Koncernkontoret Avdelning regionalutveckling

Relevanta dokument
Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Regionalt. perspektiv EN NYCKEL TILL SVERIGES UTVECKLING

Regionala utvecklingsnämnden

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Regionala utvecklingsnämnden

Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur

Regionala utvecklingsnämnden

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB

Region Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet. Göran Persson

Regionala utvecklingsnämnden

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala tillväxtnämnden

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Regionala utvecklingsnämnden

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Regionala utvecklingsnämnden

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Uppdrag att genomföra ett program för stärkt lokalt och regionalt samspel mellan fysisk planering och näringslivsutveckling

Skåne fortsätter att växa

Regionala perspektiv på den skånska framtiden

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Strukturbild för Skåne

Kunskapsstråket. En unik position

0 i' ' : Yttrande över RUFS Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

Regionala tillväxtnämnden

Skåne år 2030 är öppet. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet landskap. Vi välkomnar nya människor och nya influenser med öppna armar.

Regional planering under utveckling. Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Överenskommelse Skånebanan

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Remiss betänkande En utvecklad översiktsplanering.

Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

Regionala utvecklingsnämnden

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Översiktsplan för Borås

Regionala utvecklingsnämnden

Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Förstudie regionalt superbusskoncept i Smålandslänen

Projektbeskrivning social lokal utvecklingsstrategi för Vimmerby kommun

Dokumentation workshop Reglab Fysisk planering 26 oktober 2016

Regionala utvecklingsnämnden

Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan

Datum Dnr Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet


Kerstin Åklundh Infrastrukturstrateg Region Skåne MEDBORGARDIALOG I KÄVLINGE

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011

Regionala utvecklingsnämnden

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Handlingsplan för besöksnäringen

Anteckningar från workshop 4

Regionala utvecklingsnämnden

STATIONSNÄRA LÄGE 2.0 GEMENSAMMA PRINCIPER FÖR ATT STÄRKA SKÅNES STATIONSNÄRA LÄGEN

Regionala tillväxtnämnden

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU 2018:35) N2018/02915/BB

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala tillväxtnämnden

Danskt-svenskt forskningssamarbete kopplat till ESS och MAX IV, regionalt hållbart resande, och ungdomssatsningar i Skåne får miljoner

Johanna Hellsten. Samhällsplanerare. Region Skåne Avdelningen för samhällsplanering Strukturbild för Skåne

Stationsnära läge 2.0

Lokal näringslivsutveckling

Regionala tillväxtnämnden

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete på biblioteksområdet 2016

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Utförlig projektbeskrivning

Välkomna till vårens Geodataseminarium

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

Samrådsstruktur mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling

Regionala tillväxtnämnden

Remiss Regional folkhälsomodell

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050?

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Transkript:

Koncernkontoret Avdelning regionalutveckling Moa Åhnberg Samhällsplanerare 040-675 32 48 Moa.ahnberg@skane.se SKRIVELSE Datum 2014-08-22 Dnr 11000145 1 (10) Redogörelse av Strukturbild för Skånes arbete 2012-2014 Ärendet beskriver arbetet med Strukturbild för Skåne under tidsperioden 2012 till och med våren 2014 enligt beslut i regionala tillväxtnämnden 2012-01-27. Fokus ligger även på att visa hur strategier för Det flerkärniga Skåne implementeras inom arbetsområdet regional utveckling enligt beslut i regionala tillväxtnämnden 2013-09-30. Bakgrund till arbetet med Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne är ett initiativ för fysisk planering med den regionala skalan i fokus och är en del av det regionala utvecklingsarbetet i Skåne. Arbetet drivs av i nära samverkan med Skånes 33 kommuner och startade som ett projekt år 2005. Strukturbild för Skåne blev en del av s ordinarie verksamhet år 2011 enligt beslut i regionstyrelsen 2011-06-09, 156, med område samhällsplanering som ansvarig för arbetet. Till arbetet finns en politisk styrgrupp bestående av presidiet för regionala tillväxtnämnden samt representanter från kommunerna via de fyra hörnsamarbetena Skåne Nordost, Skåne Nordväst, MalmöLund-regionen och SÖSK samt representanter från Kommunförbundet Skånes presidium. Syftet med Strukturbild för Skåne är att koppla samman det regionala utvecklingsarbetet med kommunernas översiktsplanering. Tanken om Strukturbild för Skåne har formats med utgångspunkt i de mandat som har givits som regional utvecklingsaktör. Den fysiska planeringen är ett avgörande verktyg för Skånes tillväxt och det finns ett behov av att arbeta för en regional samverkan kring planeringsfrågor. Strukturbild för Skåne är s sätt att göra detta och är ett forum för att hitta former för ett samarbete mellan regional och kommunal nivå. Det är viktigt att diskutera samt att våga resonera och agera kring fysisk planering även på regional nivå och målsättningen är att i samverkan planera för och utveckla energieffektiva och hållbara fysiska strukturer. Postadress: 291 89 Kristianstad Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: skane.se Organisationsnummer: 23 21 00-0255

2 (10) Strukturbild för Skånes tre ben Arbetet med Strukturbild för Skåne står på tre ben dialog, kunskap och strategi. Behovet av en gemensam kunskapsbas och ett gemensamt strategiarbete betonades som grundläggande beståndsdelar när arbetet startade 2005. Att genomföra arbetet i samverkan och dialog har hela tiden varit en viktig utgångspunkt som också fått allt större tyngd för arbetsmodellen under arbetets gång. Strukturbild för Skåne har utvecklats kontinuerligt i dialog med kommunerna. Under årens lopp har mycket fokus lagts på att deltagarna ska få ett förtroende för processen och arbetet. Formerna för dialog och samverkan har varierat under arbetets gång och både workshops, rundabordssamtal, seminarier och träffar med enskilda kommuner har använts. Arbetet har lett fram till ett värdefullt regionalt kunskapsunderlag samtidigt som kommunerna har fått möjlighet att utveckla den regionala dimensionen och att sätta sig i ett regionalt perspektiv. Genom arbetet i Strukturbild för Skåne har det successivt byggts upp en kunskapsbas om de geografiska förhållandena i Skåne och dess kommuner. Kunskapsbasen bidrar till att öka förståelsen för hur Skåne ser ut och vilka utmaningar och möjligheter som de skånska kommunerna står inför. En grundlig förståelse för kommunernas utvecklingsförutsättningar och utvecklingsstrategier har varit en integrerad del i uppbyggandet av kunskapsbasen inom Strukturbild för Skåne. Med kunskapsbasen som grund påbörjades under 2010 en ny fas med fokus på att nå gemensamma strategier, under benämningen Strukturbild 2.0. Målet med Strukturbild 2.0 har varit att ta fram en gemensam strukturbild för Skåne vilken ska fungera som en gemensam plattform för kommunerna och för att tillsammans verka för att skapa hållbara fysiska strukturer. En avgörande utgångspunkt har varit att förmedla vikten av att se fysisk planering som en komponent för att skapa utveckling, konkurrenskraft och tillväxt. Ett processinriktat arbete Under 2011 genomfördes en politisk dialog där presidiet för s regionstyrelse samt regionala tillväxtnämnd träffade representanter på kommunal nivå för att diskutera det fortsatta arbetet inom Strukturbild för Skåne. Samtliga 33 kommuner ställde sig positiva till ett framtagande av strategier för hållbara fysiska strukturer i Skåne. Parallellt genomfördes även så kallade rundabordssamtal på tjänstemannanivå. Samtalen var starkt kopplade till den politiska dialogen och fokus låg på att diskutera hur ett mer strategiskt arbete kring Strukturbild för Skåne och hur framtagandet av gemensamma strategier skulle kunna utvecklas.

3 (10) Från och med 2012 har kraft lagts på dialog med kommunerna kring formulerandet och förankring av dessa strategier. Arbetet har varit en process i samverkan utifrån befintlig kunskapsbas via scenarier, dialog och strategiarbete och Strukturbild för Skåne blev under 2012 nominerade till Sveriges arkitekters planpris och lyftes fram som ett av fyra goda exempel på innovativa planprocesser i Sverige. Även OECD uppmärksammade, i den analys över Skåne som gjordes inför arbetet med den nya regionala utvecklingsstrategin, Strukturbild för Skånes arbete som ett positivt och framgångsrikt exempel på hur bör arbeta mer i framtiden. I augusti 2012 presenterades ett förslag till gemensamma strategier som baseras på fem strategiområden med syfte att skapa hållbara fysiska strukturer. Förslaget diskuterades och förankrades därefter i en omfattande dialog med de skånska kommunerna. Strukturbild för Skånes politiska styrgrupp bestående av regionala tillväxtnämndens presidium, representanter från de fyra hörnsamarbetena i Skåne och Kommunförbundet Skånes presidium har lett arbetet. Under hösten och vintern 2013 fattade regionala tillväxtnämnden, regionstyrelsen samt Kommunförbundet Skånes presidium beslut om att ställa sig bakom strategidokumentet. Regionstyrelsen gav även i sitt beslut berörda nämnder och förvaltningar i uppdrag att beakta strategierna i sin verksamhet. I januari 2014 hölls en officiell release för strategier för Det flerkärniga Skåne där bland annat representanter från näringsdepartementet deltog för att prata om varför det från nationell nivå är angeläget med arbeten som Strukturbild för Skåne.

4 (10) Löpande arbete och implementering av strategier för Det flerkärniga Skåne För att strategierna ska få effekt är det nödvändigt att de är gemensamma för aktörerna i Skåne. Intentionerna är att de ska användas och konkretiseras i såväl det kommunala planeringsarbetet som i regionala och delregionala utvecklingsarbeten. Under våren 2014 genomfördes en ny omgång av rundabordssamtal på tjänstemannanivå. Syftet med samtalen var att identifiera och diskutera de frågor kopplat till den fysiska planeringen som är relevanta att arbeta med på regional nivå samt att få inspel till det vidare arbetet. Strategier för Det flerkärniga Skåne var en viktig utgångspunkt. Fokus för samtalen hamnade snarare på arbetsformer och gemensamma processer än förslag på ämnesområden att arbeta vidare med, även om också detta berördes. En slutsats som blev tydlig under samtalen är att Strukturbild för Skånes funktion som arena för dialog, diskussion och samverkan mellan den kommunala och den regionala nivån är viktig för de skånska kommunerna och att ett gemensamt Skåneperspektiv är en styrka för den kommunala fysiska planeringen. De gemensamma strategierna behöver finnas med som grund på såväl regional som kommunal nivå. I detta behöver kommunerna både uppmuntras och utmanas att i högre utsträckning medverka i det gemensamma arbetet och att använda strategierna. De kommunala tjänstemännen har ett ansvar för att vara bärare av och förankra arbetet med Strukturbild för Skåne i den egna organisationen. För att skapa ett större engagemang är det viktigt att Strukturbild för Skåne arbetar mot såväl en långsiktig som en kortsiktig horisont. Att mötesformerna varieras i form av workshops, seminarier och rundabordsamtal uppskattas. Samtidigt finns en efterfrågan efter nya typer av dialogforum t.ex. frukostseminarier och inspirationsföreläsningar. En viktig del i utvecklingen av arbetet med Strukturbild för Skåne är att initiera olika typer av samarbeten och anpassa arbetsformerna efter de specifika förutsättningarna och hjälpa kommunerna att hitta oväntade samarbeten. Fler aktörer som till exempel näringslivet kan inkluderas i arbetet. Det är även viktigt att geografiskt utöka arenan och samverka med angränsande kommunerna och regionerna norr om Skåne respektive Öresund. Det kunskapsunderlag som tagits fram inom Strukturbild för Skåne är uppskattat, framförallt kartmaterialet och mer metodbaserade TemaPM med verktygslådor och utvärderingsmodeller. Samtidigt efterfrågas mer lättillgängligt material och snabbare analyser. Uppdatering av tidigare framtaget material och analyser av eventuella förändringar efterfrågas också.

5 (10) Ett antal förslag på ämnen att fortsätta arbeta med har kommit fram i samtalen: fokus på mindre kommuner, fokus tillväxtmotorer, flerkärnighet i ett större perspektiv, vad skapar tillväxt, förhållandet och kopplingen mellan stad-land, bostad, Öresund, klimatförändringar, blåstrukturer och sociala frågor. Inom arbetas på flera sätt för att implementera och koppla samman strategierna med andra delar av regional utveckling. Strukturbild för Skåne och strategier för Det flerkärniga Skåne är en tydlig del av Skånes regionala utvecklingsstrategi och kan ses som dess fysiska dimension. I den regionala utvecklingsstrategin har vikten av att stärka Skånes flerkärniga ortstruktur för första gången lyfts som ett eget ställningstagande. Grunden för ställningstagandet och de tillhörande delstrategierna bygger på arbetet med Strukturbild för Skåne. Genom den regionala utvecklingsstrategin har strategier för Det flerkärniga Skåne starka beröringspunker med andra planer och program som tas fram inom. Strategier för Det flerkärniga Skåne är tydligt kopplat till s arbete med trafikförsörjningsprogram och den regionala transportinfrastrukturplanen. Dessa har samtidigt tillsammans med tåg- och busstrategier fungerat som underlag i arbetet med att ta fram strategier för Det flerkärniga Skåne. Att tydliggöra och kommunicera dessa samband har varit ett fokusområde för arbetet med Strukturbild för Skåne, bland annat genom det gemensamma forumet planeringssamverkan där enheten för strategisk fysisk planering, Skånetrafiken och Kollektivtrafikmyndigheten regelbundet träffas. Tillsammans med Trafikverket anordnas även externa möten med kommunerna två gånger årligen. TemaPM framtagna 2012-2014 Förutom strategierna har ett flertal TemaPM tagits fram inom arbetet med Strukturbild för Skåne under perioden 2012-2014. TemaPM Grönstruktur i Skåne Strategier för en utvecklad grön struktur, syftar till att visa på utvecklingsmöjligheterna för den skånska grönstrukturen. Arbetet har utgått från den tidigare rapporten Strategi för en grön struktur i Skåne (2004) och reviderats utifrån nytt underlagsmaterial. Två TemaPM färdigställdes till halvårsskiftet 2012 för att tillsammans med övrigt strukturbildsmaterial fungera som underlag till strategierna. I TemaPM Vilka fysiska strukturer genererar mest tillväxt? Utvärdering och konsekvensbeskrivning av fyra scenarier för Skåne år 2030, utvärderas och konsekvensbeskrivs fyra möjliga fysiska scenarier för Skåne år 2030. I TemaPM Hur stärker vi Skånes regionala kärnor och tillväxtmotorer, fördjupas resonemangen i rapporten Flerkärnighet i Skåne (2011), som kartlade Skånes orter och flerkärniga struktur.

6 (10) 2013 inleddes med release av TemaPM Tätare Skåne, med syfte att inspirera kommunerna att se över möjligheterna till förtätning på ortsnivå. Rapporten beskriver fördelarna med förtätning både ur ett lokalt och regionalt perspektiv, men den tar även upp de problem som behöver hanteras vid förtätning. I samarbetet med projektet ESS MAX IV i regionen TITA togs TemaPM Effekter på bostadsbyggandet i Skåne till följd av ESS & MAX IV fram under 2012. Studien är en fördjupning av TITA:s rapport Vem kommer till Skåne som en effekt av ESS/MAX IV-etableringen? (2011) och identifierar hinder, möjligheter och utmaningar som ligger till grund för ett ökat bostadsbyggande i regionen. Ytterligare tre TemaPM eller rapporter har tagits fram under 2012 i samarbete med TITA. Livskraftiga orter som en effekt av ESS & MAX IV, ett TemaPM där syftet var att synliggöra olika strategier och verktyg för hur forskningsanläggningarna ESS och MAX IV kan ge spridningseffekter i hela Skåne. Rapporten Transportinfrastrukturen med ESS och MAX IV, utgår från synsättet att en region med god tillgänglighet är attraktiv för både boende och företagande. TemaPM Attraktivitet och tolerans, analyseras hur attraktiviteten i Skåne kan ökas för att dra maximal nytta av ESS och MAX IV. I TemaPM Planera klimatsmart! som färdigställdes under våren 2014 belyses planeringens stora potential att minska klimatpåverkan och vilka aspekter som är möjliga att arbeta med gällande fysisk planering. Pågående arbete Under 2013 tog den politiska styrgruppen för Strukturbild för Skåne beslut om att inleda ett arbete kring hur bostadsmarknaden i Skåne ser ut för studenter och unga vuxna. Arbetet kommer att resulterat i ett TemaPM vilket ska färdigställas under hösten 2014. Våren 2014 inleddes arbetet med det senaste TemaPM:et med fokus på cykelinriktad planering, främst med inriktning på att öka cyklandet i Skånes mindre kommuner. Arbetet delfinansieras av Klimatsamverkan Skåne och planeras att färdigställas till årsskiftet 2014/2015. Strukturbild för Skånes vidare arbete kommer till stor del att ta utgångspunkt i det som framkommit under de rundabordsamtal som genomförts under våren. Inledningsvis kommer fokus att ligga på att stärka de tre tillväxtmotorer Malmö, Lund och Helsingborg och deras förutsättningar att utvecklas för att stimulera hela Skånes utveckling. Det kommer även att sättas igång arbeten med fokus på de regionala kärnorna Ystad respektive Trelleborgs utveckling. Även vikten av att koppla ihop den

7 (10) fysiska planeringen med sociala hållbarhetsfrågor lyftes vid samtalen med kommunerna. Skåne står inför en rad sociala utmaningar och den fysiska planeringen behöver utvecklas så att dessa frågor kan hanteras på ett bättre sätt inom sitt område. Utmaningarna är alltmer identifierade och kända, men på vilket sätt den fysiska planeringen berörs och kan bidra till lösningarna behöver formuleras och avgränsas. Målsättningen är att arbetet ska resultera i ett TemaPM. Strukturbild för Skåne har på flera olika sätt hanterat frågor som handlar om stationsnära bebyggelse, bland annat i TemaPM Bytespunkten som mötesplats i Skåne (2011), TemaPM Tätare Skåne (2013) och i rapporten Stationsnära läge (2009) som var ett samarbete mellan, länsstyrelsen och Trafikverket. Det finns ett intresse att återigen lyfta möjligheter och problematik rörande planering av stationsnära lägen och Strukturbild för Skåne kommer därför under hösten 2014 också att arbeta med denna fråga. Ambitionen är att genomföra ett samverkansprojekt med samma aktörer som i arbetet med Stationsnära läge. Fokus kommer delvis att ligga på att öka kunskapen om vad som kännetecknar attraktiva och hållbara livsmiljöer i stations- och kollektivtrafiknära läge. Men framförallt ska arbetet syfta till att identifiera processer och förhållningssätt som faktiskt bidrar till förtätning i stationsnära läge. Arbete med kartor och sammanställning av kommunala översiktsplaner Att visa information i kartform är en bärande del i arbetet med Strukturbild för Skåne och är en uppskattad del av det framtagna kunskapsunderlaget. I Strukturbild för Skånes kartbank finns närmare 500 kartor. Ett antal grundkartor som visar pendlingsflöden, befolkningsutveckling och sysselsättningsutveckling uppdateras årligen. Utöver detta uppdateras kartmaterial främst i samband med nya rapporter och TemaPM. Ambitionen är att mer aktivt uppdatera statistik och kartor då detta är något som efterfrågas. Under 2012 gjordes en sammanställning av de skånska kommunernas översiktsplaner. Materialet har därefter kvalitetssäkrats och det pågår nu en diskussion om hur sammanställningen ska användas och uppdateras. Nya samarbetsformer Att förnya arbetet och våga prova nya arbetssätt är en viktig utgångspunkt för Strukturbild för Skåne, vilket också lyftes fram av kommunerna under de genomförda rundabordssamtalen. Ett sätt att göra detta sker inom ramen för Trafikverkets projekt Den attraktiva regionen som är ett forsknings- och utvecklingsprojekt med syfte att utveckla samspelet kring ett

8 (10) transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet samt att utveckla samspelet mellan regionala och kommunala aktörer för gemensamma prioriteringar. Strukturbild för Skåne deltagande i projektet tar utgångspunkt i att konkretisera och genomföra strategier för Det flerkärniga Skåne. Projektet har inledningsvis fokuserats på att arbeta för att stärka Helsingborg som tillväxtmotor samt att tillsammans med Kristianstad och Hässleholms kommuner arbeta för att stärka dessas roll som tillväxtmotor i nordöstra Skåne. Denna del av projektet är även med i Tillväxtverket och Boverkets gemensamma program för stärkt lokalt och regionalt samspel mellan fysisk planering och näringslivsutveckling. Arbetet med Helsingborg respektive Kristianstad-Hässleholm kopplas även samman i en gemensam studie kring Skånebanans potential och utveckling. Som en del av projektet har det också satts igång ett arbete för att genomföra en systemanalys för Skåne. Strukturbild för Skånes medverkan i Den attraktiva regionen kommer efterhand att utökas med fler fokusområden. För att öka samverkan med angränsade kommuner och regioner har Strukturbild för Skåne tillsammans med Region Halland, Regionförbundet södra Småland, Regionförbundet Kalmar samt Region Blekinge under 2013 inlett ett samarbete där de olika organisationerna bland annat arbetar med att försöka definiera flerkärnighet och regionala kärnor i ett större geografisk perspektiv. Ytterligare ett samarbete, som är i sin uppstartsfas, är en pågående dialog med kommunerna Åstorp, Klippan, Perstorp, Svalöv, Bjuv och Örkelljunga i nordvästra Skåne för att diskutera möjligheten att tillsammans med dem genomföra en studie för att belysa hur dessa kommuner kan utvecklas i Skånes flerkärniga ortstruktur. Strukturbild syns i kommunernas översiktsplanering Skånes flerkärnighet med tillväxtmotorer och regionala kärnor har blivit ett alltmer inarbetat synsätt hos kommunerna i Skåne vilket bland annat syns i de delregionala arbeten som gjorts under åren, bland annat Strukturplan för SkåneNordväst och Strukturplan för Malmö/Lund. Strukturbild för Skåne fortsätter att vara en dialogarena för Skånes flerkärnighet kopplat till översiktplaner och regionala strategier. s roll som remissinstans för PBL, koordinering avseende argumentation för Skånepaket och infrastruktursatsningar har utvecklats och stärkts under åren. Remisshanteringen av översikts- och detaljplaner har fortsatt utvecklats genom möten med olika enheter inom regional utveckling, där remissvarens koppling till framtagna regionala strategier har varit i fokus. Antalet ärenden har ökat och sedan våren 2013 sker en

9 (10) samordning av hanteringen så att det endast avges ett yttrande från Region Skåne. Att stärka översiktsplanen som ett strategiskt instrument har varit en viktig del i arbetet med Strukturbild för Skåne. Fokus ligger inte på utformning av den enskilda översiktsplanen, utan på att lyfta den regionala dimensionen liksom översiktsplanens strategiska funktion som politiskt verktyg. Strategier för det flerkärniga Skåne med sina fem strategiområden utgör utgångspunkten för s yttranden och yttrandena är för Region Skåne en viktig del i arbetet med att implementera strategierna. I december 2013 redovisade till Boverket hur det ömsesidiga sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering har utvecklats. Det kan konstateras att kommunernas översiktsplaner i allt större utsträckning tar upp regionala utvecklingsfrågor. De skånska kommunerna bedriver en aktiv översiktlig planering. Så gott som alla kommuner har en aktuell översiktsplan som ska ligga till grund för efterföljande beslut om mark- och vattenanvändningen, vilket är en stor styrka för Skåne som helhet. Dessutom visar en genomgång av närmare 40 översiktsplaner och fördjupningar av översiktsplaner (för centralorten eller motsvarande) framtagna från 2010 och framåt, att de allra flesta kommuner har ett utvecklat regionalt perspektiv i sina översiktsplaner. Det är Region Skånes bedömning att kommunerna i sin översiktliga planering ansluter väl till de för Strukturbild för Skåne grundläggande tankarna kring en stärkt ortstruktur med kollektivtrafiken som ryggrad och med en satsning på de regionala kärnorna och tillväxtmotorerna som lokomotiv för hela regionens utveckling. Utblick Dialog och samtal har varit en röd tråd genom arbetet och att delta och berätta om Strukturbild för Skåne i olika sammanhang på både kommunal, regional och även nationell nivå har blivit en viktig del av arbetssättet. Såväl arbetsmodellen och de gemensamma strategierna som mer konkreta resultat från exempelvis TemaPM har uppmärksammats. Ett flertal kommuner och regioner respektive regionförbund har kontaktat Strukturbild för Skåne för att få inspel och inspiration till sina egna arbeten och för att föra dialog kring vad ett regionalt perspektiv på fysisk planering kan vara. Strukturbild för Skåne som arbetsmodell har också lyfts som framgångsexempel på nationell nivå och har bland presenterats på uppstartskonferensen för Tillväxtverket och Boverkets gemensamma program för stärkt lokalt och regionalt samspel mellan fysisk planering och näringslivsutveckling samt på Mälardalsrådets ting. Arbetet med Strukturbild för Skåne har även presenterats för Näringsdepartementet och Socialdepartementet ett flertal gånger. Fokus har varit att visa hur Skåne

10 (10) kopplar fysisk planering till det regionala utvecklingsarbetet. Den parlamentariska kommittén Bostadsplaneringskommittén som har i uppdrag att ur ett regionalt perspektiv se över de regelverk som styr planeringen av bostadsförsörjningen har också visat stort intresse för Strukturbild för Skåne och har vid ett flertal tillfällen fått arbetet presenterat för sig.