Kemiönsaaren kunta Kimitoöns kommun. Rosalan Bölen kylä Rosala Böle by

Transkript

1 Kemiönsaaren kunta Kimitoöns kommun Rosalan Bölen kylä Rosala Böle by Västra Granholmenin ranta-asemakaava Stranddetaljplan för Västra Granholmen Kiinteistöt Fastigheter Kanonviken Norrvik Solvik Lugnvik Bunkerberget Österudden Työ/arbete: E24277, E24278 Turku/Åbo, AIRIX Ympäristö Oy PL TURKU Puhelin Telefax Toimistot: Turku, Oulu, Tampere ja Helsinki

2 KIMITOÖNS KOMMUN ROSALA BÖLE BY STRANDDETALJPLAN FÖR VÄSTRA GRANHOLMEN 1. BASUPPGIFTER Beskrivning av stranddetaljplan, gällande stranddetaljplankarta daterad den Stranddetaljplanen omfattar fastigheten Kanonviken , Norrvik , Solvik , Lugnvik , Bunkerberget och Österudden i Rosala Böle by i Kimitoöns kommun I och med stranddetaljplanen bildas kvarter 1-4 samt jord- och skogsbruksområde. 1.1 Områdets läge Planläggningen utarbetas för fastigheten Kanonviken , Norrvik , Solvik , Lugnvik , Bunkerberget och Österudden Området är beläget syd från Rosalalandet 2,7 km öst från Rosala by. Den totala ytarealen för fastigheterna som planläggs är 9,7 hektar. 1.2 Planläggningssituation Etappvis fastställda regionplaner är i kraft som landskapsplaner, fram tills den under beredning varande nya landskapsplanen erhåller laga kraft. I regionplanerna finns inga områdesreservationsbeteckningar för Västra Granholmen. Dimensioneringsnormen för fritidsbosättningen är 5-7 fritidsbostadsenheter per strandkilometer. Till annan än fritidsbostadsbebyggelse anvisad andel strand bör uppgå till minst 40 %. Den godkända landskapsplanen är för fastställelse. I denna finns inga planbeteckningar för ifrågavarande område. Västra Granholmen tillhör fritidsbosättningens dimensioneringszon 2, för vilken dimensioneringsnormen är densamma sm för de tidigare nämnda. Västra Granholmen ligger nära gränsen till utvecklingszon för skärgårdshavets samarbetsområde, men ändå utanför detta (grön linje i lägeskartans södra kant). För området gäller stranddelgeneralplan för Dragsfjärds östra skärgård, vilken Sydvästra Finlands miljöcentral fastställde den I stranddelgeneralplanen har varje till stranddetaljplaneområdet tillhörande fastighet anvisats en byggnadsplats för fritidsbostad.

3 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Ympäristö Oy 3 STRANDDETALJPLAN FÖR VÄSTRA GRANHOLMEN 2011 Utdrag ur stranddelgeneralplan För området har tidigare inte utarbetats stranddetaljplan. 1.3 Byggnadsordning Byggnadsordningen för Kimitoön trädde i kraft år Denna ersatte byggnadsordningen, godkänd av Dragsfjärds kommun den Byggnadsförbud Inga byggnadsförbud riktas på området. 1.5 Markägoförhållanden Planläggningsområdets västra fastigheter Norrvik , Solvik , Lugnvik och Bunkerberget ägs av Per Andersson, hemort Sverige. De östra fastigheterna Kanonviken och Österudden ägs av Susan och Kim Särs, hemort Helsingfors. Bilaga 1: Utredning över äganderätt 1.6 Befolkning och arbetsplatser Inom området som planläggs finns ingen fast bosättning eller arbetsplatser. 1.7 Service Området stöds av service i Rosala och Kasnäs. 1.8 Byggnadssituation På Solviks, Lugnviks ja Bunkerbergets fastigheter, som ägs av Andersson, finns på vardera en bastubyggnad. På av Särs ägd Kanonvikens fastighet finns en fritidsbostad och bastubyggnad. 1.9 Natur, miljö Största delen av området utgörs av bergrik skog. Trädbeståndet har växt efter krigstiden och är nu fullväxt. Under krigstiden var områdets mittersta del närapå kal på grund av inom området belägen artilleristation.

4 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Ympäristö Oy 4 STRANDDETALJPLAN FÖR VÄSTRA GRANHOLMEN 2011 Den centralaste delen utgörs av en ca 17 meter hög backe. På östra sidan av den vassbevuxna viken finns ytterligare ett kuperat område. Vid områdets norra rand finns separata kullar. Stränderna utgörs av kala klippor. Bilden är tagen från fastighet Kanonvikens byggnader över den smala viken i riktning mot Bengtskär. Bilden åskådliggör för området typiskt träbestånd med avseende på kvantitet och ålder. I samband med planläggningen utarbetades en basutredning gällande områdets naturvärden. Bilaga 2: Naturutredning 1.10 Samhällsteknisk service Inom området finns inget vatten- eller avloppsnät. Vattenförsörjningen sköts fastighetsvis Trafik Tillkomst till området sker med båt. Den närmaste större båthamnen finns i Kasnäs och i Rosala Baskarta I planläggningsarbetets begynnelse utarbetad baskarta 1:2000 för stranddetaljplanläggningen är godkänd av Lantmäteriverket den Kartan utarbetades vid AI- RIX Miljö Ab. För anvisning av byggnadsytor inom terrängen och ur terrängsynvinkel på lämpliga platser, är höjdskillnaden mellan höjdkurvorna i baskartan 1 m, då dessa normalt i mätningsklass 3 är 2 m. 2. MÅLSÄTTNINGAR Planens målsättning är att anvisa fastigheters byggrätt för fritidsbostäder i syfte att precisera stranddelgeneralplanen. Dessutom kontrolleras byggnadsplatsvis byggnadsrätt. Fastighet Kanonvikens fritidsbostad är byggd med undantagstillstånd mitt på fastigheten vid vikens mynning, och inte på byggnadsplats anvisad av stranddelgeneralplanen. Fastighet Österuddens byggnadsplats enligt stranddelgeneralplanen kan inte bebyggas i den smala och igenväxta vikens botten, vilken dessutom innehar naturvärden. Dessa byggnadsplatser flyttas i stranddetaljplanen till vikens mynning. Fria områden anvisas i huvudsak som jord- och skogsbruksområde och vid behov som bevarade områden av olika grader så, att naturvärdens tillräckliga och lagenliga målsättningar om bevarande uppfylls.

5 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Ympäristö Oy 5 STRANDDETALJPLAN FÖR VÄSTRA GRANHOLMEN 2011 Inom området befintlig gammal artilleristation skyddas. 3. DIMENSIONERING 3.1 Stomfastighetsutredning Stranddetaljplanen baseras på stomfastighetsgranskning enligt stranddelgeneralplan. Stranddelgeneralplanens stomfastighet enligt stomfastighetsår 1985 är Andersstuga Denna anvisades byggnadsplatser enligt stranddelgeneralplanens dimensionering. I stranddelgeneralplanen har på var och en av de sex fastigheterna på Västra Granholmen anvisats en byggnadsplats för fritidsbostad. Efter utarbetningen av stranddelgeneralplanen har nuvarande fastigheter styckats så, att det inom varje område finns en stranddelgeneralplanenlig byggnadsplats. Ur fastighet Andersstuga utstyckades den Kanonviken Ur samma stomfastighet Anderstuga (på den tiden ) utstyckades den : - Norrvik Solvik Lugnvik Bunkerberget Österudden I och med styckning har stranddelgeneralplanens områdesreservationer förverkligats. Varje fastighet innefattar en RA-byggnadsplats samt M-område. 3.2 Dimensioneringsgrunder och byggnadsrätt Byggnadsrättens mängd och fördelning inom stomfastighetsområdet är bestämd i stranddelgeneralplanen. I och med stranddetaljplanen flyttas inte byggnadsrätter till planläggningsområdet eller bort från detta. I stranddetaljplanen anvisas, i stranddelgeneralplanen anvisad mängd byggnadsplatser, d.v.s. sex stycken. 4. STRANDDETALJPLANEN OCH DESS MOTIVERINGAR 4.1 Allmänna motiveringar och beskrivning I och med stranddetaljplanen anvisas fastigheters maximala byggnadsrätt. Planen är uppgjord i enlighet med delgeneralplanens dimensioneringsgrunder och preciserar denna. Byggnadsplatserna är avgränsade enligt byggnadssituationen så, att kompletterande byggnation tillsamman med nuvarande byggnader bildar en gårdsgrupp. Bebyggda byggnadsplatser är avgränsade enligt byggnadssituationen. Dessutom har byggnadsytorna inom byggnadsplatserna noggrant avgränsats med beaktande av terrängformationer och trädbestånd. Byggnaderna kan placeras i skydd av träden. Tillräcklig mängd fri strand har anvisats.

6 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Ympäristö Oy 6 STRANDDETALJPLAN FÖR VÄSTRA GRANHOLMEN Planens förhållande till de riksomfattande målsättningarna för markanvändningen Statsrådet fattade den beslut om de riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna. Reviderade målsättningar trädde i kraft den De reviderade målsättningarnas förverkling bör främjas i landskapens och kommunernas planläggning samt vid statens myndigheters verksamhet. Enligt markanvändnings- och byggnadslagens moment bör man vid planering av områdesanvändningen beakta de riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna så att, deras förverkling befrämjas. Denna förpliktelse berör alla planläggning. Planen har inte på grund av dess ringa omfång riksomfattande betydelse. Vid planens förverkling främjar denna, i och med byggnadsverksamhet, i någon mån närregionens ekonomiska tillväxt, näringslivets utvecklingspotential och sysselsättning. I närheten av bebyggda områden har tillräcklig andel fria områden kvarlämnats för naturarvs- och rekreationsbruk. 4.3 Planens förhållande till landskapsplanläggning och stranddelgeneralplanläggning I landskapsplanen finns inga övriga beteckningar gällande området. I och med stranddetaljplanen revideras stranddelgeneralplanens områdesreserveringar genom att anvisa en obebyggd byggnadsplats på, med avseende på byggbarhet, tillgänglighet och naturvärden, fördelaktigare plats. Övriga byggnadsplatsers avgränsningar preciseras, och inom byggnadsytor anvisas byggnationen, med avseende på terräng, landskap och byggbarhet, på lämpliga platser. På de ställen i terrängen där byggnadsplatserna är avgränsade finns inga speciella naturvärden. På Västa Granholmen växer ett starkt trädbestånd. 4.4 Planens förhållande till övrig planläggning Stranddetaljplanen har ingen inverkan på övriga stranddetaljplaneområden. 4.5 Markanvändning Kvartersområden Kimitoöns kommun bereder en stranddelgeneralplanändring för östra skärgården. I denna är avsikten att lyfta byggnadsplatsvisa byggnadsrätter att motsvara andra strandgeneralplaners byggnadsrätter inom kommunens område. Inom zonen, där Västra Granholmen är belägen, är målsättningen att totalt anvisa 200 m 2 byggnadsvis byggnadsrätt. Stranddetaljplanen är utarbetad i enlighet med att byggnadsplatsens normala byggnadsrätt är nämnda 200 m 2. Som Kvartersområde för fritidsbostäder (RA) har anvisats fyra kvarter, med totalt sex byggnadsplatser. Av dessa är endast två obebyggda. På vardera byggnadsplatsen får byggas en fritidsbostad om högst 150 v-m 2, en gäststuga om högst 25 v-m 2, en bastu om högst 25 v-m 2 och ekonomibyggnader om högst 40 v-m 2. Förutom den separata bastun kan även fritidsbostaden ha en bastu. RA-byggnadsplatsernas totala yta är 2,71hektar, vilket utgör 28 % av planområdets ytareal. Byggnadsplatsernas medelstorlek är 4516 m 2.

7 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Ympäristö Oy 7 STRANDDETALJPLAN FÖR VÄSTRA GRANHOLMEN 2011 Allmänna bestämmelser gällande byggnationen: - Tomtindelningen är riktgivande. - Byggnadernas avstånd från strandlinjen och placering inom byggnadsplatsen bör vara sådan, att landskapets naturenlighet i mån av möjlighet bevaras. - Nybyggnader bör omsorgsfullt inpassas i landskapet och dessa bör anpassas till befintligt byggnadsbestånd. - Inom området får inga båtskjul byggas i anslutning till fritidsbostäderna. - Inom området bör byggas vattenförsörjningslösningar enligt given förordning gällande behandling av hushållsavloppsvatten utom vattentjänstverkens avloppsnät. - Avfall bör komposteras eller transporteras bort Jord- och skogsbruksområden Områden utanför byggnadsplatserna är anvisade som jord- och skogsbruksområde (M). M-områden har ingen byggnadsrätt. Stränderna är anvisade som områden, vilka bevaras i naturtillstånd. Områdets trädbestånd och övrig växtlighet får inte avlägsnas. Endast åtgärder med tanke på säkerhet är tillåtna. Inom området befintlig klibbalslund har anvisats som viktigt område med avseende på naturens mångfald (luo). MY-området är 7,0 ha, vilket totalt är över 72 % av fastighetens ytareal. Planläggningsområdets faktiska strandlinje är 1340 meter. Av detta utgör RA-kvarterens strandlinje totalt 430 meter. Andelen fri strand av naturstrandlinjen är således 68 % Skydd På Kanonvikens fastighet finns en artilleristation från krigstiden (på bilden). Den har anvisats som del av område som skyddas (s-1). På Bunkebergets fastighet finns en bunker i anslutning till artilleristationen. Denna är också anvisad som s-1-område. Med stöd av markanvändnings- och byggnadslagens 57 :s 2. moment föreskrivs, att inom området befintliga krigshistoriskt värdefulla konstruktioner inte får rivas eller utföras sådana reparationsoch förändringsarbeten, vilka fördärvar områdets historiska värde Trafik Tillkomst till området sker med båt. Den närmaste större båthamnen finns i Kasnäs.

8 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Ympäristö Oy 8 STRANDDETALJPLAN FÖR VÄSTRA GRANHOLMEN Service Planen innehåller inga reservationer för service. Närmsta butiks- och övrig service, som fritidsbebyggelsen behöver, finns i Dalsbruk. I Rosala och Kasnäs finns en del serviceutbud Samhällsteknisk service Inom området bör vattenförsörjningslösningar byggas enligt förordning gällande behandling av hushållsavloppsvatten utanför vattentjänstverkens avloppsnät. Avfall bör komposteras eller transporters bort. 4.6 Förverkling Byggnation på fritidsbyggnadsplatserna sker etappvis i enlighet med markägarnas tidtabell. 5. BEDÖMNING AV STRANDDETALJPLANENS KONSEKVENSER 5.1 Miljökonsekvenser Förverkling av planen innebär i huvudsak kompletteringsbyggnation på nuvarande byggnadsplatser. Endast två byggnadsplatser är nya. En stor del av fastighetens yta förblir fortsättningsvis utom bebyggelse och områdets skoglika allmänuttryck bevaras. För nybyggnation finns inom byggnadsplatserna lämpliga skyddade platser i terrängen, från vilka byggnaderna inte på störande sätt syns i havslandskapet. Vattendragsbelastningen på grund av byggnadsplatsernas användning är inte betydande, eftersom det inom området bör förverkligas vattenförsörjningslösningar enligt förordning. Båttrafiken ökar inte nämnvärt i och med kompletterande byggnation. Beaktades omgivande skärgårds och havsområdes totalbyggnadssituation, och områdets omfattning, är den trafikmässiga situationens inverkan liten. Avstånd till båthamnar som nås av bilväg (Rosala, Kasnäs) är relativt kort. 5.2 Konsekvenser för närområden Planområdets byggnadsplatser riktas så att de inte syns till grannområdens byggnadsplatser. Inom planområdet ibrukvarande fem byggnadsplatser och en ny riktar sig så, att de inte just syns från grannöars byggnadsplatser. Motsatta stränder är belägna på relativt långt avstånd. Västra Granholmens övriga fastigheters byggnadsplatser riktar sig bort från planläggningsområdet. 5.3 Ekonomiska konsekvenser Vid förverkling av byggnadsplatser ökar efterfrågan på lokalt byggnads-, underhålls- mm. serviceutbud i någon mån. Kommunens fastighetsskatteinkomster ökar med värdet av skatten för en fritidsbyggnadsplats. 5.4 Övriga konsekvenser Planen kan inte anses ha övriga konsekvenser.

9 KIMITOÖNS KOMMUN AIRIX Ympäristö Oy 9 STRANDDETALJPLAN FÖR VÄSTRA GRANHOLMEN PLANLÄGGNINGSSKEDEN 6.1 Inledning - planberedningen påbörjades under hösten en basutredning gällande områdets naturvärden färdigställdes i oktober baskarta färdigställdes i december program för deltagande och bedömning färdigställdes Utkastsskede - planutkast färdigställdes markägare godkände utkastet i januari kommunstyrelsen kungjorde planens anhängiggörelse den och lade planutkastet till påseende i enlighet med MBL 62 under tidsperioden Förslagsskede - myndighetssammanträde (begynnelsesammanträde) enligt MBL 66 hölls den mellan representanter för Egentliga Finlands ELY-central, kommunen och planläggningskonsulten - planförslag färdigställdes planförslag var till allmänhetens påseende under 30 dagar och gällande planen inbegärs utlåtanden från Egentliga Finlands ELY-central samt erforderliga utlåtanden från nämnder 6.4 Godkännande - Kommunstyrelsen beslöt att förorda stranddetaljplanens godkännande för kommunfullmäktige ( ) - Kommunfullmäktige godkände stranddetaljplanen ( ) Åbo, AIRIX Miljö Ab Jukka Liikari DI, SNIL LIITTEET: Bilaga 1: Utredning om ägorätt Bilaga 2: Program för deltagande och bedömning Bilaga 3: Naturutredning Bilaga 4: Uppföljningsblankett (bifogas i förslagsskedet)

10 KIMITIOÖNS KOMMUN BILAGA 3 ROSALAS BÖLE BY STRANDDETALJPLAN FÖR VÄSTRA GRANHOLMEN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING För Vässtra Granholmen utarbetas en stranddetaljplan. Detta program för deltagande och bedömning presenterar planberedningens utgångspunkter, innehåll och målsättningar samt innefattar en plan för vilka konsekvenser kommer att bedömas. 1. Område och planläggningsobjekt Planläggningen utarbetas för fastigheten Kanonviken , Norrvik , Solvik , Lugnvik , Bunkerberget och Österudden Området är beläget syd från Rosalalandet 2,7 km öst från Rosala by. Den totala ytarealen för fastigheterna som planläggs är ca tio hektar. 2. Planläggningens utgångspunkter 2.1 Planläggningssituation Etappvis fastställda regionplaner är i kraft som landskapsplaner, fram tills den under beredning varande nya landskapsplanen erhåller laga kraft. I regionplanerna finns inga områdesreservationsbeteckningar för Västra Granholmen. Dimensioneringsnormen för fritidsbosättningen är 5-7 fritidsbostadsenheter per strandkilometer. Till annan än fritidsbostadsbebyggelse anvisad andel strand bör uppgå till minst 40 %. Den godkända landskapsplanen är för fastställelse. I denna finns inga planbeteckningar för ifrågavarande område. Västra Granholmen tillhör fritidsbosättningens dimensioneringszon 2, för vilken dimensioneringsnormen är densamma sm för de tidigare nämnda. Västra Granholmen ligger nära gränsen till Utvecklingszon för skärgårdshavets samarbetsområde, men ändå utanför detta (grön linje i lägeskartans södra kant). För området gäller stranddelgeneralplan för Dragsfjärds östra skärgård, vilken Sydvästra Finlands miljöcentral fastställde den I stranddelgeneralplanen har varje till stranddetaljeplaneområdet tillhörande fastighet anvisats en byggnadsplats för fritidsbostad.

11 Utdrag ur stranddelgeneralplan För området har tidigare inte utarbetats stranddetaljplan. 2.2 Markägoförhållanden Planläggningsområdets västra fastigheter Norrvik , Solvik , Lugnvik och Bunkerberget ägs av Per Andersson, hemort Sverige. De östra fastigheterna Kanonviken och Österudden ägs av Susan och Kim Särs, hemort Helsingfors. 2.3 Byggnadssituation På Solviks, Lugnviks ja Bunkerbergets fastigheter, som ägs av Andersson, finns på vardera en fritidsbostad. På av Särs ägd Kanonvikens fastighet finns en fritidsbostad och bastubyggnad. 2.4 Basutredningar I samband med planläggninen utarbetades en basutredning gällande områdets naturvärden. 3. Preliminära målsättningar Planens målsättning är att anvisa fastigheters byggrätt för fritidsbostäder i syfte att precisera stranddelgeneralplanen. Dessutom kontrolleras den byggnadsplatsvisa byggnadsrätten. Fastighet Kanonvikens fritidsbostad är byggd mitt på fastigheten, vid vikens mynning, i motsats till, för fastigheten, anvisad byggnadsplats enligt stranddelgeneralplanen. Fastighet Österuddens byggnadsplats enligt stranddelgeneralplanen kan inte bebyggas i den smala och igenväxta vikens botten, som dessutom innehar naturvärden. Dessa byggnadsplatser flyttas i stranddetaljplanen till vikens mynning. Fria områden anvisas i huvudsak som jord- och skogsbruksområde och vid behov som bevarade områden av olika grader så, att naturvärdens tillräckliga och lagenliga målsättningar om bevarande uppfylls. Skyddande av områdets gamla artilleristation övervägs i samråd med landskapsmuseet. 4. Alternativ På grund av områdets ringa omfång och dess terrängförhållanden utarbetas inte olika planalternativ. Stranddelgeneralplan och fastighetsindelningen fungerar som en bas för anvisning av byggnadsplatser.

12 5. Konsekvensbedömning I samband med planläggningen bedöms planens konsekvenser med avseende på: - den bebyggda miljön - landskap och natur - kommunekonomi - trafik samt eventuella övriga konsekvenser. 6. Intressenter På basen av preliminär granskning utgörs intressenter av: Markägare och invånare: - planläggningsområdets markägare - grannområdens markägare Kommunens förvaltning: - byggnads- och miljönämnden - tekniska nämnden - miljönämnden - skärgårdsnämnden - landsbygdsnämnden - Kimitoöns vattentjänstverks styrelse - brand- och räddningsverket Myndigheter: - Egentliga Finlands näringslivs-, trafik- och miljöcentral (områdesanvändning, naturskydd) - Museiverket (fornminnen) 7. Deltagande och växelverkan 7.1 Inledning - planberedningen påbörjades under hösten en basutredning gällande områdets naturvärden färdigställdes i oktober baskarta färdigställdes i december program för deltagande och bedömning färdigställdes Utkastsskede - planutkast färdigställdes markägare godkände utkastet i januari kommunstyrelsen kungjorde planens anhängiggörelse den och lade planutkastet till påseende i enlighet med MBL 62 under tidsperioden (uppskattningsvis från slutet februari till mitten på mars 2011) 7.3 Förslagsskede - myndighetssammanträde (begynnelsesammanträde) enligt MBL 66 hölls den mellan representanter för Egentliga Finlands ELY-central, kommunen och planläggningskonsulten (uppskattningsvis i mars 2011) - planförslag färdigställdes..2011(uppskattningsvis i mars 2011) - planförslag var till allmänhetens påseende under 30 dagar och gällande planen inbegärs utlåtanden från Egentliga Finlands ELY-centralen samt erforderliga utlåtanden från nämnder

13 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Västra Granholmenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2010 Töyhtötiainen kuuluu alueen paikkalintuihin Suomen Luontotieto Oy 4/2011 Jyrki Oja, Satu Oja

14 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Västra Granholmenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2010 Sisältö 1. Johdanto Aineisto ja menetelmät Tutkimusalue Tulokset Alueen yleiskuvaus lohkoittain Yhteenveto Lähteet ja kirjallisuus Liitteet

15 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Västra Granholmenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys Johdanto Airix-Ympäristö Oy tilasi syksyllä 2010 Suomen Luontotieto Oy:ltä Kemiönsaaren Rosalan kylän itäpuolella sijaitsevan Västrä Granholmenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvityksen. Maankäyttö- ja rakennuslain vaatimukset täyttävää selvitystä tullaan käyttämään tausta-aineistona alueelle laadittavaa kaavamuutosta varten. Selvitys koskee koko suunnittelualuetta. 2. Aineisto ja menetelmät Koko suunnittelualueelta (karttaliite 1) selvitettiin Luonnonsuojelulain tarkoittamat suojeltavat luontotyypit (Luonnonsuojelulaki 1996/1096, 29 ), Metsälain tarkoittamat erityisen tärkeät elinympäristöt (1996/1093, 10 ) ja Vesilain suojelemat kohteet (Vesilaki 1961/264, 15a ja 17a ). Inventointi toteutettiin Luonnonsuojelulain luontotyyppien inventointiohjeen (Pääkkönen 2000) mukaisesti. Suunniteltujen rakennuspaikkojen alueilta ja niiden lähiympäristöstä tehtiin tarkempi kasvillisuusselvitys, jonka yhteydessä etsittiin uhanalaisten tai vaateliaiden putkilokasvien lisäksi uhanalaislajistoa myös muista eliöryhmistä (mm. kääpäsienet, puiden runkojen epifyyttilajit). Luontotyyppi- ja kasvillisuusselvitys tehtiin maastokäynneillä 2.11 ja Ajankohdan vuoksi alueen pesimälinnustoa ei inventoitu, mutta paikkalinnuista tehtiin havaintoja. Erityishuomio kiinnitettiin mahdollisten merikotkan pesien etsintään ja alueen puut tarkastettiin pesien löytämiseksi. Maastotöistä vastasi Jyrki Oja Suomen Luontotieto Oy:stä ja raportin kirjoittamisesta FM biologi Jyrki Oja ja Satu Oja Suomen Luontotieto Oy:stä. Raportin taittoi Eija Rauhala (Tmi Eija Rauhala). Selvityksessä käytetyn karttamateriaalin luovutti tilaaja käyttöömme. Ennen maastoinventointia selvitettiin onko alueelta olemassa aiemmin julkaistua luontotietoa. Kansallisessa uhanalaisrekisterissä ei ole tietoa suunnittelualueella esiintyvistä uhanalaisista putkilokasvilajeista, sammalista tai jäkälistä. Suunnittelualueelta ei ole aiemmin tehty yksittäisiä luonto- ja kasvillisuusselvityksiä, mutta aluetta on mahdollisesti inventoitu laajempien selvitysten yhteydessä (Faunatica Oy 2010) Suunnitelualueen länsiosan kalliomännikköä 3

16 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Västra Granholmenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys Tutkimusalue Västra Granholmenin saari sijaitsee välisaaristossa Hiittisten Rosalan kylän itäpuolisella saaristoalueella. Nyt inventoinnin kohteena ollut alue sijaitsee melko suojaisella saaristovyöhykkeellä, joskin suunnittelualue rajautuu eteläpuoleltaan ulkosaaristovyöhykkeeseen. Kasvimaantieteellisesti alue kuuluu hemiboreaaliseen kasvillisuusvyöhykkeeseen, jota myös tammivyöhykkeeksi kutsutaan. Tälle vyöhykkeelle tyypillisiä ovat jalopuu- ja pähkinälehdot, joita saaristoalueella esiintyy yleisesti. Suunnittelualueella jalopuita tai pähkinäpensaita ei kuitenkaan esiinny. Suunnittelualueen kalliot ovat karuja silikaattikallioita, eikä emäksisiä kivilaatuja esiinny alueella. Nyt tarkastelun kohteena oleva alue on pääosin puustoista kalliomaastoa ja tiheää havumetsää. Inventointialueeseen kuuluvaa kapeaa lahdenpohjukkaa ja sitä reunustavaa kuusettunutta tervaleppälehtoa lukuun ottamatta koko alue on kallioista mäntyä kasvavaa karua saaristomännikköä. Rantavyöhyke on alueella yhtä ruovikoitunutta merenlahtea lukuun ottamatta hyvin kapea. Suunnittelualueen eteläreunan kallion laella on vanhan, toisen maailmansodanaikaisen tykkipatterin perustukset. Alueella on historiallista merkitystä. Koko eteläosan kallioalue on vanhan valokuvan perusteella hakattu paljaaksi toisen maailmansodan aikana. 4. Tulokset 4.1 Alueen yleiskuvaus lohkoittain Alue jaettiin lähinnä maankäyttömuotojen ja pinnanmuotojen perusteella neljään lohkoon, joista tehtiin luontoarvojen yleiskuvaus. Lohkojen rajaus ei noudata kasvillisuustyyppien rajausta. Lohkojen rajaus on esitetty karttaliitteessä 1. Näkymä nykyiseltä rakennuspaikalta etelänsuuntaan 4

17 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Västra Granholmenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2010 Lohko 1. Kapea merenlahti ja tervaleppälehto Inventointialueen keskellä sijaitsevan poukaman pohjukassa on tervaleppälehtokuvio, joka sisäosiltaan on pahoin kuusettunut. Suurten tervaleppien (Alnus glutinosa) lisäksi alueen puustoon kuuluu kuusia (Picea abies), Mäntyä (Pinus sylvestris) sekä muutamia hieskoivuka (Betula pubescens). Pensaskerroksen lajistoon kuuluu niukkana esiintyvät tuomi (Prunus padus) sekä mustaherukka (Ribes nigrum). Alue on sisäosiltaan hyvin tiheäpuustoinen ja kuusi varjostaa aluetta tehokkaasti. Aluskasvillisuuden lajisto on melko niukkaa ja koostuu mm. mesiangervosta (Filipendula ulmaria), vadelmasta (Rubus idaeus), puna-ailakista (Silene dioica), metsäkastikasta (Calamagrostris arundinacea). nurmilauhasta (Deschampsia cespitosa) ja metsänalvejuuresta (Dryopteris carthusiana). Lehtolajeja on niukasti ja niistä mainittakoon hiirenporras (Athyrium filix-femina), lehtonurmikka (Poa nemorosa), sinivuokko (Hepatica nobilis), lehtonurmikka (Poa nemoralis) ja niukkana esiintynyt koiranvehnä (Elymus caninus). Tervaleppälehdon ja kokonaan ruovikoituneen poukaman väliin jää hyvin kapea mesiangervovaltainen suurruohoniittyreunus, jonka seassa kasvaa runsaasti järviruokoa. Erityisesti lohkon sisäosissa on runsaasti lahoavaa kuusta ja lehtipuustoa niin pystypuina kuin tuulenkaatoinakin. Alueelta on kerätty jonkin verran polttopuuta. Alueella on myös ollut pienimuotoista lammaslaidunnusta joitakin vuosia sitten. Lahdenpohjukan tervaleppälehto 5

18 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Västra Granholmenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys 2010 Lohko 2 Lohkon käsittää toisen maailmansodan aikaisen tykkipatterin perustukset ja sitä ympäröivät louhoskivestä muodostuneet vallit. Vaikka kohteen luontoarvot ovat vähäiset, on patterin perustuksilla huomattava historiallinen merkitys. Toisen maailmansodan aikana alue oli täysin puuton, sillä alue oli raivattu kokonaan. Nykyisin patterin perustuksia ympäröivä maasto on niukkalajista saaristomännikköä, jossa aluskasvillisuus on niukkaa. Lohko 3 Lohkon alue käsittää koko suunnittelualueen etelä- ja länsiosan kallioisen ja mäntyvaltaisen alueen. Männyn lisäksi lohkon sisäosissa kasvaa jonkin verran kuusta. Pensaskerroksessa esiintyy paikoin runsaasti katajaa (Juniperus communis) sekä pihlajaa (Sorbus aucuparia). Vaikka alue on kallioista, laajoja avokallioita on niukasti eikä alueella ole kallioketoja. Rantavyöhyke on kallioista ja paikoin kallio päättyy suoraan mereen ilman varsinaista rantavyöhykettä. Kaoean rantavyöhykkeen aluskasvillisuuden lajistoon kuuluu ruokolaukka (Allium schoenoprasum), ruokohelpi (Phalaris arundinaceus), rantakukka (Lythrum salicaria), puna-ailakki (Silene dioica), rantamatara (Galium palustre), meriratamo (Plantago maritima), suolavihvilä (Juncus gerardii) sekä rönsyrölli (Agrostris stolonifera). Vaateliaampaa lajistoa ei lohkon alueella esiinny. Erityisesti lohkon sisäosissa on jonkin verran lahoavaa mäntyä ja muutamia tuulenkaatoja. Alueen historiasta johtuen puusto on iältään melko nuorta. Alueella havaittiin kolme teertä ja töyhtötiainen, mutta muuten paikkalinnuista tehtiin niukasti havaintoja. Lohko 4 Lohko käsittää suunnittelualueen itäosan eli lohkon 1 merenlahden pohjoisosan. Alue on hyvin kallioista ja paikoin vaikeakulkuista. Jyrkän rantakallion päällä on vapaa-ajan asunto ja jyrkänteen puolivälissä on saunarakennus. Ranta on kallioista, eikä varsinaista rantavyöhykettä ole alueella. Kallion lakialue on paikoin melko vankkapuustoista männikköä. Aluskasvillisuuden valtalajisto koostuu puolukasta (Vaccinium vitis-idaea), kanervasta (Calluna vulgaris), variksenmarjasta (Empetrum nigrum) sekä metsälauhasta (Deschampsia flexuosa). Vaateliaampaa lajistoa ei alueella esiinny. Alueella on muutamia mäntykeloja, mutta muuten lahopuuta on niukasti. Alueen kallioilta on esteetön näkymä etelänsuuntaan. Tykkipatterin jalusta ympäristöineen (Lohko 2) 6

19 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Västra Granholmenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys Yhteenveto Nyt inventoidulla saarella ei ole Luonnonsuojelulain 29 :n mukaisia suojeltavia luontotyyppejä. Alue on metsätalouskäytön ulkopuolella, joten alueella ei ole Metsälain määritelmän mukaisia erityisen arvokkaita elinympäristöjä. Koko suunnittelualue on metsätalouskäytön ulkopuolella alueen sijainnin ja puuston niukkatuottoisuuden vuoksi. Alueella ei ole Vesilain (Vesilaki 1961/264, 15a ja 17a ) tarkoittamia suojeltavia pienvesiä kuten lähteitä tai puroja. Alueella ei ole myöskään vanhan metsän kuvioita eikä perinnebiotooppeja eikä alueen puusto ole poikkeuksellisen vanhaa. Tosin tervaleppälehdon sisäosissa on runsaasti nuorehkoa lahopuuta. Pesimälinnustoselvitystä ei ajankohdan vuoksi voitu tehdä ja ympäristön perusteella alueen pesimälinnusto on tavanomaista saariston havumetsävaltaisten saarten lajistoa. Lintudirektiivin liitteen I lajeja ei inventointialueella todennäköisesti pesi. Inventointialueella ei ole merikotkan pesiä. Alueella ei esiinny liito-oravia ja muiden luontodirektiivin liitteen IV lajien esiintyminen alueella ei ole todennäköistä, viitasammakkoa lukuun ottamatta. Luontodirektiivin liitteen IV lajeihin kuuluvia viitasammakoita saattaisi esiintyä tervaleppälehdon ja merenlahden poukaman alueella. Alueella ei ole lepakoiden lisääntymiseen tai talvehtimiseen soveltuvia kohteita, kuten vanhoja rakennuksia, maakellareita tai kiviraunioita. Alueen putkilokasvilajisto on hyvin tavanomaista välisaariston peruslajistoa eikä vaateliasta lajistoa esiinny. Isomaksaruohoa alueella esiintyy niukasti ja todennäköisesti alueella ei ole merkitystä isoapollon lisääntymisympäristönä. Suunnittelualueen ruovikoitunut lahdenpohjukka 7

20 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Västra Granholmenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys Lähteet ja kirjallisuus Faunatica Oy Kemiönsaaren rantaosayleiskaavan luontoselvitys. Luonnos Heikkinen, R., Husa, J Luonnon ja maisemansuojelun kannalta arvokkaat kallioalueet Turun ja Porin läänissä. Vesi - ja ympäristöhallituksen julkaisuja. Sarja A s. Hämet-Ahti, L., Suominen, J., Ulvinen, T., Uotila, P. 1998: Retkeilykasvio- Luonnontieteellinen keskusmuseo, Kasvimuseo. Helsinki. Koskimies, P. & Väisänen, R.A. 1988: Linnustonseurannan havainnointiohjeet (2. painos). Helsingin yliopiston eläinmuseo, Helsinki. Lehtomaa, Leena 2000:Varsinais-Suomen perinnemaisemat. Lounais-Suomen ympäristökeskus. 429 s. Meriluoto, M. & Soininen, T. (1998). Metsäluonnon arvokkaat elinympäristöt. Metsälehti Kustannus & Tapio. 192 s. Mossberg, B. & Stenberg, L. 2005:Suuri Pohjolan kasvio Pääkkönen, P. & Alanen, A. 2000: Luonnonsuojelulain luontotyyppien inventointiohje: Suomen ympäristökeskus, Helsinki 128 s. Rassi, P., Alanen, A., Kanerva, T. & Mannerkoski, I. (toim.) 2010: Suomen lajien uhanalaisuus Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus Rautiainen, V-P. & Laine, U. 1989: Varsinais-Suomen uhanalaiset kasvit. 111 s. Varsinais-Suomen seutukaavaliitto, Turku. Ryttäri, T. & Kettunen, T. 1997: Uhanalaiset kasvimme. Suomen Ympäristökeskus. Kirjayhtymä Oy. Helsinki. Saario, Tapio 1998: Varsinais-Suomen ja Satakunnan luontoselvitykset. Bibliografia. Lounais- Suomen ympäristökeskus. 96 s. Silkkilä, O. & Koskinen, A Lounais-Suomen kulttuurikasvistoa. Serioffset 8

21 Suomen Luontotieto Oy Kemiönsaaren Västra Granholmenin suunnittelualueen luontoarvojen perusselvitys Liitteet Karttaliite 9

22 7.4 Godkännande - Kommunstyrelsen beslöt att förorda stranddetaljplanens godkännande för kommunfullmäktige ( ) (uppskattningsvis mars 2011) - Kommunfullmäktige godkände stranddetaljplanen ( ) (uppskattningsvis våren 2011) 8. Tilläggsuppgifter Tilläggsuppgifter gällande planberedningsprocessen ges av: Planläggningskonsult - AIRIX Miljö Ab DI Jukka Liikari telefon fax e-post jukka.liikari@airix.fi adress PB 669 (Nylandsgatan 19 A), Åbo Kimitoöns kommun Planläggningsarkitekt Åke Lindeberg Planläggare Juha Suominen telefon (02) fax (02) e-post förnamn.efternamn@kimitoon.fi adress Vretavägen 19, Kimito Åbo, AIRIX Miljö Ab Jukka Liikari Planläggningskonsult DI, SNIL, YKS-121