luontotietoa. Kansallisessa uhanalaisrekisterissä ei ole tietoa suunnittelualueella esiintyvistä uhanalaisista putkilokasvilajeista, sammalista tai jäkälistä. Suunnittelualueelta ei ole aiemmin tehty yksittäisiä luonto- ja kasvillisuusselvityksiä, mutta aluetta on mahdollisesti inventoitu laajempien selvitysten yhteydessä (Faunatica Oy 2010). 3. Tutkimusalue Stora ja Lilla Sundskärin saaret sijaitsevat Kemiönsaaren itäosassa Hankoniemen pohjoispuolisella vesialueella. Kohde koostuu kahdesta vierekkäisestä pikkusaaresta, joista kummatkin ovat hyvin runsaspuustoisia. Nyt inventoinnin kohteena ollut alue sijaitsee melko suojaisel- Ruoholaukka kuuluu saarten putkilokasvilajistoon 3

15 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Stora ja Lilla Sundskärin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2010 la saaristovyöhykkeellä, joskin suunnittelualue rajautuu itäpuoleltaan laajaan selkään, joka ulottuu Padvanniemelle asti. Kasvimaantieteellisesti alue kuuluu hemiboreaaliseen kasvillisuusvyöhykkeeseen, jota myös tammivyöhykkeeksi kutsutaan. Tälle vyöhykkeelle tyypillisiä ovat jalopuu- ja pähkinälehdot, joita saaristoalueella esiintyy yleisesti. Suunnittelualueella jalopuita tai pähkinäpensaita (Corylus avellana) ei kuitenkaan esiinny, eikä myöskään lähisaarilla ole jalopuulehtoja. Suunnittelualueen kalliot ovat karuja silikaattikallioita, eikä emäksisiä kivilaatuja esiinny alueella. Nyt tarkastelun kohteena oleva alue on pääosin runsaspuustoista kalliomaastoa, jossa kuitenkin kallioiden välissä on moreenikerrostumia. Kallioalueilla on ulkosaaristolle tyypillisiä pienialaisia kallioketolaikkuja. Kallioiden välisissä notkelmissa kasvaa yhtenäisiä katajikkoja (Juniperus communis) ja puustoon kuuluu mäntyä (Pinus sylvestris), pihlajaa (Sorbus aucuparia) ja hieskoivua (Betula pubescens). Rantavyöhyke on kapea ja paikoin rantakalliot päättyvät suoraan veteen ilman maanpuoleista rantavyöhykettä. 4. Tulokset 4.1 Alueen yleiskuvaus Alueen pienialaisuudesta ja homogeenisuudesta johtuen saarilta ei tehty lohkokohtaista yleiskuvausta ja saaret kuvattiin kokonaisuutena siten että niukkapuustoiset tai puuttomat avokalliot kuvattiin erikseen ja metsät toisena kohteena.. Erityishuomio kiinnitettiin mahdollisiin rakennuspaikkoihin. Alueen kalliot Saarten rantoja kiertää niukkapuustoinen tai puuton kallioalue. Kalliot ovat loivapiirteisiä eikä alueella ole jyrkänteitä tai louhikoita. Rantaviiva on kallioisilla kohdin kivikkoinen ja osalla alueesta kalliot päättyvät suoraan veteen ilman maanpuoleista rantavyöhykettä. Saarten sisäosissa on vain pienialaisia avokalliolaikkuja. Kallioiden putkilokasvilajisto on melko niukkaa, Alueen rantakalliot ovat loivapiirteisiä ja karuja 4

16 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Stora ja Lilla Sundskärin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2010 mutta saaristoille tyypilliseen tapaan alueella on kallioketojen kasvillisuutta. Laajoja yhtenäisiä kallioketoalueita ei suunnittelualueella esiinny. Osa kallioalueista on hyvin karuja ja valtalajina kasvaa metsälauha (Deschampsia flexuosa) Suunnittelualueen länsipuoleista saarta kiertää kallioinen, melko loivapiirteinen puuton reunus, jonka sisäpuolelle jää puustoinen alue. Kallioalueen putkilokasvilajistoa ei myöhäisen käynnin vuoksi pystytty täydellisesti inventoimaan, mutta kallioperän laadun perusteella alueella ei esiinny vaateliasta tai uhanalaista lajistoa. Kallioiden putkilokasvilajistoon kuuluu mm. isomaksaruoho (Sedum telephium), keltamaksaruoho (Sedum acre), ruoholaukka (Allium schoenoprasum), keto-orvokki (Viola tricolor), käärmeenpistonyrtti (Vincetoxicum hirundinaria) ja pölkkyruoho (Arabis glabra). Rantavyöhyke alueella on hyvin kapea ja rantakalliot päättyvät veteen ilman selkeää rannanpuoleista rantavyöhykettä. Rantavyöhykkeen lajistoon kuuluu mahdollisesti kulttuuriperäinen niukkana esiintyvä ketomaruna (Artemisia campestris). Muuten rantavyöhykkeen lajisto on tyypillistä välisaariston rantavyöhykkeen lajistoa. Alueen puustoinen osa Kummankin saaren sisäosat ovat puustoisia ja paikoin puusto on jopa melko tiheää. Alueen ehdoton valtapuu on mänty ja olosuhteista johtuen puusto on melko matalaa. Osa männyistä on vanhoja, mutta poikkeuksellisen suurikokoisia tai iäkkäitä puita ei saarilla havaittu. Männyn lisäksi alueen puulajistoon kuuluu hieskoivu, pihlaja, rauduskoivu (Betula pendula) sekä hyvin niukkana esiintyvä tervaleppä (Alnus glutinosa). Alueen pensaskerros koostuu katajista sekä pihlajista ja muutamin paikoin esiintyvästä vadelmasta (Rubus idaeus). Jalopuita tai pähkinäpensasta ei saarilla esiinny. Kummallakin saarella on jonkin verran mäntykeloja, mutta muuta lahopuuta on niukasti. Aluskasvillisuus on varpuvaltaista ja valtalajisto koostuu puolukasta (Vaccinium vitis-idaea), kanervasta (Calluna vulgaris), variksenmarjasta (Empetrum nigrum) sekä metsälauhasta. Stora Sundskärillä on vapaa-ajanasunto pihapiireineen ja laitureineen, mutta Lillä Sundskär on rakentamaton. Stora Sundskärin itäreunassa on pienialainen, tervaleppää kasvava entinen niittylaikku, joka nykyisin on pensoittunut. Muuten saarten puustoiset osat ovat hyvin karuja. Stora Sundskärin itäkärki 5

17 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Stora ja Lilla Sundskärin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys Yhteenveto Nyt inventoiduilla saarilla ei ole Luonnonsuojelulain 29 :n mukaisia suojeltavia luontotyyppejä. Alue on käytännössä metsätalouskäytön ulkopuolella, joten alueella ei ole Metsälain määritelmän mukaisia erityisen arvokkaita elinympäristöjä. Alueella ei ole Vesilain (Vesilaki 1961/264, 15a ja 17a ) tarkoittamia suojeltavia pienvesiä kuten lähteitä tai puroja. Alueella ei ole myöskään vanhan metsän kuvioita eikä perinnebiotooppeja, eikä alueen puusto ole poikkeuksellisen vanhaa. Pesimälinnustoselvitystä ei ajankohdan vuoksi voitu tehdä ja ympäristön perusteella alueen pesimälinnusto on tavanomaista ulkosaariston saarten pesimälinnustoa. Saarella ei ole merikotkan pesiä eikä saarella ole lokkilintukolonioita. Lintudirektiivin liitteen I lajeja ei inventointialueella todennäköisesti pesi lähiluotojen kala- tai lapintiiraa lukuun ottamatta. Luontodirektiivin liitteen IV lajien esiintyminen alueella ei ole todennäköistä, eikä esim. viitasammakolle soveliasta elinympäristöä saarilla ole. Alueella ei ole lepakoiden lisääntymiseen tai talvehtimiseen soveltuvia kohteita, kuten vanhoja rakennuksia, maakellareita tai kiviraunioita. Alueen putkilokasvilajisto on hyvin tavanomaista välisaariston peruslajistoa eikä vaateliasta lajistoa todennäköisesti esiinny. Isomaksaruohoa alueella esiintyy hyvin niukasti eikä alueella ole todennäköisesti merkitystä isoapollon lisääntymisalueena. Lilla Sundskärin etelärantaa 6

18 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Stora ja Lilla Sundskärin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys Lähteet ja kirjallisuus Faunatica Oy Kemiönsaaren rantaosayleiskaavan luontoselvitys. Luonnos Heikkinen, R., Husa, J Luonnon ja maisemansuojelun kannalta arvokkaat kallioalueet Turun ja Porin läänissä. Vesi - ja ympäristöhallituksen julkaisuja. Sarja A s. Hämet-Ahti, L., Suominen, J., Ulvinen, T., Uotila, P. 1998: Retkeilykasvio- Luonnontieteellinen keskusmuseo, Kasvimuseo. Helsinki. Koskimies, P. & Väisänen, R.A. 1988: Linnustonseurannan havainnointiohjeet (2. painos). Helsingin yliopiston eläinmuseo, Helsinki. Lehtomaa, Leena 2000:Varsinais-Suomen perinnemaisemat. Lounais-Suomen ympäristökeskus. 429 s. Meriluoto, M. & Soininen, T. (1998). Metsäluonnon arvokkaat elinympäristöt. Metsälehti Kustannus & Tapio. 192 s. Mossberg, B. & Stenberg, L. 2005:Suuri Pohjolan kasvio Pääkkönen, P. & Alanen, A. 2000: Luonnonsuojelulain luontotyyppien inventointiohje: Suomen ympäristökeskus, Helsinki 128 s. Rassi, P., Alanen, A., Kanerva, T. & Mannerkoski, I. (toim.) 2010: Suomen lajien uhanalaisuus Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus Rautiainen, V-P. & Laine, U. 1989: Varsinais-Suomen uhanalaiset kasvit. 111 s. Varsinais-Suomen seutukaavaliitto, Turku. Ryttäri, T. & Kettunen, T. 1997: Uhanalaiset kasvimme. Suomen Ympäristökeskus. Kirjayhtymä Oy. Helsinki. Saario, Tapio 1998: Varsinais-Suomen ja Satakunnan luontoselvitykset. Bibliografia. Lounais- Suomen ympäristökeskus. 96 s. Silkkilä, O. & Koskinen, A Lounais-Suomen kulttuurikasvistoa. Serioffset 7

19 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Stora ja Lilla Sundskärin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys Liitteet Karttaliite 8