1(31) Åtgärdsvalsstudie: Förbättrad framkomlighet i stomnätet Stråk 10 Arninge - Vaxholm Sammanfattande rapport RAPPORT 2019-09-06 Version 1.0
2(31)
3(31) Förord Vaxholms stad, Täby kommun, Region Stockholm och Trafikverket har tillsammans studerat förutsättningarna för stombusstrafiken i stråket Arninge - Vaxholm. Arbetet har genomförts med stöd av Trivector Traffic, Sweco och Movea. Åtgärdsvalsstudien är en del i satsningen Grönt ljus stombuss som syftar till att utveckla en effektiv stombusstrafik i länet. Utgångspunkter för arbetet är Stomnätsplan för Stockholms län. Denna rapport är parternas gemensamma underlag för fortsatt arbete med genomförande. Respektive part är ansvarig för genomförande av åtgärder inom sitt väghållaransvar. Genomförandet prövas av respektive part i fortsatt planarbete samt i ordinarie budgetarbete. Stockholm september 2019
4(31)
5(31) Sammanfattning Studien av stråket Arninge - Vaxholm är en del i satsningen Grönt ljus stombuss som syftar till att utveckla en effektiv stombusstrafik i länet. Utgångspunkter för arbetet är Stomnätsplan för Stockholms län, gällande statliga investeringsplaner för 2018-2029, Trafikverkets framkomlighetsprogram och RUFS 2050. Vissa åtgärder var redan beslutade innan åtgärdsvalsstudien startade och var därmed förutsättningar som ÅVS:en hade att förhålla sig till även om åtgärderna inte är genomförda. Arninge resecentrum, som planeras stå klar 2021, kommer att bli ett viktigt nav i nordostsektorns kollektivtrafiksystem. I samband med detta sker även ombyggnation av Arninge trafikplats. Trafikverket har sedan tidigare även beslutat om ny cirkulationsplats vid Engarn. För att öka framkomligheten längs stråken föreslås följande åtgärdspaket; busssluss och busskörfält vid trafikplats Arninge, borttagning av hållplatser med lågt påstigande för stomlinjen, nytt hållplatsläge vid Engarns planerade cirkulationsplats, signalprioritet vid övergångsställen på Vaxön och fri högersväng vid Vaxholms färjeläge. Tillsammans ger de föreslagna åtgärderna en restidsvinst för stombusstrafiken på cirka 2,5 minuter i riktning mot Arninge och cirka 30 sekunder i riktning mot Vaxholm under rusningstrafik. I tidigare genomförda stråkstudier har framkomlighetsförbättrande åtgärder även identifierats på sträckan mellan Danderyds sjukhus och Tekniska Högskolan, vilka beräknas korta restiden mot innerstaden med ytterligare några minuter. När alla åtgärder är genomförda beräknas cirka 1600 dagliga morgonresenärer få del av de kortade restiderna och den ökade punktligheten. En viktig effekt av åtgärderna är att de ger förbättrade förutsättningar för att bussarna bättre ska kunna hålla sin tidtabell och att de därmed även bidrar till en minskad restidsosäkerhet för resenärerna i stråket. Denna nytta ingår inte i de beräknade effekterna. En annan effekt är att busstrafiken kan bedrivas betydligt mer resurseffektivt. Sammantaget innebär förslagen att man på ett kostnadseffektivt sätt och med hög samhällsnytta kan korta kollektivtrafikens restider och därigenom ge vinster för både dagens och framtidens resenärer. Respektive part är ansvarig för genomförande av åtgärder inom sitt väghållaransvar. Genomförandet prövas av respektive part i fortsatt planarbete samt i ordinarie budgetarbete.
6(31)
7(31) OM ÅVS-arbetet Studien har tagits fram i nära samarbete mellan representanter för Vaxholms stad, Täby kommun, Trafikförvaltningen (TF) och Trafikverket (TRV). Arbetet har genomförts med stöd av Trivector Traffic, Sweco och Movea. Stomnätsplanens 11 stomlinjer har delats in i 33 stråk. Stråken har delats in mellan strategiska noder i stomlinjenätet men även i viss mån efter geografisk utbredning. Det här är en sammanfattande redovisning av det utredningsarbete som genomförts för stråket Arninge - Vaxholm inom ramen för Åtgärdsvalsstudien (ÅVS) Förbättrad framkomlighet i stomnätet. Som underlag vid framtagandet av denna rapport har en teknisk rapport daterad 2018-11-16 funnits. Den tekniska rapporten ger en fördjupad bild av utredningsarbetet, vilka åtgärder som studerats samt beräknade effekter av föreslagna åtgärder. Dessutom har en samlad effektbedömning tagits fram (SEB). Därutöver finns en genomförandeplan som ska stödja och samordna utredningsarbetet och genomförandet av de åtgärder som identifierats för respektives stråk. Stråket Arninge - Vaxholm trafikeras idag av stomlinje 670 och är planerad att trafikeras av stomlinje I. Vaxholm Tyresö i enlighet med den trafikering som presenteras i Stomnätsplanen. Arninge resecentrum planeras stå klart år 2021 och bedöms bli en viktig bytespunkt för kollektivtrafiken i Nordost. Idag stannar inte stomlinje 670 i Arninge, men när Arninge resecentrum står klart planeras stomlinjen från Vaxholm trafikera den nya bytespunkten. Efter avslutad stråkstudie ansvarar Trafikförvaltningen för genomförandet av en trafikeringsstudie för stomtrafikens och andra berörda linjers utveckling utifrån föreslaget åtgärdspaket. I trafikeringsstudien kommer frågor om trafikering, hållplatsuppehåll och anpassningar av lokal kollektivtrafik att studeras. Kommunen ges möjlighet att delta i trafikeringsstudien. Stråkstudien lyfter behov och ger rekommendationer till trafikeringsstudien. Komplett redovisning av utfört utredningsarbete återfinns i: Rapport Förbättrad framkomlighet i stomnätet, en åtgärdsvalsstudie, stråk 10 Arninge Vaxholm. Samlad effektbedömning (SEB) för stråk 10. Som stöd för genomförandet har en samlad genomförandeplan tagits fram. I genomförandeplanen koordineras utvecklingen av trafiken med genomförande av
8(31) framkomlighetsåtgärderna. För att följa genomförandet av ett utvecklat stombussnät tas även ett årligt stombussbokslut fram. Arbetet är en del av satsningen Grönt ljus Stombuss.
9(31) Innehållsförteckning 1 Förbättrad framkomlighet i stombussnätet ger stor nytta... 10 2 Bristande framkomlighet... 14 3 Förslag till åtgärder... 15 4 Nyttor och konsekvenser... 23 5 Genomförande och finansiering... 26
10(31) 1 Förbättrad framkomlighet i stombussnätet ger stor nytta 1.1 Grönt ljus stombuss Kommunerna i Stockholms län, Region Stockholm och Trafikverket gör nu en gemensam satsning på Stockholms stombussar Grönt ljus stombuss. Det innebär ett utvecklat stombussnät som tillsammans med kompletteringar i spårsystemet skapar ett kollektivtrafiksystem som binder samman regionen och minskar restiderna väsentligt. För att identifiera vilka åtgärder som effektiviserar busstrafiken genomförs regionala analyser i form av en åtgärdsvalsstudie - Förbättrad framkomlighet i stomnätet. Arbetet handlar inte bara om att skapa en snabb och pålitlig busstrafik. Det handlar också om att använda kapaciteten på hårt trafikerade gator och vägar mer effektivt. 1.2 Behovet av kollektivtrafik ökar Stockholmsregionen växer, staden förtätas och nya stadsdelar växer fram. Det innebär att allt fler människor behöver resa i ett transportsystem som redan är drabbat av trängsel. Täby och Vaxholm tillsammans med övriga kommuner inom Stockholm Nordost planerar för en hög tillväxt, vilket leder till ökade behov av en snabb och pålitlig busstrafik och effektivare användning av kapaciteten på hårt trafikerade gator och vägar. Regionens kollektivtrafiksystem har inte utvecklats i takt med befolkningsökningen under de senaste decennierna. För att skapa en både attraktiv och mera hållbar kollektivtrafik måste brister åtgärdas och nya lösningar till. Stråk 10 mellan Arninge och Vaxholm trafikeras idag av Stomlinje 670, vilken i Stomnätsplanen motsvaras av Stomlinje I. Den sammanbinder Vaxholm både med den centrala regionkärnan kärnan och den regionala stadskärnan Täby-Arninge. Den säkerställer även goda kollektivtrafikförbindelser mellan replipunkten vid Söderhamnsplan och den regionala stadskärnan Täby-Arninge. Stombusstrafiken utgör ryggraden för det kollektiva resandet i Vaxholm och är av regional betydelse. Vaxholms stombusslinje är planerad att ansluta till Arninge resecentrum som beräknas står klart år 2021, vilket möjliggör omstigning till Roslagsbanan och andra stombusslinjer mot Täby centrum, Norrtälje, Vallentuna, Upplands Väsby, Sollentuna och Barkarby.
11(31) Figur 1 Stråk 10 och Stomlinje I sammanbinder Vaxholm och replipunkten vid Söderhamnsplan med både den centrala regionkärnan och den regionala stadskärnan Täby C-Arninge. Källa: Stomnätsplanen 1.3 Trafiksystemet behöver användas mer effektivt Stockholms läns snabba befolkningsutveckling innebär att allt fler människor måste ta sig fram i ett transportsystem som redan är drabbat av trängsel. Det leder till ökad trängsel på vägnätet och i kollektivtrafiken. Färdsätt som kan transportera flest människor på minst yta behöver prioriteras. Eftersom regionen har mål om att på sikt bli utan klimatpåverkande utsläpp behöver persontransporter i ökad utsträckning ske med kollektivtrafik. Möjligheten att tillgodose den ökade efterfrågan på transporter genom bilresande är därför begränsad. En utvecklad och effektiv busstrafik kommer att ha avgörande betydelse för goda pendlingsmöjligheter liksom för framkomligheten och kapaciteten i vägnätet. För att möta dessa utmaningar har trafikförvaltningen tagit fram en Stomnätsplan för kollektivtrafiksystemets utveckling i Stockholms län fram till år 2030 (se bilaga) och Trafikverket har tagit fram ett framkomlighetsprogram som vägledning för hur vägnätet bör användas. Även kommunerna arbetar med program för mer effektivt använt vägsystem.
12(31) 1.4 Ett kollektivtrafiksystem som binder samman regionen För att skapa en attraktiv och hållbar storstadsregion, med en bättre fungerande arbetsmarknad, fler bostäder och kortare restider behöver regionen knytas samman med ett effektivt kollektivtrafiksystem. Täby C-Arninge är en utpekad regional stadskärna med stort och växande utbud av service, arbetsplatser och skolor. Idag ansluter inte stomlinje 670 varken till Arninge eller Täby C. Figur 2 Stomnätsplanens 11 stomlinjer har delats in i 33 stråk. Fet linje illustrerar stråk 10. Arninge resecentrum, som planeras stå klar 2021, kommer att bli ett viktigt nav i nordostsektorns kollektivtrafiksystem. Byten kan då ske till Roslagsbanan och till stombusslinjer mot Täby centrum, Norrtälje, Vallentuna, Upplands Väsby, Sollentuna och Barkarby samt till andra lokala busslinjer. Samtidigt innebär den nya bytespunkten en längre linjesträckning för resenärer mot Stockholm. Figur 3 Illustration av nya Arninge resecentrum
13(31) Utifrån Trafikverkets vägplan för trafikplats Arninge och Arninge resecentrum bedöms bussens restid förlängas med 2 minuter i riktning mot Stockholm och 1 minut i riktning mot Vaxholm (exklusive den extra hållplatstiden) till följd av ny sträckning via Arninge resecentrum. Restidsökningen beror på en längre körsträcka, fler svängande rörelser och att bussen färdas i blandtrafik. Figur 4 Planerad rutt för buss i anslutning till Arninge bytespunkt där orange markering visar riktning mot Vaxholm och blå markering visar riktning mot Stockholm.
14(31) 2 Bristande framkomlighet Stråket Arninge - Vaxholm har ett stort bussresande. Under förmiddagens rusning mellan kl. 6.00-9.00 reser cirka 1650 personer med stombussen längs stråket och bussarna går var 7:e till 8:e minut. Längs stråk 10 har följande problempunkter som påverkar stombussens framkomlighet och restid identifierats: A) Arninge trafikplats och Arninge resecentrum. Bussen färdas i blandtrafik, komplicerad färdväg och vägtrafiken bedöms öka kraftfullt vid platsen. Idag stannar inte stombussen vid Arninge. B) Flera busshållplatser med lågt antal på- och avstigande och som trafikeras av andra busslinjer. Kocktorp, Polackstorp, Nibble och Bullerholmen har färre än 10 påstigande per dygn, medan Ladvik har färre än 20 påstigande per dygn. C) Engarn cirkulationsplats. I riktning mot Stockholm stannar bussen vid två hållplatser vilka båda ligger längs Resarövägen, vilket tar bussen cirka 1 minut och 40 sekunder. D) Vaxholm tätort. Avsaknad av signalprioritet, korta hållplatsavstånd och flertal oreglerade korsningar som saknar vänstersvängskörfält. E) Vaxholms färjeläge. Bussen blir stående i korsning vid Söderhamnsplan när pendlarfärjan inkommer. Fördröjning uppemot 2 minuter och 30 sekunder. Figur 5 Översikt över stråkets problempunkter
15(31) 3 Förslag till åtgärder Åtgärdsförslaget består av olika åtgärder som kan genomföras oberoende av varandra, men det är en fördel om dessa kan samordnas i tid med ombyggnation av trafikplats Arninge och anläggande av cirkulationsplats vid Engarn. Det är även önskvärt att om möjligt samordna genomförandet med sedan tidigare identifierade framkomlighetsåtgärder längs Stomlinje 670:s sträckning genom Danderyd och Stockholm. 1 För att öka framkomligheten längs stråken föreslås följande åtgärdspaket: A. Buss-sluss och busskörfält vid trafikplats Arninge B. Borttagning av hållplatser med lågt påstigande för stomlinjen C. Nytt hållplatsläge vid Engarns planerade cirkulationsplats D. Signalprioritet vid övergångsställen på Vaxön E. Fri högersväng vid Vaxholms färjeläge Utöver åtgärderna A-E ovan, har även möjligheten att hoppa över hållplats Timmermansvägen och införande av västersvängskörfält i Vaxholms tätort studerats, se avsnitt 3.6. Figur 6 Karta över förslag till åtgärder 1 Stråkstudie 6 & 7, https://www.sll.se/globalassets/2.-kollektivtrafik/aktuellaprojekt/stombusslinje-4/popularversion-strak-67-version-1.0.pdf
16(31) 3.1 Buss-sluss och busskörfält vid trafikplats Arninge Åtgärden omfattar en buss-sluss med busskörfält vid trafikplats Arninge. Åtgärden säkerställer att bussen passerar eventuella bilköer intill den nya signalkorsningen (där droppen ligger idag). Förslaget innebär utöver busskörfält på sista sträckan in mot trafikplatsen även en signal med bussprioritet. Därutöver kommer Täby kommun bekosta extra högersvängskörfält vid cirkulationsplatsen, vilket säkrar bussens framkomlighet mellan trafikplatsen och Arninge resecentrum i riktning mot Stockholm. Sektionsstudier av väg 274, bron över Roslagsbanan och bron över E18 har säkerställt att en minst 6 meter bred gång- och cykelbana får plats längs den norra sidan av bron över E18 och en minst 4 meter bred gång- och cykelbana får plats längs den norra sidan av bron över Roslagsbanan utifrån föreslagen åtgärd. Täby kommun har översiktligt studerat det regionala cykelstråkets anslutning till Diagonalvägen under förutsättning att det regionala cykelstråket förläggs på den norra sidan av bron. Plats/Åtgärd Ansvar Beräknad tidsvinst Kostnad Buss-sluss och busskörfält vid trafikplats Arninge Trafikverket 30 sek i riktning mot Stockholm 2,6 Mkr Figur 7 Buss-sluss och busskörfält vid planerad utformning av trafikplats Arninge
17(31) 3.2 Borttagning av hållplatser med lågt påstigande för stomtrafik Hållplatserna Kocktorp, Polackstorp, Lavik, Nibble och Bullerholmen har få antal av- och påstigande passagerare på stombussen samtidigt som hållplatserna trafikeras av andra busslinjer. En rekommendation till kommande trafikeringsstudie är att låta stombussen köra förbi dessa hållplatser för att förbättra tidhållningen och korta restiderna utifrån i vilken grad tidtabellplaneringen tagit höjd för stopp vid dessa hållplatser. En förutsättning för åtgärden är att hållplatserna fortsätter att vara trafikerade kontinuerligt över trafikdygnet, men av andra linjer än stombussen. Detta gäller särskilt hållplatserna Nibble och Ladvik, där det finns verksamheter. Detta behöver tas i beaktande i efterföljande trafikeringsstudie. Plats/Åtgärd Ansvar Beräknad tidsvinst Kostnad Borttagning av hållplatser med lågt påstigande för stomtrafik Trafikförvaltningen Framförallt förbättrad tidhållning. Varje stopp motsvarar cirka 25 sek. Ingen Figur 8 Hållplatser med lågt resande som föreslås tas bort från stomlinjen. Diagrammet visar på- och avstigande i västlig riktning under ett medeldygn.
18(31) 3.3 Nytt hållplatsläge vid Engarns planerade cirkulationsplats Trafikverket planerar för en ny cirkulationsplats vid Engarn, vilket innebär förbättrad framkomlighet för stombussen, cirka 10 sekunder i varje riktning. ÅVS:en föreslår en ny busshållplats för stombusstrafik västerut mot Stockholm, placerad på norra sidan av cirkulationsplatsen. Hållplatsläget har tidigare föreslagits i vägplanearbetet för cirkulationsplatsen, men togs bort efter samrådsprocessen. Åtgärden ska ej påverka tidplan eller planläggningsprocessen för den nya cirkulationsplatsen. Det nya hållplatsläget kortar bussens körsträcka och minskar antalet svängande bussrörelser längs Resarövägen, vilket är positivt för trafiksituationen både för både passerande vägtrafik och oskyddade trafikanter som korsar vägen. Bussen slipper även väjningsplikten från Resarövägen och ut mot väg 274. Ett nytt hållplatsläge längs väg 274 ger även en ökad kapacitet för busstrafiken och möjliggör för utökad busstrafik. Med dagens lösning är antalet angörande bussar begränsat, vilket kan få negativ påverkan på utvecklingen av kollektivtrafiken i Vaxholm. En förutsättning för åtgärden är att trafikering och det nya hållplatslägets utformning ger en säker och trygg miljö, i synnerhet för barn och oskyddade trafikanter vid bytesresor med övrig lokaltrafik. Detta behöver säkerställas både i efterföljande trafikeringsstudie och vid utformning av den nya trafiklösningen. Därutöver föreslås att endast ett hållplatsläge används längs Resarövägen för stombusstrafik österut mot Vaxholm. På så vis kortas stombussens restid genom att antalet stopp blir färre. Plats/Åtgärd Ansvar Beräknad tidsvinst Kostnad Nytt hållplatsläge vid Engarn planerade cirkulationsplats Trafikverket 60 sek i riktning mot Stockholm 1,8 Mkr Förändrat uppehållsmönster längs Resarövägen Trafikförvaltningen 10 sek i riktning mot Vaxholm ingen Figur 9 Blå heldragen linje visar ny körsträcka för stombusslinjen i riktning mot Stockholm jämfört med tidigare streckad dragning
19(31) 3.4 Signalprioritet vid övergångsställen på Vaxön För att minska antalet stopp i Vaxholms tätort föreslås bussprioritering i de tre signalreglerade gång- och cykelpassagerna. Plats/Åtgärd Ansvar Beräknad tidsvinst Kostnad Signalprioritet vid övergångsställen på Vaxön Trafikverket 15 sekunder i varje riktning 0,4 Mkr Figur 10 Karta över föreslagen signalprioritering av övergångsställen 3.5 Fri högersväng vid Vaxholms färjeläge För att eliminera risken att bussen fastnar i korsningen vid Söderhamnsplan i samband med att pendlarfärjan anländer föreslås en fri högersväng för bussen. Färjan ankommer med cirka 10 minuters intervall och har en kapacitet på cirka 50 personbilar. Som mest fördröjs bussen med ca 2,5 minuter. Vaxholm utreder för närvarande bärigheten på den befintliga kajen, vilket eventuellt kan påverka förutsättningarna för genomförande. Trafikverket planerar att genomföra en ÅVS med fokus på färjetrafiken till Rindö. I samband med detta kommer även eventuell konflikt mellan färjekö i de situationer som kömagasinet blir överfyllt och bussframkomlighet att studeras. Plats/Åtgärd Ansvar Beräknad tidsvinst Kostnad Fri högersväng vid Vaxholms färjeläge Trafikverket och Vaxholms stad 30 sekunder (i genomsnitt) i riktning mot Stockholm 1,9 Mkr
20(31) Figur 11 Skiss över förslag på fri högersväng för bussen vid Vaxholms färjeläge
21(31) 3.6 Övriga studerade åtgärder Vänstersvängskörfält i Vaxholms tätort Inom ramen för utredningen har även möjlighet att reducera antalet in- och utfarter och anläggande av vänstersvängskörfält längs väg 274 i Vaxholms tätort studerats. På en sträcka om cirka 750 meter finns 8 utfarter från privata fastigheter, 4 korsningar samt infart till parkeringsplatser, vilket skapar friktion och bidrar till både sämre framkomlighet och sämre tidshållning, inte minst i samband med färjetrafik under högtrafik. Genom att begränsa antalet in- och utfarter samt genom anläggande av vänstersvängskörfält i korsningen med Vasavägen och korsningen med Trädgårdsgatan kan situationen förbättras. Tidsvinsterna var dock svåra att bedöma samtidigt som kostnaderna för införande av vänstersvängskörfält var relativt hög jämfört med övriga åtgärder (1,5 Mkr för Vasavägen och 1,9 Mkr för Trädgårdsgatan). Därför återfinns förslaget inte i det slutliga åtgärdspaketet. Åtgärderna bör dock övervägas, i synnerhet om trafiken längs väg 274 eller i korsningspunkterna bedöms öka. För detaljerad beskrivning av dessa åtgärder hänvisas till den tekniska rapporten för stråk 10. Trafikverket planerar att genomföra en ÅVS med fokus på färjetrafiken till Rindö. I samband med detta kommer även eventuell konflikt mellan färjekö i de situationer som kömagasinet blir överfyllt och bussframkomlighet att studeras. Borttagning av hållplats Timmermansvägen För att minska antalet stopp i Vaxholms tätort har borttagning av hållplats Timmermansvägen studerats. Hållplatsen ligger nära intilliggande hållplatser och har ett lägre på- och avstigande är övriga närbelägna hållplatser. För detaljerad beskrivning av denna åtgärd hänvisas till den tekniska rapporten för stråk 10. Åtgärden bedöms som mycket kostnadseffektiv och ger en reduktion av restiden på 30-35 sekunder i varje riktning. Förslaget återfinns däremot inte i det slutliga åtgärdspaketet i denna rapport.
22(31) 3.7 Summering av kostnad för åtgärderna Totalt beräknas kostnaderna för föreslagna åtgärder i stråket mellan Arninge och Vaxholm uppgå till cirka 6,7 Mkr, varav 6,2 Mkr för Trafikverket 0,5 Mkr för Vaxholms stad. Åtgärd Väghållare/ ansvar Kostnad Buss-sluss och busskörfält vid trafikplats Arninge TRV 2,6 Mkr Borttagning av hållplatser med lågt påstigande för stomtrafik Nytt hållplatsläge vid Engarns planerade cirkulationsplats inkl. förändrat uppehållsmönster vid Engarn Signalprioritet vid övergångsställen på Vaxön Fri högersväng vid Vaxholms färjeläge SUMMA TF TRV TRV TRV & Vaxholm 0 kr 1,6 Mkr 0,4 Mkr 1,4 + 0,5 Mkr Ca 6,7 Mkr
23(31) 4 Nyttor och konsekvenser Åtgärderna A-E enligt kapitel 3 (d.v.s. utan borttagning av hållplats Timmermansvägen) ger en restidsvinst på cirka 2,5 minuter i riktning mot Arninge och cirka 30 sekunder i riktning mot Vaxholm för resenärer på stombusslinjen under morgonens högtrafik kl. 6.00-9.00. Åtgärderna A-E enligt kapitel 3 tillsammans med åtgärden borttagning av hållplats Timmermansvägen har legat till grund för beräkning av nyttor och konsekvenser i följande avsnitt. Skälet till detta är att beslut om att inte rekommendera åtgärden borttagning av hållplats Timmermansvägen togs i ett sent skede av processen när nytto- och konsekvensanalys redan var genomförd. Någon ny nytto- och konsekvensanalys har inte tagits fram efter beslutet då bedömningen är att föreslaget åtgärdspaket har stora positiva resenärseffekter och en mycket hög lönsamhet även utan borttagning av hållplats Timmermansvägen. 4.1 Stora samlade restidsvinster Den totala restidsvinsten för samtliga resenärer som reser i hela eller delar av stråket uppgår till 12 timmar under maxtimmen vilket motsvarar cirka 90 timmar per dygn 2. Andra effekter som åtgärderna bidrar till är förbättrad regularitet. Figur 12 Karta över de områden som beräknas få restidsvinster under högtrafik (kl. 6.00-9.00) med föreslagna åtgärder. KRESU (kollektiv reseuppoffring), där restidsförändringen viktas mot antal resenärer och fördelas på berörda områden. 2 Resultat från VISUM-analys av nuläget (år 2016). Inkluderar borttagning av hållplats Timmermansvägen
24(31) En viktig effekt av åtgärderna är att de ger förbättrade förutsättningar för att bussarna bättre ska kunna hålla sin tidtabell och att de därmed bidrar till en minskad restidsosäkerhet för resenärerna i stråket. En annan effekt är att busstrafiken kan bedrivas betydligt mer resurseffektivt. Cirka 1600 bussresenärer beräknas resa med stombusslinjen i stråket under förmiddagens rusningstrafik (kl. 6-9). Framkomlighetsåtgärderna i stråket gynnar även resande med alla andra linjer som trafikerar hela eller delar av stråken. De föreslagna åtgärderna gynnar till största del resenärer som bor i Vaxholm, men främjar även resor mellan Stockholm, Täby, Österåker och Vaxholm. 3 4.2 Ökat kollektivtrafikresande Till följd av den förkortade restiden bedöms antalet kollektivtrafikresor öka med cirka 200 nya resor per dygn. 4 I denna skattning ingår endast restidsförbättringar och inte förbättringar föranledda av minskad restidsosäkerhet och förbättrad regularitet. 4.3 Begränsad påverkan på biltrafiken Den sammantagna påverkan på biltrafiken till följd av föreslagna åtgärder i studerade stråk är mycket liten och kan anses försumbara på övergripande nivå, men lokala effekter kan vara märkbara, t ex vid trafikplats Arninge och färjeläget i Vaxholm. För samtliga vägtrafikanter som reser i hela eller delar av stråket ger föreslagna åtgärder en sammantagen restidsförlust på cirka 1 timme per dygn i nuläget. 5 4.4 Stor samhällsnytta för varje satsad krona En samhällsekonomisk kalkyl av förslag till åtgärder har genomförts för prognosår 2030. Den samhällsekonomiska analysen visar på en ytterst hög lönsamhet, där varje satsad krona ger ca 27 kronor tillbaka (beräknad nettonuvärdeskvot NNKidu 6 är 27,11). Det samlade nettonuvärdet är 217 mkr. 7 Bedömningen är att föreslaget åtgärdspaket ger en mycket hög lönsamhet även utan borttagning av hållplats Timmermansvägen. 3 Resultat från VISUM-analys 4 Baseras på elasticitetsberäkningar och kända effektsamband. Inkluderar borttagning av hållplats Timmermansvägen 5 Baseras på analys i Contram för år 2020 6 Nettonuvärdeskvoten NNK-idu är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av den samhällsekonomiska investeringskostnaden och nuvärdet av nettoförändringen av drift- och underhållskostnader för infrastrukturhållaren. 7 Som bas för beräkningar ligger trafikanalyser för kollektivtrafik och biltrafik. Dessa har gjorts i verktygen Visum respektive Contram. Kollektivtrafikens och biltrafikens effekter har beräknats i SMAS version 3.0 med ASEK 6. Trafikverkets mall för Samlad effektbedömning version 1.16.2 har använts för att beräkna nettonuvärdeskvot. Den samhällsekonomiska analysen inkluderar borttagning av hållplats Timmermansvägen.
25(31) Den samlade effektbedömningen visar att åtgärderna som föreslås bidrar positivt till en samhällsekonomisk och långsiktig hållbar transportförsörjning då befintlig infrastruktur utnyttjas mer effektiv, konkurrenskraften för kollektivtrafiken ökar samtidigt som påverkan på biltrafiken är mycket liten. I tabellen nedan redovisas samlade kostnader, nyttor och onyttor under hela kalkylperioden (40 år). Kostnader (mkr) Nyttor/onyttor (mkr) Kollektivtrafik Övrig vägtrafik Övrigt - 8 (investering inkl. skattefaktor) 197 (restidsnyttor) 29 (biljettintäkter) -1 (restidsförluster) - 14 (drivmedelsskatt) 5 (trafiksäkerhet) 7 (luft och klimat) TOTALT + 218-15 + 12
26(31) 5 Genomförande och finansiering 5.1 Genomförande av framkomlighetsåtgärder Majoriteten av föreslagna åtgärder kan genomföras i närtid. De kan genomföras oberoende av varandra, även om ett samlat genomförande är att föredra då en samlad nyttorealisering blir tydligast för resenären. Ambitionen är att åtgärderna så långt möjligt ska stå klara inför öppnande av Arninge resecentrum, planerat år 2021. För det nya hållplatsläget vid Engarns vägskäl kan det behövas en ny vägplanprocess vilket i så fall påverkar tidplanen. Vidare bör åtgärden vid Arninge trafikplats samordnas med ombyggnationen av trafikplatsen. En förutsättning för åtgärderna är att efterföljande trafikeringsstudie säkerställer att de hållplatser som föreslås tas bort för stomlinjen fortsätter att vara trafikerade kontinuerligt, men av andra linjer. Detta gäller särskilt hållplatserna Nibble och Ladvik, där det finns verksamheter. Likaså att trafikering och det nya hållplatslägets utformning vid Engarn ger en säker och trygg miljö, i synnerhet för barn och oskyddade trafikanter vid bytesresor med övrig lokaltrafik. Åtgärd Buss-sluss och busskörfält vid trafikplats Arninge Borttagning av hållplatser med lågt påstigande för stomlinjen Nytt hållplatsläge vid Engarns planerade cirkulationsplats Förändrat uppehållsmönster (endast ett hållplatsläge) längs Resarövägen vid Engarn Signalprioritet vid övergångsställen på Vaxön Fri högersväng vid Vaxholms färjeläge Ansvar TRV TF TRV TF TRV TRV & Vaxholm 5.2 Trafikering Samtliga åtgärder är till nytta för befintlig busstrafik och dagens resenärer. Gällande trafikavtal sätter således ingen begränsning för åtgärdernas genomförande eller nyttorealisering. 5.3 Medfinansiering Vaxholms stad har möjlighet att söka statlig medfinansiering med upp till 50 procent för åtgärder på det lokala vägnätet, enligt förordning (2009:237) om regionala kollektivtrafikanläggningar m.m.
27(31) Kommunen kan även söka statlig medfinansiering genom stadsmiljöavtal enligt förordningen SFS 2015:579. Åtgärderna ska då avse investeringar i kollektivtrafik och får inte avse drift och underhåll. Åtgärder som beviljas stöd genom stadsmiljöavtalen ska främst stödja de identifierade stråk som redan har eller bedöms att i framtiden ha störst efterfrågan på en effektiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik. Mer information om förutsättningar för statlig medfinansiering och stadmiljöavtal återfinns på trafikverkets hemsida. 5.4 Länsplanen Finansiering av åtgärder på statliga vägar respektive medfinansiering för åtgärd på kommunal väg i stråket beslutas genom länsplanen för vilken Region Stockholm är planeringsansvarig. Gällande plan avser tidsperioden 2018-2029.
28(31) Bilaga 1 Stomnätsplanen ett system av sammanhängande stomlinjer I januari år 2014 antogs Stomnätsplan för Stockholms län av Stockholms läns landstings trafiknämnd. En aktualitetsbedömning av Stomnätsplanen har genomförts och redovisats för Stockholms läns landstings trafiknämnd i juni 2017. Stomnätsplanen visar utvecklingen av kollektivtrafikens stomnät med sikte mot år 2030 för länet. Stomnätsplanen visar att det går att skapa ett kollektivtrafiksystem som kapacitetsmässigt klarar av att hantera den kraftiga befolkningsökningen och samtidigt åstadkomma stora restidsvinster och ett mer konkurrenskraftigt stomnät. Med utgångspunkt i dagens stomlinjenät och en detaljerad genomgång av framtida behov och större resenärsströmmar har ett sammanhängande stomlinjenät tagits fram. Nätet har i stor utsträckning utformats för att konkurrera i starka biltrafikstråk, öka kollektivtrafikens marknadsandel och skapa restidsvinster för kollektivtrafikresenärer i förhållande till biltrafiken. Attraktiv kollektivtrafik förutsätter god framkomlighet En viktig del i Stomnätsplanen består i att ge stomnätet en god framkomlighet genom en tydlig prioritering av kollektivtrafiken i gatu- och vägnätet. Det är en förutsättning för att kunna öka kollektivtrafikens attraktivitet och konkurrenskraft gentemot biltrafiken. Målstandarder om lägsta medelhastighet inklusive hållplatsstopp har därför tagits fram. Målet är att stomlinjerna ska ha en så högt prioriterad framkomlighet att de inte drabbas av hastighetsnedsättningar på grund av trängsel. Målstandarden innebär en hög ambitionsnivå och att medelhastigheten för stombusstrafiken behöver förbättras avsevärt. För att uppnå målstandarden för medelhastighet behöver även målstandarden för hållplatsavstånd uppfyllas. Utöver hög prioritet på sträcka och i korsning behöver hållplatstiderna vara korta. Åtgärder för att uppnå målstandarderna spänner över ett brett spektrum, från utformning och reglering till biljettvisering och trafikantcirkulation vid hållplatser. Restidskvot är ett mått på kollektivtrafikens konkurrenskraft jämfört med biltrafiken (anger restiden med kollektivtrafik jämfört med restiden med bil). Målet för viktiga reserelationer i stomnätet är en upplevd restidskvot på maximalt 1,5 under högtrafik.
29(31) Tabell 1 Målstandard för medelhastighet och hållplatsavstånd Typ av väg och bebyggelsestruktur Skyltad hastighet Minsta medelhastighet inkl. Minsta hållplatsavstånd i medeltal Innerstad/tät stadsstruktur 30 km/h 20 km/h 500 m Huvudgata/ tättbebyggt område 40 km/h 25 km/h 700 m 50 km/h 30 km/h 1000 m 60 km/h 40 km/h 1400 m Genomfartsled 70 km/h 45 km/h 1700 m 80 km/h 55 km/h 2500 m Motorväg 90-110 65 km/h 5000 m Prioriterade stråk i åtgärdsvalsstudie (ÅVS) Trafikverket genomför i samverkan med Trafikförvaltningen och länets kommuner analyser av regionala stombusstråk för att identifiera åtgärder som effektiviserar busstrafiken. Arbetet avser stombusslinjerna utanför Stockholms innerstad, den så kallade etapp 2 av Stomnätsplanen. De 11 aktuella stomlinjerna har delats in i 33 stråk. Stråken har delats in mellan strategiska noder i stomlinjenätet men även i viss mån efter geografisk utbredning. Av de 33 stråken har 14 stråk prioriterats. I stråken är resandet är högt och förväntas öka, det finns stora möjligheter för betydande restidsvinster, möjlighet att genomföra åtgärder i närtid och oftast redan befintlig stombuss- och direktbusstrafik som kan dra nytta av genomförda åtgärder.
30(31) Figur 13 Karta över prioriterade stråk (röda) I den centrala delen av länet, där kollektivtrafiken har höga marknadsandelar i högtrafik, utgör trängsel och framkomlighetsproblem de största utmaningarna. Här finns behov av framkomlighetsåtgärder för att öka tillförlitligheten i kollektivtrafiken. Framkomlighetsproblem förekommer även utanför regionkärnan, kollektivtrafikens marknadsandel är däremot lägre i de delarna av regionen. För att kollektivtrafiken ska bli mer attraktiv på de platserna och framgångsrikt konkurrera med biltrafiken behöver restiderna minska.
31(31) I åtgärdsvalsstudien - Förbättrad framkomlighet i stomnätet visas vilka åtgärder som krävs för utvecklingen av ett attraktivt och väl fungerande stombussnät med konkurrenskraftiga restider. Arbetet är flerårigt och sker steg för steg. I arbetets första fas skapades en förståelse för vilka övergripande behov och brister som finns i stomnätet, ett underlag togs också fram för prioritering av i vilken ordning olika delstråk ska studeras, redovisat i delrapport 1. För varje stråk tas en teknisk rapport fram som ger en fördjupad bild av prövade lösningar och effekter av föreslagna åtgärder. Dessutom görs en samlad effektbedömning (SEB). Det här är den sammanfattande rapporten för Stråk 10 Arninge Vaxholm. Föreslagna åtgärder är kostnadseffektiva och kan genomföras i närtid. Åtgärdsvalsstudien för stråk 10 har arbetats fram i ett nära samarbete mellan representanter från Vaxholms stad, Täby kommun, Trafikverket och Trafikförvaltningen.