Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation

Relevanta dokument
Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)


Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

BARN, UNGDOMAR OCH FOLKHÄLSA

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Liv & Hälsa ung 2011

FOLKTANDVÅRDEN. grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård.

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Lokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Vad är viktigt i en bra skola

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Börja med att berätta om din huvudperson. Börja t.ex. med: Mattias är en helt vanlig kille på 12 år som bor i

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.

Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för verksamhet som erbjuds istället för förskola och fritidshem.

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Övning: Dilemmafrågor

VÄRDERINGSÖVNINGAR METOD 1

Lilla. för årskurs 8 & 9

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

Att göra ett dilemma hjälpsamt och pratbart. Kan handledning på salutogen och systemisk grund bidra till att alla barn lyckas i skolan?

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak

Klass 6B Guldhedsskolan

Fysiska aktiviteter FYSISKA AKTIVITETER. Zumba och Linedance

Ladda för fotboll i Södertälje FK


Vad tycker du om sfi?

Tjänsteskrivelse 1 (5)

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN

Elevernas trygghetsplan

Verksamhetsberättelse

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Hälso- och sjukvårdsberedningen

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass

Rörelse i sexan Vilka tankar och vilken inställning har eleverna kring fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa o skolan?

Ungdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Halsoframjande. skola. i Halland

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Älsklingsmat och spring i benen

SIDAN 1. Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Välfärd på 1990-talet

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Q Reviderat: Filnamn: Handlingsplan - Likabehandling

FÖR UNGDOMAR. Kompetenscenter för hälsa

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

DIALOG I KONFLIKT TRÄNGSELSKATT I BACKA

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

Liv och hälsa Ung 2004

Aktiv Föreläsning. Kost

Barns och ungdomars deltagande och inflytande i hälso- och sjukvårdsfrågor

Välkommen till Lärkans Förskola!

Tema: 24-timmarsdygnet

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Välkommen till fritids

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

Bonusmaterial Hej Kompis!

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Vandrande skolbussar Uppföljning

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

hem ETT. sammanställning Homeparty hos Hanna

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Språkstrategi i praktiken

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Barns och ungdomars kommentarer om informationen på 1177.se Vårdguiden Våren 2014

Gammaldags lektion Västerås Skolmuseum

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du.

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Rapport Våra Viktiga Barn 2014

Naturen ger nya chanser

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

Fjäderns Bokslut 2015

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Samhällskunskap Civics

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra och Lollo som ska träna sina krångelhänder så de blir hjälparhänder!

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Det visar sig att hon har fått diabetes. Pappa tittar ner på Moa som är ledsen.! -Moa du kan inte ha kalas i morgon. Säger pappa.! -Va? Säger Moa.!

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Transkript:

2013-10-14 Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 0709-844 558 susann.sward@ltkronoberg.se

LANDSTINGET KRONOBERG 2013-10-14 2 (5) Synen på goda hälsovanor och lämpliga informationskanaler Landstinget Kronoberg har ett antal informationskanaler för att nå ut med information till barn och ungdomar. Bland annat finns webbsidan www.1177.se, information som ges vid vårdtillfället och allmän hälsoinformation som främst riktar sig till föräldrarna. För att få en fingervisning kring var barn och ungdomar anser vara goda hälsovanor och var de vill få sin information om bra hälsovanor från har elever i olika kontaktklasser på låg- och mellanstadiet diskuterat frågan i helklass. Kontaktklasser i Kronobergs län Landstinget i Kronobergs län har bjudit in länets skolor till att bli kontaktklasser för hälso- och sjukvårdsfrågor. Sammanlagt deltar åtta skolor, fördelade på olika årsklasser och runt om i länet. Kontaktklasserna diskuterar hälso- och sjukvårdsfrågor med landstingets barnrättsstrateg en eller två gånger per termin. Både landstinget och skolorna kan initiera diskussionsämnen. Kontaktklasserna är enbart representativa för sig själva och ger Landstinget Kronoberg en möjlighet att höra hur barn tänker kring olika hälsofrågor. Under våren 2013 träffade landstingets barnrättsstrateg sammanlagt 71 elever på låg- och mellanstadiet som fördelade på följande skolor: Hagaskolan, Markaryd åk 3 (35 elever) Lustigkulla skola, Kosta, åk 3-4 (18 elever) Kvarndammskolan, Hovmantorp, åk 5 (18 elever) Eleverna på låg- och mellanstadiet diskuterade följande frågor: Vad tycker ni är bra hälsovanor som ger en god hälsa? Hur vill ni få information om bra hälsovanor som ger er en god hälsa?

LANDSTINGET KRONOBERG 2013-10-14 3 (5) Bra hälsovanor som ger en god hälsa Eleverna på låg- och mellanstadiet lyfte fram fysisk aktivitet, goda matvanor, att vara utomhus, se till att få tid för återhämtning samt lagom med skärmtid som exempel på bra hälsovanor som de ansåg ger en god hälsa. När det gällde fysisk aktivitet ansåg många elever att det handlade om organiserade aktiviteter och sporter eller annan form av fysisk träning. En del elever lyfte fram att det gällde även vardagsmotionen som de får när de leker och är aktiva hemma och i skolan. När det gäller goda matvanor utgick man från nyttig mat som är bra för kroppen, framför allt grönsaker lyftes fram. Det var även viktigt att dricka mycket, både mjölk och vatten, visste en klass. Exempel på vad som inte ansågs som nyttig mat var snabbmat, chips, läsk, godis m.m. En klass poängterade att det handlade om att äta lagom portioner, då blev det hälsosamt. Två klasser ansåg att det är bra hälsovanor att vara ute och få frisk luft och sol. När det gäller återhämtning så lyfte en klass upp att barn behöver vila sig när de är trötta och sova ordentligt. En annan klass lyfte perspektivet om att barn måste lägga sig i tid för kroppen mår bra av att sova, samt om de är uppe för länge så blir de för trötta och det är inte bra för hälsan. En klass tog upp skärmtid eftersom man ansåg att för mycket tid framför en dator var skadligt för hälsan, bland annat glömde man kanske att röra på sig eller att gå och lägga sig i tid. Skola / god hälsovana Hagaskolan Markaryd Åk 3 Lustigkullaskolan Kosta Åk 3-4 Kvarndammskolan Hovmantorp Åk 5 Fysisk aktivitet Goda matvanor Utomhus Sporta, springa, klättra, hoppa studsmatta Äta nyttig mat, grönsaker och dricka mycket Vara ute, frisk luft och sol Göra aktiviteter och träna Sporta Äta nyttig mat Äta lagom Vara ute - Återhämtning Vila och sova - Lägga sig i tid Skärmtid Inte för mycket data - -

LANDSTINGET KRONOBERG 2013-10-14 4 (5) Att få information om goda hälsovanor Eleverna diskuterade i helklass vilka sätt de föredrog att få information om goda hälsovanor. De fick först en allmän fråga om vilket sätt de vill få information om goda hälsovanor. När någon gav ett förslag, t.ex. information från läraren eller information på internet, fick övriga i klassen räcka upp handen om de ansåg att de ville få information om goda hälsovanor på det sättet som föreslogs. Majoriteten av eleverna (85 %) fördrog att få informationen från föräldrarna. Mer än hälften av eleverna ansåg att skolsköterskan (58 %) är en bra kanal för hälsoinformation. Var fjärde elev skulle vilja få information om goda hälsovanor via internet. Det var dock ganska blandade åsikter där två femtedelar i en klass, en femtedel i en annan klass och ingen i den tredje klassen tyckte att internet var ett bra sätt att få information om goda hälsovanor. Det var få elever som såg läraren som ett bra sätt att få information om goda hälsovanor. Det blev ingen diskussion om varför de inte tyckte att läraren var en bra informationskälla, förutom att man ansåg att föräldrar och skolsköterskan var bättre. Runt en av tio elever ansåg att affischer eller tidningar är bra sätt att hålla sig informerad om goda hälsovanor. Skola / Informationskanal Hagaskolan Markaryd Åk 3 Lustigkullaskolan Kosta Åk 3-4 Kvarndammskolan Hovmantorp Åk 5 Totalt Föräldrar 27 av 35 (77 %) 17 av 18 (94 %) 16 av 18 (89 %) 60 av 71 (85 %) Skolsköterskan 20 av 35 (57 %) 13 av 18 (72 %) 8 av 18 (44 %) 41 av 71 (58 %) Internet 14 av 35 (40 %) 4 av 18 (22 %) 0 av 18 (0 %) 18 av 71 (25 %) Affischer 7 av 35 (20 %) 1 av 18 (6 %) 1 av 18 (6 %) 9 av 71 (13 %) Läraren 5 av 35 (14 %) 2 av 18 (11 %) 0 av 18 (0 %) 7 av 71 (10 %) Tidningar 1 av 35 (3 %) 4 av 18 (22 %) 3 av 18 (17 %) 8 av 71 (11 %) För mer information om förslag på olika ställen att nå ut till barn och ungdomar med hälsoinformation, se rapporten Barns och ungdomars förslag på olika informationskanaler kring hälsofrågor från 14 oktober 2013.

LANDSTINGET KRONOBERG 2013-10-14 5 (5) Sammanfattning Eleverna på låg- och mellanstadiet hade en relativt samstämmig syn om att goda hälsovanor inkluderar fysisk aktivitet, goda matvanor, att vara utomhus, tid för återhämtning samt lagom med skärmtid. Det fanns dock skillnader mellan det klasserna fokuserade på i diskussionerna, bland annat synen på fysisk aktivitet som uteslutande organiserade sportsaktiviteter eller som en del av vardagsmotionen. En del klasser var mer diskussionssugna än andra och det speglar sig också i resultatet. Synen på hälsosam mat var desto enhetligare där man hade många tankar om vikten av att äta rätt och vad som ansågs vara ohälsosam mat. Man har även snarlika tankar kring att sömnen är viktig för hälsan. Liksom tidigare klassdiskussioner har visat (rapporten Barns och ungas informationskanaler kring hälsofrågor från 2013-02-06) föredrar eleverna att få hälsoinformation från föräldrarna. Man ser även skolsköterskan som en relevant kanal för hälsoinformation, däremot inte lärarna. Det är svårt att veta vad bristen på intresse av att få hälsoinformation från lärarna står för, om eleverna inte anser att det är lärarnas ansvar/kompetens att diskutera elevernas hälsa eller om de helt enkelt föredrar andra informationskanaler. Det var intressant att notera att elevernas intresse för att få information via internet inte ökade med åldern, och att man ser olika mellan de olika klasserna på internet som informationskanal. Det kan möjligen vara intressant att fråga vidare i klasserna kring deras internetvanor för att se om det finns andra skillnader i deras datorvanor. Denna diskussionsrapport skrapar endast på ytan av vad eleverna har för tankar på goda hälsovanor och det kan vara intressant att välja ut ett eller några hälsoområden att diskutera lite djupare med eleverna för att se vilka goda hälsovanor som eleverna faktiskt använder sig av i deras vardag.