Resursfördelningsregler. särskilt boende i Simrishamns kommun.



Relevanta dokument
Riktlinjer vid beställning av insatser enligt HSL och SOL samt informationsöverföring

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

Villkor för att bli godkänd anordnare av särskilt boende för äldre

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Farsta vård- och omsorgsboende. Inriktning (går inte att redigera): Sjukhem

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Reviderad Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Vård och omsorg

Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas Demens och äldreboende

Vård- och omsorgsboende: Dianagården - demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Östermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress:

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

Rutin för samordnad vårdplanering

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

Rutin för beställning av delegerad/instruerad hälso- och sjukvårdsinsats samt information mellan legitimerad personal och omvårdnadspersonal.

Riktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen

Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2014 enligt följande:

Information om Torsås kommuns

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Rinkeby Äldreboende. Inriktning (går inte att redigera): Gruppboende

Riktlinjer för hälso- och sjukvård.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Bejtona. Inriktning (går inte att redigera): Demens

Vård- och omsorgsboende: Sofiagården - Somatisk/Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Södermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef:

I introduktionsprogrammet finns också information om hur Socialförvaltningen/Hemtjänsten är uppbyggd via ett organisationsschema.

Anvisningar vid resursmätningar för fastställande av ersättningsnivåer inom vård- och omsorgsboende

Vård- och omsorgsboende: Liseberg - Demens/Somatisk. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Älvsjö. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress:

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Vård- och omsorgsboende: Safirens äldreboende - Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Hässelby-Vällingby. Avtalspart/Nämnd:

Vård- och omsorgsboende: Rinkeby Äldreboende - demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS

Välkommen till. Skedvigården. Telefonnummer till avdelningen: Ditt lägenhetsnummer: Din kontaktperson : Vice kontaktperson :

Rapport Avtalsuppföljning hemtjänst LOV 2015 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Uppföljning. Lövstavägen 31

SÄRSKILT BOENDE VÅRD OCH OMSORG

Vård- och omsorgsboende: Saltsjöbadens Sjukhus. Inriktning:Korttidsvård. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista.

BAS Behov av stöd. Bedömningsinstrument för biståndshandläggare i äldreomsorgen

Uppföljande stadsdelsförvaltning: Namn på vård- och omsorgsboende: Inriktning: Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef: Hemsida: Adress: Telefon:

Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer Egenvård i Halland

Svarsjournal 4 enheter har svarat. Namn Datum

PM Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/ Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 9. Delegering - medicinskrättslig.

Eget val inom hemtjänsten

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13

KODLISTA SMITH (gäller från och med )

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering

Verksamhetsuppföljning Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Lathund för dokumentation i Treserva

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Patientsäkerhetsberättelse

SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR. Hemtjänst. Biståndshandläggning och insatser från hemtjänsten

Särskilt boende för äldre i Strängnäs kommun. Från ansökan till inflyttning Gäller från och med

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun

Riktlinjer äldreomsorg

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård

Instruktion för Genomförandeplan inom hemtjänst

Bo Gunnar Åkesson (M) Gunnel Johansson (S) Ingemar Steneteg (C)

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell

Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende

Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt Socialtjänstlagen, inom äldreomsorgen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för

Uppföljning av ramavtal om enstaka platser samt stadens vård- och omsorgsboende för äldre

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Linden omsorg AB, Rubinen vård- och omsorgsboende- verksamhetsuppföljning den 25 maj 2008

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén

LifeCareMobil förtydligande kring insatser, ersättning och debitering gäller from

Berörd verksamhet Vård och Omsorg. Antagande organ, datum Vård- och omsorgsnämnden

Manual till Genomförandeplan

Patientsäkerhetsberättelse

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Innehållsförteckning. 1 Uppföljning... 3

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården.

Riktlinjer och rutiner för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Ekehöjden - Demens - VoB 2015

Riktlinje för delegering av medicinska och rehabiliterande arbetsuppgifter

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad Äldreomsorgsnämnden 100

Mäta effekten av genomförandeplanen

enskild barnomsorg Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för Förskola Fritidshem - Pedagogisk omsorg Upprättad:

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Uppdrag och kvalitetskrav hemtjänst inom Region Gotland

för äldre i Karlskrona

Socialnämnden Budget med plan för

Transkript:

Resursfördelningsregler särskilt boende i Simrishamns kommun. Beslut 2012-11-20 Reviderad 2014-03-21

REGLER RESURSFÖRDELNINGSSYSTEM SÄRSKILT BOENDE 1 Allmänt Detta dokument reglerar resursfördelning för särskilt boende inom Simrishamns kommun. Vad gäller särskilt boende fråntas denna verksamhet från och med 1 januari 2013 från tidigare resursfördelningsdokument. Emellertid gäller fortfarande resursfördelning vad gäller ordinärt boende enligt tidigare resursfördelningsdokument. Resursfördelning omfattar alla kommunens särskilda boenden. Undantag görs endast då det särskilda boendet har blivit utlagt på entreprenad efter tidigare förutsättningar. Dock ska framtida entreprenader följa denna resursfördelningsmodell. 1.1 Registrering vid beställning Handläggarenheten och HSL-enheten registrerar behovsbedömningarna i resursfördelningsmodulen i verksamhetssystemet i samband med inflyttning. Ändringar i blanketten kan göras vid årlig uppföljning samt när enhetschefen meddelar att bestående förändring av insatser har skett. 1.2 Endast behov av trygghet Brukare med beslut om särskilt boende endast med bedömt behov av trygghet ingår inte i resursfördelningssystemet nedan. Tillsammans med detta beslut följer en ersättning som ska rymma omsorgsgarantier och de grundläggande insatserna enligt nedan. 1.3 Omsorgsgarantier Omsorgsgarantierna ingår i basnivån och ska utföras inom de resurser som resursfördelning ger utrymme för. 1.4 Resursfördelningsprincip Resursfördelningssystemet utgår från en basnivå som ger resurser till den vård- och omsorgsnivå som är grundläggande för att en person ska kunna få insatsen särskilt boende. Utöver trygghetsbeslut och basnivån finns ytterligare tre nivåer för att ersätta de behov av insatser som finns utöver basbehovet.

1.5 Fördelning av lägenhet Lägenhetsfördelning sker utifrån aktuella behov. Omsorgshandläggaren lämnar erbjudande om placering där hänsyn tas utifrån brukarens önskemål om det är möjligt. Brukaren har rätt att byta boende. 1.6 Erbjudande om placering Anordnaren ska meddela Beställaravdelningen när det finns en ledig plats. Omsorgshandläggaren meddelar prioriterad person att det finns en ledig plats. Från den dag brukaren har fått möjlighet att se lägenheten har hon eller han fem vardagar på sig att tacka ja eller nej. Vid platsbrist erbjuds plats i första hand till den som har störst omvårdnadsbehov, svår social situation, är utskrivningsklar från sjukhus eller uppehåller en korttidsplats. Dessa kriterier är inte inbördes rangordnade, utan det sker en individuell bedömning av Beställaravdelningen i varje enskilt fall. Om det finns en plats, och mer än en person som har samma behov, ska beslutsdatum styra vem som får erbjudande om platsen. 1.7 Registrering av inflyttning Anordnaren ska omgående registrera verkställighetsdatum för beslutet av särskilt boende i verksamhetssystemet. Brukarens hyreskontrakt sparas vid enheterna. 1.8 Inflyttning I samband med biståndsbeslut om särskilt boende gör omsorgshandläggaren en preliminär behovsbedömning. Resultatet av behovsbedömningen ligger till grund för inplacering i en resursnivå. För att fastställa resursnivån görs en ny behovsbedömning av omsorgshandläggaren cirka fem till sju veckor efter inflyttning. Resursnivån kan vid detta tillfälle ändras eller förbli lika. Bedömningen görs tillsammans med den enskilde och kontaktpersonal/enhetschef. Är inte behovsbedömningen gjord vid inflyttning utgår högsta checknivån, tills dess att bedömningen är utförd. 1.9 Förändringar Anordnare kan hos Beställaravdelningen påkalla en ombedömning vid väsentligt förändrat vårdbehov, som beräknas bestå minst tre månader. Tillfälliga förändringar samt vård i livets slutskede leder i sig inte till ändring av ersättningen. Ny uppföljning av behoven ska göras inom en månad. Det förändrade vård- och omsorgsbehovet ska dokumenteras i journalen och genomförandeplanen/ omvårdnadsdokumentation. Under förutsättning att ombedömningen leder till ändrad resursnivå, gäller nytt dygnspris från den dag anordnaren anmält det förändrade vårdbehovet. 1.10 Utbetalning av ersättning Ersättningen betalas fr.o.m. verkställighetsdag och utbetalas därefter den femte vardagen i varje månad för de personer som innehar kontrakt. Justering av utbetalning med hänsyn till förändringar som skett

under månaden sker påföljande månad. Vid sjukhusbesök/avflyttning/dödsfall lämnas ersättning under en period av 14 dagar med basersättning det vill säga nivå B. Sker inflyttning under dessa 14 dagar utgår dubbel ersättning. Retroaktiva ersättningar samt ersättning utöver ovanstående utbetalas inte. 2 SoL-insatser 2.1 Grundläggande insatser För samtliga brukare på ett särskilt boende oberoende av insatsbehov ingår följande förutom omsorgsgarantierna: * ledsagning * tvätt * städning * lokalvård av gemensamma utrymmen * social stimulans 2.2 Resursfördelningsmodellen I resursfördelningsmodellen utgör SoL-insatserna 80 procent av ersättningen. För att utvärdera vilket behov som brukaren har går omsorgshandläggaren igenom nedanstående behovsområden med följande viktning för SoL: 1. Allmänna uppgifter & krav 10% Beskrivning: Brukaren kan genomföra dagliga rutiner genom enkla eller sammansatta handlingar för att planera, hantera och fullfölja vad de dagliga rutinerna kräver såsom att beräkna tid och göra upp planer för olika aktiviteter under dagen utifrån sin egen aktivitetsnivå. 2. Mellanmänskliga interaktioner och relationer 25% Beskrivning: Brukaren kan genomföra de handlingar och uppgifter som behövs för grundläggande och sammansatta interaktioner med människor i ett socialt sammanhang. 3. Känsla av trygghet 30% Beskrivning: Brukaren upplever en känsla/upplevelse av trygghet i olika situationer 4. Förflyttning 15% Beskrivning: Brukaren kan ändra kroppsställning, förflytta sig från en plats till en annan både inom och utomhus, ligga, sitta och böja sig. 5. Personlig vård 20% Beskrivning: Brukaren kan tvätta och torka sig, sköta toalettbehov, klä sig, äta och dricka och sköta sin egen hälsa. Varje behovsområde bedöms utifrån graderingen B, 1 eller 2. Under varje rubrik definieras vad som är basnivå och vad som krävs för att nå upp till nivå 1 och 2.

2.1.1 Allmänna uppgifter & krav Brukaren har en uppfattning om och kan fullfölja dagliga rutiner (vid fysiska begränsningar med stöd). Brukaren har en begränsad uppfattning om de dagliga rutinerna. 1. Påminnelse räcker. 2. Omfattande vägledning med motivation och visning. 2.1.2 Mellanmänskliga interaktioner och relationer Brukaren kan själv skapa och bibehålla sociala relationer eller välja att avstå. Tar egna initiativ till interaktion med människor i ett socialt sammanhang. Brukaren vill men kan inte ta egna initiativ till sociala relationer och/eller behöver stöd för att motverka passivitet. Brukaren har behov av enskild social stimulans för att bryta social isolering. 1. Brukaren behöver viss motivation för att ta initiativ till interaktion. Behöver visst stöd i sociala sammanhang. 2. Brukaren behöver alltid stöd för att klara sociala sammanhang, tex personer med utåtagerande beteende eller passivitet. 2.1.3 Känsla av trygghet Brukaren har behov av att personal finns tillgänglig för eventuellt stöd och hjälp. Brukaren tar eget initiativ och larmar vid behov. Brukaren har ett stort behov av att personal finns tillgänglig för stöd och hjälp. Brukaren larmar frekvent alternativt kan inte brukaren själv larma utan personal måste regelbundet titta till brukaren. 1. Brukaren behöver extra tillsyn då personen inte själv kan larma. Finns ingen uppenbar risk. 2. Ständig tillsyn. Fara för sig själv eller andra. Larmar/påkallar uppmärksamhet frekvent. 2.1.4 Förflyttning

Brukaren behöver stöd vid förflyttning av en personal, tex med rullator/gåstol. Brukaren kan själv vända sig i sängen. Brukaren har stora svårigheter att bibehålla stående ställning vid förflyttning och har stora svårigheter att ändra grundläggande kroppsställningar såsom resa sig ur stol eller lägga sig på en säng. 1. Brukaren kan till viss del delta i förflyttningen, kan stödja på benen. 2. Brukaren kan inte delta i förflyttningen, liftas. 2.1.5 Personlig vård Brukaren kan behöva hjälp med hygien, dusch, tand- och munvård, rakning, hårvård och nagelvård. Brukaren kan behöva påminnas om byte av inkontinenshjälpmedel/toalettbesök. Brukaren kan behöva hjälp med påklädnad/avklädnad. Brukaren kan själv äta och dricka. Brukaren behöver hjälp att byta inkontinenshjälpmedel/sköta toalettbesök. Brukaren behöver hjälp för att äta och dricka. 1. Brukaren behöver hjälp med byte av inkontinenshjälpmedel/toalettbesök eller med att äta och dricka (behöver inte egen personal vid måltider). 2. Brukaren behöver hjälp med byte av inkontinenshjälpmedel/toalettbesök och att äta och dricka. Att behöva hjälp med att äta och dricka innebär att det kan behövas antingen fysisk eller kognitiv hjälp. 2.2 Ingår i ersättning Resursfördelningen ersätter alla enhetens kostnader såsom personalkostnader och drift inklusive alla livsmedelkostnader, hyror och administration. 2.3 Nattbemanning Ersättning för nattbemanningen ersätts via resursfördelningssystemet. Nattbemanningen på de särskilda boenden exkl korttid är: Borrby 2 Skillinge 3 Hammenhög 3 Gärsnäs 2 Skönadal 3 Lillevång 3 Kivik 2 St Olof 2

3 Sammanviktning av SoL bedömningarna De sammanviktade bedömningarna fördelas enligt nivåerna nedan: T = Enbart trygghetsbeslut B = 0,0 0-0,10 1 = 0,11-0,50 2 = 0,50-1,50 3 = 1,51-2,00 4 HSL-INSATSER I resursfördelningsmodellen utgör HSL-insatserna 20 procent av ersättningen. HSL-insatser delegeras av sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeuter. Insatserna ska styrkas i omvårdnadsdokumentation och/eller hälso- och sjukvårdsjournalen. Vid delegering ska den delegerande personalen placera in patienten i rätt nivå i verksamhetssystemet enligt nedan. HSL-insatser är indelade i basnivå, nivå 1 och nivå 2. Vad som ingår i de olika nivåerna framgår nedan. 4.1 Nivå Bas I basnivån ingår de mest frekventa HSL-insatser vid särskilt boende. De kan t.ex. vara läkemedelshantering, lättare tillfällig sårbehandling inkl sårbehandling ordinerad av sjuksköterska, förebyggande av trycksår, vidbehovsläkemedel, ögondroppar, byte av stomipåsar/kad-påsar, hjälp med egeninköpt stödstrumpa. I basnivån ingår också att personalen ska t.ex. ha ett vardagsrehabiliterande synsätt, tex gå från lägenhet till gemensamt kök, upprätthålla reglerna kring nattfastan och uppmärksamma behov av extra näring, medverka vid riskbedömningar av typ Senior alert. 4.2 Nivå 1 I nivå 1 ingår HSL-insatser av typen insulingivning, inhalationsbehandling, ordinerad andningsgymnastik, återkommande blodprovstagning som ex. vid blodförtunnande läkemedel, byte av läkemedelsplåster, ordinerad stödstrumpa, ordinerad benlindning, hygienskötsel i samband med suprapubiskateter samt träning med särskild instruktion av sjukgymnast/arbetsterapeut. 4.3 Nivå 2 I nivå 2 ingår HSL-insatser av typen syrgasbehandling, sår/övrig behandling som kräver ordination/ uppföljning av läkare, sondmat, skötsel kring tracheal kanyl, byte av innerförband stomi, TENS, träning tippbräda, ordinerad nackkrage, byte av KAD samt RIKning.