Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar och konsumtion aggregerad efterfrågan minskar. Kontraktiv finanspolitik: minskade offentliga utgifter, höjda skatter och/eller sänkta bidrag aggregerad efterfrågan minskar. Inflationen minskar men arbetslösheten ökar från punkt A till punkt B. Efter en tid kommer förväntningarna om framtida prisstegringar att sänkas och den kortsiktiga hillipskurvan skiftar ned. Inflationen sjunker, ekonomin hamnar i punkt C. Då löntagarna och företagen helt anpassat sig till den lägre inflationstakten kommer de fatta precis samma reala beslut som i ursprungsläget, punkt A, och arbetslösheten sjunker därmed tillbaka igen till den långsiktiga nivån, ekonomin hamnar i punkt D. Inflationen är dock lägre. Inflation Långsiktig hillipskurva A B D C Kortsiktiga hillipskurvor NAIRU Arbetslöshet c) Ekonomin försätts tillfälligt i lågkonjunktur eftersom arbetslösheten är högre än den naturliga (därmed är BN-nivån lägre än den potentiella). Anpassningen tillbaka till
den naturliga nivån kan bli lång och plågsam för ekonomin, t.o.m. risk för att fastna i en högre arbetslöshet. Åtstramningspolitiken för då med sig höga kostnader i form av arbetslöshet och produktionsbortfall. (Människor kan bli permanent utslagna från arbetsmarknaden, tillfällig minskning av efterfrågan på arbetskraft kan leda till en permanent ökning av arbetslösheten Hysterisiseffekten.) d) Förbättra ekonomins funktionssätt: Få arbetsmarknaden att fungera mer flexibelt och effektivt så att arbetslösheten kan hållas tillbaka. Förbättra ekonomins långsiktiga produktionsmöjligheter genom t.ex. teknisk utveckling, ändrad demografi. Ökad potentiell total produktion förskjuter den långsiktiga aggregerade utbudskurvan till höger, BN* ökar. Ny långsiktig jämvikt där AE = AU LS = AU KS. Ökad potentiell produktion Minskad naturlig arbetslöshet förskjuter den långsiktiga hillipskurvan till vänster, NAIRU minskar. Ny långsiktig jämvikt där den nya långsiktiga hillipskurvan skär den nya kortsiktiga hillipskurvan (vilken skiftar ner p.g.a. sänkta inflationsförväntningar i lågkonjunktur). (Räcker med att visa förskjutningarna av AU LS och den långsiktiga hillipskurvan.) AU LS AU KS AE BN* BN Inflation Långsiktig hillipskurva Kortsiktig hillipskurva NAIRU Arbetslöshet
Uppgift 2 a) BN = C+I+G+I L +(X-M) = 600+60+200+40+120-150 = 870 b) Finansiell balans = - bytesbalansens saldo = (X-M+Kapitaltransfereringar) = 120-150+10 = - 20, alltså finansiell balans = +20 (nettolån fr utlandet) c) Underskott i bytesbalans måste låna ökad utlandsskuld. Off utgifter > inkomster underskott i statsbudgeten ökad statsskuld. Kontraktiv finanspolitik för att eliminera budgetunderskottet: Höjda skatter/minskade off utgifter (bidrag, off konsumtion) AE Y export ökar bättre bytesbalans Om fast växelkurs: Devalvera för att förbättra bytsebalansen Uppgift 3 a) Subventionen förskjuter efterfrågekurvan till höger. A B S KÖ = +B-C Ö = +C+D SÖ = +B+D C D E D sub D Q b) Eftersom jämvikten efter införandet av subventionen är samhällsekonomiskt optimal kan inte den ursprungliga marknadslösningen ha varit optimal. Eftersom det är konsumtionen man väljer att subventionera för att nå en optimal produktion/ användning är det rimligen efterfrågan som inte är tillräckligt stor. Konsumtionen av varan genererar då troligtvis positiva externa effekter men den enskilde konsumenten tar bara hänsyn till den nytta han/hon själv får och är därför också bara beredd att
betala för sin egen nytta, och inte den som indirekt tillkommer andra personer i samhället. Sett ur samhällets synpunkt är därför den marginella betalningsviljan för låg och med anledning av detta går staten in och subventionerar konsumtionen. Exempel på en vara som genererar positiva externa effekter kan vara vaccin(ering), Uppgift 4 a) = 400-0,5Q MR = 400-Q, MC = 100 Vinstmax när MC=MR 100 = 400-Q Q*= 300 *= 400-0,5*300 = 250 400 250 A 150 MC sam 100 MC ftg MR D=MBV 300 400 500 800 Q b) Välfärdsförlusten utgörs av triangeln A eftersom MBV>MC sam. A = (250-150)*(500-300)*0,5 = 100*200*0,5 = 10 000. Uppgift 5 a) Standardeffekt vid tull se Eklund. x i landet stiger till t, konsumtion, inhemsk produktion, import. Minskad konsumtion fr Cv till Ct förlust pga MBV>v. Ökad inh produktion förlust pga MC i landet > v (de båda röda trianglarna) b) ositiv extern effekt av konsumtion samhällsekonomiska värdet av konsumtion = MBV för konsumenterna (D) + värdet av EE (MRsoc i figuren) allokeringsförlusten pga minskad konsumtion blir större, man går inte bara miste om MBV, utan även värdet av positiv ee. Det heldragna priset är v, det streckade är t. roduktionen i landet ökar från Qv till Qt samma allokeringsförlust som i (a). Konsumtionen minskar från Cv till Ct allokeringsförlust = rödkladd (skillnad mellan MRsoc och v (kostnaden för denna konsumtion). I o för sig vore optimal konsumtion C*, men den hade man inte ens utan tull, så skillnaden mellan Cv och C* är ju inte en effekt av tullen.
MRsoc D = MBV Qv Qt Ct Cv C* Uppgift 6 Naturligt monopol genomsnittskostnad (AC) är fallande AC > MC = MC = 10, fasta kostnader täcks av skatter, 2 mkr a) Avgiftsfinansiering =AC >10. Högre (a) lägre konsumtion (Qa) allokeringsförlust = röd triangel b) rivatisering företaget väljer den Q där MC= MR (Qm), = m. Allokeringsförlust = blå triangel. c) Tvådelad tariff: = MC = 10, abonnemangsavgift = 2mkr/antal konsumenter = 2000 per konsument och år. Förutsätter att inga konsumenter skräms bort av den höga årsavgiften, dvs att den är ganska livsnödvändig (el, vatten). Konsumtion = Q*, ingen allokeringsförlust.
m a AC MC=10 E Qm Qa Q* MR