Elevhälsa Hallandsgemensam granskning

Revisionsrapport Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Halmstads kommun Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Linda Gustafsson Bo Thörn, certifierad kommunal revisor December 2012

Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund, revisionsfråga och metod... 3 Bakgrund... 3 Revisionsfråga och revisionskriterier... 4 Metod och genomförande... 5 Stärkt skydd för barn och unga... 6 Granskningsresultat... 7 Mål och uppdrag... 7 Grundskola... 7 Gymnasieskola... 7 Elevhälsans kompetenser och resurser... 7 Grundskola... 7 Gymnasieskola... 8 Arbetsformer i elevhälsan och intern samverkan... 9 Grundskola... 9 Gymnasieskola... 10 Extern samverkan... 11 Grundskola... 11 Gymnasieskola... 11 Socialtjänstens beskrivning av samverkan med elevhälsan... 12 Analys och revisionell bedömning... 13 1 av 13

Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har uppdragit åt att genomföra en granskning av elevhälsan i grund- och gymnasieskolan. Granskningen är en del av en Hallandsgemensam revision som görs i samarbete med Kungsbacka, Varbergs, Hylte och Laholms kommuner samt Region i Halland. Denna rapport redovisar resultatet för Halmstads kommun. Revisionsfrågan för denna granskning har varit: Finns i kommunen en ändamålsenlig styrning av elevhälsan och förutsättningar för att kunna bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag? Inom ramen för granskningen har även samverkansfrågor belysts i syfte att bedöma formerna för samverkan med externa aktörer i kommunen respektive regionen. Samverkan beskrivs och analyseras närmare i särskild rapport kallad Elevhälsa Halland. Vår bedömning är att det ännu inte finns en ändamålsenlig styrning av elevhälsan i Halmstads kommun. Dock bedömer vi att operativa elevhälsoarbetet i de kommunala grundskolorna och gymnasieskolorna till övervägande del ger förutsättningar att bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag. Vår bedömning baseras på att elevhälsan både i grundskolan och gymnasieskolan saknar ett tydligt uppdrag som beskriver mål/uppgifter samt ansvarsfördelning. Vidare saknas uppföljning på verksamhetsnivå. Det finns i huvudsak tillgång till elevhälsoverksamhet med kompetenser och insatser som motsvarar skollagens krav. Tillgång till skolpsykolog för individinsatser är dock begränsad. Det finns arbetsformer som stimulerar samverkan mellan elevhälsa och pedagogiska insatser. Följande förbättringsområden har noterats: På operativ nivå saknas kännedom om förvaltningsledningens övergripande mål för verksamheten. Elevhälsan har behov av ett tydligt uppdrag som klargör mål, ansvarsfördelning och prioritering. Elevhälsan behöver hitta former för att arbeta systematiskt med det förebyggande långsiktiga arbetet. Samverkan mellan elevhälsa kontra Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänst behöver utvecklas och förbättras. Det samverkansavtal som finns är i behov av revidering då det inte är förankrat i verksamheterna. Även samarbetet med primärvården kan utvecklas. Samverkan med UPM (ungdomspsykiatrimottagning) för unga vuxna mellan 16-25 år fungerar dock väl. Elevhälsan behöver hitta fungerande former och rutiner för uppföljning av elevhälsoarbetet. Uppföljning på individnivå förekommer men uppföljning avseende övergripande och långsiktigt elevhälsoarbete behöver utvecklas. 2 av 13

Bakgrund, revisionsfråga och metod Revisorerna i Halmstads kommun har gett i uppdrag att genomföra en granskning av elevhälsan. Granskningen görs i samarbete med Kungsbacka, Varbergs, Hylte och Laholms kommuner samt Region Halland. Denna del redovisar granskningsresultatet för Halmstads kommun. Respektive revision har genomfört granskningen i de delar som direkt berör den egna organisationen. För att få ett jämförande perspektiv i granskningen och en övergripande bild av samverkan görs en analys ur detta perspektiv gemensamt vilken sammanfattas i en särskild rapport kallad Elevhälsa Halland. Bakgrund Den nya skollagen anger aktuella bestämmelser som tillämpas från den första juli 2011. Nyheterna och skillnaderna gentemot föregående lagtext handlar främst om att: - elevhälsa blir ett nytt begrepp i skollagen - elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blir tydligare - elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser - alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens - nya sekretessbestämmelser föreligger Skolan ska se till att eleverna har en god miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsan skall vara verksam med mer generellt orienterade uppgifter beträffande elevernas arbetsmiljö, exempelvis skolans värdegrund, arbete mot kränkande behandling, undervisning om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. En avsikt med bestämmelserna har varit att stimulera samverkan mellan den särskilda elevvården (kurator och psykolog), skolhälsovården och de specialpedagogiska insatserna. Elevhälsan ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling. Även om elevhälsans tyngdpunkt främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande, ska det även vara möjligt för eleverna att erhålla begränsade sjukvårdsinsatser. Huvudmannen avgör bemanningens storlek och vilken sakkunskap som behövs utifrån lokala behov och premisser. 3 av 13

De nya bestämmelserna innebär att kommunerna måste anpassa sig så att verksamheten uppfyller angivna krav. Kommunerna måste skapa förutsättningar i termer av ekonomi, personal och organisation, och i sådana förändringsprocesser finns det risk för att de planerade insatserna inte exakt överensstämmer med de senare faktiska behoven. Revisionsfråga och revisionskriterier Finns i kommunen/regionen en ändamålsenlig styrning av elevhälsan och förutsättningar för att kunna bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag? Förutsättningar ovan innefattar främst styrningsmässiga, organisatoriska, personella och ekonomiska aspekter. Revisionskriterier - Elevhälsan har ett uppdrag som beskriver mål/uppgifter samt ansvarsfördelning. - Varje elev i förskoleklasserna, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har tillgång* till elevhälsoverksamhet. - Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. - Elevhälsoverksamheten har tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. - Varje elev i grundskolan och grundsärskolan erbjuds minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. - Varje elev i grundskolan och grundsärskolan erbjuds dessutom andra begränsade hälsokontroller (syn, hörsel etc). - Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan erbjuds minst en allmän hälsokontroll. - Varje elev (i ovan nämnda skolformer) kan vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. - Arbetsformerna i elevhälsan orienteras mot elevernas arbetsmiljö med uppgifter som rör exempelvis skolans värdegrund, arbete mot kränkande behandling, undervisning om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. - Arbetsformerna stimulerar samverkan mellan den särskilda elevvården (kurator och psykolog), skolhälsovården och de specialpedagogiska insatserna samt vid behov externt med regionens sjukvård och kommunens socialtjänst. 4 av 13

Kommentar: Begreppet tillgång till är valt för att vara anpassat till olika skolors förutsättningar. Av skollagens förarbete framgår att man inte anser det vara rimligt att det på små skolor ständigt ska finnas till hands en skolläkare, kurator eller någon annan av de nämnda yrkeskategorierna. Inom ramen för granskningen har även samverkansfrågor belysts i syfte att bedöma formerna för samverkan med externa aktörer i kommunen respektive regionen Metod och genomförande Intervjuer har genomförts av rektor och elevhälsoteam för en gymnasieskola och tre grundskolor. Vidare har enhetschef för mottagningsenheten vid socialtjänstens barn- och ungdomsverksamhet intervjuats som en del i att belysa samverkan med aktörer utanför skolan. Dokumentation i form av styrdokument ex. mål, uppdrag har studerats. Samverkan med primärvård och barn- och ungdomspsykiatrin belyses mer i den sammanfattade rapporten Elevhälsa Halland. Avgränsning Föreliggande granskning belyser inte: - andra verksamheter som också bidrar till elevers hälsoutveckling (exempelvis vårdtjänster i socialnämnder) - hälsofrämjande insatser från lärare och pedagogisk operativ personal - elevhälsans resultat och effekter på eleverna eller vårdnadshavarnas upplevda nöjdhet med verksamheten Lärarnas bidrag är således inte direkt föremål för aktuell granskning, dock är det relevant att undersöka hur samverkan sker mellan elevhälsan och pedagogisk personal, vilket rektorn har ansvar för. Ett bra samarbete skapar goda förutsättningar för elevhälsan, vilket är huvudfrågan i föreliggande revisionsprojekt. 5 av 13

Stärkt skydd för barn och unga I december 2007 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna om skydd för barn och unga i SoL och LVU. Den 1/7 2009 överlämnades betänkandet Lag om stöd för barn och unga (LBU, Regeringens proposition 2012/13:10) för att sedan remissbehandlas. Den 22/11 2012 antogs propositionen i sin helhet vilket innebär ändringar i SOL, LVU och offentlighets- och sekretesslagen. Lagförslagen träder i kraft den 1/1 2013. Lagförslagen innebär bl.a. att socialnämnden, då det är lämpligt, bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan ett möte då det föreligger anmälningsplikt. Då en anmälan ofta kommer från skolan/ elevhälsan innebär detta större möjlighet för representant från skolan/ elevhälsan att närvara vid ett första möte med socialtjänsten. Vidare får socialnämnden möjlighet att informera den som har gjort anmälan, t.ex. skolan/ elevhälsan, om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte bedöms vara olämpligt. Bestämmelsen innebär ökade möjlighet till kommunikation mellan socialtjänst och externa parter som t.ex. skola/ elevhälsa. Förändringarna bedöms i förlängningen kunna medföra positiva effekter avseende samverkan mellan skola/ elevhälsa och socialtjänst. 6 av 13

Granskningsresultat Mål och uppdrag Grundskola Rektorerna på grundskolorna uppger att det inte finns kommunala mål eller uppdrag som är riktade särskilt till elevhälsan. Några av nämndens verksamhetsmål berör skolhälsans arbete ex. mål 12, anger att förekomsten av psykisk ohälsa bland barn ska minska. Utgångspunkten är skollagen. Vid en av skolorna i granskningen har elevhälsoverksamheten tagit fram en s.k. Elevhälsoplan med syfte att förtydliga elevhälsans arbete och ansvar. Samtliga intervjuade medarbetare inom den kommunala elevhälsan uppger att de i huvudsak arbetar efter de mål som finns angivna i skollagen samt elevhälsoplanen där sådan finns. På samtliga skolor som ingått i granskningen finns en s.k. Likabehandlingsplan som behandlar skolans arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Gymnasieskola Rektor, som är samordnare för elevhälsan inom kommunens gymnasieskolor, uppger att framförallt utgår uppdraget från det den nya skollagen från 2011 anger om elevhälsan. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har inte angett några specifika uppdrag till elevhälsan. I nämndens verksamhetsplan för 2011-2013 anges inga mål som direkt är riktade till elevhälsan. Det finns verksamhetsmål som indirekt berör elevhälsan, till exempel hälsa och långsiktiga och goda förutsättningar. I det systematiska kvalitetsarbetet framgår uppföljningar och ett elevhälsobokslut. Under våren nästa år kommer man att ta fram elevhälsotal, en summering av elevhälsosamtalen. Medarbetarna i elevhälsan uppger att de i huvudsak arbetar efter de mål som finns angivna i skollagen. Varje enhet har en likabehandlingsplan, vilken också är en del av elevhälsans arbete. Uppföljningar i övrigt görs vid verksamhetsträffar. Dessa är ett forum inom ramen för samverkansavtalet och där samordnande rektor träffar medarbetare från elevhälsan. Elevhälsans kompetenser och resurser Grundskola Skolorna får en budget tilldelad som ska inrymma elevhälsa undantaget resurser för psykolog, logopeder och viss annan specialpersonal som finns förvaltningsgemensamt inom Kärnhuset. Varje rektor kan fördela dessa efter de behov som finns. I alla de skolor som ingått i granskningen har eleverna tillgång till lagstadgade funktioner i form av kurator, skolsköterska, personal med specialpedagogisk kompetens, skol- 7 av 13

läkare och psykolog. Några av rektorerna uppger att de tycker att resurserna är relativt begränsade och främst vad gäller specialpedagoger. Vid vaccinationer lånar skolorna resurser sinsemellan. På en skola (Hallägraskolan) finns inte specialpedagogisk kompetens representerad i elevhälsoteamet, dock finns funktionen på skolan. För grundskolorna i Halmstad kommun finns tillgång till psykolog genom det s.k. Kärnhuset. Kärnhuset arbetar främst med konsultation och fortbildning riktad mot skolpersonal. De genomför även vissa typer av utredningar. Då en elev är i behov av individuellt stöd i form av psykologkontakt hänvisas de som regel till vårdcentral eller BUP. Elevhälsoteamen på grundskolorna menar att det hade varit önskvärt om Kärnhusets psykologer arbetade mer individbaserat då de ser ett ökade behov för denna typ av insats bland eleverna. Via Kärnhuset kan även logopedresurs användas. Elevhälsoteamen uppger att deras förutsättningar i termer av ekonomi generellt är goda, de nekas sällan inköp som anses vara nödvändiga för verksamheten. På några skolor framhålls dock att det inte finns möjlighet till fortbildning med anledning av ekonomisk resursbrist. Samtliga elevhälsoteam på de kommunala skolorna framhåller att det förebyggande arbetet blir eftersatt då det saknas resurser i termer av bemanning för att arbeta med detta i någon högre utsträckning. Samtliga elevhälsoteam gör dock punktinsatser avseende det förebyggande arbetet. Gymnasieskola Inom elevhälsan finns samtliga kategorier som skollagen kräver. I elevhälsoteamet på skolan ingår skolsköterskor, kuratorer och personal med specialpedagogisk kompetens. Dessa fördelar de olika programmen mellan sig och deltar på elevhälsogenomgångar. Skolan har en budget för skolpsykolog som motsvarar 40 procent av en tjänst. Det har visat sig svårt att rekrytera psykolog till en så liten tjänst varför skolan köper in tjänsten. Psykologen gör utredningar om mottagning i särskolan, har handledning till personal men inte individuella elevkontakter eller behandlig. Skolläkaren remitterar till BUP eller till psykiatrin. Skolläkare finns på 50 procent för samtliga gymnasieskolor. Enligt nämndens krav på besparingar låg tidigare ett förslag att minska tjänster i gruppen skolsköterskor och kuratorer med 1,5 tjänst från och med höstterminen 2013. Visserligen minskar elevunderlaget men gymnasieskolan får fler elever som får gå språkintroduktion och fler elever i gymnasiesärskolan. Förslaget har i nuläget lagts på is. Medarbetare inom elevhälsan uppger att det inte hade klarat att hålla samma kvalité i elevhälsoarbetet om antalet tjänster hade minskats. Gymnasieskolorna i Halmstads kommun har ambitionen att arbeta mer förebyggande men har inte resurser till det. Man försöker att titta över organisation och 8 av 13

struktur och då ta med mentor, arbetslag, rektor och elevhälsan. Elevhälsoteamet som intervjuats framhåller att det förebyggande arbetet blir eftersatt då det saknas resurser i termer av bemanning för att arbeta med detta i någon högre utsträckning men man gör dock punktinsatser på området. På gymnasieskolorna i Halmstad är det mellan 600 och 700 elever på en heltids skolsköterska (rekommendation från sjuksköterskornas fackförbund är 400 per skolsköterska). Elevhälsoteamen uppger att deras förutsättningar i termer av bemanning fungerar relativt väl avseende elevhälsoarbete på individnivå men att bemanningen avseende personal med speciallärarfunktion är bristfällig. Arbetsformer i elevhälsan och intern samverkan Grundskola Generellt upplevs att det är bra att elevhälsopersonal är organiserad på samma sätt som övrig skolpersonal. Det ger närhet och underlättar samarbete. Någon skola framhåller att det vore bra om Kärnhusets personal fanns mer ute på skolorna. I alla de skolor som ingått i granskningen har elevhälsan regelbundna möten, som minst 1 ggr per månad, vissa varje vecka. Det uppges genomgående att dessa möten framförallt har fokus på enskilda elever liksom åtgärder och uppföljning på individnivå. Elevhälsoteamen uppger genomgående att övergripande arbete, t.ex. förebyggande åtgärder, är eftersatt med anledning av tidsbrist. Samtliga intervjuade medarbetare menar att elevhälsoarbetet på individnivå prioriteras framför mer långsiktiga åtgärder. På några av skolorna som ingått i granskningen genomförs brukarenkäter. Dessa enkäter har fokus på elevernas allmänna trivsel och upplevelse av sin situation. Det genomförs inga direkta mätningar kopplade till elevhälsans arbetsformer eller dess effekter. Elevhälsoteamen uppger genomgående att samarbetet med den pedagogiska personalen fungerar bra. Samtliga elevhälsoteam har möjlighet att närvara vid arbetslagsträffar med pedagogisk personal. Specialpedagogerna ses som länken mellan elevhälsoteam och lärare. Någon skola framhåller att handläggningstiden för utredning av Kärnhusets logopeder är lång och att man ofta väntar för länge innan utredning görs. Samtliga intervjuade medarbetare inom den kommunala elevhälsan uppger att ansvarsfördelningen mellan de olika funktionerna i teamen inte är helt tydlig. Trots detta uppger samtliga team att det interna samarbetet och kommunikationen fungerar bra. Samtliga team framhåller att de arbetar över gränserna, ibland är t.ex. en skolsköterska bättre skickad att utföra skolkuratorns arbete och vice versa. 9 av 13

Elevhälsoteamen uppger att den närmsta ledningen i form av rektor/er/ fungerar väl. De menar att rektor/er/ ser elevhälsoarbetet som en värdefull funktion på skolan. Samtliga team uppger att de saknar kontakt med förvaltningsledning och att de inte har kännedom om förvaltningsledningens övergripande mål för verksamheten. Gymnasieskola Arbetet sker bland annat i: Elevhälsogenomgångar, rektorerna håller i detta. Arbetslagen ingår och specialpedagoger, behandlar till exempel ärenden när elever inte har fullständiga betyg Elevhälsomöten (EHM) där ingår fler personalkategorier och ibland även föräldrar Kuratorer och skolsköterskor finns på skolan, respektive rektor är närmast arbetsledare. Personalen tycker att det är bra med en gemensam organisation och en gemensam chef, bland annat har det kollegiala utbytet ökat. Tillgängligheten för eleverna är relativt hög. Kurator och skolsköterska har öppen mottagning ett par timmar per dag. De är också ute i verksamheten varje dag, bland annat tar elevhälsosamtalen mycket tid. Gymnasieskolorna förberedde sig tidigt till förändringarna i skollagen, till exempel att man ändrade namnet från elevvård till elevhälsa. Det var känt sedan att förändringar skulle komma. Elevgenomgångarna kan utgöra en länk mellan pedagogisk personal och elevhälsan. Väl fungerande team på skolan är viktiga. Sannarpsgymnasiet har ett program som man kallar livskunskap. Detta innebär att elevhälsans personal pratar med eleverna om stress, droger, likabehandling, relationer mm. Elevhälsoteamet saknar kontakt med förvaltningsledning och att de inte har kännedom om att det finns övergripande mål för elevhälsoverksamheten. Medarbetarna i gymnasiets elevhälsa framhåller att det interna samarbetet fungerar mycket väl, både inom teamet liksom med pedagogisk personal och rektor. Elevhälsoteamet har möte med arbetslag och ansvarig rektor en gång i månaden, i samband med dessa möten har även elevhälsan genomgång av individärenden. Teamet framhåller att elevhälsoarbetet på individbasis prioriteras, detta innebär att det långsiktiga, förebyggande arbetet till viss del blir eftersatt. Elevhälsoteamet uppger att ansvarsfördelningen mellan de olika funktionerna i teamet inte är helt tydlig. Trots detta uppger medarbetarna att det interna samarbetet fungerar väl då de har daglig dialog och kommunikation med varandra. 10 av 13

Extern samverkan Grundskola Elevhälsoteamen på grundskolor som ingått i granskningen uppger att samarbetet med både BUP och socialtjänst fungerar relativt dåligt. De upplever att BUP är överbelastade och försöker hålla emot intag av nya ärenden genom att hänvisa till första linjen, d.v.s. vårdcentraler. Elevhälsoteamen menar generellt att samarbetet med vårdcentraler fungerar bra då det handlar om somatisk vård, de upplever dock att vårdcentralerna saknar kompetens och inte vill ta emot barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa. Avseende samverkan med socialtjänsten upplever elevhälsoteamen att informationen mellan enheterna fungerar dåligt, handläggarna hänvisar t.ex. ofta till sekretess. Elevhälsoteamen har inga formaliserade utbyten med BUP, socialtjänst eller vårdcentraler. De har inte kännedom om styrdokument avseende samverkan. Vid någon skola uppges att det finns ett bra samarbete med polisen. Någon uppger att det inte verkar som om socialtjänst och BUP vill samarbeta. Gymnasieskola Elevhälsoteam på gymnasienivå har en mer positiv bild av samverkan med externa aktörer som t.ex. BUP, socialtjänst och vårdcentraler. De saknar dock styrdokument för samverkan. Medarbetare på gymnasienivå uppger att de sällan har samverkan med vårdcentraler, de upplever dock att samverkan fungerar relativt väl i de ärenden där vårdcentraler varit inblandade. Det framförs dock att gymnasieskolan även vill kunna hänvisa elever till vårdcentraler för lätt psykisk ohälsa. Denna kompetens upplever skolorna inte finns på vårdcentralerna. Medarbetare på gymnasienivå menar vidare att samarbetet med BUP och andra enheter inom Region Halland som t.ex. Ätstörningskliniken fungerar väl. Det framförs dock viss kritik kring långa väntetider och utredningar inom BUP liksom vissa oklarheter kring vilka elevärenden BUP tar emot. Medarbetarna upplever att samverkan med UPM (ungdomspsykiatrimottagningen) fungerar mycket bra. UPM vänder sig till unga vuxna mellan 16-25 år med nedstämdhet, oro, ångest och andra typer av psykiska besvär. UPM erbjuder behandling vid 10-12 tillfällen i form av samtalsbehandling, rådgivning eller medicinska insatser. Om den unge är i behov av långvarig behandling slussas denne vidare till aktuell enhet. 11 av 13

Socialtjänstens beskrivning av samverkan med elevhälsan Socialtjänsten framhåller att det finns en allmän hållning avseende att samverka med skola/ elevhälsa så långt det är möjligt. Det saknas dock kännedom avseende styrdokument för samverkan. Socialtjänsten framhåller att samverkan och kommunikation i individärenden generellt sett fungerar bra. Socialtjänsten försöker att involvera elevhälsan i den mån det är möjligt. I vissa ärenden kan det uppstå diskussion kring rollfördelning mellan elevhälsa och handläggare, t.ex. avseende stödjande insatser på individnivå. Socialtjänsten framhåller att de har gjort en tydlig satsning på nätverksträffar i individärenden vilket i de flesta fall involverar elevhälsan. Socialtjänsten uppger vidare att återkoppling mellan socialtjänst och elevhälsa ibland blir eftersatt med anledning av handläggarnas ärendetyngd. 12 av 13

Analys och revisionell bedömning Revisionsfrågan för denna granskning har varit: Finns i kommunen en ändamålsenlig styrning av elevhälsan och förutsättningar för att kunna bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag? Inom ramen för granskningen har även samverkansfrågor belysts i syfte att bedöma formerna för samverkan med externa aktörer i kommunen respektive regionen. Samverkan beskrivs och analyseras närmare i särskild rapport kallad Elevhälsa Halland. Vår bedömning är att det ännu inte finns en ändamålsenlig styrning av elevhälsan. Dock bedömer vi att operativa elevhälsoarbetet i de kommunala grundskolorna och gymnasieskolorna till övervägande del ger förutsättningar att bedriva elevhälsoverksamhet i enlighet med gällande skollag. Vår bedömning baseras på att elevhälsan både i grundskolan och gymnasieskolan saknar ett tydligt uppdrag som beskriver mål/uppgifter samt ansvarsfördelning. Vidare saknas övergripande uppföljning av verksamheten. Det finns i huvudsak tillgång till elevhälsoverksamhet med kompetenser och insatser som motsvarar skollagens krav. Tillgång till skolpsykolog för individinsatser är dock begränsad. Det finns arbetsformer som stimulerar samverkan mellan elevhälsa och pedagogiska insatser. Följande förbättringsområden har noterats: På operativ nivå saknas kännedom om förvaltningsledningens övergripande mål för verksamheten. Elevhälsan har behov av ett tydligt uppdrag som klargör mål, ansvarsfördelning och prioritering. Elevhälsan behöver hitta former för att arbeta systematiskt med det förebyggande långsiktiga arbetet. Samverkan mellan elevhälsa kontra Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänst behöver utvecklas och förbättras. Det samverkansavtal som finns är i behov av revidering då det inte är förankrat i verksamheterna. Även samarbetet med primärvården kan utvecklas. Samverkan med UPM (ungdomspsykiatrimottagning) för unga vuxna mellan 16-25 år fungerar dock väl. Elevhälsan behöver hitta fungerande former och rutiner för uppföljning av elevhälsoarbetet. Uppföljning på individnivå förekommer men uppföljning avseende övergripande och långsiktigt elevhälsoarbete behöver utvecklas. 13 av 13