Inrätta profilboenden för äldre i Linköpings kommun, svar på motion (MP)

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (10) 2015-03-13 47T47TOmsorgskontoret Dnr ÄN 2014-188 Susanna Lundstedt Dnr KS Äldrenämnden Inrätta profilboenden för äldre i Linköpings kommun, svar på motion (MP) 47T47TOMSORGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT Förslag till Äldrenämndens beslut: 1. Motionen tillstyrks enligt omsorgskontorets förslag Förslag till Kommunstyrelsens beslut: 1. Motionen tillstyrks enligt omsorgskontorets förslag Förslag till Kommunfullmäktiges beslut: 1. Motionen som avser att testa konceptet med profilboende genom att nyinrätta vårdboenden med den profil som äldre efterfrågar bifalls. 2. Äldrenämnden ges i uppdrag att inrätta lämplig typ av profilboende. 3. Ställningstagande till upphandlingsform av profilboende överlåts till äldrenämnden. SAMMANFATTNING Nils Hillerbrand (MP) föreslår i en motion att kommunen ska testa konceptet med profilboende genom att inrätta hela eller delar av nyinrättade vårdboenden, i kommunal regi, med olika profilerade inriktningar som äldre efterfrågar. För att kartlägga förutsättningarna för att inrätta profilboende har omsorgskontoret genomfört en första utredning. Underlaget har hämtats från aktuell forskning och erfarenheter från Solna kommun. Synpunkter har även inhämtats från intresseorganisationer samt från Socialkontoret. Begreppet profilboende används för att beskriva äldre boende med olika inriktningar. Det går att urskilja tre olika typer av profilboende: Utifrån intressen tex musik, konst mm Utifrån olika diagnoskriterier Utifrån olika målgrupper tex kultur och språk Ska syftet vara en ökad valfrihet för den enskilde, där den enskilde vid beslut om särskilt boende ska kunna välja boende med önskad profil, så förutsätter det en överkapacitet med ett antal lediga platser. Syftet med profilboende kan också vara ett

2 (10) sätt att öka kvalitén och erbjuda de boende mer av en guldkant i form av olika profiler. Förutom syftet med att inrätta profilboende bör man också ta ställning till vilken typ av profilboende man efterfrågar. De typer som är belysta i den här utredningen är profilboende utifrån intresseområde och profilboende utifrån målgrupp. Det finns många goda erfarenheter av profilboende med kulturell och språklig inriktning. En förutsättning inför ett arbete med att inrätta språkliga och kulturella profilboenden är en noggrann behovsinventering som grundas i de målgrupper är tänkta kunder i boendet. Linköping kan vara i storlek för att det ska vara intressant att göra en sådan invertering. Detta bör i så fall ske som en förlängning av genomförd utredning. Profiler utifrån olika intresseområden tex konst, musik kan vara ett sätt att öka kvalitén i boendet. Det handlar då mer om att ge de boende en guldkant i form av olika profiler i boendet. Utöver de positiva konsekvenser profilboende kan ha för den enskilde brukaren bör också beaktas att det kan upplevas positivt i rekryteringen av personal. Att vid rekryteringen ta hänsyn till andra kvalifikationer utöver kunskap och erfarenhet inom omvårdnad kan upplevas som stimulerande för personalen. Det kan erbjuda medarbetaren andra utvecklingsmöjligheter och göra yrket mer attraktivt. Vi står inför stort rekryteringsbehov och det är därför värt att beakta den aspekten av profilboende. Inrättande av profilboende kan även öppna möjligheten att anställa andra yrkeskategorier inom äldreomsorgen som ett komplement till omvårdnadspersonalen. Utifrån genomförd utredning föreslås att ytterligare utreda möjligheten att inrätta profilboende med inriktning mot olika intresseområden. Syftet bör då vara att genomföra upphandling utifrån andra kriterier och med ett ökat fokus på kvalitet. Utifrån ett delvis förändrat synsätt på upphandling som beskrivs i samverkansprogrammet Höjda ambitioner för Linköping 2015-2018 är en tänkbar väg att inrätta profilboende med syfte att öka kvalitén. Förslagsvis ska detta gälla boende i såväl privat som kommunal regi. Beslutsunderlag: Klicka här för att ange text.

3 (10) BAKGRUND 2015-05-02 inkommer Miljöpartiet Nils Hillerbrand med en motion gällande inrättande av profilboende för äldre i Linköpings kommun. Kommunfullmäktige föreslås enligt motionen att besluta om att testa konceptet med profilboende, genom att inrätta boenden med olika profileringar i kommunal regi. För att kartlägga förutsättningarna för att inrätta profilboende har omsorgskontoret genomfört en första utredning. Underlaget har hämtats från aktuell forskning och erfarenheter från Solna kommun. Synpunkter har även inhämtats från intresseorganisationer samt från socialförvaltningen. UTREDNING Målgruppen Äldre är den grupp som haft den största förbättringen av hälsan under de senaste decennierna. Prognosen för 2030 är att 7,7 procent av befolkningen kommer att vara över 80 år. Äldre är ingen homogen grupp, att vara 68 år eller 92 påverkar behov och önskemål. Äldre lever under olika förhållanden och kan ha helt skilda villkor. Äldre har olika värderingar och olika livsstilar. Äldre vistas mer i bostaden och i området där de bor och värderar generellt boendet högre än yngre personer. Det är en stor utmaning att erbjuda de äldre ett boende och en boendemiljö som äldre trivs med och som också möter de äldre behov och förutsättningar. De flesta äldre vill bo kar i sina egna hem så länge som möjligt. När det egna hemmet inte längre har de förutsättningar som krävs är alternativet att flytta till någon form av äldreboende som erbjuder trygghet, omsorg och vård. Utmaningen för samhället är att hantera den här övergången utifrån äldres olika önskemål och behov. ( Äldres boende idag och i framtiden, underlag till diskussion om ett boendepolitiskt program för PRO, mars 2013 ) I Linköpings kommun finns idag ca 18 765 personer i åldern 65-79 år och ca 6005 personer i åldern 80-89 år. År 2033 kommer motsvarande siffror enligt prognosen att vara 22 786 personer i åldern 65-79 år och 9724 personer i ålder 80-89 år. Det finns idag 1289 platser i vårdbostad fördelat på 7 olika utförare. Utöver detta finns det 740 platser i servicehus. De boende i servicehus har biståndsbeslut om särskilt boende men får sina insatser i form av beslut om hemtjänst som utförs inom valfrihetssystemet. Begreppet profilboende Begreppet profilboende används för att beskriva äldreboende med olika inriktningar. Det finns ingen tydlig definition av begreppet och det används på delvis skilda sätt i olika sammanhang. Utifrån den omvärldsbevakning som är gjord i samband med den här utredningen kan man urskilja tre olika typer av profilboende: Profilboende utifrån intresseområden tex mat, musik, konst mm Profilboende olika diagnoskriterier Profilboende utifrån olika målgrupper tex kultur och språk

4 (10) Utöver detta så har man i de flesta kommuner inriktningar på boende utifrån olika behov hos målgruppen ett exempel kan vara boende för yngre personer med demenssjukdom. I det här sammanhanget räknas dock inte det som ett profilboende. Utredningen kommer fortsättningsvis att belysa två olika typer av profilboende. Profilboende utifrån intresseområden samt profilboende utifrån målgrupp. Vidare i utredningen kommer inte profiler kring olika diagnoskriterier att tas upp ytterligare. Profil utifrån intresseområden Profilboende utifrån intresseområden är ett sätt att inrätta boende med särskild tyngdpunkt på något område tex mat, konst eller musik. Profilen ska vara den del som ger en extra guldkant på boendet. Profilen ska också genomsyra det övriga omvårdnadsarbetet. I ett boende med inriktning mot mat och dryck ska till exempel särskild uppmärksamhet läggas vid matsituationen, måltidsmljön, samtal kring mattraditioner osv. Här kan listan göras lång och tanken är att det ska bli tydligt att tex maten och samtal kring mat kan bli ett sätt att förhöja vardagen som helhet. På samma sätt kan man använda konsten i ett boende med konst som profil. Solna har kommit långt i sitt arbete med profilboende utifrån intresseområden och vid studiebesök i Solna beskriver de sitt arbete. Vi besökte även att av kommunens boende och fick möta verksamhetschef och profilansvarig. De beskrev hur de konkret arbetar utifrån profilen mat och dryck. Profilerna i Solna är: Konst hantverk Litteratur film - teater Mat dryck Sång musik Natur trädgård Djur Informationsteknik 2009 genomförde Solna en stor upphandling av 7 boenden. I samband med detta kom tankarna kring att inrätta profilboenden som ett sätt att mäta utifrån kvalité i samband med upphandlingen. Syftet var att öka kvalitén i boendena och att profilen skulle utgöra en guldkant även om det tydligt framgår i förfrågningsunderlaget att profilen ska genomsyra all omsorg på boendet. Anbudsgivaren fick själv presentera på vilket sätt man skulle arbeta med sin profil. Utifrån den upphandling som genomfördes 2009 där profilboenden inrättades så har idag Solnas samtliga 9 boende profiler. Solna har 605 vårdplatser inkl de som är anslutna enligt lagen om valfrihet. Boendena har platser för somatiskt sjuka, demenssjukdom samt korttidsplatser. På boendet ska profilen vara tydlig och det ska finnas en profilledare som arbetar med att implementera profilen på ett adekvat sätt. Inrättandet av profilboende har medfört att man rekryterat nya professioner vilket man har kunnat se ger ett mervärde för verksamheten. I samband med rekrytering av omsorgspersonal används profilen och kompetens inom det området som meriterande. På sikt hoppas man på att kunna göra arbetet mer attraktivt genom att även betona annan kompetens och lämna utrymme för det i det dagliga arbetet.

5 (10) Uppföljningen av verksamheten sker årligen och utifrån de aktiviteter som anbudsgivaren angett i sitt uppdrag att denne ska göra. På en del av boendena har det varit vissa svårigheter med att komma igång effektivt med sin profil. Avtalen är skrivna på 3 gånger 3 år därmed ges utföraren tid att etablera sin profil. Beställaren har regelbundna träffar med profilledarna utöver övriga verksamhetträffar. Beställaren har även bidragit med olika inspirationstillfällen. Den enskilde har vid begäran om särskilt boende möjlighet att ange önskemål om placering utifrån till exempel en särskild profil. I det sammanhanget har dock profilen inte fått någon stor genomslagskraft utan det är den geografiska placeringen som är avgörande för valet av vårdboende. Ett undantag är profilen kring konst där man har kunnat se att det skett visst byte för att hamna på den profil man efterfrågar. Solna har även boende som är godkända enligt Lagen om valfrihet. Det är då enskilda verksamheter som inte ligger inom Solna kommun. De har ansökt och blivit auktoriserade enligt valfrihetssystemet. Exempel på boende är Persiskt boende, Katolskt boende och boende för finsktalande. Till dessa boende ansöker den enskilde specifikt och de kan då i allmänhet inte tänka sig att komma till något annat boende istället. Det pågår ett arbete i Solna med att utreda möjligheten till att inrätta profilboende utifrån olika diagnosgrupper tex för personer med Parkinson eller Huntington. Upphandlingen sker utifrån kvalitetsaspekter och inte kopplat till pris. I samband med att anbudet inkommer sker en intervju av anbudsgivaren där förutom tjänstemän politiker och äldreorganisationer deltar. Det finns tydliga kriterier som betygssätt på ett strukturerat sätt. Det har inte varit några överklagningar i samband med upphandling i Solna utifrån det här arbetssättet. Biståndshandläggarens har inte påverkats av inrättandet av profilboende. Biståndsbeslutet omfattar beslut om särskilt boende, den enskilde kan ange önskemål om boende men placering sker utifrån behov och ledig plats. Därefter kan den enskilde välja att ställa sig i kö för byte av boende. I Solna fattar biståndshandläggaren beslut om insatser i särskilt boende enligt modellen Äldres behov i centrum ( ÄBIC ). En första uppföljning av beslutet sker av biståndshandläggaren tre månader efter flytt till särskilt boende. Profil utifrån kultur och språk Profilboende utifrån kultur eller språk inrättas utifrån olika målgruppers särskilda behov, vanligtvis då man ansett att språket och kulturen har varit avgörande för att erbjuda god omsorg. Personalen rekryteras då utifrån språklig kompetens och utifrån tillhörighet till en viss kultur. Boendet genomsyras av den kultur eller språkliga inriktning som boendet har. Samtliga som bor på boendet har samma bakgrund vad avser kultur och språk. Generellt finns det inte så mycket forskning kring profilboende men det finns ett flertal artiklar och pågående forskning och då främst kring profilboende med inriktning kring kultur och språk. Det är framför allt boende med finsktalande inriktning som har utvärderats och där är resultaten och beskrivningen ofta mycket positiv.

6 (10) Forskaren Enami ( Att vara äldre invandrade Enami Azita, 2011 ) menar att det krävs kunskap och förståelse för invandrares livssituation och perspektiv på livet för att på bästa sätt kunna stödja och möta dessa personer i vården. Hon anser att det innebär problem att vara äldre och invandrare när man kommer i kontakt med den svenska vården, eftersom den är uppbyggd utifrån västerländska ideal och därför inte tillgodoser andras grupper behov och förväntningar. När man intervjuat äldre personer med invandrarbakgrund har det framkommit att anledningar till sjukdomar och ohälsa ofta förklaras utifrån sådant dessa personer har upplevt av invandring. Till exempel tas isolering upp som orsak till att man drabbas av sjukdom. Även inom miljön på äldreboenden kan isolering och utanförskap vara ett problem. I möte med forskaren Eleonor Antelius den 20 februari 2015 beskriver hon sina erfarenheter och tankar kring profilboenden. Eleonor Antelius och hennes doktorander genomför forskning som rör etnokulturell mångfald och demenssjukdom. Bland annat har de bedrivit forskningsprojekt på olika profilboenden i och omkring Stockholm. I det arbetet belyser man flera aspekter med profilboende. Forskningen befinner sig just nu i resultat och analysfasen och det finns därför hitintills få publikationer av den forskning som pågår. Det som beskrivs här är därmed Eleonors tankar och erfarenheter generellt utifrån tidigare forskning och utifrån vad som hittills framkommit i de egna studierna. Dock finns det redan nu att tillgå en generell artikel kring etnisk minoritet och demenssjukdom "Dementia care for people from ethnic minorities: a Nordic perspective" publicerad i International Journal of Geriatric Psychiatry 30(2), 217-218, författad av bl.a. Eleonor och övriga forskare i nätverket Nordic Research Network on ethnicity and the dementias. Likaså kommer artikeln Frankly none of us know what dementia is. Dementia caregiving among Iranian immigrants living in Sweden samt Ethnocultural contextualization of dementia care: cross-cultural perceptions on the notion of self att publiceras inom kort i en special issue som behandlar ämnet etnokulturell kontextualisering av demensvård (i vetenskapliga tidsskriften Care Managemnet Journals, special numret är i press). Eleonor beskriver en komplex bild av profilboende och belyser en del av de svårigheter som det kan innebära att kategorisera människor och deras behov. Att inrätta profilboende kopplat till en viss kultur kan vara svårt eftersom kultur är ett komplext begrepp och det är inte säkert att gemensam kulturell bakgrund för människor samman. En svårighet är bl.a. tanken om att kultur är något vi bevarar, som är beständigt, men som i verkligheten hela tiden befinner sig i förändring. Ett tydligt exempel kan vara generationsskillnader. På ett boende där de boende och personalen har samma kulturella bakgrund kan generationsskillnaden ändå medföra att de inte har förståelse för varandras värderingar och synsätt. Vid rekrytering av personal till profilboende finns ibland en övertro på att gemensam bakgrund och språklig kompetens medför en god omvårdnad. Det finns flera exempel på att det krävs en omvårdnadsutbildning för att kunna förstå och bemöta de äldre på ett bra sätt. Kunskap inom omvårdnad kan göra att det mellanmänskliga blir överordnat gemensamt språk och kultur. Det finns kulturella skillnader vad gäller värderingar och synsätt på ålderdomen. Exempel som Eleonor ger utifrån sin pågående forskning är att personer med arabisk

7 (10) och Iransk bakgrund fortfarande kan känna ett stort motstånd i att lämna sina gamla på ett boende. Idealet att vårda sina gamla hemma är fortfarande starkt men Eleonors forskning visar också att befintliga profilboenden har haft en viktig funktion i att göra det lättare för anhöriga att ta det steget. Eleonor vill ändock poängtera att gemensamt språk naturligtvis medför att enkla missförstånd kan undvikas och att den enskilde upplever en trygghet i att vara förstådd på sitt eget språk. Likaså ska inte tryggheten i att känna sig hemma underskattas. Vad detta hemma är, är dock inte alltid så lätt att definiera utifrån några (generella) kulturella aspekter. Vid inrättandet av profilboende påtalar Eleonor därför vikten av att behovet påtalas av målgruppen. Det är svårt att ovanifrån inrätta ett boende utifrån ett tänkt behov då det kräver mycket kunskap och förståelse för vad som efterfrågas för att boendet ska bli attraktivt. Och att man inte tänker sig en målgrupp som inte egentligen själva definierar sig som en grupp. Socialstyrelsen (äldreomsorg för finsktalande i Sverige, Kerstin Wigzell, 2001-11-01 ) har enligt regeringens uppdrag kartlagt och redovisat exempel på hur olika kommuner organiserar och genomför äldreomsorg för finsktalande. Syftet med uppdraget är att Socialstyrelsen ska ta fram goda exempel och ge förslag på hur vården och omsorgen kan organiseras. Brukarintervjuerna visar att många av dem som tar del av finskspråkig äldreomsorg värdesätter den högt. Några anger att finskspråkig äldreomsorg varit avgörande för att de ska acceptera stödinsatser. I ett par fall framkommer också att finskspråkig äldreomsorg har fungerat som ett fullgott alternativ till att återvända till Finland. Anhörigintervjuerna beskriver att finskspråkig äldreomsorg ofta spelar en avgörande roll för anhöriga. Medan en väl fungerande äldreomsorg ofta förmår avlasta anhöriga, gör den inte självklart det för anhöriga till äldre finländare. Pressen på dessa anhöriga kvarstår många gånger fram till dess de vet att den närstående har möjligheten att göra sig förstådd och kan ge uttryck för sin vilja. Personer med ett annat modersmål än svenska tappar ofta det svenska språket vid demenssjukdom. Samma sak gäller också vid andra sjukdomar som t.ex. stroke. Det gör att förutsättningarna att få äldreomsorg snabbt och oväntat kan förändras. En annan konsekvens är att den äldre också kan förlora förmågan att kommunicera med sina barn som inte självklart kan finska. En demenssjuk äldre finländare riskerar att hamna i en dubbelt utsatt situation i ordinärt eller särskilt boende om insatserna inte ges av finskspråkig personal. Därför behöver demenssjuka äldre finländare ägnas speciell uppmärksamhet av landsting och kommuner. Finskspråkig personal som arbetar med äldre finländare har i flera fall uppgivit att de trivs bra. Arbetet med äldre finländare kan alltså utgöra en speciell och meningsfull nisch som ger finsktalande personal ett mervärde i deras arbete. Samtidigt undviks ohållbara arbetssituationer för övriga personal där svårigheten att kommunicera hindrar det samspel mellan brukare och personal som behövs för att bedriva bra äldreomsorg. Insikten är en viktig del i diskussionen om framtidens personalförsörjning.

8 (10) Dialog med intresseorganisationer Vid möte med intresseorganisationerna framkommer att man anser att profilering av boendena är bra för att skapa en känsla av samhörighet och gemenskap utifrån intresse och behov. Man uttalar dock en farhåga i att svårigheter kan finnas vad det gäller den egentliga valmöjligheten när behovet uppkommer ganska snabbt och man då är hänvisad till de platser som finns lediga. Man anser det mycket viktigt att befintliga boenden tar tillvara den enskildes behov, önskemål och intressen för att skapa delaktighet och självbestämmande. Det bör vara möjligt att utöva individuella intressen oavsett införande av profilboende. Det är betydelsefullt med aktiviteter t.ex. kultur alla veckans dagar. Det geografiska läget, dvs. bo i den stadsdel som man gjort tidigare, bedöms av de tillfrågade i pensionärsorganisationerna alltid vara viktigast och därmed viktigare är profilen på boendet. Man föreslår kommunen att starta försöksverksamhet med profilboende i centrala Linköping för att kunna testa och utvärdera. Pensionärsorganisationerna föreslår kommun att fortsatt utreda: Vilka grupper som har intresse/behov av profilerade boenden? Tillgång till HBTQ boende kan vara aktuellt. Tillgång till boende med språkkompetens, kultur/religion inriktning etc. Man anser att kommunen bör ha dialog med muslimska föreningen, ortodoxa församlingen etc. Behovet av andra typer av boenden inte enbart särskilt boende/äldreboende som t.ex. trygghetsboende. Man anser att valmöjligheter behöver öka. Dialog med socialkontoret I dagsläget finns ingen tydlig efterfrågan hos de sökande om särskilda profiler. Flertalet av de sökande till särskilt boende anger önskemål om boende. Den faktor som anses vara den huvudsakliga vid önskemål om boende är det geografiska läget på boendet. Socialkontoret framför svårigheten med att införa en valfrihet utifrån olika profiler då det ställer krav på att det alltid finns ett antal lediga platser att välja mellan. Konkurrensutsättningsplan I motionen anges att profilboende ska inrättas i kommunal regi. Vid ställningstagande till hur upphandling ska ske är utgångspunkten konkurrensutsättningsplanen. Konkurrensutsättningsplanen 2015-2018 som äldrenämnden beslutat om säger att upphandling i konkurrens kompletteras med verksamhetsuppdrag. Beslut om upphandling i konkurrens eller verksamhetsuppdrag prövas vid varje enskilt upphandlingstillfälle med utgångspunkt från fem kriterier:

9 (10) - Verksamhetens och målgruppens känslighet inför förändringar - Behovet av kompetens hos utföraren inom alla verksamhetsområden - Möjlighet till samverkan och synergi mellan verksamheter - Geografisk spridning av de ej upphandlade boendena - Möjligheten att ge kontinuitet till framgångsexempel ÅTGÄRDSFÖRSLAG Inför inrättandet av profilboende bör man tagit ställning till syftet med att inrätta profiler. Ska syftet vara en ökad valfrihet för den enskilde, där den enskilde vid beslut om särskilt boende ska kunna välja boende med önskad profil, så förutsätter det en överkapacitet med ett antal lediga platser. Syftet med profilboende kan också vara ett sätt att erbjuda en annan kvalitén utifrån efterfrågade profiler. Profilerna utgör då mer av en guldkant för de boende. Förutom syftet med att inrätta profilboende bör man också ta ställning till vilken typ av profilboende man efterfrågar. De typer som är belysta i den här utredningen är profilboende utifrån intresseområde och profilboende utifrån målgrupp. Enligt motionen ska profilboendet inrättas i kommunal regi. I genomförd utredning har utgångspunkten varit att äldrenämndens konkurrensutsättningsplan. Utifrån den plan som är antagen bedöms det inte finnas skäl att göra bedömningen att profilboende endast ska inrättas i kommunal regi. Vid beslut om inrättande av profilboende bör profil vara en del i samtliga upphandlingar. De äldre upplevelse av trygghet i boendet och att de bor geografiskt på den plats de önskar är troligen överordnat en specifik profil på boendet. I upplevelsen av trygghet ingår dock att bli förstådd och där spelar språket och kulturen en stor roll. Det finns också många goda erfarenheter av boende med kulturell och språklig inriktning. Det bör dock finnas möjlighet att utforma omsorgen på ett sätt att den enskilde upplever sig vara förstådd utifrån språk och kultur även utan inrättande av profilboende. Vid ett inrättande av profilboende utifrån olika målgrupper tex personer med olika språk och kulturer bör det noggrant grundas i de målgrupper man tänker sig för att vara säker på att uppdelningen stämmer överens med vad som efterfrågas. Linköping kan vara i storlek för att det ska vara intressant att göra en sådan invertering. Detta bör i så fall ske som en förlängning av genomförd utredning. Den typen av uppdelning utifrån olika målgrupper kan också ge signaler om att man grupperar människor och det bör man vara uppmärksam på i planeringen av den typen av profilboende. Profiler utifrån olika intresseområden tex mat, konst, musik kan vara ett sätt att erbjuda ytterligare kvalitén i boendet. Det kan erbjuda de boende en extra dimension i boendet och bidra till en mer meningsfull vardag. Det kan också bidra till ökad kreativitet hos utförarna och ge andra möjligheter att utforma förfrågningsunderlagen. Bedömningen utifrån genomförd utredning är att det är av

10 (10) intresse att ytterligare se på möjligheterna att införa boenden med profil utifrån olika intresseområden. Utöver de positiva konsekvenser profilboende kan ha för den enskilde brukaren bör också beaktas att det kan upplevas positivt i rekryteringen av personal. Att vid rekryteringen ta hänsyn till andra kvalifikationer utöver kunskap och erfarenhet inom omvårdnad kan upplevas som stimulerande för personalen. Det kan erbjuda medarbetaren andra utvecklingsmöjligheter och göra yrket mer attraktivt. Vi står inför stort rekryteringsbehov och det är därför värt att beakta den aspekten av profilboende. Inrättande av profilboende kan även öppna möjligheten att anställa andra yrkeskategorier inom äldreomsorgen som ett komplement till omvårdnadspersonalen. Utifrån genomförd utredning föreslås att ytterligare utreda möjligheten att inrätta profilboende med inriktning mot olika intresseområden. Syftet bör då vara att genomföra upphandling utifrån andra kriterier och med ett ökat fokus på kvalitet i form av efterfrågade profiler. Utifrån ett delvis förändrat synsätt på upphandling som beskrivs i samverkansprogrammet Höjda ambitioner för Linköping 2015-2018 är en tänkbar väg att inrätta profilboende med syfte att öka kvalitén. Förslagsvis ska detta gälla boende i såväl privat som kommunal regi. JÄMSTÄLLDHET I fortsatt arbete med att utreda möjligheten att inrätta profilboende ska frågan om jämställhet noga beaktas. Detta för att säkerställa att mäns och kvinnors behov och önskemål uppmärksammas på ett likvärdigt sätt. KOMMUNLEDNINGSKONTORET 47TOMSORGSKONTORET Joakim Kärnborg Peder Ellison Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen