CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA)

Relevanta dokument
Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

STUDIEPLAN FÖR. Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

1 Alkohol

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

fakta om alkohol och hälsa

Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET 2019 EN ÖVERSIKT AV INTERNATIONELL OCH SVENSK FORSKNING

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Alkoholens medicinska konsekvenser. Riskbruk är riskabelt Riskbruksbegreppet i Sverige: Agenda. Risk för vad?

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av.

Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Trafikbuller och hälsa

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Riskbruk, missbruk och beroende av alkohol: definitioner och begrepp samt skador, särskilt fysiska

Hälsopåverkan från buller och vägtrafikbuller

Tidiga interventioner

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Kommunikationsavdelningen

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Dina levnadsvanor din hälsa

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

GULDKANT ELLER RISKBRUK

Läkemedel och alkohol hos äldre

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Hälsosamma levnadsvanor Tobak och alkohol på agendan. Inga-Lisa Apelman, Folkhälsostrateg ANDT

Alkoholberoende, diagnos

Alkohol och sjukskrivning

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

SCB: Sveriges framtida befolkning

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Hälsoläget i Gävleborgs län

Varför är det viktigt att arbeta med buller?

Rekommendationer från Hälsorådet

Folkhälsostrategi

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Alkoholkonsumtion och risknivåer

Prevention och behandling vid

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Kroppsliga komplikationer till hög alkoholkonsumtion/alkoholberoende

Droganvändning bland äldre

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Levnadsvanor i praktiken

Tidiga interventioner

KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Sophia Eberhard, specialist i psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Vilka nationella register kan Malmö ha nytta av?

Sven-Olov Lindahl

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Alkohol, livstil, hälsa

Somatiska komplikationer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Alkohol orsakar cancer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

PATIENTINFORMATION. Din behandling med Avastin (bevacizumab)

Svenska elevers drogvanor

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

alkoholens hälsoeffekter

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Transkript:

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA)

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA)

http://iogt.se/forskningsrapport/

För det första: fler äldre Antalet äldre, över 80 års ålder, ökar snabbt i Sverige: 500 000 år 2014; förväntas bli 800 000 år 2034 Trender i Europa (Vintagestudien) Arbetar längre Lever längre Tjänar mer Liberalisering Födda på 30-talet: restriktiv miljö Födda på 50-talet: eget ansvar

Stora insatser krävs för att klara 40- talisternas äldreomsorg Välfärd, nr 1/2016, SCB

Sjukdomar ökar för äldre Ex. nya fall av cancer mer än dubblerats 65+ 1970 och 2016

För det andra: Alkoholkonsumtionen har ökat bland 65+ ca 25 procents ökning 2004-2016 CAN:s Monitormätningar, från Tabellbilaga till Befolkningens självrapporterade alkoholvanor 2004 2017, CAN rapport 173. Övre åldersgräns 80 år t.o.m. 2013.

Källa: IQ-initiativet

För det tredje: ökad sårbarhet med stigande ålder Fysiologiska förändringar Minskad muskelmassa mindre utspädningsvolym högre promille Alkohol aktiverar HPA-axeln Ökad cortisolfrisättning negativ påverkan på många organ accelererat åldrande Läkemedelsinteraktioner Blodtrycksfall Balansrubbningar Sociala förändringar Pensionering, isolering, tristess Ökad köpkraft, förändrade attityder

Hur påverkar alkohol kroppen? Farmakokinetik: Liten molekyl passerar barriärer Vatten- och fettlöslig sprids i alla compartment Farmakodynamik: Påverkar alla cellmembran Interagerar med protein (enzym, receptorer) Påverka DNA transkriptionen Acetaldehyd toxiskt

Alkohol kan påverka det mesta Blodtryck Rytmrubbning Kardiomyopati Diabetes Sömn Depression Ångest Minne Infektion Polyneuropati Potens Seborré Rosasae Psoriasis Diarré Lumbago Myalgi Cancer > 200 sjukdomstillstånd med fastställda samband

Medicinbiverkningar där alkohol kan förvärra

Ett växande problem Antalet vårdade på sjukhus med alkoholdiagnos över 65 års ålder har ökat med 23% för män och med 76% för kvinnor under de senaste 10 åren Antalet döda med alkoholdiagnos över 65 års ålder har ökat med 12% bland män och med 60% bland kvinnor under de senaste 10 åren

Alkohol och äldre Dödlighet, sjukdom, olycksfall Total dödlighet

Källa: Lancet 2018 Alkoholrelaterad dödlighet Global burden of disease

Alkohol och äldre Dödlighet, sjukdom, olycksfall Total dödlighet Hjärt-kärl-sjukdom Stroke Högt blodtryck Hjärtinfarkt Hjärtsvikt

Tidigare konsumenter återförs till sin ursprungliga konsumtionsgrupp Livstidsexponeringen för alkohol beräknas

Alkohol och äldre Dödlighet, sjukdom, olycksfall Total dödlighet Hjärt-kärl-sjukdom Stroke Högt blodtryck Cancer

Alkohol som sjukdomsorsak Cancer Stödet för ett samband mellan alkohol och cancer kommer från: 1.toxikologiska studier, 2.djurstudier, och 3.epidemiologiska studier Mun Larynx Bröst Lever Svalg Esofagus Mage = Kausal roll etablerad (8 former) = Trolig kausal roll (2 former) Bukspottskörtel Prostata Tjock/ändta rm

Svenska riskbruksgränser och cancerdöd 29% av alla alkoholorsakade cancerdödsfall inträffade vid konsumtion under riskbruksgränserna (14 resp 9 glas/v) Alla 10 Cancerformer Under riskbruksgränserna F.d. alkoholkonsumenter Över riskbruksgränserna Serie1 Serie2 Serie3 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Alkoholorsakade cancerdödsfall i Sverige, 2014

Alkohol och äldre Dödlighet, sjukdom, olycksfall Total dödlighet Hjärt-kärl-sjukdom Stroke Högt blodtryck Diabetes Cancer Demens

Alkohol är neurotoxiskt Demenssjukdomar Vaskulär demens Alzheimer demens Wernicke Korsakow Polyneuropatier Balanssvårigheter Känselnedsättningar Domningar och krypningar Sömnstörning Depression Ångest Stressyndrom

Kognitiv funktion - demens Kraftfull neurotoxin: bidrar till >40 neuropsyk tillstånd Ex demens, stroke, cerebral atrofi, cerebellär degeneration, akut intoxikation, emotionell labilitet, depression, Wernicke s encefalopati, Korsakoff s psykos och perifer neuropati Alkohol största påverkbara riskfaktorn för demens

Demens: J-formad kurva? Fyra typer av studier 1. Obs-studier: flertalet visar J-form, men metodiken ifrågasatt 2. Djurexperimentella studier: ingen J- form 3. Strukturella studier (ex hjärnatrofi): ingen J-form 4. Mendelska studier: blandade resultat, men inget stöd för J-form Svensk studie på svenska tvillingregistret: all konsumtion skadlig för den kognitiva funktionen. Dosberoende: negativ effekt redan vid låg konsumtion, med försämring vid ökande konsumtion.

Alkohol och äldre Akuta effekter Trafikolyckor: äldre mer känsliga för alkohol, även små mängder Fallolyckor: sämre balans Misshandel: alkoholkons ökar risken för att bli misshandlad

Riktlinjer alkoholkonsumtion 2005: Riskbruk 14/9 5/4

Riktlinjer alkoholkonsumtion 2018 Lågriskkonsumtion För både män och kvinnor Max 10 glas/vecka Max 4/tillfälle

Riktlinjer alkoholkonsumtion >65 års ålder Lägsta risken är noll Max ett standardglas per dag i genomsnitt Max två standardglas på en och samma dag

Slut