100 nya jobb i Svappavaara

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 3 # MARS 2012 12 Åhh, vilken gruvfest 09 Borrsamarbete 07 Nya styrcentralen Bilaga Säkerheten Först 100 nya jobb i Svappavaara Hållbar miljö i LKAB Sid 2, 4, 5, 6 Miljöstandard i världsklass! Per-Erik Lindvall, sid 2

Kan gruvor vara en del i ett hållbart och miljömedvetet samhälle? Ja, LKAB är ett bra exempel på det. LKAB har bedrivit gruvbrytning i drygt 120 år, definitvt en uthållig verksamhet. E N A i LKAB:s miljöarbete! Av malmen tillverkas stål som är samhällets mest återvunna material. Mer än 70 procent av stålet återvinns i form av skrot. LKAB:s järnmalm används om och om igen i ett stålkretslopp. LKAB:s miljöarbete bedrivs bland annat inom produktionen och för att öppna nya gruvor. Vår järnmalm är ett fantastiskt råmaterial och en snäll produkt att hantera i gruvor och anrikningsverk. En av våra största utmaningar på senare år har varit att jobba med reningen av våra rökgaser vid pelletsverken. Just nu investerar vi 700 miljoner kronor i en ny rökgasreningsanläggning vid bandugnsverket i Malmberget. LKAB är en av få pelletsproducenter i världen som har rökgasrening. Vi är dessutom den enda i världen som har rening från kväveoxider. Visste du att LKAB har tre av världens fyra bästa verk när det gäller låga utsläpp av koldioxid? LKAB:s järnmalm används om och om igen i ett stålkretslopp Precis som när det gäller arbetsmiljö har vårt eget agerande stor betydelse när det gäller yttre miljö. Noggrannhet vid filterbyten, att undvika oljespill och all annan hantering från smått till stort gör sammantaget en stor skillnad. Vi vet också att vi har den bästa miljöprestandan då vi får köra verken med en störningsfri produktion. Goda underhållsinsatser ger en hög tillgänglighet som i sin tur skapar förutsättningar för en stabil produktion med låga utsläpp. Vi jobbar offensivt just nu för att kunna starta nya gruvor. Våra kunder vill ha mer av våra produkter. De tre nya gruvorna inom LKAB 37-projektet skall vara i produktion från januari 2015 enligt planen. När vi startade Gruvberget så tog det nästan två år att få tillståndet. Mycket av den tid som går åt vid en tillståndsansökan borde kunna rationaliseras bort utan att göra avkall på kvalitet och miljöambitioner. Det är viktigt att vi får våra miljötillstånd i tid så att LKAB kan öka produktionen och fortsätta vara en betydande leverantör hos våra växande kunder. Med LKAB:s pellets minskar ju även kundernas miljöpåverkan och det är bra för den globala miljön. Vårt företag och regionen har en fantastisk möjlighet till tillväxt som inte funnits på 50 år. Låt oss inte missa tåget! PS: ENA står som du vet för engagemang, nytänkande och ansvar. PER-ERIK LINDVALL, Direktör Teknik & Affärsutveckling SVARAR Lena Lövgren, HR-advisor, Kiruna: Att åka skidor i vårsolen på isen och sitta framför elden och grilla korv. Från den första april ska alla ha synliga passerkort, säger Ronnie Hansson, sektionschef med ansvar för bevakning, LKAB. Foto: MARITHA MOSSBERG Synliga passerkort MALMERGET. Från och med den 1 april ska alla bära LKAB:s passerkort väl synligt. Det är för att säkerställa behörigheten att vistas inom industriområden och lokaler, säger Ronnie Hansson, sektionschef med ansvar för bevakning, LKAB. Samtliga LKAB-anställda, entreprenörer, konsulter och besökare som vistas i lokaler och kontor, ska ha passerkorten synliga. Nya korthållare i olika varianter kommer att tas fram så att de passar till olika kläder. Vi ska försöka hitta hållare som fungerar efter olika önskemål. Korten ska vara synliga såvida inte arbetsuppgifterna sätter hinder i vägen, säger Ronnie Hansson. Beslutet har tagits av LKAB:s ledning. Passerkorten är en viktig del i LKAB:s långsiktiga arbete med säkrare arbetsplatser. Det ger också en kvalitetsstämpel, konstaterar han. Passerkorten kommer att bytas ut successivt till kort med den nya logotypen och nya bilder för dem som så önskar. Det kommer också att vara möjligt att ta ett nytt foto till passerkorten. Maritha Mossberg CITATET LKAB ligger i världsklass när det gäller miljö Per-Erik Lindvall, Direktör Teknik & Affärsutveckling Vad brukar ge dig vårkänslor? Rikard Strålberg, projektingenjör, Kiruna: När det blir varmare åker vi till stugan i Torneträsk. Nu väntar vi andra bebisen. Jan Lundgren, avdelningschef projekt, Kiruna: Varma solstrålar och fågelkvitter. tummen upp för LKAB:s bergmekaniker och geologer som visade sig ha greppet om den 30 år långa uppblockningen av Fabiangropen. Scenariot följde det verkliga förloppet till punkt och pricka! Ny vd för LKAB Malmtrafik AB Anders Björnström, Luleå, blir ny vd för LKAB Malmtrafik AB. Anders är ingenjör från LTU och har sina rötter i Kiruna. Digital handbok skall underlätta inköp LKAB. Stora vinster finns att hämta med bättre samordning och effektivare inköp. Därför har Inköpsavdelningen tagit ett helhetsgrepp och har startat ett projekt för en digital Inköpshandbok. Roger Hansson All information om hur man gör ett inköp skall finnas på ett och samma ställe. Det ger en bättre överblick och ska underlätta inköpsarbetet för hela LKAB, säger Roger Hansson, utvecklingschef på inköpsavdelningen. Idag görs inköp utifrån fem principer; konkurrensutsättning, affärsutveckling, globala inköp, ändrat köpbeteende och koncerngemensamma avtal. Tydliga riktlinjer gör inköpen effektivare och hanteringen smidigare. Det minskar LKAB:s kostnader. LKAB handlar för stora summor varje år. Även små förändringar i köpbeteendet har betydelse, säger Roger Hansson. Inköpsmönstret har kartlagts i enkäter. Målet är att till sommaren ha underlaget till inköpshandboken färdig för att sedan tillsammans med IT och Communications skapa den digitala upplagan. Roger Hansson, utvecklingschef, och Erik Hedborg, verksamhetsutvecklare på inköpsavdelningen leder arbetet inom inköp med samverkan av flera olika verksamhetsgrenar. Mer information finns på Insidan. MAURITZ MAGNUSSON 02 VECKOBLADET # NR 3 2012 VECKOBLADET # NR 3 2012 03

Monica Quinteiro siktar redan på nästa års Hållbarhetsredovisning. EN HållbaR redovisning LKAB. Handen på hjärtat, hur många LKAB-medarbetare läser årsredovisningen? Har du inte gjort det tidigare, så passa på i år. Den publiceras som PDF-fil på nätet i dagarna och innehåller många intressanta data. Styrelsens och koncernledningens ersättningar brukar vara det som dyker upp i media. Men här finns mycket annat också. En härlig blandning av stort och smått en uppslagsbok över 2011. Å rsredovisningen består av flera delar, som vd-ord, strategier, årsberättelse med marknad i fokus, hållbarhetsredovisning, bolagsstyrningsrapport och den formella finansiella årsredovisningen i form av förvaltningsberättelse med noter. Här finns också mål och utfall inom många olika områden. Det är ett stort projekt som ska ros i hamn varje år. Många interna och externa aktörer är involverade i arbetet. Jobbet liknar ett stort pussel, där man beskriver hela koncernens verksamhet och budskap, i form av texter, siffror, diagram och tabeller. Någon har sagt att den som läser årsredovisningen vet det mesta om LKAB. Det är nu fjärde året som LKAB gör en regelrätt hållbarhetsredovisning. Det första året, 2008, vann LKAB pris för bästa redovisning enligt FAR/SRS som Foto: FREDRIC ALM är en branschorganisation för revisorer och rådgivare. Ansvaret för hållbarhet flyttades vid omorganisationen i november 2010 till enheten Teknik och Affärsutveckling. Sedan 2011 är det Monica Quinteiro, avdelningschef för Kvalitet och Miljö, som är hållbarhetsansvarig i LKAB och därmed även för hållbarhetsredovisningen. Varför gör LKAB en hållbarhetsredovisning? 1 LKAB har alltid redovisat miljö- och personalverksamheten i sina årsredovisningar tillsammans med den finansiella redovisningen, så det är inget nytt. Men LKAB:s ägare har bestämt att alla statliga företag från och med 2008 ska göra en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. GRI betyder Global Reporting Initiative och står för ett internationellt samarbetsorgan av intressegrupper som har arbetat fram globala riktlinjer för företagens hållbarhetsredovisningar. Om alla använder samma redovisningsprinciper, kan man jämföra företagens hållbarhetsarbete, något som blir allt viktigare när företagen granskas av olika skäl, av både media och investerare. Hur vet ni vad som ska 2 redovisas? Det finns manualer, så kallade protokoll, för vad som kan redovisas, allmänna och branschvisa. Vi har gjort en så kallad väsentlighetsanalys inför 2011 års redovisning. Det betyder att vi har kartlagt hållbarhetsområdena och lyft fram sådana som vi har uppfattat att LKAB:s intressenter tycker är särskilt viktiga. I arbetet med hållbarhetsredovisningen är det centrala just intressenterna och dialogen med dem. Vad menas med intressenter? 3 Det är grupper som berörs av LKAB:s verksamhet, exempelvis ägare, medarbetare, kunder, myndigheter, lokalsamhällen, leverantörer eller media. Vilka områden ingår i 4 redovisningen? Man ska redovisa indikatorer (mätetal) som kommer från ekonomi-, sociala- och miljöverksamheten. Sedan kan de delas in i så kallade kvantitativa eller kvalitativa indikatorer. Kort sagt så använder man både text och siffror i form av tabeller och grafer, precis som överallt annars. Vilka indikatorer som har redovisats finns upptagna i ett så kallat GRI-index. Hur vet man att LKAB har 5 redovisat rätt? Hållbarhetsredovisningen granskas av externa revisorer. De gör exempelvis intervjuer med utvalda interna och externa intressenter. Revisorerna besöker också rapportörerna i verksamheten och granskar källdata, det vill säga hur rapportören har kommit fram till till de uppgifter som anges i redovisningen. Det är din första hållbarhetsredovisning, var det 6 som du förväntade dig? Jag har själv fungerat som samordnare för hållbarhetsredovisningen i år. Detta eftersom organisationen började byggas upp under 2011 och ingen utsedd samordnare fanns på plats. Arbetet har varit lärorikt och framförallt så har det för mig personligen tydligt framkommit vilket förbättringsområde som ska prioriteras och genomföras till nästa års redovisning. Vi vill framför allt förbättra insamling och lagring av historiska uppgifter och mätetal i form av miljö-, energioch sociala indikatorer. För 2012 års hållbarhetsredovisning kommer Malin Brännvall att hålla i trådarna och samla in alla uppgifter. Till dess ska vi ha ett verktyg på plats för lagring och insamling av allt data. Vad skiljer hållbarhets- 7 redovisningen från de miljörapporter som också görs varje år? I hållbarhetsredovisningen berättar LKAB om hur verksamheten utvecklar och förbättrar sig mot uppsatta mål och mätetal vad gäller miljöfrågor, men även sociala och ekonomiska frågor. Vi fokuserar redovisningen på vad vi har bedömt som väsentligt utifrån våra intressenters perspektiv. De årliga miljörapporterna däremot är en mer komplett sammanställning av hur LKAB för året har levt upp till de miljökrav och miljövillkor vi har. De omfattar alla lagkrav från stort till smått och ger därför inte den oinvigde läsaren perspektiv på vad som är väsentligt. Till sist, kan du nämna 8 några, som du tycker, intressanta uppgifter från hållbarhetsredovisningen? Samhällsomvandlingens framsteg, bland annat tecknandet av ett avtal mellan Kiruna kommun och LKAB om första etappen av Gruvstadsparken och pågående avtalsdiskussioner med Gällivare kommun. Hur antalet kvinnliga anställda ökar från år till år. Hur LKAB arbetar med tillväxtfrågorna, till exempel genom att ansöka om tillstånd för gruvbrytning i Mertainen och hur det påverkar rennäringen. Att frågan lever om när och hur en av Sveriges mest förorenade sjöar, Ala Lombolo, ska saneras. Dock har ingen överenskommelse mellan inblandade parter kunnat träffas än. Att damningsfrågan är en het fråga för våra lokala samhällen och att den också tas på största allvar av LKAB. Att stora förbättringsåtgärder planeras och projekteras, men allt är inte löst över en natt. Christina Niemi Autio Den tryckta Årsredovisningen blir klar till Årsstämman 20 april. Den publiceras på www.lkab.com 31 mars. Vill du veta mer om GRI, här finns information på svenska: https:// www.globalreporting.org/languages/swedish/pages/default.aspx 04 VECKOBLADET # NR 3 2012 VECKOBLADET # NR 3 2012 05

Styrcentralen blir LKAB:s nya landmärke KIRUNA. Efter semestrarna ska den nya Styrcentralen i Kiruna stå klar. Vi är många som reflekterat över det moderna nybygget på höjden av NIOområdet. Det är hit som hela produktionsstyrningen för KUJ med bland annat tågledare, spelstyrning och fjärrtappning för nivåerna 1045 och 1365 ska flytta. Lena Fjellström, utvecklingsingenjör PID, och Malin Fors, projektledare MLS/ELS, framför KK4 världens första pelletsverk med NOx-rening. Reningen är en anledning till att LKAB uppnått miljömålet om minskad spridning av stoft. Foto: Åsa Poromaa Miljömål som infriats LKAB. LKAB:s arbete med att uppnå miljömålen har varit en succé. Nu arbetas det hårt för att ta fram nya mål för framtiden. 2007 beslutade LKAB:s styrelse om de miljömål som gäller i dag. LKAB beslutade att vi skulle minska spridningen av stoft med 10 procent jämfört med 2006. Det målet har vi levt upp till 2009, 2010 och 2011, säger Malin Fors projektledare MLS/ELS, som följt upp målen sedan 2007. Målet grundar sig på två olika mätmetoder. Dels emission då man mäter det som kommer ut ur LKAB:s skorstenar. Dels nedfallande stoft, som mäts genom snöprovtagning och de vita NILU-burkar som kan ses i staden. SVARAR Jonas Esko, sektionschef IT arkitektur, Kiruna: Vi gör stora satsningar på miljöarbetet och är duktiga på det. För nedfallande stoft har LKAB inga villkor, här har LKAB i stället ett eget målsättningsvärde. Det andra miljömålet gäller sorterat avfall. 2006 sorterade LKAB 50 procent av det totala avfallet. Målet var att siffran skulle öka till minst 80 procent år 2012. Det målet levde LKAB upptill redan 2009, säger Lena Fjellström, utvecklingsingenjör PID. Vi sorterar ut allt som kan gå till återvinning. Till deponi går sådant som kan deponeras utan risk, och som inte kan återvinnas. Men bra ska bli ännu bättre. LKAB:s interna källsortering ska förenklas och förtydligas och våra attityder och beteenden ska förändras. ÅSAPOROMAA Vad är din uppfattning om LKAB:s miljöarbete? Anders Björnström, sektionschef PEK, Kiruna: Vi satsar stora resurser på miljön. Vi vill ta ansvar och göra rätt för oss. LKAB:s totala avfallsmängd 2011 var 4 000 ton. För osorterat avfall tar avfallsanläggningarna cirka 2 000 kronor per ton, brännbart kostar ungefär hälften och träavfall cirka 350 kronor per ton. Innan du slänger något - gör en kort sorteringsanalys. Det du inte själv sorterar kostar LKAB stora pengar. Reine Holst, svetsare, Kiruna: Det är omfattande. Det är mycket källsortering. Det märks överallt. Eftersom de två nivåerna kommer att parallellköras ett tag så känns det riktigt bra att vi nu får plats att låta alla sitta tillsammans. Det blir en stor fördel, säger Kjell Olovsson, projektledare för Styrcentral KUJ. Lokalerna som mäter cirka 1 450 kvadratmeter omfattas av entréplan med kontor och omklädningsrum samt en övervåning med bland annat kontrollrum, kök och matsal. Drygt 70 miljoner kronor kommer projektet att kosta inkluderat flytten av FK7. Byggnaden har designats av arkitekterna Jim Hagelin och Annelis Danielsson. Carl-Erik Emmoth har varit projekteringsledare och kontrollrumsdelen, som Jan Björkman ansvarar för, har designats av IFE Halden med fokus på HMI (Human- Machine Interface). Vi har jobbat tätt med arkitekterna och en referensgrupp och utgått från önskemål och synpunkter från de som faktiskt ska jobba i byggnaden. Det handlar om allt ifrån ljusinsläpp till placering av operatörsbord, berättar Kjell Olovsson. Bygget, som utförs av ER-Bygg, påbörjades i somras och väntas stå inflyttningsklart till hösten. Först in i den nya byggnaden är utrustningen för styrningen av 1365. Sedan är det dags för gruvplanering och produktionsstyrning för KUJ 1045, som idag sitter på FK 7, att flytta in. ulrika Westerberg Den nya styrcentralen bjuder på ljus, rymd och vyer. Kjell Olovsson, projektledare för styrcentral KUJ är mycket nöjd med bygget som följer tidplanen. Foto: Ulrika Westerberg Foto: FREDRIC ALM Vi har jobbat tätt med arkitekterna och en referensgrupp 06 VECKOBLADET # NR 3 2012 VECKOBLADET # NR 3 2012 07

100 nya jobb i Svappavaara hos LKAB Berg & Betong KIRUNA. LKAB genomför en stor expansion och arbetar med att öppna tre nya gruvor. Det ger ett uppsving för döttrarna till moderbolaget. LKAB Berg & Betong kommer att ansvara för produktionen i de nya gruvorna. Vi planerar att anställa ett drygt hundratal nya medarbetare under 2014, säger vd Peter Söderman. I takt med att moderbolaget växer och ser ljust på framtiden, kan även dotterbolagen glädjas åt en framgångssaga. LKAB Berg & Betong med sina dotterbolag LKAB Mekaniska och LKAB Kimit är några av dessa bolag. Vi har ökat vår omsättning med 30 miljoner kronor i månaden i snitt under de senaste fem åren. Vi har vuxit i entreprenadtjänster och övriga leveranser. Det är kopplat till LKAB:s stora satsningar i Malmfälten, säger Peter Söderman. LKAB Berg & Betongs verksamhet är starkt knuten till LKAB:s områden. Gruvberget i Svappavaara är ett exempel på tillväxtområden och en av anledningarna till den ökade omsättningen, men bolaget har vuxit även utanför moderbolaget. Vi omsätter idag drygt 400 miljoner kronor per år utanför LKAB-koncernen även om slutkunden oftast är LKAB, säger Peter Söderman. LKAB Berg & Betong ansvarar själva för all produktion på Gruvberget. Idag arbetar cirka 25 personer med borrning, laddning, krossning och sovring. Cliffton är underentreprenör och sköter alla bergtransporter. De har cirka 60 personer direkt involverade i produktionen. I takt med att LKAB närmar sig idrifttagning av de planerade gruvorna 24 procent fler förslag lämnades in i februari jämfört med samma månad 2011. LKAB Berg & Betong behöver nyanställa 100 personer till brytningen i Gruvberget. Foto:FREDRIC ALM Leveäniemi och Mertainen kommer LKAB Berg & Betongs engagemang att öka. Produktionsstart är planerat till 2014. Vi kommer att ansvara för produktionen av de nya gruvorna. Det kräver att vi är delaktiga i projektets fas. Vi behöver se över vår bemanning och nyanställa ett drygt hundratal medarbetare under 2014, säger Peter Söderman. Upplägget är planerat på samma sätt som för Gruvberget och de nyanställda ska arbeta med borrning, laddning och krossning. Transporttjänsterna är tänkta att ske via entreprenad precis som de alltid gjort inom LKAB. Vi står inför en omfattande utmaning, men vi har duktiga och engagerade medarbetare. Nu ska vi tillsammans växa ytterligare, säger Peter Söderman. JOHANNA FOGMAN 4 790 personer Vi står inför en omfattande utmaning Peter Söderman. sökte sommarvikariaten hos LKAB i år. 900 vikariat finns på de olika orterna. Samarbete ökar rasborrning MALMBERGET. Fyra rasborrare från LKAB Kiruna med två borriggar arbetar sedan i januari med att förstärka rasborrningen i Malmberget. Vi byter ut alla våra gamla, föråldrade riggar för rasborrning i år. Det är en mycket stor investering. Under tiden får vi hjälp av kolleger från Kiruna för att öka framförhållningen, säger Bengt Anttila, produktionschef för rasborrningen i Malmberget. De två riggarna från Kiruna är en del av en handlingsplan i Malmberget för att öka kapaciteten för rasborrning. Därefter ingår reinvestering i nya riggar för produktionsborrning och att utnyttja en befintlig öppningsrigg i Malmbergsgruvan till produktionsborrning på Västra Fältet. Dessutom ändras skiftformen för att kunna utnyttja storhelger fullt ut, säger Mats Daglind, sektionschef. Bengts kollega, Ann Töyrä, produktionschef vid rasborrningen i Kiruna, gillar samarbetet: Vi har god framförhållning och slog rekord i rasborrning i Kiruna i fjol. Vi såg att vi kunde avvara två borrriggar en period. Vi var noga med att arbetet skulle vara frivilligt. Nu lär vi av varandra genom utbytet, säger Ann Töyrä. Samarbetsprojektet med Kiruna pågår till slutet av april. Målet är att förstärka rasborrningen i Malmberget med 50 000 borrmeter. Jag tror det blir mer, säger Seppo Alatalo, rasborrare från Kiruna i Malmbergsgruvan. Jobbet går fint. Berget här är porösare än i Kiruna, det är som att borra i smör, säger Ulf Olsson, arbetskamrat till Seppo. Rasborrningen sker i skift: Vi jobbar 11,5 timmar och bor på ett litet hotell i Gällivare. Vi hinner basta och äta innan vi somnar. I gengäld arbetar vi in en av våra söndagar. För en period går det bra att arbeta så här, säger Ulf Olsson. Det finns ingen annan på marknaden än LKAB som kunde ta på sig att borra 50 000 borrmeter med våra krav, säger Bengt Anttila. Rasborrning är ett fokuserat mål i malmbergsgruvan. Under året skall samtliga sex riggar i Malmberget bytas ut och en ny central för fjärrstyrd borrning byggas. Magnus Abrahamsson, projektledare pekar på målet att nå en kapacitet av 720 000 borrmeter per år i Malmberget. Vi är en bra bit från det målet just nu. Vi tar ikapp en del av eftersläpningen med riggarna från Kiruna. När alla riggar i Malmberget bytts ut mot nya har vi alla förutsättningar att nå målet. Då kan vi också öka framförhållningen, säger Magnus Abrahamsson. Mauritz Magnusson Ett samarbete ökade borrtakten i Malmberget. Bengt Antilla, Ann Töyrä, Ulf Olsson och Seppo Alatalo gillar samarbetet. Foto: Fredric Alm Vi jobbar 11,5 timmar och bor på ett litet hotell i Gällivare NYTÄNKANDE Ulf Olsson, rasborrare, Kiruna/ Malmberget. Magnus Abrahamsson. 08 VECKOBLADET # NR 3 2012 VECKOBLADET # NR 3 2012 09

Från minsta kryp till stora miljöfrågor Tillsammans skapar vi bra miljöförutsättningar, säger Anders Lundkvist. Foto: FREDRIC ALM ANDERS LUNDKVIST OM UTMANINGAR OCH FÅGELSKÅDNING LKAB:s chef för yttre miljö, Anders Lundkvist, ser sitt miljöarbete sammanfogat med sitt breda naturintresse som spänner från naturens växter och kryp till att jaga älg med sina tre älghundar. Vad är det bästa med ditt jobb? 1 Det bästa är att jag kan få ägna mig åt ett arbetsområde som är så sammankopplat med mina fritidsintressen, väl förknippade med varandra. Och som miljöchef har jag stor möjlighet att påverka LKAB ur miljösynpunkt. Vilka mål har du med 2 ditt arbete? Mina mål är koordinerade med LKAB:s mål. De bryts ned till olika målområden. Min ambition har varit att lyfta miljöfrågorna i företaget och att även lyfta in miljöaspekterna. När vi exempelvis öppnar nya gruvor så ska vi göra det på ett bra sätt ur miljösynpunkt. Tillsammans skapar vi bra miljöförutsättningar. Det är ett personligt mål för mig i mitt arbete. På vilket sätt kan LKAB öka sitt 3 miljöansvar? Det kan vi göra med att vi fortsätter att öka kunskaperna om miljön. Vi ska öka miljöansvaret runt våra anläggningar så att vi kan vidta åtgärder. Genom detta kan vi hitta bra lösningar och skavsåren blir mindre mellan kringboende och naturmiljöer. Det är en grannlaga uppgift. Vad är din drivkraft på jobbet? 4 Min drivkraft i jobbet är kunskap. Jag är väldigt kunskapsorienterad och det är betydelsefullt att lära sig nya saker. Både det jag jobbar med och ta sig an nya saker. Det är viktigt för mig att hitta nya utmaningar i arbetet och att inte gå kvar i gamla hjulspår. Min ambition har varit att lyfta miljöfrågorna i företaget och att även lyfta in miljöaspekterna Hur är en bra chef? 5 Jag har varit miljöchef under ett år och har 15 medarbetare. Det är en utmaning att försöka få mina medarbetare inspirerade och att hålla det igång. En duktig chef inspirerar och utvecklar medarbetarna. Viktigast är att låta människor ta eget ansvar och möjligheten att göra sina uppgifter. Jag vill vara en mentor men samtidigt lär jag mig av dem. Vi har en bred kunskap som gör att vi bygger team som behärskar frågorna från grön biologi till juridik. En sammansättning som gör oss starka, det vill jag påverka som chef. Vad betyder ENA för dig? 6 Engagerad att vara engagerad är en förutsättning för mitt arbete. Vi måste ha engagerade människor i LKAB för att lyckas. Nytänkande att jag ska ta de möjligheter som finns, till helt nya lösningar. Att lyfta på alla stenar för att utveckla nya förklaringar. Där ska också finnas utrymme för misslyckande som leder till att söka nya vägar. Ansvar att ta ansvar för de som bor i närheten av våra anläggningar. Att administrera miljöfrågorna i LKAB. Vi har som företag en skyldighet att redovisa vår verksamhet. Ansvar har vi alla att driva företaget på ett hållbart sätt. Exempelvis genom att minimera konsekvenserna och använda resurserna på ett effektivt sätt. MARITHA MOSSBERG Namn: Anders Lundkvist Ålder: 52 Yrke: Chef för yttre miljö, LKAB. Anställd inom LKAB sedan: Tillsvidareanställd sedan 1990. Minus ett år för arbete i ett annat bolag, återvände till LKAB 2008. Bor: Jukkasjärvi Familj: Hustru och två barn som flyttat hemifrån. Tre älghundar. Fritid: Ett brett naturintresse, från jakt till botanik, fågelskådning och naturfotografering. Bäst med Jukkasjärvi: Lever med kombinationen av en rik fritid och ett bra arbete. Övriga meriter: Hängiven fågelskådare, alltid med en kikare runt halsen. Amatörbotaniker som har koll på de flesta växterna. 10 VECKOBLADET # NR 3 2012 VECKOBLADET # NR 3 2012 11

DEN STORA FESTEN! LKAB. Vilken fest det blev när alla anställda i LKAB med respektive bjöds in till den största gruvfesten i mannaminne. Festen varade i dagarna sex och varje festkväll till långt in på småtimmarna. Det var den största festen i LKAB:s moderna historia med närmare 5 500 deltagare och den första där anställda från alla LKAB-orter med respektive kunde festa tillsammans, säger festgeneralen Ove Köhler. 24 februari Förutom de många artisterna och musikerna arbetade närmare 90 personer varje festkväll med mat, servering, ljud, ljus och arrangemang. Fem-sex busslaster per kväll fraktade folk från Malmberget till Arena Arctica i Kiruna, en från Luleå och två från Narvik samt sex lokalbussar till och från Kiruna. 25 februari Alla råvaror till maten upphandlades lokalt i Malmfälten och personalen var också lokalt rekryterad. I eftersnacket talade alla om den häftigaste kvällen : Det känns roligt. Det innebär att alla hade kul och var nöjda, säger Ove Köhler. Helgens artiser var Måns Zelmerlöw och Elin Bemark. 12 VECKOBLADET # NR 3 2012 VECKOBLADET # NR 3 2012 13

2 mars Förväntningarna var höga och stämningen var på topp när LKAB bjöd in till den tredje festkvällen. Lagom till förrätten sparkade Nanne Grönvall igång. Mat och dryck var det inget fel på och när Nanne åter körde igång och drog av sina välkända låtar en efter en slets folk mellan den mumsiga efterrätten och dansgolvet. Som om detta inte vore nog slängde sig Danny ut på scenen med öppningsrepliken: Ni fick väl välja festkväll? Ni valde rätt kväll!! Därefter gav även han järnet bland annat med melodifestivallåten Amazing, första gången live utanför just Melodifestivalen. 3 mars Så många unga människor som kom på LKAB-festerna! Det här var kvällar då ungdomarna regerade. De antyder att en omfattande generationsväxling skett. Det roligaste var att alla åldrar festade lika glatt tillsammans. LKAB verkar ha en lysande framtid! 2 000 ton KPRS-pellets gick till Sydafrika den 24 mars för Minelcos kund Petro SA för katalysatorproduktion. Petro SA tillverkar olika typer av syntetiska bränslen och kemiska produkter från naturgas via den så kallade GTL-processen. 16 arbetssökande ingenjörer och geologer med olika nationaliteter kom till samarbetsprojektet mellan LKAB och Arbetsförmedlingens projekt Nationell Matchning för att få information om gruvbranschen samt besöka Kirunagruvan och ge intervjuer. 14 VECKOBLADET # NR 3 2012 VECKOBLADET # NR 3 2012 15

10 mars Festen var imponerande och mycket välorganiserad. Snyggt av vår vd att hälsa alla välkomna på röda mattan, det uppskattades. Orup och Lena Philipsson levererade en medryckande show med flera gamla godingar. God mat, bra service och så trevligt att sitta kring runda bord och kunna prata med alla vid bordet. 9 mars Hysteriskt med Orup och Lena Ph. Värk i hörselgångarna, muskelkramp i vadbenet och allvarligt nattsudd men vad gjorde det!? En hysterisk show med Orup, Lena PH, dans och trerätters supé. Vilken otrolig festkväll med oss alla gruvisar! och då sa Lena Philipsson från scenen: Se där, nu har vi fått upp den sista slipsen från stolen också! Som att man kände sig lite träffad, men hur kunde man sitta då? Att få bugga till Magaluf med Orup LIVE! 108 feriearbetare mellan 15 och 18 år får sommarjobb hos LKAB i år. Ansökningstiden går ut den 31 mars. Blanketter finns på LKAB:s intranät. Platserna lottas ut om det blir fler sökande än vad det finns platser. 1 775 mobiltelefoner byts när LKAB köper nya modeller. 1 100 användare har valt smarta telefoner. Bytena pågår v 13 och v 16. Se mer info på LKAB Insidan. Viktigt att du kommer ihåg vilken vecka du ska byta, säger Martin Larsson vid IT-avdelningen. 16 VECKOBLADET # NR 3 2012 VECKOBLADET # NR 3 2012 17

Gruvans allkonstnärer KIRUNA. De tar sig an alltifrån plattgjutning och VVS-jobb till målning och plåtarbeten. Med kunnig personal är ingenting omöjligt, säger Juha Kivimäki, produktionschef på Gruvbygg. Sedan i somras har jobben rasat in till Gruvbygg på nivå 540 i Kirunagruvan, KUJ. Vi gick ut och informerade verksamheten om att vi finns och vilket gensvar vi har fått! Det är verkligen roligt, säger Juha Kivimäki. De 25 servar hela KUJ med i stort sett alla slags byggjobb. Man kan säga att vi gör allt som har med konstruktion att göra, säger Tommy Ejnestrand, som är en av medarbetarna som jobbat längst inom Gruvbygg och som stortrivs med sitt arbete. Varje arbetsdag inleds med ett morgonmöte i kuren på nivå 540. Då planeras och fördelas dagens jobb som medarbetarna oftast utför två och två. Därefter lastas arbetsmaterialet i bilarna innan det bär av till den för dagen utsedda arbetsplatsen. För oss är planering A och O. Vi måste verkligen se till att få med oss allt vi behöver använda, berättar Berndt Laestander. Tillsammans har de en gedigen erfarenhet. Många av de anställda har jobbat i gruvan och på Gruvbygg i många år medan andra har kommit in utifrån med specialkompetenser. Och att gruvbyggarna många gånger jobbar under speciella förhållanden går inte att ta miste på. Vanligtvis utgår man ju som snickare från en ritning. Men då det sällan existerar några ritningar här, eftersom Berndt Laestander och Peter Eriksson, båda gruvbyggare, har just påbörjat bygget av en serviceort med förråd på nivå 820. Foto: FREDRIC ALM berget är föränderligt, så bygger vi efter berget i stället, berättar Juha Kivimäki. Det utan tvekan vanligaste uppdraget just nu är byggen och renoveringar av kurar vilket i sig är en effekt av att produktionen i KUJ flyttar allt längre ner samt att befintliga kurar börjar bli slitna. Drömprojektet däremot, som verkar gemensamt för de allra flesta i arbetsgruppen, Iyser än så länge med sin frånvaro. Drömmen för oss är att få nya lokaler längre ner. Vi börjar bli något trångbodda och skulle behöva drygt 3 000 kvadratmeter för att få plats med allt, säger Juha Kivimäki. Dessutom börjar vi få långt till jobben. Idag går nästan halva arbetsdagen åt för oss att sitta i lastbil, berättar Göran Vanhatalo. Trots det är stämningen hög. Vi har roligt tillsammans och det är ett omväxlande jobb, säger Peter Eriksson. ulrika Westerberg Thord Wennberg tog sin licentiatexamen 2010 efter att ha varit industridoktorand hos LKAB. Forskarstudier gav extra knorr på projektet MALMBERGET. Att forska är en chans att testa sina egna teorier mot andras. Så ser Thord Wennberg på sina doktorandstudier. Han presenterade sin licentiatuppsats hösten 2010 kring teknik som snart används i Svappavaara. Thord har parallellt med sitt vanliga arbete som forskningsingenjör på LKAB:s Forskning och utvecklingsavdelning studerat mekanismer för hur oönskade partiklar från anrikningsverket skall transporteras med vatten, som en slurry, till deponering. Han har ställt sig frågan hur tjock slurryn kan vara utan att stoppa flödet i systemet. Vinsten med att öka antalet partiklar och minska mängden vatten är att dammen inte behöver höjas mer än ungefär vart tjugonde år mot i dagsläget vart fjärde år. LKAB-anställda vattenkraftsingenjören Thord Wennberg såg att han hade ett bra grundmaterial som var synd att slösa bort och att resultatet skulle kunna bli så mycket bättre med en fördjupad studie. En stor skillnad mot att göra allt i projekt är att vi nu har kunnat presentera våra teorier och tester på konferenser i Ryssland, Australien och Sydafrika. Jag har på det sättet skaffat mig ett stort kontaktnät och kunnat diskutera lösningar med andra. Det har visat sig att vi ligger bra till och vi verkar ha valt rätt väg. Det har varit ett sätt för att få till den extra knorren på projektet, säger han. Att vara industridoktorand innebär att arbetet måste prioriteras, vilket kan vara svårt med ena benet i studierna och det andra i det ordinarie arbetet. Thord sticker inte under stolen med att det har varit hårt arbete. Den största utmaningen har nog varit att få tiden att räcka till. Det gäller att ha en bra organisation runt omkring sig både på arbetet och på hemmaplan och att målen för studierna är tydliga och väl förankrade hos alla berörda. Fördelen med att blanda studier och arbete är att du får mer tid att reflektera och fundera mellan de perioder som avsätts för att skriva och jobba med licentiatuppsatsen. Jag har utvecklats otroligt mycket som person och jag skulle inte vilja vara utan den tiden, säger Thord Wennberg. KAJSA LINDMARK Foto: KAJSA LINDMARK Det har visat sig att vi ligger bra till och vi verkar ha valt rätt väg ENGAGERAD 18 VECKOBLADET # NR 3 2012 VECKOBLADET # NR 3 2012 19

SVARAR MALMBERGET. Tala om tid vid produktionsenheten för lastning, bergtransporter, uppfordring och underhåll har tiden börjat gå snabbare. Hela 44 veckor, närmare bestämt. Det är förslagsverksamheten som ökat farten. Under ett enda år har remisstiderna för behandling av förslag minskats med 314 dagar. Tidigare var remisstiden 400 dagar i genomsnitt från att ett nytt förslag Brukar du lämna förslag till förbättringar på ditt jobb? Kent Johansson, mekverkstaden, M815 Vitåfors: Ja, jag lämnar in förslag då och då. Det blev ett 10-tal förra året. Det ger ett tillskott i kassan. Nils-Erik Feldenius, mekverkstaden, M815 Vitåfors: Det har hänt. Väntar på ett godkännande just nu. Tiden för handläggning känns lång ibland. Här kapades tiden med 44 veckor ifjol! Fr v Mattias Nilsson-Mäki, Bengt-Olov Kristensen, Peter Nilsson, Håkan Almqvist, Roland Larsson, Kenneth Henriksson, Robert Dyrlind, Daniel Nylander och Michael Martinsson. Foto: MAURITZ MAGNUSSON Förslagen som ökat farten med 10 månader på förbättringar eller ökad säkerhet lämnats in tills det behandlats av remissgrupper och ledningsgruppen på enheten. Idag har remisstiden minskats till 84 dagar. LKAB:s mål är att ett förslag skall ha ett yttrande inom 90 dagar. Vi har blivit mer pådrivande för förslagsverksamheten. Förslagen är viktiga för utvecklingen av LKAB och arbetet under jord, säger Michael Joakim Storm, mekverkstaden, M815 Vitåfors: Ja, men det var ett tag sedan. Väntar nu på ett besked. Hoppas det blir en slant i plånboken. Martinsson, utvecklingsingenjör, och Peter Nilsson, förslagsansvarig. Vid lastning och bergtransport lämnades 91 förslag in för bedömning i fjol. 52 av förslagen belönades och genomfördes. Totalt delades 192 950 kronor ut vid avdelningen. Nio idépriser delades också ut. Den högsta belöningen blev 15 200 kronor. Mauritz Magnusson Ny tunnel skall pressas genom raset MALMBERGET. En ny teknik för att passera ett mindre rasområde prövas nu på nya huvudnivån M1250 i Malmberget. En färdig tunnelsektion byggs som skall pressas genom rasmassorna med stora hydrauliska domkrafter. LKAB:s bergmekaniker har förmedlat kontakten till ett ingenjörsföretag som prövat tekniken tidigare vid järnvägsbyggen. Projektet sker i samarbete mellan LKAB, NCC, VSP och Allyft. Det blir vårt tredje försök att passera genom raset. Vi hoppas på ett genombrott, säger Georg Bengtsson, projektchef för M1250. Tunnelsektionen byggs just nu invid raset. Tunnelsektionen skall glida på en sandbädd ovanpå ortsulan. Grova stödpelare har förankrats i golv, väggar och tak bakom tunneln. Mot dem skall fyra stora domkrafter ta spjärn. Vartefter tunnelsektionen pressas framåt mot rasmassorna sker utlastning av malmen med en lastmaskin. Det känns mycket spännande att i LKAB få utveckla och prova den nya tekniken. Vi får värdefull Göran Skarpswärd, platschef för NCC på M1250. Foto: FREDRIC ALM erfarenhet och har mycket att vinna om det lyckas, säger Georg Bengtsson. Brytningen närmar sig nu botten på M1000-nivån. En ny stigort ned till M1250 har byggts för Dennewitz, där en bergtapp under det nya schaktet håller på att byggas. Enligt planen skall den nya stigorten och bergtappen tas i drift i augusti. Till dess behövs tunnelöppningen genom raset. En säker förbindelse är nödvändig. Därför driver vi även ort från Parta på M1250 till Dennewitztappen. Men om tunnelöppningen genom raset blir klar så blir det den närmaste och bästa vägen, säger Georg Bengtsson. Arbetet med tunnelsektionen har startat bra. Vi bygger nu gjutformen, sedan gjuts hela den rörliga tunnelsektionen. Vi tror på den nya tekniken, säger Göran Skarpswärd, platschef för NCC på M1250. Mauritz Magnusson Tunnelmått: Längd 20 meter. Bredd: 5,8 meter. Höjd: 6,3 meter. Vikt: 650 ton. Tryckraft: 1 200 ton. Slaglängd: < 1 meter. Genomförande: Sommaren 2012. 20 VECKOBLADET # NR 3 2012 VECKOBLADET # NR 3 2012 21

Vi ska ha fokus på smakupplevelser och förbättrad service, säger Niklas Lejon, restaurangansvarig, Fazer. Foto: Åsa Poromaa Fokus på mat och service LKAB. Ögat och gommen ska fröjdas med målet att LKAB:s personalrestauranger ska bli en av Sveriges bästa. Maten ska bli bättre och miljöerna trivsammare. Vi har fokus på smakupplevelser och en förbättrad service, säger Niklas Lejon, restaurangansvarig, Fazer. Menyerna ska vara attraktiva och tilltala olika kategorier av gäster både de som vill äta klassisk husmanskost eller det lite lättare nyckelhålsalternativet. Öppettiderna tänjs och det blir möjligt att redan tidigare på morgonen köpa smörgåsar från den så kallade take away SVARAR Susanne Roslin, Yttre miljö, Kiruna: Ja, salladen är fräscht exponerad och maten är bra numera. Brödet med oliver är svinbra. kylen som installeras. Hjärtat i matsalarna är maten och där ska vi ta stora steg. Maten ska presenteras och läggas upp aptitligt med exempelvis färska örtkryddor och mycket färg, säger Niklas Lejon. En stor nyhet i Kiruna är en isbädd för salladsbufféerna. Det blir också utökning av den så kallade serveringslinjen där hela salladsbuffén kommer först. Antalet restauranggäster ökar jämfört med förra året under samma månad. Det är ett kvitto på att våra gemensamma ansträngningar ger resultat, understryker Niklas Lejon. Samtliga restauranger ska Har du märkt av förändringen i matsalen? Ulf Nilsson, Yttre miljö, Kiruna: Salladen är på väg i rätt riktning. Lokalen är bullrig och så borde vi ha en kaffemaskin. byggas om. I Vitåfors pågår upphandling och enligt planen ska arbetet starta under sommaren. Restaurang Upland i Malmberget flyttar från 500 metersnivån till nybyggda lokaler på 1 250 meter. KUJ 775 flyttas så småningom till lokaler på 1 365-metersnivån i Kiruna. För Gruvköket i Svappavaara kommer nya förslag. Sänkningen av restaurangmomsen ska tillbaka till restauranggästerna på olika sätt, med personalförstärkning och nya menyer. Gästerna ska gagnas, säger Birgitta Köhler, ansvarig för LKAB:s restauranger. Maritha Mossberg Viveca Nordanfjäll Roslin, Yttre miljö, Kiruna: Ja, maten är godare och fräschare nu, men jag tycker de ska bullerdämpa lokalen. SOVRAT Tack! Tack för all uppvaktning samt blommor och presenter på min 60-årsdag. Lars-Åke Lacke Mäki Tack för uppvaktningen från arbetskamrater och ledning i LKAB i samband med min pensionering. Tack även till leverantörer för gott samarbete. Per-Anders Johansson, mediacentralen LKAB Kiruna. Hjärtligt tack till er alla som uppvaktade mig på min 60-årsdag. Åke Skoglind Ett stort tack till LKAB, arbetskollegor och alla andra som jag har haft att göra med under min tid på LKAB. Nu lämnar jag över till yngre förmågor. Roger Blank Ett stort tack till arbetskamrater och kollegor för blommor och presenter i samband med min 50-årsdag. Thomas Hegsund Sista dagen för ansökningar! Den 16 april är sista dagen för ansökningar till utbildningen Högskoleingenjör Berganläggningsteknik 180hp. Utbildningen startar hösten 2012. För mer information kontakta utbildningsledaren på Lapplands Lärcentra: 0971-173 30, www.lapplands.se/ larcentra. Utflyktsmål Känner du för att åka skidor utan att tävla? I Gällivare är Siekasadjestugan ett perfekt utflyktsmål, i Kiruna gäller Ädnamvaarastugan. Bägge stugorna lockar med fika. Mauritz Magnusson 0970 765 22 076 844 57 92 Maritha Mossberg 0970 766 44 073 074 36 45 Bidra till Sovrat! Maila: veckobladet@lkab.com Ring: 0771-76 00 00. Skriv: LKAB Insidan, CI, 983 81 Malmberget. LKAB från Insidan Månaden som gick: 1/3: LKAB Malmberget investerar i tre nya truckekipage, Vincent 90 tungviktare. 1/3: Christina Lugnet, generaldirektör för Tillväxtverket, besökte LKAB i Kiruna. 24/2-10/3: LKAB-festerna ägde rum under tre helger på raken, totalt sex festkvällar med god mat och underhållning. 20/3: Fabiantaket bröt igenom till dagen. Det händer i LKAB 31/3: Årsredovisning och hållbarhetsredovisning på webben. 17-19/4: Finansdepartementets budgetavdelning besöker LKAB Kiruna. 20/4: Bolagsstämma, Delårsrapport Kvartal 1 2012. 20/4: LKAB Framtid kommer ut. 23/4: Koncernledningen besöker SSAB i Borlänge. Lediga Jobb Systemtekniker Automation Rasskrotare, Kiruna Underhållsingenjör Fordon, Kiruna Koordinator Administratör, Kiruna Automationsingenjör, Kiruna Bergförstärkare bultning Arkivarie, Kiruna Processingenjör, Malmberget För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB Communications, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Johanna Fogman 0980 714 75 070 342 14 75 Kajsa Lindmark 0970 767 78 070 363 55 70 Åsa Poromaa 0980 712 68 070 342 12 68 Fritid Narvik Etter over 16 år som leder av LKAB Fritid i Narvik overlot Stein Stensland vervet til Nils Petter Olsen. På årsmøtet i LKAB Fritid, Narvik 25. januar ble Stein takket av for sitt lange virke som leder av LKAB Fritid i Narvik. Den nye lederen - Nils Petter Olsen - overrake blomster og gave. Stein har gjort en formidabel jobb som leder og har vært et godt bindeledd mellom de ansatte og bedriften. Vinnarna Lag Brand: Från vänster: Urban Lindgren, Daniel Larsson, Erica Ahnberg, Henrik Lyngmark. Järnstafetten Malmbergslaget Brand tog hem årets Järnstafett. En tävling som drar allt fler deltagare. 26 lag hade anmält sig till årets Järnstafett. Det är mer än någonsin tidigare, sa en nöjd Liselotte Pettersson, sekreterare för skidsektionen. Nytt för i år var att hela familjen kunde delta. Andra nyheter var kurser i skate och klassisk stil och en grundkurs i vallning. Och så fick man tävlingsskidorna vallade av experterna Christer Majbäck och Sven-Erik Fjellborg. Sådär, teknik och kondition medföljer, skojade Majbäck när han lämnade över de färdigvallade skidorna till Lena Karlsson. Utkommer 4 maj. Manusstopp 24 april. Ulrika Westerberg 0980 713 59 070 342 13 59 E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Lotta Fogde Produktion: Vinter Tryck: Tryckpoolen AB och Nortrykk Anders Lindberg 0980 783 55 072 717 83 55 22 VECKOBLADET # NR 3 2012 VECKOBLADET # NR 3 2012 23

GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR Råmalm, tusen ton Period: 1 jan - 18 mars Förädlingsverk, tusen ton Period: 1 jan - 18 mars 2012 2011 Leveranser, miljoner ton Period: 1 jan - 29 feb 2012 2011 KIRUNA 2012 2011 5 889 5 760 Pelletsverk KK2 874 508 Pelletsverk KK3 1 127 1 051 Pelletsverk KK4 1 066 1 137 Anrikningsverk special 168 215 SVAPPAVAARA Pelletsverk SK 708 816 4 062 650 3 111 198 5 669 966 4 810 807 3 674 3 606 MALMBERGET Pelletsverk BUV bandugnsverk 804 629 Pelletsverk MK3 783 673 Anrikningsverk till fines ANR 440 596 Totalt förädlade produkter 5 970 5 625 1 607 316 1 699 609 Norra: Kiruna Södra: Malmberget ARBETSMILJÖ, KONCERN Antal olycksfall med frånvaro i hela LKAB-koncernen. Period: 1 jan - 29 feb Dagbrott: Svappavaara FÄRDIGA PRODUKTER Pellets 5 362 4 813 Fines (inkl. KMR) 609 811 20 25 30 35 40 Norra: Narvik Södra: Luleå Totalt levererat PRODUKTKVALITET Produktkvalitet i leveranser, månadsvärde. Kvalitetsmål: 96 % 15 Totalt 2011: 49 st tkr 45 10 50 15 2012 2011 KOMMENTARER Period: 5 mars - 18 mars NORRA, TUSEN TON Råmalm - 27,2 Pelletsverk KK2 + 6,3 Pelletsverk KK3 + 1,7 Pelletsverk KK4-16,7 Svappavaara + 2,2 Specialprodukter ± 0 11 5 ¹ ² 0 UPPNÅDD BELÖNING ackumulerat februari 2012: 6 179 kr 2011: 8 585 kr ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag. ¹) Lok/Loklednings problem, skut & häng, tapportsbrist. ²) Problem med uppstart, problem med filterhuset, byte grateplatta. ³) Stopp pga vattenläckage, bandbyten samt byte rostervagn. 4 ) Byte rostervagnar, stock i cyklonen samt klimp i rökgasreningen. 60 55 K-värde feb 2012: 93,5 % SÖDRA, TUSEN TON Råmalm + 19,4 Fines (MAF + MAC) + 28,5 MPBO BUV - 3,8 ³ MPBO MK3 4-1,6 Grafik: Mediagrafik & illustration 24 VECKOBLADET # NR 3 2012