Brukarrörelsens synpunkter 2015

Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar från 18 år 2013 2016 1

PRIO 2015 Synpunkter från företrädare för brukar anhörignätverket i Dalarna angående Länsövergripande samverkansöverenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar från 18 år och handlingsplaner. Synpunkterna samlas in vid en hearing angående samverkansöverenskommelsen, arbetet under 2014, 2015 och handlingsplan för 2016. Inbjudna till möte den 20 maj 2015 är Dalarnas nätverk för psykisk hälsa 1, Psykiatrins brukarråd och Attityd ambassadörer i länet, Mårten Jönsson och Anders Pettersson; NSPH, länsstyrgruppen för psykiatri i Region Dalarna samt politisk företrädare. På programmet: Inflytande och delaktighet på individnivå, verksamhetsnivå och systemnivå. Mårten Jansson, NSPH Hur används PRIO medlen i Dalarna? Arbetet med handlingsplanen och arbetet under 2014 synpunkter. Handlingsplanen och arbetet under 2015 synpunkter. Fortsättning utvecklingsbehoven handlingsplan för 2016 En kort lägesrapport om de besparings förslag som lagts i landstinget Dalarna ges. Inflytande och delaktighet på individnivå, verksamhetsnivå och systemnivå. Mårten Jansson föreläser och ger församlingen en bild av spelplanen för inflytande på systemnivå, verksamhetsnivå och individnivå. Synpunkter att beakta: - Information är en del av inflytande arbetet. Fortlöpande information är också delaktighet. - Det är viktigt att skapa en arena, en organisation, för inflytande på olika nivåer. - Handlingsplanen 2016 bör formuleras så att den tydligt lyfter synpunkter från brukare och anhöriga. - Hur märker den enskilde de mål som vi har? Exempelvis vid SIP. Som brukare hur tycket jag att det var att få en SIP - Engagera brukarledet - ta stöd av föreningarna och utbilda brukarrepresentanter exempelvis om SIP. 1 Dalarnas nätverk för psykisk hälsa; samlar företrädare för RSMH, IFS; SPES, Attention, ÅSS, OCD förbundet och Svenska kyrkan. 2

- Det är centralt att våra brukare patienter märker att verksamheterna är angelägna att ta del av brukarerfarenheter. Det hjälper oss att utveckla verksamheten och bidrar till individens återhämtning. - I tider av sparbeting är brukarinflytandet viktigare än någonsin. Det är viktigt att vi tänker smart, vad används pengarna till, vad tycker våra brukare, vilka värden får inte äventyras? Hur används PRIO medlen i Dalarna? Stefan Thungström Landstinget Dalarna, gav en genomgång av hur PRIO medlen används i landstinget. Flera projekt för förbättringsarbete pågår; kvalitetsregistersamordnare är anställda, projektet KBT i vårdkedjan, Självskadeprojektet, Effektiva vårdkedjor. Landstinget avsätter även medel för projektledare till som syftar till att samordna insatser för fortsatt samverkan och förbättringsarbete utifrån den länsövergripande samverkansöverenskommelsen och de insatser som anges i handlingsplaner. De flesta Dalakommunerna deltar i gemensamma utbildningar och informationssatsningar som följer på. Vi får redogörelse specifikt från Borlänge kommun, Falu kommun, Smedjebackens kommun, Ludvika kommun och Avesta kommun angående aktiviteter som följer på PRIO satsningen. Borlänge arbetar bl.a. med IPS/Individual Placement och Support, boendeplan och utveckling av socialpsykiatri. Rutiner angående Bostad först ses över och ett resurs team vid samsjuklighet skapas. Dessutom satsas på MI utbildning. Falun ser också över behovet av bostäder inom socialpsykiatrin och anhörigstödet är under lupp. En samverkan är påbörjad för utbildning i Delat beslutsfattande. Smedjebacken är en liten kommun och då används medlen företrädesvis till kompetensutveckling. Möjlighet till att avsätta tid för en anhörigkonsulent ses över. Ludvika som är Dalarnas tredje största kommun, har bl.a. gjort en satsning på KBT. Avesta kommun, satsar på boendestöd och fortbildning Synpunkter att beakta med anledning av hur PRIO medlen används: Ett förslag är att lägg 1 % av PRIO medlen från varje kommun och från landstinget till ersättningar för brukarorganisationer. Då skulle det finnas en rimlig summa till att betala för arbete inom brukare-och anhörigföreningar. Pengar ska vara en motivation och markör för att man själverfarnas expertis behövs och att det jobb som brukarrörelsen lägger ner värderas och uppskattas. Genomgång och utvärdering av arbetet under 2014 synpunkter. Under året genomfördes mycket av det som fanns med i handlingsplanen. 12 öppenvårdsmottagningar besöktes, kommunala företrädare var 3

inbjudan och information gavs om den länsövergripande samverkansöverenskommelsen och handlingsplanen för 2014 och information om SIP (samordnad individuell plan) Sammanlagt så tog 112 personer del av informationen. Handlingsplanen följdes upp vid fyra tillfällen i Region Dalarna länsstyrgrupp, i RD Välfärdsberedning vid två tillfällen, i psykiatrins Specialitetsgrupp vid två tillfällen samt regelbundet vid möten när Dalarnas nätverk för psykisk hälsa träffades. Under 2014 genomfördes det 10 olika arrangemang, med inriktning att uppmärksamma psykisk hälsa. Bl.a. temadagar inom det s.k. KUR projektet, den årligt återkommande temadagen som anordnas av Dalarnas nätverk för psykisk hälsa. Årets tema dag fick ekonomiskt stöd både från Region Dalarna och KUR. Temadagen Dags att tala om psykisk ohälsa en dag kom till på initiativ av och i samarbete med Hjärnkollsambassadör. Insatser för att utvärdera och implementera Vård och stödsamordning enligt Integrerad psykiatri genomfördes. B.la. genomfördes en brukarstyrd utvärdering av vård och stödsamordningen. 7 brukare intervjuades om upplevelsen av att få vård och stödsamordning. Slutsatsen blir att såväl enskilda brukare som brukarrörelsen upplever att metoden är positiv och att arbetet med att föra ut arbetsmetoden bör fortsätta. Utbildningar i vård och stödsamordning slutfördes, b.la. en metodhandledarutbildning. Två anhörigcirklar genomfördes i samverkan mellan IFS, öppenvårdspsykiatrin, kommuner och studieförbundet Vuxenskolan genomfördes. Samverkan med det nationella NSPH Anhörigprojektet inleddes. IPS Individuall Placement and Support startas upp i Borlänge. Falu kommun och Avesta kommun arbetar med Supported Employment. Samarbete med Högskolan Dalarna och forskarlag inleds för utbildningar i metoden Delat besluts fattande samt för att ta fram ett s.k. beslutsunderlag. I samarbete mellan tre välfärdsområden i Region Dalarna, äldre, missbruk och psykiatri startar det s.k. Brukarprojektet. Brukarrevisorer utbildas och arbetet med att ta fram ett förslag till organisation för brukarrevisorerna påbörjas. Synpunkter på arbetet 2014 Det mesta av det arbete som genomfördes under 2014 genomfördes i samarbete med brukarrörelsen. När året ska sammanfattas så är en av kommentarerna att Proppen gick ur! Detta var ett genombrottsår ; nu har Dalarnas nätverk för psykisk hälsa funnits i 10 år och mycket har hänt under den tiden. Nu är det okej att tala om psykisk ohälsa. Utvecklingen startade 2007 och PRIO satsningen är bra och har inneburit att kommuner och landsting nöter på. 2014 var ett bra år! 4

Kritik framförs angående dålig framförhållning när kommunerna önskade synpunkter på sina kommunala handlingsplaner. Bättre framförhållning önskas. Det finns inte brukare och anhörigföreningar i alla Dalarnas kommuner. Dalarnas nätverk för psykisk hälsa är villig att ställa upp och lämna synpunkter. Handlingsplanen och arbetet under 2015 synpunkter. Genomgång av handlingsplanen och målen för 2015. Handlingsplanen ska vara ett levande dokument och fortlöpande följas upp vilket också sker enligt planen. I RD länsstyrgrupp finns brukarrepresentation. Vid varje möte som hålls i nätverket Dalarnas nätverk för psykisk ohälsa så delat representanter från psykiatrins utvecklingsenhet och projektledare från vård och stödsamordningsprojektet. Långsiktig strategi för det regionala arbetet har arbetets fram under våren 2015 och psykiatriområdet ska bli ett Regionalt utvecklingsområde likvärdigt övriga välfärdsområden i Dalarna. SIP samordnad individuell plan ska erbjudas till alla med samordningsbehov. Tre temadagar har genomförts inom ramen för KUR projektet med SIP som tema. Vilket innebär att ca 300 medarbetare från kommun, landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling har deltagit. Synpunkter: Informera brukare/patienter om SIP. Samarbete med skolan viktigt. Vård och stödsamordning. En planerad utbildning om 15 Hp utbildning till vård och stödsamordnare har skjutits på framtiden. Inspirationsdagar/boosterdagar har hållits på några orter i länet i syfte att stimulera utvecklingen så att fler erbjuds samordning av sina insatser med arbetsmetoden Vård och stödsamordning enligt Integrerad psykiatri. Metodhandledning har anordnats i 15 handledningsgrupper till ca 100 medarbetare i kommun och landsting. Rutiner är under utarbetande för sammanhållen vårdkedja för patienter som vårdas på öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård. Dessa patienter ska erbjudas vård och stödsamordning. Synpunkter: Arbetet med VoS ska fortsätta och ska gärna spridas mera i öppenvårdspsykiatrin. Vissa farhågor framförs angående att metoden urholkas och blir en light variant. Viktigt att anhöriga bjuds in av vård och stödsamordnare i det s.k. resursgruppsarbetet. Anhörigassituation ska uppmärksammas. Dalarna är nu pilotlän i det nationella Anhörigprojektet. En studiecirkel är genomförd under våren 2015. Studiecirkeln har getts i samarbete mellan IFS, öppenvårdspsykiatrin och studieförbundet Vuxenskolan. Anhörigas erfarenheter av bemötande från slutenvården har aktualiserats. Planer finns nu på ett utvecklingsarbete tillsammans med slutenvården och 5

Anhörigprojektet. Temadag har hållits med länets anhörigkonsulenter. En lokal referensgrupp för Anhörigprojektet har bildats och utarbetet en plan för kommande arbete. Delat beslutsfattande är oerhört viktigt för den enskilde. Delaktighet i vård och behandling på individnivå säkerställs genom att arbetet med vård och stödsamordning enligt Integrerad psykiatri fortsätter. Delat beslutsfattande utgör klangbotten för vård och stödsamordnarens arbete. Både utbildade vård och stödsamordnare och övriga medarbetare har nytta av att utveckla sina kunskaper i metoden SDM - Delat beslutsfattande. Samarbetet med högskolan Dalarna och det pågående forskningsprojekt innebär att pilotutbildningar kommer att ges under hösten. Synpunkter: Delaktighet och inflytande på individnivå kan följas upp på många områden. Exempelvis: brukares/patienters delaktighet i SIP. Enkäten SIPkollen kan användas och en fördjupad analys av upplevelsen av att få en SIP kan följas upp genom brukarstyrd utvärdering. Delaktighet och inflytande verksamhetsnivå Det finns 20 utbildade brukarrevisorer i länet. Ett förslag till att pröva en form för samordning för brukarrevisorerna är presenterad för chefsnätverket i Region Dalarna. Det presenterade förslaget avslogs då flera kommuner önskade en mera lokal förankring. Frågan kommer att diskuteras vidare i RD. Synpunkter: det är sorgligt att förslaget avslogs men det betyder inte att brukarrevisorer inte kommer att efterfrågas. Det gäller nu att hitta en annan lösning. Några idéer lyfts: Brukarrevisorerna skulle kunna kopplas till patientnämnden. Brukarrevisorer kan starta ett socialföretagande; en Brukarrevisionsbyrå. Skulle Dalarna kunna bli ett Hjärnkollslän och söka om pengar. Fortsättning utvecklingsbehoven handlingsplan för 2016 Synpunkter att beakta inför arbetet med ny handlingsplan: Flera av de påbörjade insatserna bör fortsätta som exempelvis utvecklingen av arbetsmetoden vård och stödsamordning enligt Integrerad psykiatri. Engagera brukarledet och ta fram en strategi för ökad delaktighet och inflytande! En stark brukarrörelse innebär stöd för utvecklingen av psykiatriområdet i Dalarna. Föreningarna kan växa och utvecklas genom olika studiecirklar som Din egen makt, Med starkare röst, Din rätt och Din berättelse. Cirkelmaterialet är enkelt och mycket pedagogiska 6

och kan vara starten på aktiviteter och start av lokalföreningar. Kommuner i Dalarna ska stimulera till att många träffas i studiecirklar. Testa värdekafé där professionella, patienter/brukare och anhöriga tillsammans utvecklar vård och stöd. Fortsatt utveckling av brukarrevisionsverksamhet Dalarnas nätverk för psykisk hälsa uppdras att komma med ett nytt förslag för psykiatriområdet. Social kooperativ diskuteras. Revisionsbyrå? SIP patienter/brukare som får en SIP ska uppleva delaktighet. Samordningsansvarig för SIP ska erbjuda sig att ge individen stöd att fylla i SIPkollen oavsett individens ålder. En brukarstyrd utvärdering av upplevelsen av att få en SIP kan göras. Det finns inte så mycket kunskap om äldre och psykisk ohälsa. Insatser för god omvårdnad till psykiskt sjuka som blir äldre behöver utvecklas. Anhörigprojektet utgör navet för att utveckla stödet till anhöriga och uppmärksamma anhörigas situation. Ett förslag är att Anhörigprojektet lyfter frågan att utveckla efterlevande stöd tillsammans med SPES. Det är viktigt att SPES intressen tas tillvara på. Både när det gäller förebyggande insatser och när det gäller anhöriga och efterlevande. Fortsatt arbete med anhörigstöd. Anordna fler informationsdagar med anhörig/brukar perspektiv Unga människor med egna diagnoser som blir föräldrar behöver stöd. RSMH Falun presentera sina mål som sammanfaller med en idé som presenteras från den Regionala utvecklingsgruppen (RUG). RSMH har b.la. som mål att informera och synas i sociala media och bilda RUS förening. Den Regionala utvecklingsgruppen har uppmärksammat en ökning av unga patienter i öppenvården. Detta kräver utveckling av arbetsmetoder. Det finns nu en nationell internetbaserad plattform för Stöd och behandling som innebär att det skulle vara möjligt att utveckla exempelvis Vård och stödsamordning på nätet som komplement och som ett verktyg för vård och stödsamordnaren och aktuell brukare/patient. Något som skulle kunna tilltal yngre personer. Brukarrörelsen i Dalarna ger sitt stöd till att utveckla denna webbaserade tjänst. En viktig synpunkt är att det är bra med digitala tjänster som komplement men det får inte ersättning till det mänskliga mötet! 7