PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

Relevanta dokument
Innehåll. 1 Strategin utarbetades tillsammans... 3

INNEHÅLL. 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5

INNEHÅLL. 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5

Borgå stads strategi

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

Borgås samarbetsbok för turism

Aktuellt inom kommunalekonomi

Strategin för åren

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund Publicerat Finlands Kommunförbund 2011

Sibbo Godkänd av fullmäktige

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

Värderingar Vision Etiska principer

Drömmarnas Borgå 2030

Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T

Hur ska den framtida välfärden finansieras? Lars Calmfors Lärarförsäkringar 19/

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta

Lättläst version av Överenskommelsen

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

Drömmarnas Borgå 2030

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun

Drömmarnas Borgå 2030 och 2050

STRATEGI FÖR KARLEBY. Utkast till innehåll

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster Goda vattentjänster

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen

Världens bästa medborgarorganisationsverksamhet. STEAs strategi

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

RÖSTA FINLAND TILLBAKA

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå KOMMUNINVÅNARNAS VÄLFÄRD OCH DELAKTIGHET: FÖRSLAG TILL STRATEGISKA MÅL

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII /

Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet.

KUUMA-johtokunta Liite 38c. Helsingforsregionens MAL 2019-plan

hemtjänsterna i skick

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen?

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

God miljö. Jobb och tillväxt. Ökad befolkning. Värdskap stärker Goda bilden av Piteå. Kultur och Föreningsliv. Gemensam verkstad

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier Mars 2013

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kundens valfrihet ur landskapets och tjänsteproducentens synvinkel

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi

Offentliga sektorn står inför reformer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Åtgärder för en enklare byggprocess

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Österåkers kommuns styrdokument

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

Revidering Kommunikationsplan för år 2015

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR

ETT BÄTTRE GNESTA. FÖR ALLA.

Hållbar utveckling i Sveriges nya geografi. Region Kronoberg, 19 januari Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt

Förslag till budget 2014 och ekonomiplan samt investeringsplan

Reformen av social- och hälsovården påverkar inte organiseringen av social- och hälsovården i Landskapet Åland.

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier Hagerlund Tony webbkommunikationschef

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.

Växande och viljestark. Korsholms kommunstrategi 2030

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

4

ETT STARKT OCH SAMMANHÅLLET JÄRFÄLLA. Vår vision för integrationsarbetet

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN

Kompetensförsörjning för framtidens hälso- och sjukvård

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

#TrendOmvarldHbg. Göran Svensson, omvärldsbevakare Lars Persson, omvärldsanalytiker

Aktuellt inom bildningen

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Politisk inriktning för Region Gävleborg

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI

Beslutat av kommunfullmäktige

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Överenskommelsen Värmland

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde.

Transkript:

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017?

STRATEGIN UTARBETADES TILLSAMMANS Ledningsgruppen och sakkunnigas arbetsgrupper Chefer och personal Förtroendevalda Invånare och invånargrupper Arbetsgrupper Workshoppar och seminarier Meddelanden Informationsmöten Intervjuer Webbplats om strategin och intranätet Facebook Forumet Din åsikt Framtidsenkät Påverkarråden Medier Näringslivet och företag Övriga intressentgrupper

VERKSAMHETSOMGIVNINGEN FÖRÄNDRAS KRAFTIGT Den ekonomiska situationen förblir svår. Resurserna minskar: utgifterna ökar mer än inkomsterna. De begränsade resurserna måste användas på ett allt mer verkningsfullt och produktivt sätt. Konkurrensen om kompetent arbetskraft tilltar. En stark primärkommun är basen för reformer. 4

STADENS GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT 5

STADENS VISION 6

Strategiska mål Sanering av ekonomin fortsätter. Skillnaderna i invånarnas välfärd minskar. Invånarnas möjligheter till medverkande ökar. En hållbar och konkurrenskraftig stad. 7

SANERING AV EKONOMIN FORTSÄTTER Skuldbördan är fortfarande stor. Ökning av skatteinkomster blir långsammare. Nedskärningar av statsandelar fortsätter. Befolkningen åldras, servicebehovet och stadens utgifter ökar. Många fastigheter i dåligt skick, stora investeringsbehov. Statens åtgärder. 8

SANERING AV EKONOMIN FORTSÄTTER Vi förbättrar produktiviteten. Vi skapar ett fungerande och kostnadseffektivt tjänstenätverk. Antalet årsverken hos vår personal ökar inte. Vi håller beskattningen på en konkurrenskraftig nivå, men vi är också tvungna att höja skatter. Nytt lån tas dock efter moget övervägande, högst 20 miljoner euro före år 2017. Nya lån tas bara för projekt som ger extra inkomster eller minskar kostnader för tjänsteproduktionen. Driftsutgifterna finansieras inte med lån. Vi använder cirka 20 miljoner euro för investeringar om året. Målet är ett årsbidrag på 15 miljoner euro. 9

SKILLNADERNA I INVÅNARNAS VÄLFÄRD MINSKAR Välfärden hos invånarna har ökat men regionala skillnader och välfärdsskillnader mellan olika socialgrupper har ökat. Illmåendet hopar sig. Cirka 20 procent av befolkningen konsumerar 80 procent av servicens resurser. LÖPER RISK ATT MARGINALISERAS arbetslösa en liten del av unga människor vid livets vändpunkter barnfamiljer som har problem 10

SKILLNADERNA I INVÅNARNAS VÄLFÄRD MINSKAR Vi riktar tjänster särskilt till de invånargrupper som riskerar bli marginaliserade. Vi förbättrar arbetslösas funktionsförmåga och minskar regionala skillnader i välfärden. Vi förebygger marginalisering av unga. Vi stöder barnfamiljer i livets vändpunkter. Vi utvecklar familjearbetet och andra förebyggande tjänster. Vi utvecklar äldre människors handlingsförmåga och möjligheter att bo hemma. 11

INVÅNARNAS MÖJLIGHETER TILL MEDVERKANDE ÖKAR Röstningsaktiviteten och intresset för den representativa demokratin har minskat. Det är bara var tredje ung person under 25 år som använder sin rösträtt. Invånarna vill delta i planeringen, utvecklingen och testningen av stadens tjänster t.ex. med hjälp av enkäter, undersökningar och kundråd. Invånarnas frivilliga verksamhet och tredje sektorns aktörer kan ha en betydande roll i att öka välfärden. Problemet är bristen på samarbete. 12

INVÅNARNAS MÖJLIGHETER TILL MEDVERKANDE ÖKAR Vi uppmuntrar unga att delta och att använda sin rösträtt. Vi utvecklar stadens tjänster tillsammans med invånarna redan när tjänster planeras. Vi stöder invånarnas självständiga arbete, kamratgrupper och tredje sektorn genom att ta dem närmare varandra. Samarbetsmöjligheter ökas särskilt genom att förmedla information och koordinera verksamheten. 13

EN KONKURRENSKRAFTIG OCH HÅLLBAR STAD Borgå växer. Det har flyttat utbildade barnfamiljer som är höginkomsttagare till staden. De starka branscherna i näringslivet: oljeraffineringsindustrin och petrokemin, elteknik, turism samt servicebranscher. Borgå är ett betydande centrum för cleantech- dvs. miljöaffärsverksamhet. Stadsstrukturen i Borgå håller på att decentraliseras utanför centrumområdena och resor för att uträtta ärenden och resor till och från arbetet har blivit längre. Detta ökar utsläppen av växthusgaser och kostnader som föranleds av ordnande av tjänster. 14

EN KONKURRENSKRAFTIG OCH HÅLLBAR STAD Vårt befolkningsantal ökar fortfarande klart. Vi främjar näringslivets konkurrenskraft med markpolitiken, planläggningen och utbudet av tomter. Uppkomsten och utvecklingen av företag stöds också med rådgivningstjänster och utvecklingsprojekt. Vi tryggar företagens och offentliga sektorns möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Vi säkrar yrkesutbildningstjänster som motsvarar regionens arbetskraftsbehov. Vi gör stadsstrukturen tätare och planerar och bygger energieffektiva, trivsamma, trygga, hälsosamma och tillgängliga bostadsområden. Minst 75 procent av nya egnahemshusen byggs på planlagda områden. Vi främjar lösningar som minskar utsläpp av växthusgaser. 15