Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna 2012. Vetlanda kommun. Placerade barn och ungdomar

Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna 2012 Vetlanda kommun Placerade barn och ungdomar

Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Uppdrag och syfte... 3 2.3. Revisionsfrågor... 3 2.4. Revisionskriterier... 3 2.5. Metod... 4 3. Lagstiftning och kommunens mål/riktlinjer... 5 3.1. SOL... 5 3.2. LVU... 5 3.3. Kommunfullmäktiges mål... 5 3.4. Socialnämndens mål och direktiv... 6 3.5. Bedömning... 6 4. Familjesektionen... 7 4.1. Utredningar enligt BBIC (Barns behov i centrum)... 7 4.2. Förebyggande insatser och öppenvårdslösningar... 7 4.3. Antal placerade barn/ungdomar... 8 4.4. Bedömning... 8 5. Placeringar och uppföljning... 10 5.1. Familjehem... 10 5.2. HVB-hem... 13 5.3. Möjligheten för placerade/barn och ungdomar att slå larm... 13 5.4. Omplaceringar... 14 5.5. Bedömning... 14 6. Iakttagelser i samband med stickprov... 16 6.1. Bedömning... 17 7. Socialnämndens uppföljning... 18 7.1. Bedömning... 18 8. Slutsatser och rekommendationer... 19 9. Intervjuade personer i granskningen... 2 1

1. Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vetlanda kommun granskat hur socialnämnden följer upp placerade barn och ungdomar. Syftet är att granska hur kommunen säkerställer att barnen/ungdomarna tillförsäkras möjlighet att utvecklas och växa upp under trygga förhållanden. Socialnämnden har ett samhälleligt föräldraansvar för de barn och ungdomar som har placerats i familjehem eller HVB-hem. Det betyder att nämnden måste säkerställa att barn och ungdomar har trygga och gynnsamma uppväxtförhållanden samt en fungerande skolgång.. Vi ser att nämnden är medveten om sitt stora uppdrag och att olika åtgärder har vidtagits inom familjesektionen för att stärka familjehemmen och tillsynen av placerade barn och ungdomar. Bland annat har nämnden organiserat familjesektionen så att arbetssätten blir tydliga i förhållande till familjehemmen och barnen/ungdomarna. Därtill har organisationen förstärkts med enhetschefer och socialsekreterarna har specialiserats för att arbeta med familjehem eller placerade barn och ungdomar. Däremot finns inga uttalade krav eller direktiv beträffande familjehemmens grundläggande kvalitet. Det är upp till socialsekreterarna att bedöma lämpligheten efter genomförd utredning. Emellertid är det positivt att familjehemmen under utredningstiden numera erbjuds en omfattande utbildning vilket ger utredarna bättre möjligheter att lära känna familjen och bedöma familjens förmåga att klara uppdraget. Socialnämnden har inte uttalat några garantier beträffande placerade barns trygghet eller säkerhet i familjehem och på HVB-hem. Därmed finns inget att förhålla sig till när socialnämnden följer upp trygghet och säkerhet. Socialnämnden har lämnat tydliga direktiv att socialtjänsten ska utvecklas mot öppenvårdslösningar. Vår bedömning är att nämnden är öppen för nya former av insatser och lösningar bara det optimalt främjar barnet och den unge. Socialtjänsten gör en placering först när alla andra former av insatser och lösningar är uttömda vilket vi ser som en viktig utveckling av socialtjänsten. Socialnämnden har skapat förutsättningar och vidtagit åtgärder för att barn och ungdomar så långt det är möjligt ska få sina behov tillgodosedda på hemmaplan. Det är också positivt att flertalet familjehemsplaceringar sker i kommunen vilket underlättar för barnen och ungdomarna att behålla sina kontaktnät samtidigt som det underlättar för socialsekreterarna att följa upp barnen/ungdomarna. Vår sammanfattande bedömning är att nämnden har ett aktivt pågående utvecklingsarbete för att stärka och utveckla sitt samhälleliga föräldraansvar. Våra identifierade förbättringsområden/rekommendationer är följande: Grundläggande kvalitetskrav bör uttalas beträffande familjehemmen. Säkerheten runt placerade barn och ungdomar bör klargöras liksom möjligheten att slå larm och snabbt komma i kontakt med socialtjänsten vid otrygghet. Det gäller särskilt de mindre barnen. En tidplan, för en längre period, bör tas fram för socialtjänstens besök hos placerade barn/unga och kommuniceras till dem. Nämnden bör försäkra sig om att barnet/den unge får tillräckligt med besök och egen tid med besökande socialsekreterare samt att innehållet i besöket dokumenteras. Handläggarna bör ges möjlighet att direkt förmedla sina erfarenheter till nämnden. 2

2. Inledning 2.1. Bakgrund Revisorerna har i sin väsentlighets- och riskbedömning sett det som angeläget att granska hur socialnämnden säkerställer tryggheten och säkerheten för placerade barn och ungdomar. Granskningen sker mot bakgrund av de redovisningar som gjorts i TV och annan media av förlorade barndomar. Bland annat har vuxna trätt fram och berättat om sin svåra uppväxttid och samhällets svek genom bristande tillsyn och uppföljning av familjehems- /fosterhemsplaceringar. Revisorerna vill genom granskningen förvissa sig om att socialnämnden följer upp barn och ungdomar som har blivit placerade för säkerställande att de har ett gott och tryggt omhändertagande. 2.2. Uppdrag och syfte Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat socialnämndens verksamhet kring placerade barn och ungdomar. Syftet är att granska hur socialnämnden säkerställer att barn och unga som placerats i familjehem, HVB-hem eller annan institution tillförsäkras möjligheten att utvecklas och växa upp under trygga och goda förhållanden. 2.3. Revisionsfrågor Utifrån syftet med granskningen har följande revisionsfrågor besvarats: Vad säger lagstiftning och kommunens mål/policy om uppföljning av placerade barn och ungdomar? Hur många barn och ungdomar finns placerade i olika boendeformer? Vilka krav ställer kommunen på familjehem och andra boendeformer? Vilka kontroller görs innan placering? Vilka kontroller görs fortlöpande? Hur ofta får placerade barn/unga besök från socialtjänsten? Vilka besöker barnet/den unge? Hur går ett besök vanligtvis till? Hur följs barnets/den unges skolgång och allmänna hälsotillstånd upp? Hur följs kvalitet och säkerhet i omvårdnaden upp? Vart kan barnet/den unge vända sig om placeringen av olika anledningar inte fungerar? Vet barnet/den unge vem han/hon kan kontakta? Hur ofta görs omplaceringar av placerade barn/unga? Hur utreds orsaken? Har socialnämnden en god uppföljning av placerade barn/ungas förhållanden och trygghet? 2.4. Revisionskriterier I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: 3

Socialtjänstlagen, 2001:453 (SOL) Lag med särskilda bestämmelser av vård av unga, 1990:52 (LVU) Föreskrifter från Socialstyrelsen Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer beträffande arbetet med barn och unga i behov av stöd och hjälp Socialnämndens mål, riktlinjer och rutiner för arbetet med barn och ungdomar 2.5. Metod Granskningens genomförande baseras på intervjuer och genomgång av för granskningen relevant dokumentation. Intervjuer har genomförts med socialchefen, sektionschefen, utvecklingsledare, enhetschefer och socialsekreterare (se kap. 10). En stickprovsgranskning har gjorts av 10 slumpmässigt utvalda placeringar som varat mer än 6 månader tiden 2011-01-01 2012-04-01. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. 4

3. Lagstiftning och kommunens mål/riktlinjer Socialt barnavårdsarbete kan vara allt från allmänt förebyggande och frivilliga insatser till skyddsåtgärder. En placering av barn/unga kan ske frivilligt eller genom tvång. Socialtjänstens arbete med barn och unga styrs främst av socialtjänstlagen (SOL) och Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Kommunfullmäktige och socialnämnden styr arbetet med barn och unga genom mål och uttalade viljeinriktningar/anvisningar. 3.1. SOL SOL markerar att socialnämnden är samhällets yttersta skyddsnät. Socialnämnden har ålagts ett särskilt ansvar för barns uppväxtvillkor och skydd/stöd. Nämnden är skyldig att utreda enskilda barns behov och arbeta såväl förebyggande som med avhjälpande insatser. När socialtjänsten får kännedom om att ett barn/ungdom behöver hjälp och stöd ska socialnämnden utan dröjsmål inleda en utredning. 1 Beträffande ansvaret för placerade barn och ungdomar har socialnämnden enligt SOL bland annat skyldighet att: 2 Säkerställa att vården är god och att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och närstående. Utreda förutsättningarna hos de hem som skall ta hand om barn/unga. Medverka till att barnet/den unge får god vård och fostran i gynnsamma uppväxtförhållanden. Nämnden ska också verka för att barn/unga får lämplig utbildning samt att den som vårdar sådana barn/unga får råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Minst en gång var sjätte månad överväga om vården ska fortsätta. 3.2. LVU Den som är under 18 år kan beredas vård med tvång enligt LVU. LVU kan bli aktuell om det finns brister i omsorgen eller andra omständigheter som påtagligt riskerar att skada barnet/den unges hälsa och utveckling. 3 Vård kan också ges om den unge allvarligt utsätter sin hälsa och utveckling för risker genom missbruk, kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende. 4 Beslut om vård enligt LVU meddelas av förvaltningsrätten efter ansökan från socialnämnd. Enligt LVU ska socialnämnden överväga fortsatt placering var sjätte månad. 3.3. Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige i Vetlanda har inte uttalat direkta mål beträffande kommunens ansvar för barn och ungdomar som placerats i familjehem eller på institution. Däremot finns övergripande mål som anger att följande ska gälla: Effektivt resursutnyttjande Nöjda kunder Insatser av god kvalitet som kan redovisas 1 SoL, 11 kap. 1 2 SoL, 6 kap. 3 LVU 2 4 LVU 3 5

3.4. Socialnämndens mål och direktiv Socialnämnden har i sitt Styrkort 2012 2014 förtydligat fullmäktiges övergripande mål genom egna mål och resultatmål/mätetal. Bland annat har följande mål och direktiv lämnats från nämnden beträffande det sociala arbetet: Effektivt resursutnyttjande ska ske genom prioritering av vård på hemmaplan och öppenvårdsinsatserna ska öka. Däremot ska det inte ske någon ökning av antalet vårddygn. Insatserna inom socialnämndens område ska kännetecknas av god kvalitet genom att de stärker den enskildes resurser och genom att barnens behov är i fokus. Det resultat som förväntas är att antalet återaktualiserade barn och ungdomar ska minska. Ett annat resultat är att 85 % av utredningar om barn som far illa ska hållas inom stipulerad utredningstid. Insatserna ska kunna redovisas genom att det inom socialtjänsten utvecklas lokala uppföljningssystem samt genom att ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete införs. Framöver ska det exempelvis vara möjligt att beskriva verksamheterna utifrån tänkt målgrupp tänka insatser tänkt resultat. Nämnden har i styrkortet kommenterat sina mål. Exempelvis markeras det att socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barns behov och ska i alla utredningar och alla bedömningar väga in barnperspektivet. De stödinsatser som ges ska vara påverkbara och av god kvalitet. Det framgår även att socialnämnden strävar efter att öka socialförvaltningens öppenhet, tillgänglighet och kund/medborgarorientering samt att arbetsmetoderna ska utvecklas. 3.5. Bedömning Den sammanfattande bedömningen är att socialnämnden har lämnat tydliga direktiv att socialtjänsten ska utvecklas mot öppenvårdslösningar. Lösningarna ska vara av god kvalitet och de ska följas upp. Direktivet är också att ett lokalt uppföljningssystem och ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska utvecklas. Nämnden markerar i sina mål/direktiv att socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barnens behov. Däremot finns det inga uttalade krav eller direktiv beträffande familjehemmens grundläggande kvalitet eller vilken trygghet och säkerhet som ska tillförsäkras placerade barn och ungdomar. 6

4. Familjesektionen Socialförvaltningen är indelad i två sektioner; familjesektion och vuxensektion. Familjesektionen leds av en sektionschef och i verksamheten finns ca 35 medarbetare. Sektionen är indelad i mottagningsgrupp, utredningsgrupp, öppenvårdsgrupp och placeringsgrupp. Numera finns ett interkommunalt samarbete i form av ett kommunalförbund som arbetar med vårdnadsfrågor och adoptioner vilket innebär dessa frågor har lyfts bort från familjesektionen. Mottagningsgruppen tar emot ansökningar och anmälningar medan utredningsgruppen svarar för utredningar och beslut om insatser till familj, barn och ungdomar. I utredningsgruppens arbete ingår också att följa upp beviljade insatser. Öppenvårdsgruppen arbetar med insatser på hemmaplan till barn, unga och familjer. Gruppen har ett tydligt uppdrag från nämnden att insatserna på hemmaplan ska öka. I gruppen finns fältassistenter, familjebehandlare, familjepedagoger och en familjecentral. Det uppges vid intervjuer att gruppen håller på att definiera innehållet i de insatser som kan erbjudas och hur uppföljning ska ske. Gruppen svarar också för föräldrautbildningar och service/råd till familjer genom s.k. förebyggandesamtal. Placeringsgruppen arbetar med anskaffning av familjehem, utbildning av familjehem, matchning av hem och barn/ungdom samt fortlöpande uppföljning av placerade barn och ungdomar. Socialnämnden har nyligen tillstyrkt att gruppen stärks upp med en enhetschef. Enligt de intervjuade är det en tydlig markering från nämnden att gruppen har ett viktigt uppdrag. 4.1. Utredningar enligt BBIC (Barns behov i centrum) Socialförvaltningen har arbetat enligt BBIC sedan 2007 och socialnämnden har tagit ett beslut att metoden ska användas. BBIC bygger på det engelska Integrated Children s System (ICS) som är framtaget efter ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete. Det är ett system för handläggning och dokumentation av barnavårdsärenden. Syftet med BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Systemet ska också skapa enhetlighet över landet samt förbättra och behålla kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården. För att arbeta med BBIC behövs kunskap och en licens som kommuner får genom att ingå avtal med Socialstyrelsen. Socialstyrelsen ansvarar för innehållet i systemet och för nationell kvalitetssäkring. 4.2. Förebyggande insatser och öppenvårdslösningar De intervjuade uppger att det tidigare fanns många placerade barn och ungdomar i familjehem och på institution. År 2008 redovisade socialnämnden ett ekonomiskt underskott med ca 16 mkr för placeringar vilket enligt de intervjuade medförde att nämnden tog ett helhetsgrepp om frågan. Bland annat togs beslut om att utveckla socialtjänstens förebyggande arbete och insatser på hemmaplan. Organisationen har också anpassats för att arbeta förebyggande och med öppenvårdslösningar. De intervjuade uppger att socialnämnden inför nya placeringar är noga med att informera sig om att alla tänkbara öppenvårdsinsatser är prövade och uttömda. Presidiet vill ha en förhandsinformation innan eventuell placering och innan det blir ett ärende till nämnden. Öp- 7

penvårdsgruppen, utredningsgruppen och placeringsgruppen träffas för samråd och för att hitta andra lösningar istället för en eventuell placering av ett barn eller ungdom. Enligt de intervjuade är hemmaplans- och öppenvårdslösningar mera mänskliga. De uppger att placeringar numera inte är så dramatiska eftersom de har föregåtts av olika öppenvårds- och hemmaplansinsatser. När allt är uttömt är alla införstådda med att något annat behövs. Öppenvårdsgruppen aktiveras också när ett placerat barn/ungdom ska tas hem igen. Redan innan hemgång från familjehem eller institution kopplas öppenvårdslösningar in. 4.3. Antal placerade barn/ungdomar Nedan redovisas antalet placerade barn/ungdomar i familjehem och på institution 2011-01- 01-2012-04-01 och där placeringen varit längre än 6 månader. Därtill kan det finnas ytterligare placeringar med en placeringstid som understiger 6 månader, dessa finns inte med i statistiken nedan. Barnen/ungdomarna är födda mellan 1992 och 2011. Den statistik som erhållits från socialförvaltningen (2012-08-13) visar följande: Under mätperioden har totalt 38 barn/ungdomar varit placerade i familjehem enligt SOL (frivillig placering). 20 är pojkar och 18 flickor. Av barnen/ungdomarna var det 18 som var placerade 2011-01-01, placeringen fortgår 2012-04-01 för 15 medan 3 har avslutats. Under 2011 har 19 nya placeringar gjorts varav 15 fortgår 2012-04-01 medan 4 har avslutats. Första kvartalet 2012 har en placering gjorts vilken pågår 2012-04-01. 2012-04-01 finns totalt 31 barn/ungdomar placerade. Under perioden har det funnits totalt 17 placeringar längre eller kortare tid enligt LVU (vård med tvång) varav 10 är pojkar och 7 flickor. Av placeringarna var 9 påbörjade innan mätperioden och 6 av dessa har upphört under perioden, 5 omhändertaganden gjordes 2011 och 2 av dessa är avslutade under perioden. Första kvartalet 2012 gjordes 3 placeringar vilka pågår 2012-04-01. Sammantaget finns 9 placeringar 2012-04-01. 14 ungdomar (inklusive ensamkommande flyktingbarn) har under mätperioden varit placerade i familjehem som är HVB 5, placeringar enligt SOL (frivillig placering). Samtliga placerade är pojkar födda mellan 1992 och 1996. Det är 3 placeringarna som har upphört under perioden och 11 pågår 2012-04-01. 4.4. Bedömning Vi kan konstatera att socialnämnden har lämnat ett tydligt direktiv att förebyggande och öppenvårdsinsatser ska prioriteras och tillämpas så långt det är möjligt. Det har i sin tur bidragit till att organisationen anpassats efter direktivet och nämnden har ytterligare stärkt förutsättningarna för arbetet genom att bemanna grupperna med varsin enhetschef. Socialsekreterarna i placeringsgruppen är specialiserade att arbeta antingen med familjehem eller med barn/ungdomar vilket betyder att Vetlanda kommun ligger väl till beträffande den frågan. Vår bedömning är att nämnden kraftfullt har skapat förutsättningar och vidtagit åtgärder för att barn och ungdomar så långt det är möjligt ska få sina behov tillgodosedda på hemmaplan 5 HVB = hem för vård och boende (köps från vårdföretag) 8

genom öppenvårdsinsatser. Placeringar i familjehem eller på institution kommer därmed att bli en sista lösning när allt annat är uttömt. 9

5. Placeringar och uppföljning Samarbete pågår mellan kommunerna i Jönköpings län för att utveckla arbetet med familjehemsplaceringar. I samarbetet förs exempelvis diskussioner om gemensam rekrytering av familjehem i länet och att registerutdrag ska inhämtas en gång årligen på anlitade familjehem. Samarbetet har resulterat i en minneslista att använda vid placeringar. Minneslistan är framtagen av LUPPEN 6. Syftet med minneslistan är att höja kvaliteten samt främja ett enhetligt arbetssätt vid familjehemsplaceringar. Listan lyfter fram ett antal utvecklingsområden som kommunerna bör ta ställning till. Det handlar exempelvis om hälsoundersökningar, barnets psykiska hälsa, skolprestationer, omsättning på personal, organisationen inom socialtjänsten, kvalitetssystem som säkerställer omprövning av placering var 6:e månad, bearbetningshjälp när placeringar havererar och vårdnadsöverflyttningar. Rekrytering av familjehem har hittills varit ett oreglerat område men Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter och allmänna råd om socialtjänstens ansvar för barn och unga i familjehem, jourfamiljehem eller hem för vård eller boende. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 oktober 2012. Det betyder att socialnämnden framöver kommer att ha ett stöd att tillgå i frågan. 5.1. Familjehem Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt (3 kap 2 socialtjänstförordningen). 5.1.1. Rekrytering och utredning I dagsläget finns inga uttalade kvalitetskrav på familjehemmen från fullmäktige eller nämnden. Det innebär att det blir upp till handläggarna att bedöma vad som är ett bra familjehem samt att matcha barn och hem. Det är nämnden som tar beslut om att familjehemmet ska vara hem för ett visst barn. Enligt de intervjuade ställer nämnden ingående frågor om vad som gör att barn och hem anses passa ihop. Nämnden tar också del av utredningarna som gäller familjehemmet och barnet. Familjehemmen rekryteras huvudsakligen genom kontakter. Familjehemsutredarna uppger att de så långt som möjligt strävar efter att anlita familjehem som ingår i det kontaktnät som byggts upp genom åren. Det är ofta familjer som socialtjänsten har goda erfarenheter av som familjehem eller kontaktfamilj. Det händer också att helt nya familjer hör av sig och anmäler sitt intresse för att bli familjehem. Flertalet familjehem finns i kommunen vilket underlättar för socialtjänsten att göra besök och ge handledning. Närheten underlättar kontakterna mellan barn och biologiska föräldrar och ger barnet möjlighet att behålla kontaktnät. Det blir också lättare för socialtjänsten att ha kontakter med förskola och skola. Nämndens strävan är enligt de intervjuade att barnen och ungdomarna ska vara kvar i hemkommunen. Ibland är det emellertid viktigt att bryta vissa negativa mönster och då blir det nödvändigt med placering längre bort från hemorten. Kontakten med ett nytt familjehem, eller inför en ny placering, börjar med att socialtjänstens handläggare gör ett hembesök hos familjen och gör en första bedömning. Om bedömningen 6 LUPPEN (Lärande, forskning och Utveckling ur Praktikerns Perspektiv), Regionförbundet Jönköping. 10

faller väl ut erbjuds det tilltänkta familjehemmet en utbildning (Pride) 7. Utbildningen omfattar 10 utbildningstillfällen som genomförs under en termin. Samtidigt som utbildningen pågår utreds familjehemmet. De intervjuade uppger att det är en fördel med att utredning och utbildning pågår samtidigt. Den stora fördelen är att socialtjänsten och familjehemmet träffar varandra under hela utbildningstiden och kan ha en fortlöpande dialog med varandra. En del av utbildningen är förlagd till ett helginternat vilket ger möjlighet för socialtjänsten att lära känna familjen och bedöma familjens förmåga att vara familjehem. Under utbildningstiden är det meningen att det tilltänkta familjehemmet ska ställa frågor till sig själva om varför de vill bli familjehem och reflektera över uppdraget. Utbildningen markerar att det är viktigt att familjer inte tar på sig uppdrag och ansvar som är större än vad de kan klara av. I utbildningen ingår också att ge information och kunskap om de svårigheter och prövningar som ett familjehem kan ställas inför och hur sådana situationer kan hanteras. Att vara familjehem innebär inte bara att ta hand om ett barn eller en ungdom, oftast krävs det att även kunna hantera relationerna med de biologiska föräldrarna. I samband med utredning av familjehemmet görs 3 4 hembesök och socialtjänsten begär in registerutdrag från polis, försäkringskassa, kronofogdemyndighet och socialtjänst. Referenser inhämtas också på fosterföräldrarna och särskilt noterar handläggarna i sin utredning hur hemmet hanterar sina egna barn. Familjehemmet har ingen placering under utbildningstiden och utredningen. Fosterhemmet tar del av utredningen om sig själva innan den lämnas till nämnden för beslut. I de fall familjehemmet inte lever upp till de krav som ställs från socialtjänsten avbryts kontakten. Familjehemmet kan också själv backa ut. Familjehem som har en pågående placering erbjuds utbildning minst en gång årligen. De erbjuds också handledning. Det ger familjehemmen förutsättningar för att klara sitt uppdrag och familjehemmens kvalitet uppges ha blivit bättre genom utbildningsinsatser och handledning. En annan kvalitetshöjande faktor för familjehemmen uppges vara att familjehemmen numera har en egen socialsekreterare att vända sig till. Utredning görs av befintliga familjehem/placeringar när förutsättningarna har ändrats i hemmet. Det kan vara skilsmässa eller att hemmet ska ta emot ytterligare ett fosterbarn. Alla förändringar i familjen kräver ett nytt medgivande att få vara familjehem. 5.1.2. Uppföljning av placerade barn Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd beträffande socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende kommer att påtala vikten av att socialtjänsten ska utöva egenkontroll med den frekvens och i den omfattning som krävs för att kunna säkra verksamhetens kvalitet 8. Egenkontroll som avser placerade barn bör innefatta insamling av bland annat: Hur ofta socialsekreterare har besökt och samtalat med visst barn Barnens erfarenheter av och synpunkter på vården 7 Pride = Parents Resources for Information Development Education (föräldrars resurser för information, utveckling, utbildning) 8 SOSFS 2012:11 Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende författningen träder i kraft 2012-10-01. 11

Vårdnadshavarnas och familjehemmens erfarenheter av socialnämndens råd, stöd och hjälp Orsakerna till omplaceringar och oplanerade avslut av placeringar Enligt de intervjuade finns det utvecklingsområden när det gäller uppföljningen av placerade barn och ungdomar. Dock uppges det att det inte är ett specifikt problem för Vetlanda utan ett generellt utvecklingsbehov i kommunerna. Socialstyrelsens råd och föreskrifter kommer att ge stöd i arbetet framöver. Enligt de intervjuade besöker socialtjänsten placerade barn och ungdomar minst en gång var 6:e månad eller när socialtjänsten får någon form av signal från barnet, familjehemmet, biologiska föräldrar eller annan. I samband med överväganden om fortsatt placering (var 6:e månad) görs alltid besök. I övrigt besöker socialtjänsten barnet beroende på ärendet och barnets behov. Det finns barn som får täta besök och socialtjänsten har regelbunden telefonkontakt med de större barnen. De intervjuade uppger att det inte finns några nerskrivna rutiner eller mallar för hur ett besök hos barnet ska gå till utan det är upp till sunt förnuft. Enligt Socialstyrelsens kommande föreskrifter och allmänna råd bör barn och unga besökas av socialsekreterare minst 4 gånger per år. Yngre barn och de som nyligen blivit placerade bör få tätare besök. Föreskrifterna kommer också att ge råd om vilka frågor som kan ställas till barnet/den unge. I Vetlanda kommun är det två socialsekreterare som gör hembesök i familjehemmet. En följer upp familjehemmet och den andra följer upp barnet/den unge. Besöken är alltid planerade, det görs inga oanmälda besök. Besöken går vanligtvis till enligt följande: Alla träffas tillsammans. Gruppen delar sig. Familjehemshandläggaren träffar fosterföräldrarna och barnhandläggaren träffar barnet/den unge. I mötet med fosterföräldrarna görs en uppföljning av vårdplan och genomförandeplan. Samtalet med barnet anpassas efter barnets ålder. Handläggaren samtalar med de mindre barnen genom lek. Barnhandläggaren har specialiserat sig på samtal med barn. Om barnet i samtal påtalar att han/hon inte trivs försöker handläggaren att få en bild av vad det handlar om. Ibland kan enligt de intervjuade påtryckning från biologiska föräldrar försvåra för barnet att finna sig tillrätta i familjehemmet. Inför överväganden fyller familjehemmet och barnet i dokument var för sig hur de upplever placeringen. Barnets förskola eller skola följs upp genom BBIC:s konsultationsdokument som fylls i av förskola/skola. Socialtjänsten gör också uppföljande besök i förskola/skola och medverkar vid elevvårdskonferenser. Familjehemmet har ansvar att hålla den fortlöpande kontakten med förskolan/skolan, socialsekreteraren följer även upp förskola/skola genom familjehemmet. Enligt de intervjuade ställs krav från socialtjänsten att barnet/den unge ska ha en fungerande skolgång. Alla barn läkarundersöks innan placering för att familjehemmet ska få vetskap om eventuella hälsoproblem. Barnets hälsa följs också upp i samband med besök i familjehemmet och vid överväganden. De intervjuade påtalar att de långa väntetiderna för besök hos BUP (barnoch ungdomspsykiatrisk mottagning) i Nässjö är ett problem. Det försvårar omhändertagandet av barn och ungdomars psykiska hälsa. 12

Vid uppföljning av barn/ungdomar inhämtas information från andra viktiga personer i barnets nätverks som mor- och farföräldrar, biologiska syskon och andra vuxna i barnets närhet. Vetlanda kommun är med i ett nationellt tillsynsprojekt. Det är Socialstyrelsen som svarar för projektet. Det är 6 placerade barn/ungdomar från Vetlanda som ingår i undersökningen och de har tilldelats varsitt eget ombud. Ombudet är en utomstående person som besöker barnet/den unge 4 gånger/året för att följa upp placeringen. Jämförelse ska sedan göras med en kontrollkommun (Oskarshamn) om det gör någon skillnad om en fristående person följer barnet. Socialförvaltningen informeras fortlöpande om hur projektet framskrider. De intervjuade bedömer att de vid granskningstillfället har en god kännedom om hur placerade barn/ungdomar i dagsläget har det i sin placering. Det finns också stor insikt om att allt kan hända och vikten av att fortlöpande ha kontakt med barnen/ungdomarna. 5.2. HVB-hem 9 Ungdomar som riskerar att fara illa på grund av omständigheter eller eget beteende placeras ibland på ett så kallat hem för vård eller boende (HVB). Vid granskningstillfället finns 1 placering i HVB-hem/institution. Ensamkommande flyktingbarn är placerade i ett HVB-hem som drivs i kommunens regi, det fanns 11 sådana placeringar 2012-04-01. Socialnämnden har lämnat direktiv att placering i HVB endast ska ske om särskilda skäl föreligger. I samband med direktivet att endast i undantagsfalla använda HVB-hem genomfördes en genomlysning av vid den tidpunkten befintliga HVB-placeringar. Syftet var att bedöma om ungdomar kunde flytta till familjehem, till sitt ordinära hem eller måste stanna kvar. Socialnämnden har enligt de intervjuade inte varit nöjd med resultatet efter HVB-placeringar och bedömer att behoven bättre kan tillgodoses genom öppenvårdsinsatser och familjehemslösningar. Samma tillsyn och uppföljning tillämpas för placerade på HVB som för barn/unga i familjehem. 5.3. Möjligheten för placerade/barn och ungdomar att slå larm De intervjuade påtalar att handläggarna är lyhörda för hur det placerade barnet har det. Vid besök hos barnet lyssnar de in vad barnet säger och om det kan finnas tecken på missförhållanden. Socialtjänsten har oftast kontakt med de biologiska föräldrarna och information om eventuella missförhållanden/otrivsel kan även komma den vägen. Enligt de intervjuade är de större barnen och ungdomarna väl medvetna om vem som är deras socialsekreterare/barnhandläggare och hur de kan kontakta socialtjänsten. Det som kan försvåra för barnet initialt vid en placering är att utredare och barnhandläggare är olika personer varför överlappningen är viktig. Det är bekymmersamt om barnhandläggaren slutar, är tjänsteledig eller sjukskriven. Det tar tid att bygga upp en relation mellan barn och handläggare. Även familjehemmet tycker det är svårt när det blir byte av handläggare. De större barnen vet enligt de intervjuade vart de kan ringa om de vill komma i kontakt med socialsekreterare. Problemet är emellertid att en sådan kontakt endast kan tas på kontorstid. 9 Ett hem för vård eller boende, HVB, är en institution som på kommunens uppdrag erbjuder boende till barn och ungdomar som av olika skäl inte kan bo med sin familj. Dessa boende kan vara privat ägda, kommunalt eller kooperativt ägt och drivet av flera kommuner. 13

Barn kan inte komma i kontakt med handläggare eller annan inom socialtjänsten under kvällar, nätter, helger och långhelger - någon sådan säkring har inte gjorts från nämndens sida. Socialsekreterarna ger sitt visitkort till de större barnen samt den broschyr som tagits fram av Socialstyrelsen. Det framgår av broschyren att barn/ungdomar kan ringa ett specifikt telefonnummer till Socialstyrelsen dygnet runt ifall de behöver stöd/hjälp. Det finns också möjlighet att skicka e-post. För de yngre barnen kan det vara svårare att slå larm, där blir det främst upp till socialsekreteraren att lyssna in hur barnet har det i samband med hembesök och genom bland annat förskola/skola. De intervjuade uppger att flertalet placerade barn finns i familjehem inom kommunen. Det ses som en säkerhetsfaktor inte minst eftersom närheten ger möjlighet att oftare besöka hemmen och det är enkelt för socialtjänsten att ta de kontakter som behövs med exempelvis barnets nätverk. Det kan enligt de intervjuade finnas andra aspekter att beakta när det gäller säkerhet och det handlar inte om placerade barns säkerhet i förhållande till familjehemmet. Emellanåt kan det handla om barnets säkerhet i förhållande till biologiska föräldrar. Det påtalas också att det är viktigt för familjehemmet att säkerställa sin säkerhet och trygghet. Familjehemmet får information i Pride om hur de ska förbereda sig för vissa saker som exempelvis att bli anklagat utan grund. 5.4. Omplaceringar Omplaceringar förekommer enligt uppgift sällan men är ibland ofrånkomligt. När så sker görs en utredning/analys av vad som gick fel. Orsaken till sammanbrott uppges främst vara familjehem som inte orkar/klarar att fortsätta sitt uppdrag. Sammanbrottssituationer är också vanliga när de egna barnen blir lidande i ett familjehem eller när familjehemmet inte klarar kontakten med biologiska föräldrar. 5.5. Bedömning Vår bedömning är att socialnämnden har genomfört flera viktiga åtgärder för att höja kvaliteten på familjehemmen. Viktiga kvalitetshöjande åtgärder är stärkt utbildning, handledning och att familjehemmen har tillgång till en egen socialsekreterare. Det är också positivt att kommunen samverkar med andra kommuner i Jönköpings län för att stärka och utveckla handläggningen av familjehemsärenden och familjehemsvården. Det är även positivt att nämnden i möjligaste mån strävar efter att placera barn och ungdomar i familjehem inom kommunens geografiska område. Närheten underlättar för barnet/den att behålla sitt nätverk samtidigt som kontakten med socialtjänsten underlättas. Vi föreslår att socialnämnden efter det att SOSFS 2012:11 har trätt i kraft tar en diskussion om hur ofta barn/unga som finns i familjehem och på HVB ska få besök. Den nya författningssamlingen påtalar att barnet/den unge bör få besök minst 4 gånger per år. Yngre barn och de som nyligen har placerats kan behöva en tätare kontakt. Socialnämnden bör även klargöra vad nämnden särskilt vill få svar på från besöken för att försäkra sig om att barnet/den unge har en trygg tillvaro och goda uppväxtförhållanden. Emellertid är det positivt att nämnden har avdelat särskilda socialsekreterare för kontakterna med barn och ungdomar som är placerade. 14

Vi ser det också angeläget att nämnden försäkrar sig om att barnet/den unge får egen tid med socialsekreteraren när/han hon genomför besöket och att innehållet i besöket dokumenteras noga. Det måste finnas trygga förutsättningar för barnet/den unge att kunna samtala om placeringen. Vår bedömning är att särskilda rutiner bör tas fram som klargör hur placerade barn och ungdomar ska kunna slå larm om det finns missförhållanden eller om de vill påkalla ett hembesök. Särskilt viktigt är det beträffande de yngre barnen som kan ha svårt att komma till tals. Socialtjänsten bör arbeta med trygghetsrutiner och möjligheten till trygghetslarm för placerade barn och ungdomar och att det blir enkelt att komma i kontakt med socialtjänsten under dygnets alla tider och oberoende om det är helg- eller vardag. Sammantaget tycker vi det är viktigt att socialnämnden följer upp och värderar kvaliteten i barnavårdensarbetet. Uppföljning och bedömning av hur barnen/de unga har det är en angelägen uppgift för nämnden som kan stärkas och utvecklas. Vi ser det också angeläget att handläggaren ges möjlighet att direkt förmedla sina erfarenheter till nämnden istället för att information ska återges i andra hand. 15

6. Iakttagelser i samband med stickprov En stickprovsundersökning har gjorts av akter gällande tio placerade barn och ungdomar. Genom stickproven vill revisorerna få en bild av om barn/unga får besök regelbundet, hur ofta omplaceringar görs, om skola och hälsa följs upp samt om barnet/den unge förefaller ha en trygg placering. De barn/unga som ingår i stickprovsundersökningen har vistats mer än 6 månader i familjehem eller på institution tiden 2011-01-01 2012-04-01. Stickprovet omfattade 2 flickor och 8 pojkar, den äldsta är född 1992 och den yngsta 2011. Två av ärenden är ensamkommande flyktingbarn. Övriga granskade ärenden gäller barn/ungdomar som har föräldrar som på olika sätt brister i omsorgen, vilket är motivet till placeringen. Tre av stickproven är LVU-placeringar. En placering har upphört vid granskningstillfället. De båda övriga placeringarna beror på att föräldrarna inte gett sitt medgivande till frivillig placering. I stort finns genomförandeplaner och dokumentation av händelseförloppet. Dokument saknades i någon akt. Genomförandeplanen innehåller mål, insats och tidsram när det gäller barnets hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässiga utveckling, identitet, familj och sociala relationer, socialt uppträdande samt förmågan att klara sig själv. Det framgår också av planen hur barnet/den unge själv uppfattar insatsen, hur vårdnadshavaren uppfattar insatsen (biologiska föräldrar) samt hur vårdgivaren (familjehemmet) uppfattar insatsen. Genomförandeplanen innehåller en punkt som gäller barnets/den unges kontakt med socialtjänsten. Beträffande den punkten framgår det med varierad tydlighet hur socialtjänsten kommer att hålla kontakten. Det saknas genomgående planering för hur barnet/den unge ska kunna kontakta socialtjänsten eller om barnet/den unge har informerats om möjligheterna. Enligt de intervjuade anges det i avtalet med familjehemmet att vårdplan och genomförandeplan ska följas. Det uppges också att planen skrivs under av parterna. Det kan noteras att genomförandeplanerna i enstaka fall är undertecknade gemensamt av handläggare, familjehem, vårdnadshavare och när det är möjligt av barn/ungdomar. Av aktgranskningen kan det konstateras att det genomgående finns utförliga beskrivningar av barnets/den unges livssituation och händelseutvecklingen över tiden samt relation med familj/vårdnadshavare och familjehem/institution. Dokumentationen visar att socialtjänsten haft fortlöpande kontakt med det placerade barnet/ungdomen och med familjehemmet. Vidare visar dokumentationen på socialtjänstens kontakter med biologiska föräldrar. Information om hur det fungerar i förskola/skola inhämtas vanligtvis genom konsultationsdokument. I vissa fall har socialtjänsten aktivt uppsökt skola och medverkat i elevvårdskonferenser. I genomförandeplanen finns exempelvis insatsen att familjehemmet ska hjälpa till med läxläsning och följa upp barnets skolgång. Genomförandeplanen innehåller uppgifter om de placerades hälsotillstånd och medicinering när det är aktuellt. Hälsan följs regelbundet upp. I de granskade ärendena har förvaltningen agerat snabbt vid händelse kring barnet/den unge. 16

Flera av de granskade placeringarna har föregåtts av öppenvårdsinsatser på hemmaplan. I de granskade fallen har uppföljning och omprövning skett var sjätte månad. 6.1. Bedömning Av stickproven framgår att socialtjänsten har en regelbunden kontakt med barnet/den unge, familjehemmet och biologiska föräldrar. Socialtjänsten håller kontakten med barnet/den unge genom hembesök och telefonkontakter, vilket dokumentationen visar. Däremot framgår det inte att barnet/den unge själv har påkallat kontakt utan det sker vanligtvis på initiativ av socialsekreterare, familjehem eller biologiska föräldrar. Vi kan konstatera att genomförandeplaner och händelseförloppsbeskrivningar ger en bild av hur barnet har det, vilka problem som finns samt vilka insatser/åtgärder som fortlöpande vidtas. Händelseförloppsbeskrivningarna ger också en bra bild av hur socialtjänsten arbetar och kommunicerar med familjehemmet och de biologiska föräldrarna samt kontakterna med förskola/skola och sjukvård. Det framgår av genomförandeplanen hur ofta barnet/den unge ska få besök av socialtjänsten. I visa fall är det tydligt beskrivet medan det i andra fall är diffust. Vår bedömning är att det klart bör framgå vilka kontakter som ska tas mellan socialsekreterare och barn/ungdomar samt när i tiden. Det bör finnas en planering för när i tiden besök genomgörs och den bör tydligt kommuniceras med barnet/den unge. Naturligtvis kan det bli aktuellt med fler besök om oväntade saker inträffar. Vi ser också att det är viktigt att det framgår av genomförandeplanen att barnet/den unge har informerats om hur de kan komma i kontakt med socialtjänstens handläggare. Barnet/den unge bör ha full insikt om att handläggaren gör besök om barnet/den unge påkallar sådant. Säkerställanden måste göras att även de mindre barnen kan påkalla socialtjänsten. BBIC har stärkt planering och dokumentation och tar ett helhetsgrepp om barnets utveckling. Det är uppenbart och synligt när det gäller ärenden som funnits under en längre tidsperiod. Vi ser det viktigt att genomförandeplaner är underskrivna av samtliga parter, de som ingår i stickproven har i något enstaka fall blivit underskrivna. Namnteckningen understryker att en överenskommelse har ingåtts. Vår bedömning är att socialnämnden bör efterfråga en avvikelserapportering när det blir ett sammanbrott i en familjehemsvistelse. En sådan avvikelserapportering ska ge kunskaper om vad som gått fel och vilka åtgärder som ska vidtas för att samma sak inte ska upprepas. Vi ser det angeläget att socialnämnden emellanåt utvärderar sitt eget arbete genom att ta del av hela livsberättelser samt de beslut och insatser som vidtagits över tiden i enskilda ärenden. Genom en sådan utvärdering kan viktig kunskap inhämtas om både det som blivit positivt och mindre bra. En sådan genomlysning kan ge nämnden viktiga erfarenheter i styrningen och uppföljningen av arbetet med barn och ungdomar. Stickproven visar att skola och hälsa beaktas och dokumenteras i uppföljningen. Vanligtvis görs uppföljning av förskola och skola genom konsultationsdokument. Vid genomläsning av ärenden är det uppenbart att BBIC har bidragit positivt till kvaliteten i uppföljning. 17

7. Socialnämndens uppföljning Enligt SOL ska socialnämnden minst var sjätte månad göra övervägande om vården av placerade barn och ungdomar ska fortsätta. Stickproven visar inte på annat än att socialnämnden gör uppföljningar och överväganden i enlighet med lagstiftningen. Det bekräftas också via intervjuerna. Vanligtvis informeras socialnämnden i samband med överväganden genom att enhetschef redogör för ärendet. Handläggande socialsekreterare är inte med vid mötet. Socialsekreterarna uppger att de lägger ner mycket arbete vid överväganden och sitter inne med mycket information. De efterlyser också direkt återkoppling från nämnden. De intervjuade anger att socialnämnden regelbundet förhör sig om hur de placerade barnen och ungdomarna har det och oftare än i samband med överväganden. Nämnden har också antagit en intern kontrollplan för 2012 och kontrollmomentet är att följa upp att det finns upprättade vårdplaner inom familjesektionen. Det är enhetschefen som är ansvarig för kontrollen och den ska göras 1 gång i kvartalet och omfatta samtliga ärenden samt rapporteras till sektionschefen. En signatur finns per 2012-04-02 att vårdplaner finns i samtliga ärenden och att kontrollen är gjord i Procapita. Den interna kontrollen redovisas till socialnämnden och kommunstyrelsen. Uppföljning ska också göras enligt Lex Sara. Det framgår av uppdragskatalogen från socialnämnden för 2012 att handläggarna är skyldiga att göra avvikelserapportering. Under hösten ska ett uppföljningssystem tas fram inom socialtjänsten. I samband med det arbetet kommer frågan upp om hur ofta barn ska tillförsäkras besök utöver vad som krävs enligt lagstiftningen. 7.1. Bedömning Såvitt vi kan bedöma har nämnden en fortlöpande uppföljning av placerade barn och ungdomar genom överväganden och genom att nämnden regelbundet efterfrågar information. Vår bedömning är att nämnden bör fundera på om det kan vara en fördel att ha med handläggande socialsekreterare när information ska inhämtas om barnen/ungdomarna. De sitter inne med värdefull information, och erfarenheter, som kan vara svåra att förmedla via enhetschefer och sektionschefer. Det ger nämnden möjlighet att ställa direkta frågor om hur barnen och ungdomarna har det. Det är positivt att nämnden har antagit en intern kontrollplan samt tagit beslut om ett uppföljningssystem inom socialtjänsten för att säkra kvaliteten. Nämnden bör fortlöpande försäkra sig om att den interna kontrollplanen följs och att arbetet med utveckling av uppföljningssystem når förväntat resultat. Samma gäller beträffande avvikelserapportering enligt Lex Sara. 18

8. Slutsatser och rekommendationer Socialnämnden har ett samhälleligt föräldraansvar för de barn och ungdomar som har placerats i familjehem eller HVB-hem. Det betyder att nämnden måste säkerställa att barn och ungdomar har trygga och gynnsamma uppväxtförhållanden samt en fungerande skolgång. Nämnden markerar i mål och direktiv att socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barnens behov. Vi ser att nämnden är medveten om sitt stora uppdrag och att olika åtgärder har vidtagits inom familjesektionen för att stärka familjehemmen och tillsynen av placerade barn och ungdomar. Bland annat har nämnden organiserat familjesektionen så att arbetssätten blir tydliga i förhållande till familjehemmen och barnen/ungdomarna. Därtill har organisationen förstärkts med enhetschefer och socialsekreterarna har specialiserats för att arbeta med familjehem eller placerade barn och ungdomar. Däremot finns inga uttalade krav eller direktiv beträffande familjehemmens grundläggande kvalitet. Det är upp till socialsekreterarna att bedöma lämpligheten efter genomförd utredning. Emellertid är det positivt att familjehemmen under utredningstiden numera erbjuds en omfattande utbildning vilket ger utredarna bättre möjligheter att lära känna familjen och bedöma familjens förmåga att klara uppdraget. Socialnämnden har inte uttalat några garantier beträffande placerade barns trygghet eller säkerhet i familjehem och på HVB-hem. Därmed finns inget att förhålla sig till när socialnämnden följer upp trygghet och säkerhet. Socialnämnden har lämnat tydliga direktiv att socialtjänsten ska utvecklas mot öppenvårdslösningar. Vår bedömning är att nämnden är öppen för nya former av insatser och lösningar bara det optimalt främjar barnet och den unge. Socialtjänsten gör en placering först när alla andra former av insatser och lösningar är uttömda vilket vi ser som en viktig utveckling av socialtjänsten. Socialnämnden har skapat förutsättningar och vidtagit åtgärder för att barn och ungdomar så långt det är möjligt ska få sina behov tillgodosedda på hemmaplan. Det är också positivt att flertalet familjehemsplaceringar sker i kommunen vilket underlättar för barnen och ungdomarna att behålls sina kontaktnät samt underlättar för socialsekreterarna att följa upp barnen/ungdomarna. Vår sammanfattande bedömning är att nämnden har ett aktivt pågående utvecklingsarbete för att stärka och utveckla sitt samhälleliga föräldraansvar. Våra slutsatser beträffande revisionsfrågorna: Vad säger lagstiftning och kommunens mål/policy om uppföljning av placerade barn och ungdomar? Lagstiftningen ställer krav på att barn och ungdomar som är placerade i familjehem ska ha goda uppväxtförhållanden och en gynnsam utveckling. Det finns inga kommunövergripande mål som direkt anger vad som ska gälla för barn och ungdomar med behov av insatser från samhället. Däremot markerar socialnämnden i mål och direktiv att socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barnens behov och det finns ett tydligt uppdrag att öppenvårdslösningar ska tillämpas så långt det är möjligt. Det finns inga mål beträffande grundläggande kvalitet på familjehem eller hur säkerheten och tryggheten ska garanteras för de barn/unga som socialnämnden har övertagit det samhälleliga föräldraskapet för. Vår bedömning är att socialnämnden har en tydlig inriktning när det gäller insatser till barn och unga. 19

Hur många barn och ungdomar finns placerade i olika boendeformer? 2012-04-01 finns 51 aktuella placeringar som pågått eller kommer att pågå i mer än 6 månader, av dessa är 11 ensamkommande flyktingbarn. Samtliga är placerade i familjehem. Flyktingbarnen finns i familjehem som är HVB-hem. Vilka krav ställer kommunen på familjehem och andra boendeformer? Vilka kontroller görs innan placering? Vilka kontroller görs fortlöpande? Nämnden har inte uttalat några kvalitetsmål eller krav på familjehemmen eller andra boendeformer för placering av barn/unga. Socialsekreterarna har uppdraget att utreda familjehemmen och lita på sin magkänsla i bedömningen av hemmet. Därmed bedöms hemmen helt efter handläggarnas normer och syn på vad som är att gott hem. I samband med utredning av hemmet görs hembesök och olika kontroller för att följa upp hemmets förmåga att bli familjehem. Det är positivt att socialnämnden numera erbjuder blivande familjehem ett utbildningsprogram som genomförs under 10 tillfällen. Samtidigt med utbildningen genomförs utredning av familjehemmet. Det ger utredarna större möjligheter att lära känna hemmet samtidigt som det blivande hemmet får insikter om vad uppdraget innebär och kräver. Fortlöpande följs familjehemmen upp genom särskilt avdelade socialsekreterare. Familjehem som har en pågående placering erbjuds utbildning en gång om året och handledning. Den sammanfattande bedömningen är att socialnämnden är mån om att familjehemmen ska utredas, utbildas och följas upp. Dock ser vi det angeläget att nämnden uttalar grundläggande kvalitetsmål avseende familjehem och institutioner. Det blir ett bra stöd för socialsekreterarna i deras bedömningar av hemmen och i den fortlöpande uppföljningen. Hur ofta får placerade barn/unga besök från socialtjänsten? Vilka besöker barnet/den unge? Hur går ett besök vanligtvis till? Av aktgranskningar (stickprov) framgår att barnen/ungdomarna regelbundet får besök av socialsekreterare och att det finns telefonkontakter. Enligt de intervjuade görs alltid besök i samband med överväganden om fortsatt placering (var 6:e månad). I övrigt beror det på ärendet och barnets ålder för hur täta besök som görs. Dock påtalar de som intervjuats att flertalet familjehem finns i kommunen vilket underlättar besök hos barnen och andra uppföljningar med förskola/skola. Socialnämnden har genom organisationen avdelat specifika socialsekreterare för uppföljning av de placerade barnen och ungdomarna vilket stärker kontakten och dialogen mellan socialtjänsten och det enskilda barnet. Samtalen anpassas efter barnets ålder. Det påtalas att förtroendet är viktigt och att det tar tid att bygga upp en relation när det blir personalförändringar. Vår bedömning är att nämnden har stärkt uppföljningen och samtalen med placerade barn och ungdomar genom att avdela speciella socialsekreterare för uppgiften. Hur följs barnets/den unges skolgång och allmänna hälsotillstånd upp? Socialtjänsten arbetar i enlighet med BBIC och systemet ställer stora krav på att barnens/ungdomarnas skolgång och hälsotillstånd ska följas. Av aktgranskningen framgår att skolan följs upp via konsultationsdokument eller genom att socialtjänsten besöker skolan, motsvarande gäller beträffande förskola. Barnen och ungdomarnas hälsa följs också upp och särskilt om det finns en sjukdomsbild eller annat problem med i bilden. 20