Revisionschecklista för ISO 9001:2008. Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008



Relevanta dokument
Exempel: Anne Landin. Kvalitetsledning i. Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? upphandlingsprocessen

Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Välkomna! VBEF05, Anne Landin maj Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting.

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!

SOX & ISO 9000-serien

ISO 9000 Introduktion och produktstöd:


En övergripande presentation

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring:

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9001:2008/AC:2009

MANUAL ADVANIA LEDNINGSSYSTEM

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Företagsutveckling 2000 AB Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

Sida 1 (av 12) Revision Skall-krav

Kvalitets och miljösystem på byggföretag

Med den här boken får du: Författaren:

SwedPower:s integrerade ledningssystem

UTBILDNING: Nya ISO 9001:2015 och Nya ISO 14001:2015

Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad

Processinriktning i ISO 9001:2015

Miljö och kvalitetsmanual. En vägledning för att införa ett miljö- och kvalitetssystem

Företagets logotyp. Plats för företagets logotyp 1

LEVERANTÖRSBEDÖMNING Frågeformulär för egenbedömning

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11

BYGGHANDLINGAR 90, Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt. Del 8 Digitala leveranser för bygg och förvaltning Utgåva 2

Internrevision för ständig

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan Monica Kasevik

Karpesjö Consulting 1

UTBILDNING: Socialt ansvar

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster

Nycklar till framgång Nya ISO 9001:2015

Gerhard Persson Konsult HB 1

Orana AB. Revisionsrapport. Uppföljande revision nr 2. Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek

KVALITETS- OCH MILJÖMANUAL

INFORMATION OM EGENKONTROLL

Återkoppling på revisorernas granskning av landstingets åtgärder för att motverka ekonomisk brottslighet

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB

rwieitii AflflIDt Svenska Skogsplantor Resultat

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

Dok. Nr: VE V Verksamhetsmanual Benning Sweden AB

I föreliggande bestämmelser är en certifierad kund den organisation vars ledningssystem har certifierats.

Areims miljö och energiledningssystem 2015

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd och kommentarer om krav på informationssäkerhet.

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop.

Företagets logotyp. Plats för företagets logotyp 1

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Revisionsstrategi

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

skapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN

Patientsäkerhetsberättelse

FÖRETAGSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN

SFK Certifiering AB. Revisionsteam. Revisionens omfattning. Resultat

Vårt ledningssystem med Esther i fokus. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö

Allas delaktighet om förankring av ett kvalitetsutvecklingsprogram

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Gymnastik- och idrottshögskolan 2010.

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen MISSIVSKRIVELSE

ISO/TS Grundkurs. B.Eller / B.A. Sylwan 1

Projekt. Kvalitetsarbete i. Anne Landin Projektledning ISO :

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

UTBILDNING: Arbetsmiljölagstiftning

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

Yttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag

Skellefteå. En gemensam ingång

Vervas kräver ISO och ISO av alla statliga myndigheter. Maylis Karlsson, Utvecklingsstrateg Verva

PRESENTATIONSBLAD. J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum

Analys och eftertanke vid företagsköp. Kunskaps- och arbetsmaterial inför köp av företag

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

TJÄNSTESKRIVELSE Motion om uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa miljöledningssystem i vissa kommunala verksamheter 2018

Metodstöd 2

Sjöfartsverkets författningssamling

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)


ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy Verkställande direktör

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Riktlinjer för styrdokument

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland

Sammanfattning I förslaget föreslås att RUM-stämman endast ska välja auktoriserade eller godkända revisorer.

Vanliga fel vid riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

KURSER HÖSTEN 2016 KVALITET MILJÖ HÅLLBARHET ARBETSMILJÖ

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Transkript:

Revisionschecklista för ISO 9001:2008 Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008

2009 SIS Förlag SIS HB 386 Revisionschecklista för ISO 9001 Originaltitel SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008 ISSB 978-91-7162-757-5 ISSN 0347-2019 Översättare Gerhard Persson Redaktör Joachim Bowin Tryckeri Edita, Västerås 2009 Denna publikation är tryckt på miljövänligt papper

0 Inledning Med anledning av revisionen av ISO 9001 år 2008 har revisionschecklistan (som ursprungligen utgavs i Schweiz 2001) helt omarbetats redaktionellt och förbättrats. Framför allt har alla relevanta ändringar i den senaste revisionen av standarden inarbetats i checklistan. Därmed kan checklistan också användas för att undersöka om man har gjort nödvändiga anpassningar av ett befintligt ledningssystem med hänsyn till revisionen av standarden. Vid denna revision har det gjorts många ganska små ändringar utan att kraven i 2000 års utgåva av standarden egentligen höjts. En organisation som har ett väl inarbetat ledningssystem kommer att finna att den redan uppfyller kraven på de flesta punkter.

1 Mål och syfte med denna checklista Avsikten är att checklistan ska kunna användas av dem som arbetar med att införa och tillämpa ISO 9001:2008. Den är avsedd som ett arbetsmaterial och en vägledning både när man upprättar ett ledningssystem från grunden och när man sedan tillämpar det i praktiken. För vad För vem Analysera nuvarande läge och definiera åtgärder när ett system införs för att det ska uppfylla kraven i ISO 9001:2008 Genomföra interna revisioner Kvalitetschefer Interna revisorer Processägare Förutsättningar Grundläggande kunskap om ISO 9001:2008 Praktisk utbildning som revisor (rekommenderas) Fördelar En checklista som är samstämd med standarden Strukturerat förfarande Effektiv nulägesanalys Analys av styrkor och svagheter Snabb översiktsbild Snabb överblick över en samling åtgärder Kan anpassas till egna behov (lägg till, dra ifrån) Tids- och kostnadsbesparing vid anpassning till 2008 års utgåva av standarden Användarlicens Denna revisionschecklista får sparas och anpassas elektroniskt av den registrerade användaren. Det är inte tillåtet att föra den vidare till tredje part, ens inom användarens organisation. För att denna revisionschecklista ska få användas inom olika enheter inom organisationen måste en fleranvändarlicens erhållas från SIS. Copyright Denna dokumentation är skyddad av copyright. Att kopiera, mångfaldiga, översätta eller förändra den är tillåtet endast efter överenskommelse.

2 Information till användaren 2.1 Allmänt Termen kvalitet har så långt som möjlig undvikits (med undantag för rubriker i standarden) för att ge organisationer en möjlighet att använda checklistan för att bedöma om man uppfyller också andra krav än de som anges i ISO 9001. Användning av sådana begränsande termer som kvalitet, säkerhet och miljö får inte leda till någon viss prioritering mellan olika intressen. Termen kvalitetsledningssystem har ersatts med ledningssystem för att betona att frågorna kan gälla allmänt inom en organisation. Termen management system är översatt till ledningssystem. I den vidareutveckling som nu gjorts, har alla frågor i checklistan formulerats med hänsyn till olika organisatoriska aspekter. De är därmed ett verktyg för kontroll av att organisationen uppfyller inte enbart krav i ISO 9001 utan också krav och förväntningar från organisationens intressenter, som en säkerhet för fortsatt existens. 2.2 Disposition Nummer och namn på stycken är samma som i ISO 9001:2008. 2.3 Layout Förklaringar till frågorna är satta inom parentes direkt efter respektive fråga. En inledande mer allmän fråga är skriven i fetstil; efterföljande detaljerade frågor är skrivna med normal stil. Tilläggfrågor är skrivna helt i kursiv stil. De är placerade sist i varje avsnitt. Vid utskrift måste sidbrytningen alltid kontrolleras, eftersom den kan påverkas av skrivarinställningen. 2.4 Hänvisningar Frågor mot standardens krav är numrerade i löpande följd inom varje avsnitt och har hänvisning till motsvarande ställe i ISO 9001:2008 (t.ex. 4 (5.3c)). Tilläggsfrågor är numrerade och markeras genom tillägg (t.ex. 6 (tillägg)). 2.5 Frågornas innebörd De frågor som hänvisar till standarden ska uppfattas som minimikrav. Tilläggsfrågorna rör sådant som inte ingår som krav i ISO 9001:2008. Tilläggsfrågorna är en hjälp för organisationen att orientera sig om allmän och erkänd praxis. Tilläggsfrågorna ger en möjlighet att bättre förstå verksamhetsaspekter i ledningssystemet.

3 Principer för ledningssystem Åtta principer för ledningssystem har formulerats och kan läsas i ISO 9000:2005. De kan användas av högsta ledningen för att leda organisationen mot förbättrad prestationsförmåga. Principerna bör beaktas både när revision förbereds och när revisionsbeläggen värderas, så att revisionen baseras på en helhetssyn och inte uteslutande blir en granskning av ett antal mer eller mindre osammanhängande detaljer. Dessa principer är: a) Kundfokus Organisationer är beroende av sina kunder och bör därför förstå aktuella och framtida kundbehov, bör uppfylla kundkrav och bör sträva att överträffa kunders förväntningar. b) Ledarskap Ledare åstadkommer enhetlighet när det gäller organisationens inriktning. De bör skapa och underhålla den inre miljö vari personalen kan engageras helt i att uppnå organisationens mål. c) Medarbetarnas engagemang Medarbetare på alla nivåer är organisationens främsta tillgång. Deras fulla engagemang medför att deras förmåga kan användas för organisationens bästa. d) Processinriktning Ett önskat resultat uppnås mer effektivt när aktiviteter och tillhörande resurser hanteras som en process. e) Systemangreppssätt för ledning Att fastlägga, förstå och hantera samverkande processer som ett system medverkar till att organisationen blir effektiv i att uppnå sina mål. f) Ständig förbättring Ständig förbättring av organisationens funktion och resultat bör vara ett beständigt mål. g) Faktabaserade beslut Verkningsfulla beslut baseras på analys av data och annan information. h) Ömsesidigt fördelaktiga relationer till leverantörer En organisation och dess leverantörer är beroende av varandra, och ömsesidigt fördelaktiga relationer ökar förmågan hos båda att skapa värde.

4 Innehåll i revisionschecklista ISO 9001:2008 (Disposition enligt ISO 9001:2008) 4 Ledningssystem för kvalitet 4.1 Allmänna krav 4.2 Dokumentationskrav 4.2.1 Allmänt 4.2.2 Kvalitetsmanual 4.2.3 Styrning av specificerande dokument 4.2.4 Styrning av redovisande dokument 5 Ledningens ansvar 5.1 Ledningens åtagande 5.2 Kundfokus 5.3 Kvalitetspolicy 5.4 Planering 5.4.1 Kvalitetsmål 5.4.2 Planering av ledningssystem för kvalitet 5.5 Ansvar, befogenhet och kommunikation 5.5.1 Ansvar och befogenhet 5.5.2 Ledningens representant 5.5.3 Intern kommunikation 5.6 Ledningens genomgång 5.6.1 Allmänt 5.6.2 Underlag för genomgång 5.6.3 Resultat av genomgång 6 Hantering av resurser 6.1 Tillhandahållande av resurser 6.2 Personalresurser 6.2.1 Allmänt 6.2.2 Kompetens, praktisk utbildning och medvetenhet 6.3 Infrastruktur 6.4 Verksamhetsmiljö 7 Produktframtagning 7.1 Planering av produktframtagning 7.2 Kundanknutna processer 7.2.1 Fastställande av produktanknutna krav 7.2.2 Genomgång av produktanknutna krav 7.2.3 Kommunikation med kund 7.3 Konstruktion och utveckling 7.3.1 Planering av konstruktion och utveckling 7.3.2 Underlag för konstruktion och utveckling 7.3.3 Resultat av konstruktion och utveckling 7.3.4 Genomgång av konstruktion och utveckling 7.3.5 Verifiering av konstruktion och utvecklingsresultat 7.3.6 Validering av konstruktion och utvecklingsresultat 7.3.7 Styrning av ändringar i konstruktion och utvecklingsresultat 7.4 Inköp 7.4.1 Inköpsprocessen 7.4.2 Inköpsinformation 7.4.3 Verifiering av inköpt produkt

7.5 Produktion av varor och utförande av tjänster 7.5.1 Styrning av produktion av varor och utförande av tjänster 7.5.2 Validering av processer för produktion av varor och utförande av tjänster 7.5.3 Identifikation och spårbarhet 7.5.4 Kundens egendom 7.5.5 Bevarande av produktegenskaper 7.6 Behandling av övervaknings- och mätutrustning 8 Mätning, analys och förbättring 8.1 Allmänt 8.2 Övervakning och mätning 8.2.1 Kundtillfredsställelse 8.2.2 Intern revision 8.2.3 Övervakning och mätning av processer 8.2.4 Övervakning och mätning av produkt 8.3 Behandling av avvikande produkter 8.4 Analys av information 8.5 Förbättring 8.5.1 Ständig förbättring 8.5.2 Korrigerande åtgärder 8.5.3 Förebyggande åtgärder