ISO 9000 Introduktion och produktstöd:
|
|
- Solveig Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 okument: STG/S K 544RSV2 atum: 17 maj 2001 ISO 9000 Introduktion och produktstöd: Vägledning till processinriktning i Ledningssystem för kvalitet SIS, rojekt Kvalitetsledning 1
2 1) Inledning etta vägledningsdokument är avsett att hjälpa användare av ISO 9000:2000 serien att förstå konceptet och intentionen med "processinriktning" i kvalitetsledningssystem. okumentet är inte begränsat till kraven i ISO 9001:2000 och är inte heller avsett att lämna vägledning för att utgöra en grund för bedömning av överensstämmelse. okumentet syftar vidare inte till att utgöra en källa till ytterligare krav utöver de som omfattas ISO 9001:2000. e nya ISO 9000:2000 standarderna främjer processinriktning vid utvecklande, införande, och förbättring av ett ledningssystem för kvalitet. rocessinriktningen speglas i strukturen hos ISO 9004:2000 ( Ledningssystem för kvalitet Vägledning till verksamhetsförbättring ), även så i ISO 9001:2000 ( Ledningssystem för kvalitet Krav ). "20-fliksstrukturen" i ISO 9001:1994 har blivit utbytt mot detta processbaserade ledningssystem för kvalitet som illustreras schematiskt i figur 1, nedan. Kunder (ISO9001) Intressenter (ISO 9004) Ständig förbättring av kvalitetsledningssystemet Ledningens ansvar Kunder (ISO9001) Intressenter (ISO 9004) Hantering av resurser Mätning, analys, förbättring Tillfredsställelse Krav Insats rodukt framtagning rodukt Utfall Figur 1 Modell av ett processbaserat ledningssystem för kvalitet (ISO 9000:2000) etta vägledningsdokument söker att förklara, i klarspråk, vad som menas med en process, hur processer kan samverka inom systemet och hur lan-o-heck-ct () cykeln kan användas för att styra dessa processer. Exempel på processer inom ledningssystemet för kvalitet lämnas, likväl som vägledning till införande av processinriktning relativt kraven i ISO 9001:2000. SIS, rojekt Kvalitetsledning 2
3 2) Förstå processinriktning En av de åtta principerna för kvalitetsledning som ISO 9000:2000 serien är baserad på relaterar till processinriktning på följande sätt: rocessinriktning: Ett önskat resultat uppnås mer effektivt när aktiviteter och tillhörande resurser hanteras som en process. ISO 9000:2000 avsnitt definierar en rocess som: Grupp av samverkande eller varandra påverkande aktiviteter som omformar insatser till utfall nm 1 nm 2 nm 3 Insatser till en process är i allmänhet utfall från andra processer. rocesser inom en organisation (3.3.1) är i allmänhet planerade och utförda under styrda betingelser för att skapa mervärde. En process där överensstämmelse (3.6.1) med krav hos den resulterande produkten (3.4.2) inte på ett omedelbart eller ekonomiskt sätt kan verifieras, kallas ofta en "speciell process". Insatser och utfall kan vara materiella eller imateriella. Exempel på insatser och utfall kan bl. a. omfatta utrustning, material, komponenter, energi, information och finansiella resurser. tt utföra aktiviteter inom processerna ställer krav på att tillräckliga resurser har tillhandahållits. Ett övervaknings-/mätningssystem kan användas för att samla information och data för att analysera processernas prestanda och karakteristika avseende insatser och utfall. RUTIN* ( ngivet sätt att utföra en aktivitet eller en process. -Kan vara dokumenterad eller ej.) VERKN, EFFEKT EFFETIVENESS V OF EN ROESS ROESS = Förmågan bility to achieve att uppnå planerat desired resultat results (Fokus (Focus i of ISO ISO 9001:2000) 9001:2000) Insats (Inkluderar resurser) ROESS ( Grupp av samverkande eller varandra påverkande aktiviteter) Utfall ROUKT ( Resultatet av en process ) ÖVERVKNINGS OH MÄTNINGSMÖJLIGHETER (Före, under och efter processen) * nm etta är definitionen av rutin i ISO 9000:2000. etta behöver inte nödvändigtvis innebära en av de 6 dokumenterade rutinerna som krävs av ISO 9001:2000 EFFEKTIVITET EFFIIENY OF V ROESS EN ROESS = Uppnådda Results = achieved resultat kontra vs resources använda used resurser (Fokus (Focus i of ISO ISO 9004:2000) 9004:2000) Fig 2 Schematisk bild av en process ISO 9001:2000 betonar betydelsen för en organisation att identifiera, införa, styra och ständigt förbättra verkan/effekten av de processer som är nödvändiga för kvalitetsledningssystemet och att styra samverkan mellan dessa processer för att uppnå organisationens mål. ISO 9004:vägleder organisationen utöver kraven i ISO 9001:2000 genom att fokusera på verksamhetsförbättringar. ISO 9004:2000 rekommenderar en utvärdering av effektiviteten likväl som verkan/effekten av processerna. SIS, rojekt Kvalitetsledning 3
4 rocessernas verkan/effekt och effektivitet kan uppskattas genom interna eller externa granskningsprocesser och kan bedömas på en mogenhets-skala. En sådan skala brukar graderas i mogenhet från inget formellt system till bäst-i-klassen. En fördel med detta angreppssätt är att resultaten kan dokumenteras och övervakas över tiden för att nå uppsatta förbättringsmål. Ett stort antal mogenhetsmodeller har utvecklats för olika syften. En sådan modell återfinns i ISO 9004:2000 Bilaga, Riktlinjer för självanalys. 3) --- ykeln och processinriktning lan-o-heck-ct cykeln utvecklades på 1920-talet av Walter Shewhart och blev sedermera mer allmänt spridd av W. Edwards eming. v detta skäl refereras ofta till eming-cykeln. et finns många böcker skrivna, på många språk, om --- cykeln, och användare av ISO 9000:2000-familjen uppmuntras att ta del av denna litteratur i syfte att uppnå fördjupade kunskaper. konceptet är något som är närvarande inom alla områden av vårt professionella såväl som privata liv och används kontinuerligt, antingen formellt eller informellt, medvetet eller omedvetet i allt vi gör. lla aktiviteter, oavsett enkla eller komplexa, hanteras i detta mönster: ct Hur förbättra nästa gång? lan Vad ska göras? Hur ska det göras? heck Fungerade det enligt plan? o Gör som planerat Fig 3: lan-o-heck-ct -cykeln Inom området kvalitetsledningssystem är en dynamisk tankemodell som kan användas inom var och en av organisationens processer likväl som till hela systemet av processer. Modellen är intimt förknippad med planering, införande, ledning och ständig förbättring av både produktframtagning och andra processer inom ledningssystem för kvalitet. Vidmakthållande av, och ständig förbättring av processernas duglighet kan uppnås genom tillämpning av -modellen på alla nivåer i organisationen. Modellen är lika användbar för strategiska processer på högsta nivå, som planering av ledningssystem för kvalitet eller ledningens genomgång, som för enkla, verksamhetsnära processer som utförs inom ramen för produktframtagning. SIS, rojekt Kvalitetsledning 4
5 nmärkningen i avsnitt 0.2 i ISO 9001:2000 förklarar att modellen passar till alla processer enligt följande: ct lan lan fastställ vilka mål och processer som erfordras för att åstadkomma resultat som överensstämmer med kundkrav och organisationens policy. o inför och tillämpa processerna. heck o heck övervaka och mät processer och produkt med utgångspunkt från policy, mål och krav på produkten, och rapportera resultaten. ct vidta åtgärder för att ständigt förbättra processernas prestanda; 4) Förståelse för systemangreppssätt för ledning En annan viktig princip för kvalitetsledning som är intimt förknippad med processinriktning är Systemangreppssätt för ledning, som säger tt fastlägga, förstå och hantera samverkande processer som ett system medverkar till att organisationen blir effektiv i att uppnå sina mål. Ett kvalitetsledningssystem innefattar mao ett antal samverkande processer. e processer som är nödvändiga för kvalitetsledningssystemet innefattar inte endast produktframtagningen (som direkt bidrar till framtagningen av en vara eller tjänst), utan också många lednings-, övervakning- och mätningsprocesser, såsom hantering av resurser, kommunikation, internrevision, ledningens genomgång m fl. etta kan studeras i fig 3, som i större detalj beskriver typiska processer i ett kvalitetsledningssystem fördelat på avsnitten 4 8 i ISO 9001:2000 och ISO 9004: Hantering av resurser rocesser Exempel Fastställa och tillhandahålla resurser ersonalresurser Infrastruktur Verksamhetsmiljö 5. Högsta ledningen rocesser Exempel rocessen att definiera kvalitets policy and mål Kommunikations process Ledningens genomgång (Fig 1) 4. Kvalitetsledningssystem rocesser 8. Mätning, analys och förbättring rocesser Exempel rocesser för att visa: -roduktöverensstämmelse -Ledningssystemets överensstämmelse -Ständig förbättring 7. roduktframtagning rocesser Exempel lanering Kundanknutna processer Konstruktion och utveckling Inköpsprocessen roduktion av varor och tjänster Behandling av övervakningsoch mätutrustning Fig 4: Typiska processer i ett ledningssystem för kvalitet, relation till Fig 1 SIS, rojekt Kvalitetsledning 5
6 Enskilda processer uppträder sällan isolerat. Utfall från en process utgör ofta insatsen i nästkommande process, som visas i Fig 4. Utfall från rocess Utfall från rocess B Utfall från rocess Insats till rocess ROESS ROESS B ROESS Insats till Insats till rocess B rocess Fig 5 Kedja av samverkande processer Samverkan mellan en organisations olika processer är ofta komplex och resulterar i ett nätverk av sinsemellan ömsesidigt beroende processer. Insatser och utfall för dessa berör vanligtvis både internaoch externa kunder. Ett exempel på ett nätverk av samverkande och ömsesidigt beroende processer visas i fig 6. enna processmodell visar att kunderna spelar en viktig som kravställare för insatserna. Återföring från kunderna vad gäller deras tillfredsställelse eller brist på sådan rörande processers utfall är en viktig insats till den ständiga förbättringsprocessen i kvalitetsledningssystemet. E X T E R N K U N Input Insats Input Insats B Input Insats E Ouput Utfall E ROESS E Output Utfall ROESS Input Insats Input Insats ROESS ROESS Output Utfall Output Utfall BB ROESS B Input Insats F Output Utfall FF Internal Internal ROESS F ustomer Kund ustomer Kund Ouput Utfall Feedback Återföring E X T E R N K U N Fig 6: Nätverk av inbördes beroende och samverkande processer Uppmärksamma att modellen kan användas för varje enskild process, likaväl som för hela nätverket. Vissa viktiga kvalitetsledningssystemsprocesser behöver inte ha direkt koppling till externa kunder. rocessen F i Fig 6, kan t ex vara en intern revision, en ledningens genomgång, underhåll eller en utbildningsprocess. SIS, rojekt Kvalitetsledning 6
7 5) Införande av processinriktning med hänsyn taget till kraven i ISO 9001:2000 vsnitt 0.2 i orienteringen om ISO 9001:2000 uttalar rörande processinriktning: När det används inom ett ledningssystem för kvalitet, framhäver ett sådant angreppssätt betydelsen av att: a) förstå och uppfylla kraven, b) inse behovet av att betrakta processerna med utgångspunkt från skapat mervärde, c) ta fram resultat rörande processernas prestanda och verkan, och d) det genomförs ständig förbättring av processerna, baserat på objektiva mätningar. Ytterligare vägledning tillhandahålls i avsnitt 2.3 i ISO 9000:2000. Vad gäller ISO 9001:2000, omfattar processinriktningen de processer som är nödvändiga för produktframtagningen tillsammans med övriga processer nödvändiga för ett effektivt införande av ledningssystemet för kvalitet, som t ex processen för intern revision, processen för ledningens genomgång, processen för analys av information och processer för hantering av resurser. lla processer kan hanteras med hjälp av modellen. Kraven för dessa processer framgår av följande avsnitt i ISO 9001:2000: 4 Ledningssystem för kvalitet 5 Ledningens ansvar 6 Hantering av resurser 7 roduktframtagning 8 Mätning, analys och förbättring e allmänna kraven för ett ledningssystem för kvalitet framgår av avsnitt 4.1 i ISO 9001:2000. Viss vägledning ges i det nedanstående rörande vilka frågor en organisation kan ställa sig själv för att bemöta och uppfylla dessa krav. et skall poängteras att dessa frågor endast utgör exempel och skall därför inte tolkas som det enda sättet att möta kraven: a) Identifiera de processer som erfordras för kvalitetsledningssystemet och ange hur processerna tillämpas i organisationen. - Vilka processer är nödvändiga för vårt ledningssystem för kvalitet? - Vilka är kunderna till var och en av processerna (interna och/eller externa kunder)? - Vilka krav har dessa kunder? - Vem äger processerna? - Utförs någon av dessa processer av en leverantör? - Vilka är insatserna och utfallen för varje process? b) Fastställa ordningsföljden för och samverkan mellan processerna. - Hur ser det allmänna, övergripande flödet ut för våra processer? - Hur kan vi beskriva detta? (rocesskartor eller flödesschema?) - Vilka är gränsytorna mellan processerna? - Vilken dokumentation behöver vi? c) Fastställa de kriterier och metoder som erfordras för att säkerställa att processerna både fungerar och styrs på avsett sätt. - Vilka karakteristika har det önskvärda likväl som det icke önskvärda resultatet av en process? - Vilka är kriterierna för övervakning, mätning och analys? - Hur skall vi införliva detta i vår planering av kvalitetsledningssystemet och produktframtagningsprocesserna? SIS, rojekt Kvalitetsledning 7
8 - Vilken ekonomisk påverkan får det (kostnader, tid, avfall etc.)? - Vilka metoder är lämpliga för insamling av information/data? d) Säkerställa att de resurser och den information som erfordras för att stödja funktion och övervakning av processerna finns tillgängliga. - Vad är resursbehovet för varje process? - Vilka är kommunikationsvägarna? - Hur kan vi få ut extern såväl som intern information rörande processen? - Hur skapar vi informationsåterföring? - Vilken information måste vi samla in? - Vilka dokument måste vi spara? e) Övervaka, mäta och analysera processerna. - Hur kan vi övervaka processernas prestanda (processkapabilitet, kundtillfredsställelse)? - Vilka mätningar är nödvändiga? - Vilket är det bästa sättet att analysera insamlad information (statistisk teknik/metod)? - Vad säger oss svaren från denna analys? f) Vidta nödvändiga åtgärder för att åstadkomma planerade resultat och ständig förbättring av processerna. - Hur kan vi förbättra processen? - Vilka korrigerande och/eller förebyggande åtgärder är nödvändiga? - Har dessa korrigerande/förebyggande åtgärder införts? - Är de verkningsfulla? 6) okumentation av processer tt processer existerar inom organisationer är uppenbart och det första steget bör begränsas till identifiera och styra dem på det bästa sättet. ISO 9001:2000 kräver att alla processer som erfordras för kvalitetsledningssystemet skall styras i enlighet med kraven i avsnitt 4.1 llmänna krav. et finns inte någon katalog eller förteckning över de processer som måste dokumenteras. Varje organisation bör utvärdera och besluta om vilka processer som skall dokumenteras på basis av sina kunder och tillämpliga författningskrav, verksamhetens art och den övergripande strategin för organisationen. När organisationen skall besluta sig för vilka processer som skall dokumenteras kan det vara lämpligt att överväga vissa faktorer såsom: påverkan på kvaliteten risk för kunders missnöje författningskrav ekonomisk risk verkan och effektivitet personalens kompetens processernas komplexitet När det befinns nödvändigt att dokumentera processer finns det ett antal olika metoder som kan användas, såsom grafisk presentation, skrivna instruktioner, checklistor, flödesscheman, bilder mm. Ytterligare vägledning till dokumentationskrav i ISO 9001:2000 ges i dokument ISO/T176/S2/N525R. SIS, rojekt Kvalitetsledning 8
Exempel: 2010 01 25 Anne Landin. Kvalitetsledning i. Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? upphandlingsprocessen
2010 01 25 Anne Landin Exempel: Kvalitetsledning i upphandlingsprocessen Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i upphandlingsprocessen? 1 Standarder ISO, Internationella Standardiseringsorganisationen
Läs merProcessinriktning i ISO 9001:2015
Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla
Läs merRevisionschecklista för ISO 9001:2008. Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008
Revisionschecklista för ISO 9001:2008 Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008 2009 SIS Förlag SIS HB 386 Revisionschecklista för ISO 9001 Originaltitel SNV Audit-Checkliste
Läs merhttp://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 40 70 Fastställd 2002-10-11 Utgåva 1 Ledningssystem för kompetensförsörjning
Läs merProduktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000
Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet
Läs merVälkomna! VBEF05, Anne Landin maj Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting.
2013 04 29 Kvalitets och miljösystem? Kontrollansvarig? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Hur ska kontrollen fungera? Med utveckling
Läs merVälkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg
2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...
Läs merKvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?
2012-09-04 Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets- miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...
Läs merJämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013
Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2004 EMAS III 3:2013 (Kriterier utöver ISO 14 001:2004) 1. Miljöpolicy En miljöpolicy innehållande
Läs merEn kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI bjorn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 43 30
En kort introduktion till kvalitetsledning Björn-Erik Erlandsson SFMI bjorn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 43 30 1 Kvalitetsledning Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och
Läs merMellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris
Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris ISO 9001:2015 ISO 9001:2008 1 Omfattning 1 Omfattning 1.1 Allmänt 4 Organisationens förutsättningar 4 Ledningssystem för kvalitet 4.1 Att förstå
Läs merDok. Nr: VE-00172-V Verksamhetsmanual Benning Sweden AB
1(12) Inledning... 3 Företagspresentation... 3 Affärsidè... 3 Verksamhetssystemets omfattning... 3 Organisation... 4 Ledningsforum... 4 Ledningsfunktionen, VD... 5 Försäljning... 5 Produktenheten... 5
Läs merMatriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015
Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Detta dokument innehåller matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 samt mellan ISO 9001:20015 och ISO 9001:2008. Dokumentet
Läs merLedningssystem för kvalitet en introduktion
ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?
Läs merSida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav
1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall
Läs merSwedPower:s integrerade ledningssystem
SwedPower:s integrerade ledningssystem SIS Seminarium 2004-11-09 Ulf Andersson SwedPower Vad menar vi med ett integrerat ledningssystem? Ett system med alla planerande, styrande, uppföljande och utvärderande
Läs merMed den här boken får du: Författaren:
Innehåll Kapitel Sida Inledning 5 1 Myndigheternas roll och inspektionsverksamhet 12 2 Kvalitetsarbete och kvalitetsledning 15 3 Organisationen och personal 19 4 Utveckling av medicintekniska produkter
Läs merMANUAL ADVANIA LEDNINGSSYSTEM
MANUAL ADVANIA LEDNINGSSYSTEM Innehållsförteckning: sidan Syfte och omfattning... 3 Kort om Advania... 3 Affärsidé... 3 Kvalitetspolicy... 4 Miljöpolicy... 4 Arbetsmiljöpolicy... 5 Jämställdhetspolicy...
Läs merLägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.
Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av
Läs merKvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!
Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Vad är kvalitet?! k u n d! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! organisation (kund)! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! leverantör! ett omdöme om en
Läs merKarpesjö Consulting 1
1 Det finns en mängd olika typer av miljörevisioner, varav några presenteras ovan. Terminologin varierar mellan olika organisationer. Många kallar miljörevision för miljögranskning. Ordet miljögranskning
Läs merVägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015
Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder
Läs merAreims miljö och energiledningssystem 2015
AREIM I FUND L.P Quarterly Report 4th Quarter 2008 Areims miljö och energiledningssystem 2015 Areim AB 2016-04-20 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MILJÖPOLICY 4 2 PLANERA VERKSAMHETEN 4 2.1 Miljöutredning 4 2.2
Läs merVAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik
VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs
Läs merFöretagets logotyp. Plats för företagets logotyp 1
Företagets logotyp 1 Allmänt om vårt miljöarbete Miljö ingår som en integrerad del i vårt ledningssystem. Miljöansvarig är Oscar Weurmann Presentationen innehåller: Vår vägvisare för miljö Beskrivning
Läs merBilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11
ENHET: DATUM: Bilaga A REVISOR: SIGNATUR: SIDA 1AV 11 Kvalitet: Frågorna nedan grundar sig på kraven i SS-EN ISO 9001:2000. OBS! Stickprov. AVSER FRÅGOR OK ANM. KOMMENTARER KAPITEL 4.1 Finns organisationens
Läs merFöretagets logotyp. Plats för företagets logotyp 1
öretagets logotyp 1 Allmänt om vårt arbetsmiljöarbete Att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och sträva efter en bra och säker arbetsmiljö för alla. Arbetsmiljö ingår som en integrerad del i vårt
Läs merFörskolan Ängslyckans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Ängslyckans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: ht 2015- vt2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merSOX & ISO 9000-serien
SOX & ISO 9000-serien Peter Hartzell SOX seminarium Hilton Slussen, 17 januari 2008 SOX & ISO 9000-serien Bröllop Bilar Hissar Träning Tennis Guld 2008-01-17 2 1 SOX + ISO 9000 = SANT! Integrera SOX-kraven
Läs merSammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva
Läs merKvalitets och miljösystem på byggföretag
2016 09 15 Kvalitets och miljösystem på byggföretag Välkomna! Varför ledningssystem för kvalitets & miljö? Vad består ett ledningssystem för kvalitet av? Varför i byggprocessen? Hur hänger det ihop med
Läs merKorsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring:
1/5 Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). SS-EN ISO 9001 VoB Syd ABs kvalitetssäkring Krav i ISO 9001 0.2 Processorientering a. förstå och uppfylla krav b.
Läs merMiljö och hållbarhet - affärsplan 2014-08-25
AFFÄRSPLANEN 2014-2018 Våra kunder och andra intressenter förväntar sig att Ahlsell upprätthåller högsta etiska standard. Vi fullgör våra åtaganden och agerar med full integritet inom dimensionerna ekonomiskt,
Läs merKvalitetsgranskning vid besök i verksamhet
KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel
Läs merOrana AB. Revisionsrapport. Uppföljande revision nr 2. Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek
Orana AB Revisionsrapport Uppföljande revision nr 2 Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek Grundläggande revisionsdata Kundadress: Certifikatsnummer: 37790 Ö Storgatan
Läs merKvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket
Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket Inledning Högskolebibliotekets kvalitetssystem ska se till att den service och det stöd som ges via biblioteket håller hög kvalitet. Högskolebiblioteket arbetar
Läs merISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)
ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet
Läs merIII. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING
III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING 1 Bolagsstämma Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid bolagsstämma, som är bolagets högsta beslutande organ. Bolagsstämma ska förberedas och genomföras på ett sådant
Läs merBankens styrelse har fastställt denna policy vid sammanträde den 14 september 2011.
Ersättningspolicy för Kinda-Ydre Sparbank, nedan benämnd Banken. Bankens styrelse har fastställt denna policy vid sammanträde den 14 september 2011. Inledning. Banken skall ha en ersättningspolicy som
Läs merInför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Ansökan sker på samma sätt som för intresseanmälan, d.v.s. via Internet. www.skolutveckling.se efter 1:a oktober med stor sannolikhet www.skolverket.se
Läs merCERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN
CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN FTF Region 8 Göteborg Oktober 2005 Jan-Olof Marberg For the benefit of business and people INNEHÅLL 1 Inledning 2 Certifiering 3 Hur går det till? 4 SAM / OHSAS 5 Erfarenheter
Läs merINFORMATION OM EGENKONTROLL
INFORMATION OM EGENKONTROLL Väl fungerande rutiner i verksamheten gör att fel på utrustning och felaktig hantering kan upptäckas innan allvarlig skada inträffar. Egenkontrollen är ett verktyg för att skapa
Läs merKorsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)
Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) Ledningssystem för Kvalitet 4 Krav på Miljöledningssystem 4 Inledning 1 Allmänna Krav 4.1 Generella krav 4.1 Dokumentation av KMA-systemet 3.3.4 Dokumentationskrav
Läs merKVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING
Sid 1 (6) KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Rubrik Dokument Allmänna kvalitets- och kontrollbestämmelser KBE 100-3 Utgåva 3 (S) Innehåll 1 KRAVNIVÅINDELNING...2 2 KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM...2
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merRevisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av Karlskrona Kommuns förtroendevalda revisorer. Karlskrona kommun. Granskning av Överförmyndarnämnden
Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av s förtroendevalda revisorer Karlskrona kommun Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...3 1. Inledning...4 1.1 Uppdrag...4 1.1. Syfte
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merNycklar till framgång Nya ISO 9001:2015
Nycklar till framgång Nya ISO 9001:2015 ISO 9001 världens största kvalitetsstandard: 1 100 000 certifikat i hela världen, varav cirka 6.000 i Sverige. Principer för kvalitetsledning enligt ISO 9000:2015
Läs merProvläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 77 50 Fastställd 2003-10-24 Utgåva 1 Energiledningssystem Kravspecifikation Energy management systems Specification ICS 13.020.10 Språk: svenska Publicerad:
Läs merFÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER
FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2006:2 Utkom från trycket 2006-02-16 Försvarsmaktens interna bestämmelser om IT-säkerhet; beslutade den 9 februari 2006. Försvarsmakten föreskriver följande. 1
Läs merELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER
ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER 1 I N N E H Å L L Helhetsperspektivet 3 Rektors ansvar 4 Så skapar vi en god lärandemiljö 5 Ett elevärendes gång 6 Varför åtgärdsprogram? 8 Kartläggning - utredningsskyldighet
Läs merSvensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 15 maj 2019 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens ska
Läs merDiskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling
Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig
Läs merMed kränkande särbehandling
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens
Läs merKommunikationsplattform
1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform
Läs merKvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14
20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för:
2014 års patientsäkerhetsberättelse för: Kärnabrunnsgatan 1B Söderleden 41 Platensgatan 33 Mörnersgatan 9 Hjälmsätersgatan 14C Rydsvägen 9 Rydsvägen 288 Trumslagaregatan 77 Hunnebergsgården Datum och ansvarig
Läs merMetodstöd www.informationssäkerhet.se 2
Övervaka www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste alltid
Läs merArvika kommun. Granskning av kontroll och hantering av konstföremål. KPMG AB 16 februari 2010 Antal sidor:9
Granskning av kontroll och hantering av konstföremål KPMG AB 16 februari 2010 Antal sidor:9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Syfte 2 4. Metod och avgränsning 2 5. Ansvar inom kommunen 3 6.
Läs merKraven på återhämtningsplaner enligt krishanteringsdirektivet
Kraven på återhämtningsplaner enligt krishanteringsdirektivet 1 Inledning I denna artikel presenteras de kommande kraven på återhämtningsplaner som i samband med införlivandet av krishanteringsdirektivet
Läs merKonsekvenser för företaget och dess riskhantering från. utvärderingsmodell" Erik Mattsson David Wimmercranz
Konsekvenser för företaget och dess riskhantering från ökad samordning av HSEQområdena En vägledande utvärderingsmodell" Erik Mattsson David Wimmercranz Abstract De flesta företag idag använder system
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merKrav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet
Jämförelse mellan kvalitetsledningssystemen Svensk Kvalitetsbas och ISO 9001 Sammanfattning av jämförelse + eventuell bild Likvärdigt i SKB Liknande i SKB Andra krav i SKB Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING EN BRA ARBETSMILJÖ ÄR INTE EN SLUMPMÄSSIG FÖRETEELSE ELLER ENBART ETT RESULTAT AV VI "KEMIN" MELLAN MÄNNISKOR. KAN MEDVETET PÅVERKA VÅR EGEN ARBETSMILJÖ,
Läs mer6 Svenska som andraspråk
6 Svenska som andraspråk Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merBilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C
Säkerhet Säkerhet 2 (14) Innehåll 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll säkerhetsrevision 5 2.1.3 Säkerhets-
Läs merOrganisatoriskt lärande
Organisatoriskt lärande Organisatoriskt lärande, men vem är det som lär organisationen eller individen? Eller båda? En brygga mellan individens och organisationens kunskapsuppbyggnad kommunikation transparens
Läs merUTBILDNING: Socialt ansvar
UTBILDNING: Socialt ansvar Introduktion Företag och organisationers intressenter och kunder ställer allt högre krav på hur de jobbar med att ta ett samhällsansvar och på hur och vad som kommuniceras utifrån
Läs merVATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket
L U F T VATTEN STANDARDER M A R K OCH MILJÖ ENERGI HÖR DET IHOP? PRODUKT SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket Visste du att standarder kan ge stora miljövinster? Har standardisering med
Läs merskapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro
RS2360:2013 1 Vår vision Att arbeta på SFK Certifiering är att identifiera sig med att arbeta för en proaktiv organisation och där allas lika värde är centralt. Vi skall på ett engagerat sätt ta ansvar
Läs merF Ö R E R S Ä T T N I N G S S Y S T E M
INTERNA RIKTLINJER F Ö R E R S Ä T T N I N G S S Y S T E M INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 1 2. Definitioner... 1 3. Identifiering av personalkategorier hos Bolaget... 2 4. Omfattning... 2 5. Balans
Läs merKvalitetsuppföljning av utförare inom Välfärdsområdet:
Kvalitetsuppföljning av utförare inom Välfärdsområdet: Kommunen har ett underlag för uppföljning och kvalitetssäkring av utförare oavsett om det sker av den egna kommunala verksamheten eller av privata
Läs merTjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE
Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet
Läs merför verksamheten i Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO) nedan kallat Bolaget.
ÄGARDIREKTIV för verksamheten i Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO) nedan kallat Bolaget. Bolaget ägs av Lysekils kommun, Sotenäs kommun, Tanums kommun och Munkedals kommun,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier
Läs merErsättningspolicy. Adrigo Asset Management AB. Senast fastställd 2015-04-15 Fastställs
Ersättningspolicy Adrigo Asset Management AB Fastställd av Styrelsen Senast fastställd 2015-04-15 Fastställs Årligen eller vid behov Tillämpningsområde Alla anställda på Adrigo Asset Management AB Informationstyp
Läs merFörhandlingsprotokoll Sågverk. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Unionen. Tid: den 12 december 2011. Alternativt löneavtal
Förhandlingsprotokoll Sågverk Art: Parter: Förbundsförhandling Föreningen Sveriges Skogsindustrier Unionen Tid: den 12 december 2011 Plats: Ärende: Närvarande: Stockholm Alternativt löneavtal Föreningen
Läs merLYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.
LYFTIS lyft teknikämnet i skolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Cecilia Zachrisson, tekniklärare Gröndalskolan, Nynäshamns kommun: En F-9 skola Jag är ensam tekniklärare
Läs merLedningssystem för kvalitet
Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur
Läs merUppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad
1 Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad Rapport: Ledarskaparna Management, Ionie Oskarson, 2012-02-10 Uppföljning av granskningar av öppenvårdsinsatserna
Läs merMiljö och kvalitetsmanual. En vägledning för att införa ett miljö- och kvalitetssystem
Miljö och kvalitetsmanual En vägledning för att införa ett miljö- och kvalitetssystem 1 Inledning... 3 2 Ledningssystem för miljö och kvalitet... 5 2.1 Verksamhet... 5 2.2 Hantering av dokument... 6 3
Läs merStrategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Plan för systematiskt kvalitetsarbete Äldreomsorg Funktionshinderverksamhet Individ- och familjeomsorg Socialpsykiatri Systematiskt kvalitetsarbete
Läs merSystemförvaltningshandbok
Systemförvaltningshandbok Titel: Systemförvaltningshandbok Version: 1.3 Godkänd av: Joakim Jenhagen Datum: 2011-09-15 Systemförvaltningshandbok 1(12) Innehållsförteckning FÖRÄNDRINGSHISTORIK... 2 RELATERADE
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6
Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid
Läs merRiktlinjer och Instruktion för klagomålshantering
Instruktion för klagomålshantering Fastställd av styrelsen för Länsförsäkringar Fondförvaltning 2015-06-02 1(8) Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande...
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd och kommentarer om krav på informationssäkerhet.
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd och kommentarer om krav på informationssäkerhet. Följande allmänna råd ansluter till förordningen (2006:942) om krisberedskap och
Läs merATT TA BORT FONDER I FONDFÖRSÄKRING
PROMEMORIA FI Dnr 06-2127-306 Datum 2006-06-27 Författare Björn Palmgren Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se ATT TA BORT
Läs merInformationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun
1 (10) Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-12-16 202) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-12-16 Dokumentansvarig:
Läs merRevisionsstrategi 2015-2018
1 Inledning I enlighet med god revisionssed föreslås en strategi för kommunrevisionens långsiktiga revisionsarbete under den pågående fyraårsperioden. Revisionsstrategin ska fungera som en vägledning i
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Ewa Sjögren Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner
Läs merMiljödriven affärsutveckling
Snabbguide till Miljödriven affärsutveckling För alla företag som vet vad de vill men inte hur. -Kan ni vara snäll att tala om vilken väg jag ska gå? -Det beror på vart du vill komma. -Det spelar inte
Läs merIdéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet
Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att
Läs merEgenkontroll av verksamhet särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inom socialpsykiatrin
D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (18) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt
Läs merSvensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag;
Läs merRIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED
RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED Sida 1 av 12 INTRODUKTION Syftet med detta dokument är att beskriva processen för hur
Läs merIntegrering av miljöaspekter i produktutveckling ISO/TR 14062. Gunnel Wisén Persson ABB. ABB Corporate Research - 1 2002-10-23
Gunnel Wisén Persson ABB Integrering av miljöaspekter i produktutveckling ISO/TR 14062 ABB Corporate Research - 1 2002-10-23 ISO/TR 14062 Environmental Management - Integrating Environmental Aspects into
Läs mer