Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg

Relevanta dokument
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Prehospitala refraktära hjärtstopp och ECMO

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Framtida möjligheter och möjliga hinder

Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Etiska frågor kring behandlingen av avancerad KOL

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator

Behandlingsstrategi beslut om begränsning av livsuppehållande åtgärd.

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar?

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning

Hur påverkar öppen journalföring patientsäkerhet och personcentrerad vård?

Prognostisering Hur länge kommer patienten leva?

DÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON

Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning

Aortastenos. Information om anatomi, diagnos och behandlingsalternativ

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Syrgas efter hjärtstopp

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM. ANTOGS AV KONGRESSEN 2013 Reviderat av fs

Prevention och folkhälsoarbete

Brev till hälso- och sjukvården angående sambandet mellan Sprycel (dasatinib) och pulmonell arteriell hypertension (PAH)

Ursäkta röran - vi bygger Primärvård 2.0

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.

Prehospitalt triage av äldre patienter -

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Palliativregistret - värdegrund

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

1(6) Nödvändig tandvård

MIMA Medicinsk intermediärvårdsavdelning Christian Unge, Akutkliniken Huddinge sjukhus

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Implementation och användning av hjärtstartarregister på larmcentral

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

ehälsa kräver kunskap och engagemang

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar?

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Nya nationella riktlinjer för KOL

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Patientfokuserad vård vad säger lagen och vad innebär det? Kavot Zillén Jur.dr. i medicinsk rätt Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterskeoch närståendeperspektiv. God omvårdnad för alla sjuksköterskans etiska utmaningar

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Hjärtstopp hos barn. Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram.

HLR Kan vi förebygga hjärtstopp på sjukhus? Therese Djärv Specialistläkare Akutsjukvård, HLRansvarig läkare samt Docent

Nödvändig tandvård (N)

Intraabdominella infektioner - mikrobiologi

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

ETIK I PALLIATIV MEDICIN: HUR KAN VI ARBETA MED ETISKA FRÅGOR I VARDAGEN?

Studiecirkel Samhällspolitiskt program

SIR:s riktlinje för registrering av behandlingsstrategi vid livsuppehållande behandling inom svensk intensivvård

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se

Egenvård vid hjärtsvikt

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare

Intensivvård/ intermediärvård

Patienter som sköter sina läkemedel själva

Forskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Transkript:

Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg Eva Piscator Specialist Internmedicin och Akutsjukvård Capio St Göran Doktorand Centrum för hjärtstoppsforskning Karolinska Institutet

Clio.me

Hjärtstopp på sjukhus Svenska rådet för hjärt-lungräddning HLR initeras i 5-12% av alla dödsfall på sjukhus i Sverige 1-4 1 Aune et al. Resuscitation, 2005. 2 Konrad et al. Intensive Care Med, 2010. 3 Israelsson et al. Heart Lung, 2014. 4 Hessulf et al. Int J Cardiol, 2017.

lisagahnertz.se

Icke-förväntad upphörande av cirkulation som ändå får vara del i den naturliga döendeprocessen sannolikheten för gott utfall vid ett eventuellt hjärtstopp liten lisagahnertz.se

..och ett ställningstagande till ej HLR kan vara aktuellt lisagahnertz.se

Observation Akut och kronisk samsjuklighet Patientens livssituation och värderingar Hjärtstopp föregås av sviktande vitalparametrar 1-3 1 Andersen et al. Resuscitation, 2016. 2 Kause et al. Resuscitation, 2004. 3 Hillman et al. Internal medicine Journal, 2001. 4 Smith et al. Ann Am Thorac Soc, 2014.

Vi måste ligga steget före Ibas

wordpress.com Prognostiska faktorer Patientens värderingar och mål

Vad vet vi om patienter med ej HLR beslut på sjukhus idag? 1 Bell et al. Resuscitation, 2006. 2 Harris et al. Postgrad Med J, 2007. 3 Becerra et al. Gerontology, 2011. 4 Jesus et al. Mayo Clin Proc, 2013. 5 Fritz et al. Resuscitation, 2014.

Etiska principer Autonomi Att göra gott Att inte skada Rättvisa Svenska Läkaresällskapet

2013 2015 2018

Autonomi Patienten har rätt till självbestämmande och delaktighet Vården skall så långt som möjligt utformas i samråd med patienten eller dess närstående

Autonomi Patienten ska visas omtanke och respekt Yrkesutövaren ska försäkra sig om att patienten och dess närstående har fått individuellt anpassad information

Autonomi Medicinsk personal svårt förutsäga patienters preferenser rörande ej HLR 1 Prognostisk information kan påverka patienters preferenser rörande ej HLR 2-3 Patienter välvilligt inställda till att föra diskussionen 4-5 1 Fischer et al. J Gen Intern Med, 1998. 2 Kaldijian et al. J Med Ethics, 2009. 3 Merino et al. J Hosp Med, 2017. 4 Löfmark et al. J Intern Med, 1997. 5 Löfmark et al. Postgrad Med J, 2000.

Hur ser praxis ut rörande samråd? Diskrepans mellan riktlinjer och klinisk praxis i Sverige 1-4 Samråd sker i ca 30-50% 1-2 Etiska hinder för samråd 2-4 1 Van Delden et al. Crit Care Med, 2006. 2 Meehan et al. 2016. 3 Pettersson et al. PLoS One, 2018. 4 Pettersson et al. BMC Med Etics, 2018.

Ansvarig läkare kan ta ställning till ej HLR utan samråd -om det bedöms missgynna patienten

Hur ska man veta? Jag sa ju att det inte var lätt

Etiska principen om samråd starkt förankrad Patienter välvilligt inställda till att föra diskussionen Dagens Medicin Dagens Medicin Till syvende och sist ett medicinskt beslut

Att göra gott Att inte skada Ställningstagande till ej HLR wordpress.com Sannolikheten för gott utfall vid hjärtstopp liten

HLR inte bedöms gagna patienten

Prognostiska faktorer att beakta före hjärtstoppet Ålder 1-8 -inte enskillt 1,2 1 Hirlekar et al. Resuscitation, 2017. 2 Andersen et al. JAMA, 2019. 3 Ehlenbach et al. NEJM, 2009. 4 Ebell et al. Fam Practice, 2011. 5 Ebell et al. JAMA Intern Med 2013. 6 Van Gijn et al. Age ageing, 2014. 7 Nolan et al. Resuscitation, 2014 8 Hessulf et al. Int J Card, 2017.

Prognostiska faktorer att beakta före hjärtstoppet Ålder Funktionsnivå innan hjärtstoppet 1-5 1 Ehlenbach et al. NEJM, 2009. 2 Ebell et al. Fam Practice, 2011. 3 Ebell et al. JAMA Intern Med 2013. 4 Van Gijn et al. Age ageing, 2014. 5 Wharton et al. Resuscitation, 2019.

Prognostiska faktorer att beakta före hjärtstoppet Ålder Funktionsnivå innan hjärtstoppet Kronisk komorbiditet 1-9 Malignitet Njursvikt Hjärtsvikt Kombinerad kronisk komorbiditet 1 Larkin et al. Resuscitation, 2010. 2 Ebell et al. Fam Practice, 2011. 3 Fugate et al. Circulation, 2012. 4 Kazaure et al. Resuscitation, 2013. 5 Ebell et al. JAMA Intern Med, 2013. 6 Kung et al. Int J Clin Med, 2014 7 Piscator et al. Resuscitation, 2015. 8 Hessulf et al. Int J Card, 2017. 9 Piscator et al. Resuscitation, 2019.

Prognostiska faktorer att beakta före hjärtstoppet Ålder Funktionsnivå innan hjärtstoppet Kronisk komorbiditet Akut komorbiditet 1-5 Sepsis Andningssvikt Hypotension Akut njursvikt 1 Larkin et al. Resuscitation, 2010. 2 Ebell et al. Fam Practice, 2011. 3 Ebell et al. JAMA Intern Med, 2013. 4 Hessulf et al. Int J Card, 2017. 5 Piscator et al. Resuscitation2019.

Helhetsbedömning Prognostiska faktorer Ålder Funktionsnivå Kronisk komorbiditet Akut komorbiditet Patientens värderingar och mål? wordpress.com

Verktyg som stöd för initiering av diskussion om ställningstagande till ej HLR http://www.imm.ki.se/biostatistics/calculators/pihca/

Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg

Ansats till samråd Helhetsbedömning av prognostiska faktorer Balansera mot patientens värderingar och mål

Tack för Er uppmärksamhet! eva.piscator@ki.se