Du kan stötta ditt barn



Relevanta dokument
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

BARN PÅ SJUKHUS. Ca barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Välkommen till fritids

5 vanliga misstag som chefer gör

Information från. Anhörigstödet. våren 2016

Världskrigen. Talmanus

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

VÅRDNADSHAVARE FÖRSKOLA LEKTERAPI. Råd till förskola och vårdnadshavare kring samarbetet när ett barn blir långtidssjuk eller får en kronisk sjukdom

Team Sjukvårdsrädda Barn En modell utvecklad vid Länssjukhuset Ryhov för att hjälpa sjukvårdsrädda barn.

Hemvist Hallon och Lingon tel Hemvist Blåbär och Smultron tel Kök tel

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Barnsäkerhet 2015 Volvia 7 maj 2015 BARN SÄKERHETENS DAG

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Till närstående som ska vara med vid samordnad vård- och omsorgsplanering via video eller telefon

Information till barn, ungdomar och närstående

Ansök till förskola och familjedaghem

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Verksamhetens innehåll

Välkommen till Lärkans Förskola!

Konsten att hitta balans i tillvaron

Välkommen till vår förskoleverksamhet!

En liten guide till kvinnohälsa

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Pedagogiskt material till föreställningen

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Att leva med Parkinsons sjukdom

LIKABEHANDLINGSPLAN HARABACKENS FÖRSKOLA NOV 2015/OKT ORSA Barn- och utbildningsförvaltningen

Mål för verksamheten på avdelning Myran

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Vad är det för konstigt träd som har text på bladen? Bok, förstås! Lasse läslust Ludvig lusläst Namn... Klass...

Sagor och berättelser

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass

Grunder Medialitet !!!

Till er som föräldrar

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

Varmt välkomna till SK Ägirs baby- och minisim på Sollidenbadet!

Mitt barn har hepatit C. - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Välkommen Till Trollbackens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Välkommen till oss. Barnmorska: Kontakta oss

Intervju med Elisabeth Gisselman

Välkommen till Killingens förskola

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Anhörigstöd. - så här fungerar det hos oss!

Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vandrande skolbussar Uppföljning

Råd till mentor och annan personal

Uppföljning. Normer och värden. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag Pia Ihse

************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

Måns handlingsplan. Barn och föräldrar ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan.

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter

PRAO åk 8 vecka 13 och Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15!

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Uppstartskonferens den 4/ för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016

Lotsen LIVS. Lotsen IVS. Lotsen. Många kriser klarar man av själv, men ibland LIVS. Lotsen. LIVS Lotsen

INNEHÅLL. Presentation. Målsättning med verksamheten. Allmän information. Kom ihåg

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

Personlig assistans Skellefteå kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Lilla förskolepaketet

AKTIVITETSHANDLEDNING

Våga prata om dina erektionsproblem

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

S U A S. Självskattningsformulär

Ringkontakten. Ett kostnadsfritt erbjudande från frivilligorganisationerna och Hjo kommun

Välkommen till din loggbok!

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva)

Medel UR/SB (per fråga). Sorterad på: Frågenummer. Urval: = UR = SB

Aktiviteter för dig som är på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås LEKA/SPELA. refl ektera titta. natur

Rebecca, SG - Reserapport. Kenya- Sommar 2013

2. Bor du ensam? Ja, jag bor helt ensam Nej, jag delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn, föräldrar

Övning: Dilemmafrågor

Transkript:

Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket

Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Illustrationer: Stefan Nilsson Layout: Anna-Karin Larsson Broschyren är finansierad av Insamlingsstiftelsen på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, våren 2006 Texten är inspirerad av Lotten Karlsson. Jätterädd och vill inte! Huddinge universitetssjukhus, juni 2002

Sjukhusvistelsen Sjukhusmiljön skiljer sig från den vanliga hemmiljön. På sjukhuset möter barnet olika människor hela tiden, där finns apparater man inte känner igen, sängar som inte ser ut som hemma och det luktar annorlunda. Har barnet varit på sjukhus tidigare är det viktigt att vi som personal får veta hur det var och hur det upplevdes. Vi behöver ha ett bra samarbete mellan föräldrar, barn och personal för att vistelsen på sjukhuset skall bli så positiv som möjligt. Att du som förälder bara finns där för ditt barn räcker långt. Personalen skall göra arbetet, du är den trygga punkten i sjukdomsvärlden.

Varför är det viktigt med förberedelser? Det är viktigt att ditt barn är väl förberett på vad som skall hända. Barnet har då möjligheter att på ett bättre sätt förstå och klara av undersökningar och behandlingar. Den egna kontrollen över en situation är viktig för att minska rädsla och oro. Barnets rädsla inför det okända påverkar honom/henne mycket mer än vuxna eftersom barnet inte har samma erfarenhet och kunskap. Förtroendet mellan barn, föräldrar och personal är en förutsättning för ett bra samarbete, och ärliga förklaringar är ett led i det arbetet. Vi kan hjälpa barnet att överföra det okända till något de känner igen. Genom att prata om det som ska hända, visa på docka, använda bilder och/eller gå på studiebesök, kan man avdramatisera och minska risken för missförstånd. Barnets kunskap ökar och ger en ökad känsla av kontroll. På de flesta avdelningar och mottagningar finns bilder och material som beskriver den undersökning eller behandling som barnet ska vara med om. Det finns även bra information att hämta på Internet. Där kan man se barn på vårt sjukhus liksom tecknade filmer (adresser se sista sidan). Vid planerat sjukhusbesök; fråga gärna personalen hur du som förälder kan förbereda ditt barn inför besöket på sjukhuset.

Föräldrarnas roll Det är viktigt att: känna att du som förälder och vuxen ofta vet mer än ditt barn. Att ta medicin, att vara med om olika undersökningar och behandlingar kan vara obehagligt för barnet. Om du har fått bra information vet du också varför olika saker måste göras. du inom dig själv har bestämt dig för att det mesta kommer att går bra. När du känner dig trygg, känner ditt barn trygghet även om hon/han protesterar. om möjligt, den förälder hjälper till som känner sig tryggast i den aktuella situationen. lita på personalen. Personalen har erfarenhet, är vana vid barn, kan ge råd och ser till barnets bästa. du inte känner dig misslyckad även om det är en jobbig situation. berätta om du känner dig orolig eller tycker att situationen är jobbig. Det är inte alltid personalen uppfattar alla signaler, och för att kunna hjälpa behöver vi veta.

Hjälpmedel som kan underlätta Ibland behövs det hjälpmedel. På avdelningar och mottagningar finns det rutiner för att underlätta vid undersökningar eller behandlingar. I vissa fall är det en medicin som smärtlindrar och/eller hjälper ditt barn att slappna av. I andra fall är det en aktivitet som barnet kan använda sig av. Det kan vara att välja ut en saga, musik, film eller att träna avslappning och att dagdrömma. Provtagning Vid en provtagning kan du stötta ditt barn på olika sätt. Det är viktigt att vara tydlig och ärlig, att förklara lugnt och utan att överdriva att det t ex kan kännas lite men att det kommer att gå över om en liten stund. Barnet kan känna sig delaktig genom att få välja t ex vilket finger som skall stickas, men måste också förstå att det inte går att välja bort provtagningen. Under själva provtagningen är det bra om du som förälder är med och avleder barnet. Ni kan sjunga, läsa en bok, blåsa såpbubblor eller lyssna på musik. Beröm barnet efteråt och visa i både ord och handling att barnet klarade av provtagningen (proceduren) bra.

Barnet vägrar vad gör jag? Det är normalt att barn reagerar när de ska genomgå någon behandling, undersökning eller provtagning. Mindre barn behöver man ofta hålla i för att undersökningen eller behandlingen ska kunna genomföras. Barnet bör hållas stadigt och bestämt, men ändå kärleksfullt. Det är viktigt att du efteråt ger barnet mycket beröm, att du både med ord och med handlingar talar om för barnet att det varit jätteduktigt. Försök att avleda uppmärksamheten från det jobbiga genom att göra något som barnet tycker om. När barnen är stora nog att förstå är det viktigt att prata om det som hände, svara på frågor och förklara varför provet skulle tas eller varför behandlingen måste göras. Även om det inte har någon lugnande effekt just då finns det ändå med i fortsättningen. Diskutera gärna med dina vänner och bekanta som har barn. Många föräldrar har varit med om liknande situationer. Om det varit jobbigt för ditt barn så underlättar det om du tänker det här går nog lättare om ett tag. Det kanske dröjer tills ni kommer hem i er hemmiljö där barnet känner sig tryggt. Här gäller det att inte tappa modet!

Lekterapi Idag kallas den pedagogiska verksamheten på sjukhus för lekterapi och finns på samtliga barnkliniker i Sverige. Lekterapi är en del av behandlingen och stödjer det friska hos det sjuka barnet. Verksamheten har egna lokaler och skall vara en frizon på sjukhuset. Ofta finns där en sjukhushörna där barnet kan leka av sig och därigenom bearbeta sina upplevelser. En del barn behöver tid på sig att bara vara i en atmosfär som skapar tillit mellan barnet, familjen och lekterapeuten. Till lekterapins öppna verksamhet är alla inneliggande barn, syskon och deras familjer välkomna. De barn som inte orkar komma får besök av lekterapeuten på sitt rum på avdelningen.

Bearbetande lek Det är viktigt att vara medveten om att barn inte glömmer om de upplevt någonting obehagligt. Det kan sitta kvar, även om inte vi vuxna tror det. Här kan du som förälder hjälpa ditt barn. Leken är för barnet ett sätt att ta in och bearbeta nya erfarenheter. Fråga gärna om du kan få lite sjukvårdsmaterial om barnet vill leka sjukhus med nallen eller dockan. Alla barn vill dock inte leka sjukhus eller prata om sin sjukdom. Barn är individer, och det gäller att ta reda på hur vi kan hjälpa det enskilda barnet att bearbeta en jobbig situation.

När barnet kommer hem De flesta barn klarar av sjukhusvistelsen bra och vardagen går vidare. För en del barn är det att viktigt att under lång tid få prata om det de upplevt under sjukhusvistelsen, och att föräldern är lyhörd för det. Ibland kan du som förälder, barnet eller något syskon ha frågor när ni har kommit hem. Om det gäller specifika frågor efter ett sjukhusbesök kan ni kontakta den mottagning eller avdelning som ni har besökt. Det finns i dag mycket information att tillgå på Internet när det gäller barnsjukdomar, och ökad kunskap ger ökade möjligheter för föräldrarna att förstå och ställa relevanta frågor. Ett steg i taget Det här var några tips på hur du kan gå tillväga för att stötta ditt barn. Det finns oändligt många fler tillvägagångssätt. Glöm inte att berätta för personalen på förskolan eller skolan vad barnet varit med om. Det är många gånger lite senare i vardagliga situationer som barnens erfarenheter kommer till uttryck. Barn behöver liksom vuxna tid för reflektion i vardagen. Du vet vilket sätt som är bäst för ditt barn, men glöm inte, ta ett litet steg i taget.

Var hittar jag mer information? Fråga gärna på ditt hem- eller sjukhusbibliotek efter lämpliga böcker att läsa tillsammans med barnet. Information för barn på Internet http://www.vgregion.se/barninfo/barnsjukhuset Bilder med enkla texter som beskriver hur det ser ut på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Informationen hjälper barnen att känna igen sig och gör det lättare att förstå vad som ska hända. http://www.sjukvardsradgivningen.se Tecknade filmer med olika djur som genomgår undersökningar eller behandlingar. När du kommer in på sidan klicka på Barnavdelningen med bollen som symbol. Där finns också råd till föräldrar under Barn och föräldrar. Titta på all Internetinformation tillsammans med ditt barn! Information för föräldrar på Internet http://www.sahlgrenska.se Klicka på Vårdutbud och vidare på Barn- och ungdomssjukvård. Där finns allmän information om sjukhuset, bl a karta över SU/Östra där Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus finns (BK på kartan). http://www.nobab.se Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård. Riktlinjer för bemötande och omhändertagande av barn i sjukvården som bygger på FN:s deklaration av barns rättigheter.