Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND
Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med fokus på läkemedel Lag utrymme tvångsvård och behandling
Olika personer ser på saker på olika sätt. Men kan vi vara överens om att död är död.
Demens Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symptom som orsakas av hjärnskador. Det kan yttra sig på olika sätt beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas. (Exempel på besvär minnet och förmågan att planerna och genomföra vardagliga sysslor. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga). Det är inte naturligt och det är skadad/död vävnad!!!
Primärdegenerativ sjukdom Alzheimers sjukdom (hjäss- och tinningloberna skadas) Frontotemporal (pann- och tinningloberna skadas) Lewy Body demens och Parkinsons sjukdom med demens (skadan finns i hjärnans vita substans)
Vaskulära sjukdomar Alzheimers sjukdom (hjäss- och tinningloberna skadas) Frontotemporal (pann- och tinningloberna skadas) Lewy Body demens och Parkinsons sjukdom med demens (skadan finns i hjärnans vita substans)
Parkinsondemens 80% av personer med Parkinson utvecklar kognitivförsämring 30-40% av personer med Parkinson utvecklar Demens 30-40% av personer med Parkinson utvecklar Depression
Så det är väl lätt Demens eller Depression (Svart eller vitt) Eller
Men om vi utgår ifrån det vi kan väcka
Depression Depressiva symtom vanliga hos äldre. Uppskattad prevalens är 15% i en befolkning över 65. Vid somatisk sjukdom dubbelt så hög frekvens av depression och ca 50% frekvens vid Alzheimers sjukdom/vaskulär demens. Depressioner hos äldre uppvisar ofta långdraget förlopp, skovvisa depressioner mer ovanliga. Viktigt att skilja depression från oförmåga att kontrollera känslor (vid hjärnskador) samt apati orsakad av organisk skada eller sjukdom. Depression vid hög ålder präglas ofta av hopplöshetskänsla, ångest eller oro. Hypokondrisk prägel vanligt och så även sömnproblem.
Depression kriterier Nedstämdhet /energifattigdom samt Minskad aktivitet. Detta skall ha varit i minst 14 dagar och ej kunnat förklaras bättre av yttre omständigheter. Förlust av självförtroende och självuppskattning Överdriven eller obefogad självkritik och nedvärdering av sig själv Återkommande tankar på död eller självmord All slags självskadande beteende Upplevd nedsättning av förmåga till tankeverksamhet och koncentration Vankelmod och beslutsångest Förändrad psykomotorisk aktivitet med minskad rörlighet eller agitation Alla slags sömnproblem Ökad eller minskad matlust med medföljande effekt på vikten
Behandling Jag är för behandling men tycker att vi skall vara tydliga med vad vi behandlar. Restriktiv hållning måste vara utgångspunkten!!! Lägsta möjliga effektiva dos och lägsta antalet preparat måste väl vara fokus!! Psykiatriska läkemedel (Neuroleptikum) är potenta och har starka biverkningar som ibland kan vara önskvärda.
Vad skall jag välja? STAR*D visar att ca 1/3 patienter går i helremission på SSRI (citalopram) Byte av behandling ( switch ); i STAR*D medförde byte till bupropion, sertralin eller venlafaxin att ytterligare ca 25% av patienterna gick i remission Om ej Remission eller en svår depression överväg ECT. Ej uppnådd remission ökar risken för återfall 1
Men vad säger anamnes en? Hur ser depressionen ut? När debuterade depressionen? MADRS är inte så dumt?
Seritonin 5-HT Impulsivitet Lust/sexualitet Viljan att göra någonting Oro/ångest Sömn Smärta Kognition Inlärning Noradrenalin NA Koncentration Vakenhet Energi Motivation Smärta Energi att göra någonting
Preparat val Vanligt med recidiv som kan motverkas genom fortsatt behandling. I vissa fall (till exempel långvarig sjukdom eller samtidig hjärnskada) bör man överväga profylaktisk långtidsbehandling redan efter en episod. SSRI rekommenderas i första hand, i regel i låg initialdos och alltid med beaktande av interaktionsprofil gentemot övrig läkemedelsbehandling. Mirtazapin & mianserin saknar antikolinerga effekter, kan prövas vid terapisvikt eller då sedering och/eller aptitstimulering önskas.
Indikationer för långtidsprofylax Två eller flera depressionsperioder under en femårsperiod. Förekomsten av en eller flera av följande riskfaktorer förstärker indikationen för långtidsprofylax: sen debut (>60 år) tidig debut (<20 år) täta recidiv snabba insjuknanden allvarliga episoder (inklusive suicidförsök)
Sammanfattningsvis behandling Anamnesen viktig!!!! Sen debut av förstadepressionen kan vara första tecknen på en begynnande demens. Start SLOW ond go SLOW vad gäller behandling, men gå hela sträckan till remission!!!!! Man kan ha flera saker samtidigt!!!!
LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård Vad är problemet och vart står vi idag? Hur tolkas lagstiftningen? Vad är rimligt?
Axel I Primär psykiatrisk sjukdom (Depression, Schizofreni, Bipolärsjukdom, GAD etc ) Axel II Personlighets störning/dysfunktion (ex. Paranoid, osjälvständig, t vångsmässig, emotionellt instabil) -Kluster A: Paranoid, schizoid och schizotyp personlighetsstörning -Kluster B: Borderline, histrionisk, antisocial och narcissistisk personlighetsstörning -Kluster C: Osjälvständig, fobisk och tvångsmässig personlighetsstörning). Axel III Somatisk sjukdom (Ex, Diabetes,hypertoni,meningit,hypotyreos). Axel IV psykosocialt (jobb,relation, Stam byte...)
Nödrätten inom vården I vård och omsorg kan det uppstå en akut situation där en anställd vidtar åtgärder som inrymmer någon form av våld eller tvång för att avvärja fara för liv och hälsa. Nödrätten ska endast tillämpas i undantagsfall!!!!
Tack för visat intresse