Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två 3:or, en 4:a och en 5:a) arbetat med handlar om vikingatiden. Området var ett redan inplanerat tema för vårterminen. Utöver vikingatemat var ett annat mål att eleverna skulle bli säkrare på IKT, och med IKT menar vi ordbehandling, skanning samt internet- och digitalkameraanvändning. Arbetet genomfördes i grupp eller individuellt under en femveckorsperiod. Det färdiga stoffet utgjorde basen i en gemensam hemsida vars syfte var att bli en läranderesurs om vikingatiden. Hemsidan vänder sig till elever och pedagoger i årskurserna 3-5. Utvärderingens svar kan sammanfattas med att vi pedagoger anser att arbetssättet var elevaktivt, lärorikt och gynnsamt för elevernas IKT-utveckling. Majoriteten av eleverna anser att arbetssättet var lärorikt och de känner sig nöjda med sina arbeten. Framför allt var de nöjda med resultatet på hemsidan. Under diskussionen rörande projektet framkom att arbetssättet är resurskrävande vad gäller datorer och andra tekniska hjälpmedel. Hade det inte varit så att majoriteten av eleverna haft tillgång till datorer hemma, så hade projektet inte kunnat utföras under samma tidsperiod och med samma resultat. Genom att all text och alla bilder i slutändan blev ett dokument i hemsidan, upplevde eleverna att deras arbeten kom i en mycket bättre dager - de tyckte att det såg snyggt och prydligt ut. Under diskussionen framkom även att Internet fortfarande är en källa med svårtolkat innehåll. Detta gäller inte minst för elever med läs- och skrivsvårigheter. 3
Innehåll 1. Inledning....4 2. Bakgrund...5 3. Syfte samt vilka frågor vi ville ha svar på.6 4. Genomförande...8 5. Resultat..9 6. Diskussion...10 7. Litteraturförteckning 12 4
Inledning Som vårt projekt har vi valt att arbeta med vikingatiden. Anledningen till att vi valt detta är att vikingatiden är en spännande och engagerande epok i Nordens historia. Det var också ett naturligt val eftersom vikingatiden låg som planerat tema för 3-5 vårterminen 2001. Vi ville även undersöka om det fanns några pedagogiska fördelar med att föra in utökad IKT-användning i undervisningen. Vi hoppades att vi skulle göra inlärningen effektivare och roligare med datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Dessutom trodde vi att eleverna skulle bli nöjdare med resultatet av sitt arbete om det presenterades som en hemsida. Hemsidan hittas på http://www.buf.kristianstad.se/parkskolan/vikingahemsidan/ 5
Bakgrund Parkskolan ligger i centrala Kristianstad. Eleverna kommer från villor och hyreshus i närheten av skolan samt ett villaområde strax utanför staden. Tack vare skolans centrala läge, har vi gångavstånd till museer, bibliotek, kulturcentra och naturområden. Parkskolan består av två pedagogiska inriktningar - traditionell och Montessori - med totalt 350 elever i klasserna 0-9. Vi arbetar inom den traditionella delen med åk. 3-5 som består av 93 elever. Denna traditionella del kallar vi för modern alltså kallar våra klasser sig för 3-5 modern. 3-5 består av fyra mentorsgrupper, varav två är årskurs 3, en är årskurs 4 och en är årskurs 5. Cirka en dag i veckan arbetar våra klasser tillsammans med olika teman. Dessa tillfällen använde vi till projektet. Personalen i 3-5 modern är ganska väl bevandrade inom IKT, men givetvis så är kunskaperna olika långt framskridna. Eleverna befinner sig på väldigt olika nivåer vissa är mycket duktiga och använder datorn med självförtroende både i skolan och hemma, medan andra med tveksamhet använder sig av datorer. I skolan går datoranvändningen främst ut på att renskriva dokument, söka efter fakta på Internet och via multimedieprogram samt att använda Buf-online. 3-5 förfogar över totalt 14 datorer varav 12 är kopplade till det lokala nätverket och Internet. I och med att vi vanligtvis använder oss flitigt av datorer och digitalkamera, har projektet inte i så stor utsträckning påverkat arbetssättet för oss. Man kan säga att vi istället lagt än större vikt vid IKT-användningen än tidigare. Detta genom att se till att alla elever skrev sina arbeten på datorn och använde skannern. Vidare gavs så många elever som möjligt chansen att använda digitalkameran. Flera av de elever som inte använde kameran under projektet, var de som redan innan provat kameran. Internetanvändning var redan relativt vanligt i framför allt årskurs 4-5. Genom vårt projekt fick även eleverna i årskurs 3 möjlighet att söka fakta och bilder på Internet. 6
Syfte Syftet med projektet var att eleverna skulle få en utökad kännedom om vikingatidens historia och religion. Dessutom var vår strävan att eleverna skulle känna sig säkrare vad gäller IKT. Vilka frågor ville vi ha svar på? Anser eleverna att de kunnat tillägna sig en fördjupad kunskap om vikingatiden? Vilka för- respektive nackdelar ser eleverna med projektets arbetssätt? Vilka för- respektive nackdelar ser personalen med projektets arbetssätt? Upplever eleverna att de känner sig säkrare gällande IKT efter projektets genomförande? Kan pedagogerna se någon tendens till ökat självförtroende gällande IKT efter projektets genomförande? 7
Genomförande Samtliga elever arbetade först med en grundkurs om vikingatiden. Därefter fick de välja olika områden att fördjupa sig i. Eleverna fick välja själva, dels vad de ville arbeta med, dels om de ville jobba ensamma eller i grupp. Lärarens uppgift var här att hjälpa eleverna att få lagom stora arbetsuppgifter. I vissa fall fick vi begränsa området och i andra föreslå en utökning. Eleverna sökte fakta i böcker och på Internet. Här fann vi stor anledning att anknyta till kurslitteraturen ( Internet på gott och ont och Med eller utan filter ). Frågorna Vem har gjort sidan? och Varför har man gjort den? ställdes ofta och vi fick även anledning att informera om och diskutera upphovsrätten. Alla elever fick renskriva sitt arbete på dator samt skanna sina bilder. En del elever renskrev hemma och sparade på diskett. Några av dem lärde sig härvidlag att disketter inte är oförstörbara. Vi presenterade ett annat sätt att ta med sig arbetet hem. Detta genom att använda BUF-online och i ett brev till sig själv bifoga arbetet. När all fakta och alla bilder var klara, fick varje grupp sitta med en pedagog i arbetslaget och forma sin del av hemsidan. Här diskuterades frågor såsom layout, copyright, stavning, disposition och användarvänlighet. Härmed var den största delen av projektet över. Arbetet fick nu en mer praktisk karaktär genom att eleverna började förbereda en utställning för föräldrar och skolan. En av klasserna gjorde även en vikingapjäs och spelade upp den för föräldrar och parallellklassen. 8
Resultat I elevernas utvärdering svarade de på följande frågor: 1. Hur tycker du att resultatet av ditt arbete blev? 2. Anser du att du blivit säkrare på att använda digitalkameran? 3. Anser du att du blivit säkrare på att skriva och spara text och bilder? 4. Anser du att du blivit säkrare på att använda skannern? 5. Anser du att du blivit säkrare på att hitta fakta och bilder på Internet? 6. Tycker du att det här sättet att arbeta varit bra? 7. Vad har varit bra med detta sätt att arbeta? Skriv allt du kommer på. 8. Vad har varit mindre bra med detta sätt att arbeta? Skriv allt du kommer på. I princip blev alla elever nöjda med sina arbeten. Många ansåg att det färdiga resultatet på hemsidan förhöjde intrycket ytterligare. Framför allt var de nöjda med bilderna och layouten. När det gäller att skriva och spara text och bilder samt använda skannern, ansåg majoriteten av eleverna att de blivit betydligt säkrare. Ungefär hälften av eleverna anser sig inte ha blivit säkrare på att leta efter fakta och bilder på Internet. Dock är det en högre koncentration ja-sägare ju högre upp i årskurserna man kommer. I årskurs fem var det en klar majoritet som tyckte de blivit säkrare. I stort sett alla elever tyckte arbetssättet varit roligt och bra. Några synpunkter som framkom var: Jag har lärt mig mycket om vikingatiden, Vi har haft roligt tillsammans, Det var roligt att skriva på datorn, Vi har hjälpt varandra och samarbetat och haft kul, Man lär sig att använda olika maskiner på olika sätt. Man lär sig mycket på kort tid, Det var bra att lära sig skanna och att söka på nätet, Det har varit fritt att välja vad man vill fördjupa sig i, Att arbeta i grupp var mycket kul. Vissa letade fakta medan andra skrev och så byter man. När eleverna ställdes inför frågan vad som varit mindre bra, skrev de: Tar lång tid när man inte kan skanna och lägga in på hemsidan samtidigt, Nästan alla tog samma bilder och samma text från Internet. Vissa kom fram till att det inte alltid är bäst att jobba med kompisen eller att över huvudtaget arbeta i grupp. När det gällde användandet av digitalkameran, hann vi inte ge alla chansen att testa den. De som dock hann testa, tyckte att de blivit säkrare. Pedagogerna tyckte att det här arbetssättet var elevaktivt och roligt. Eleverna har lärt sig mycket om temat och var nöjda med resultatet. De har utvecklat sitt IKTkunnande (skanner, digitalkamera, faktasökande på Internet, ordbehandling, hemside-layout). De har även lärt sig att det kan vara vådligt att använda diskett både när man arbetar i skolan och när man tar med sig arbetet hem - disketten kan skadas och då försvinner allt de skrivit. Efter hand som arbetet fortskred kunde eleverna hjälpa varandra mer och mer med IKT:n. Detta tolkar vi som ett 9
bevis på ökat självförtroende hos eleverna. Vi ser dock vissa nackdelar med detta arbetssätt. Ett arbete av dimensioner såsom detta är svårt att genomföra med enbart skolans dataresurser. Det tar väldigt lång tid och kan kännas segt för vissa. 10
Diskussion Det är svårt att hitta bra fakta på Internet. För elever i den här åldern finns det få anpassade länkar. Man måste vara duktig läsare för att kunna tolka, använda och ta till sig innehållet. När eleverna ger sig ut på Internet möts de av en väldigt stor faktamängd och det blir svårt för dem att sålla ut den viktigaste och mest relevanta informationen. Detta har som konsekvens att även om eleverna hittar en sida med mycket bra information, kan sidans vuxenspråk leda till att de inte förstår innehållet. Till slut blir Internet nästan enbart en bildkälla. Det sätt vi tänkt använda oss av Buf-online i arbetet, är bara genomförbart om eleverna i fråga har Internet hemma, men om så är fallet är det en enkel och effektiv metod. De elever som provade detta sätt att flytta information, tyckte själva att det var smidigt när de väl lärt sig hur man gjorde. Ett hinder i projektet var att vi har tillgång till för få datorer per elev. Här räddades vi återigen av att så många av våra elever har tillgång till datorer hemma. Hade inte detta varit fallet, hade vi inte kunnat genomföra projektet under samma tidsram. Under arbetets gång har vi kommit fram till nyttan av ett eget länkskafferi. Skolan har redan ett sådant på sin hemsida, men det riktar sig framför allt till pedagoger. I framtiden vill vi utöka och förenkla detta skafferi, för att på ett bättre sätt även passa eleverna och deras behov. Specialpedagogen är av stort värde i arbetet. De elever som har läs- och skrivsvårigheter av olika grad, har haft problem. Inte bara när det gäller att tolka och sammanfatta fakta, utan även när det gäller datoranvändningen och då främst internetsökning. Dessa elever har haft fördel av att under vissa tillfällen gå ifrån och i lugn och ro arbeta hos specialpedagogen. Det är framför allt i arbetet hos specialpedagogen som behovet av enkla elevanpassade länkar har märkts. Slutresultatet, d v s hemsidan, blev omfattande. Att göra en så pass stor hemsida är tidskrävande och fordrar mycket arbete från pedagogernas sida. Trots att materialet producerades av eleverna, tog det lång tid att lägga in det i hemsidan. Ca 40 grupper skulle sitta tillsammans med den pedagog som hade hand om sidan och gemensamt komma fram till layout och disposition. Så här i efterhand kan vi nog säga att projekt som skall mynna ut i en hemsida inte bör vara lika omfattande som vårt. I vart fall bör man ha mer tid på sig. Likaså bör man vara noga med i vilket filformat man sparar skannade bilder. Vi gjorde misstaget att spara våra bilder i bmp-format, och detta resulterade i att vi var tvungna att konvertera alla bilderna till jpg-format vid tillverkningen av hemsidan. Hade vi 11
inte gjort det så hade det tagit väldigt lång tid att öppna elevernas sidor, då bmpfiler är väldigt stora. Vidare är det viktigt att man före hemsidearbetets början har pratat om hur man namnger bildfiler. Alla program stödjer nämligen inte svenska bokstäver, siffror och skiljetecken. 12
Litteraturförteckning Rask, Stig Roland (2000), Med eller utan filter. Skolverket (2000), Internet på gott och ont. Cronsioe, Ingela (1999), Lusten att lära och lusten att leda. Wiklund, Ann (1999), Ögon, öron och ord redskap för källkritik. Sandström Madsén, Ingegärd (1999), Att tänka med penna och dator. Johansson, Ann Catrin (1999), Det finns ingen IT-pedagogik. 13