FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2O12-2014

FULLMÄKTIGE 44 15.12.2011 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2O12-2014 195/02/02/00/01/2011 FMGE 44 I budgeten fastställs samkommunens mål för ekonomiplaneperioden och anges de tillgängliga resurserna för uppnåendet av målen samt de investeringar som stödjer uppnåendet av målen och styr sjukhusens verksamhetskapacitet i fråga om kvantitet, kvalitet och placering. Måluppställningen och målen för verksamheten på samkommunsnivå enligt budgeten för 2012 och ekonomiplanen för 2012 2014 grundar sig på HNS strategi för 2012 2016, som godkändes av fullmäktige 19.10.2011. Strategin genomförs genom årliga planer och budgeten. Budgeten, som ska godkännas av fullmäktige, innefattar de årliga insatsområdena och nyckelmålen samt indikatorer och målvärden för dessa. Insatsområdena och målen härleds ur strategin. För varje punkt i strategin utarbetas dessutom en konkret genomförandeplan. Ansvaret för genomförandet är tydligt. Verkställandet och framskridandet av strategin följs upp regelbundet. Beredningen av budgetförslaget och ekonomiplanen har i enlighet med strategin utgått från att produktiviteten ska öka med 1,5 procent under perioden 2012 2013 och med minst 1 procent 2014. De centrala nyckelmålen, som härletts ur strategin, för 2012 är följande: 1) Kvalitetsjämförelse av vårdresultaten, utveckling av verksamhetens kvalitet och effektivitet samt säkerställande av tillgången till vård Kliniska kärnprocesser på distriktsnivå samt indikatorer för dessa införs, inkl. centraliserad remisstyrning Optimalt utnyttjande av kapaciteten på distriktsnivå; arbetsfördelningen mellan HNS olika enheter, relationen mellan egen produktion och köptjänster Skapa ett koncept för kompetenscentra, inrätta det första kompetenscentret Positiv utveckling för patientkundnöjdheten Genomförandet av patientsäkerhetsprogrammet 2) Servicekedjorna och samarbetet med primärvården Organisering av och verksamhetsplan för primärvårdsenheten Top-ten-servicekedjorna jämte indikatorer har valts och beskrivits i samråd med primärvården

3) Stärkande av forskningen i klinisk medicin samt säkerställande av tillräckligt antal specialistläkare i framtiden för servicesystemets behov Utökande av den externa forskningsfinansieringen Utfallet av utbildade på basis av behoven inom servicesystemet 4) Höjd produktivitet; kostnadshantering, nationell jämförelse av produktiviteten och mål i anslutning till detta Enhetsspecifika produktivitetsprogram/-åtgärder Effektivare utnyttjande av kunnandet i ledningsarbetet och beslutsfattandet 5) Personalen Tillräcklig personal och rekrytering Ledarskap som grundar sig på dialog 6) Reformen av kommunförhandlingssystemet 7) Samarbetet inom specialupptagningsområdet, samarbetsplan upprättas och genomförandet av den inleds samt avtal om ordnande av service Nyckelmålen samt indikatorerna och målvärdena för dem beskrivs närmare i kapitel 2 i budgethandlingen. Budgetförslaget har utarbetats så att den enhetsspecifika strukturen motsvarar förslaget till ny förvaltningsstadga som ingår i den föregående punkten i föredragningslistan. Enligt förslaget ändras namnet koncernförvaltning till samförvaltning och 1.1.2012 avskiljs företagshälsovården och den externa revisionen till egna resultatområden, de medicintekniska tjänsterna blir 1.1.2012 en del av affärsverket HNS-Röntgen, affärsverket HNS IT-tjänster läggs ned och ombildas till balansenheten IT-förvaltning samt balansenheten Hjälpmedelscentralen inleder sin verksamhet 1.1.2012. Bestämmelser i kommunallagen som berör budgeten Enligt 65 i kommunallagen tas in i budgeten de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt visas hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. ska budgeten iakttas i kommunens/samkommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av fullmäktige. berörs en samkommun inte av den bestämmelse i kommunallagen som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Det är med

hänsyn till kravet att skötseln av ekonomin ska vara planmässig och långsiktig nödvändigt att ta fram ett åtgärdsprogram som balanserar ekonomin. Budgetförslaget för 2012 och ekonomiplanen för 2012 2014 finns i föredragningslistans bilaga 1. Budgetens och ekonomiplanens struktur Ekonomiplanen är uppgjord för tre år, varav det första är budgetåret. Fullmäktige godkänner på styrelsens förslag genom budgeten målen för samkommunens verksamhet och ekonomi. En investeringsplan upprättas för tre år. Samkommunen HNS budget består av tre delar samt bilagor. Budgetens första del behandlar utgångspunkterna för budgetberedningen, de strategiska insatsområdena och nyckelmålen för 2012 samt målen för verksamheten och ekonomin samt målen för forsknings-, undervisnings- och utvecklingsverksamheten. Dessutom presenteras budgetens struktur och dess bindande karaktär samt principerna för produktifiering, prissättning och fakturering. Under Verksamhetsoch ekonomiplanering i Resultaträkningsdelen framläggs utgångspunkterna för budgetarbetet och i bilaga 7 samkommunens kombinerade resultat- och finansieringsanalyser för 2012. I investeringsdelen presenteras de strategiska målen för investeringarna, investeringsplanens struktur samt de olika resultatområdenas investeringsplaner för åren 2012-2014. I finansieringsdelen presenteras samkommunen HNS finansiella ställning och finansieringsplan för åren 2012-2014. I personalplaneringsdelen ges utgångspunkterna för personalplaneringen och i bilaga 6 finns en personalplan med numeriska data. Budgetens andra del omfattar sjukvårdsområdenas, resultatområdenas och balansenheternas mål för verksamheten och ekonomin. I enheternas planer presenteras tillståndet i enheternas omvärld samt väntade förändringar, enheternas nyckelmål och medlen för hur de ska uppnås, servicemål, ekonomi samt organisation och personalplan. I slutet av driftsekonomidelens slutdel presenteras ekonomiplanerna för resultatområdena samförvaltningen, HNS-Lokalcentralen, extern revision och företagshälsovård samt balansenheterna Hjälpmedelscentralen och IT-förvaltning. Budgetens tredje del utgörs av affärsverken budgeter för 2012 ja ekonomiplaner för 2013 2014. Här presenteras affärsverkens mål för verksamheten och ekonomin, servicemål, resultaträkning, investeringsplan, finansieringsplan och personalplan. I tredje delen ingår även de två dotterbolagens budgeter och mål för verksamheten för 2012. Samkommunens fullmäktige godkänner de mål som uppställs för affärsverkens och dotterbolagens verksamhet och ekonomi.

Budgetens bindande verkan Som mål för samkommunen under ekonomiplaneperioden 2012 2014 fastställs en balanserad ekonomi, dock med undantag för 2012. Resultatmålet för 2012 är ett underskott på 12 miljoner euro och för åren 2013 2014 ett nollresultat, varvid årsbidraget är lika med avskrivningarna. Målsättningen är att bibehålla soliditeten vid minst 40 procent och likviditeten vid minst 20 dagar. Det bindande ekonomiska målet på samkommunsnivå för budgetåret 2012 är samkommunens bindande nettokostnader, vilket gör det möjligt att mer flexibelt än tidigare beakta verksamhetsintäkter, förändringar i finansiella poster och annan försäljning än försäljning till medlemskommunerna. Samtidigt kräver detta ett större ansvar för hanteringen av hela ekonomin. Samkommunens bindande nettokostnader för 2012 är totalt 1 343,0 miljoner euro. Som bindande ekonomiska mål för sjukvårdsområdena fastställs de bindande nettokostnaderna. Sjukvårdsområdenas bindande resultatmål är ett underskott på sammanlagt 12 miljoner euro. Dessutom uppställs även ett produktivitetsmål på 1,5 procent för sjukvårdsområdena, med undantag av Västra Nylands sjukvårdsområde där produktivitetsmålet är 1 procent. För den somatiska produktionens del mäts produktiviteten med kostnadsindikatorn för DRG-poäng (euro/drg-poäng). Bindande ekonomiska mål för balansenheterna Hjälpmedelscentralen och IT-förvaltning i relation till fullmäktige är ett nollresultat för räkenskapsperioden. Balansenheten IT-förvaltning åläggs dessutom ett produktivitetsmål på 1,5 procent. För Hjälpmedelscentralen, som inleder sin verksamhet 1.1.2012, uppställs inget produktivitetsmål. På det gundkapital som samkommunen placerat i balansenheten upptas en ränta på 3 %. Dessutom ställs en maximigräns för balansenheternas långfristiga upplåning. I samband med godkännandet av ändringarna i budgeten godkänner fullmäktige även eventuella ändringar som berör balansenheterna. Som bindande ekonomiska mål för affärsverken och resultatområdet HNS-Lokalcentralen fastställs ett nollresultat för räkenskapsperioden. För affärsverken fastställs dessutom för varje stödserviceenhet en tillåten förändringsprocent för prisnivån, vilken härletts ur produktivitetsmålet. Förändringsprocenten är viktad enligt volymerna per produktgrupp. För affärsverken HNS-Apotek, HNS-Röntgen, HUSLAB, HNS-Logistik, HNS-Desiko och Ravioli fastställs ett produktivitetsmål på 1,5 procent. För affärsverket HNS-Servis är produktivitetsmålet 2,1 procent. I samband med affärsverkens budgetberedning bedöms behovet av långfristiga lån och

uppställs ett maxbelopp för dessa lån. För HNS-Lokalcentralens del riktas produktivitetsmålet på 1,5 procent till underhållshyran. Tabellen nedan visar den genomsnittliga procentuella förändringen i affärsverkens priser till HNS interna kunder 2012. Affärsverk Genomsnittlig förändring i prisnivå -% HNS-Apoteket 3,1 % HNS-Röntgen Bilddiagnostiskla - 2,5 % undersökningar (ändring av koefficienten för jourersättning) Medicintekniska tjänster 0 % HUSLAB 0 % Ravioli 2,8 % HNS-Desiko 2,2 % HNS-Logistik - 1,0 % HNS-Servis 0,2 % Affärsverken och balansenheterna betalar 3 procent i ränta på grundkapitalet. I samband med beredningen av bokslutet bestäms hur affärsverkens över-/underskott för räkenskapsperioden ska behandlas. Fullmäktige fastställer i samband med godkännandet av samkommunens budget målen för varje affärsverk. Direktionerna för affärsverken godkänner affärsverkens egna budgeter, som följer den av fullmäktige godkända koncernpolitiken och mål som uppställts för verksamheten och ekonomin. Dotterbolagens mål för verksamheten och ekonomin uppställs för HNS-Fastigheter Ab och i samråd med Helsingfors stad för Uudenmaan Sairaalapesula Oy. För HNS-Fastigheter Ab fastställs i samband med beredningen av budgeten för 2012 ett produktivitetsmål på 2 procent och för Uudenmaan Sairaalapesula Oy 1,5 procent. För båda dotterbolagen fastställs dessutom en förändringsprocent för servicepriserna, som härleds ur produktivitetsmålet. Affärsverkens direktioner och aktiebolagens styrelser ska genom sina beslut stödja uppnåendet av koncernens mål. De bindande målen för investeringsbudgeten är det totala beloppet av koncernförvaltningens, HNS-Lokalcentralens och sjukvårdsområdenas investeringar balansenheterna Hjälpmedelscentralens och Dataförvaltnings investeringar samt investeringarna på minst 10 miljoner euro projektvis. De bindande målen i finansieringsdelen är det totala beloppet av ökningen av de långfristiga lånen samt det totala beloppet av minskningen av de långfristiga lånen samt ändringen av utlåningen i nettobelopp.

Budgetförslag Nedan presenteras samkommunen HNS resultaträkning från bokslutet för 2010 till budgetförslaget för 2012. 1 000 EUR BS2010 BU2011 PROGNOS 2011 ("8+4") BUF 2012 Diff-% (BUF2012/ prog2011) Diff-% (BUF2012/ BUF2011) Medlemskommunernas servicepl. 1 256 935 1 282 021 1 311 409 1 331 012 1,5 % 3,8 % Övriga serviceinkomster 194 461 202 867 212 938 232 545 9,2 % 14,6 % Övriga försäljningsinkomster 26 483 27 539 29 521 32 462 10,0 % 17,9 % Specialstatsandel 35 052 34 023 34 890 34 505-1,1 % 1,4 % Försäljningsintäkter 1 512 931 1 546 450 1 588 758 1 630 524 2,6 % 5,4 % Avgiftsintäkter 56 916 56 281 58 714 62 207 5,9 % 10,5 % Understöd och bidrag 5 873 5 599 5 892 5 838-0,9 % 4,3 % Övriga verksamhetsintäkter 8 710 8 976 8 648 10 882 25,8 % 21,2 % Verksamhetsintäkter totalt 1 584 430 1 617 306 1 662 012 1 709 452 2,9 % 5,7 % Verksamhetskostnader totalt 1 485 920 1 520 976 1 551 540 1 601 615 3,2 % 5,3 % Verksamehtsbidrag 98 510 96 330 110 472 107 837-2,4 % 11,9 % Finansiella intäkter och kostnader totalt 13 599 15 273 13 499 15 400 14,1 % 0,8 % Årsbidrag 84 911 81 057 96 973 92 437-4,7 % 14,0 % Avskrivningar och nedskrivningar 85 711 97 667 93 761 104 437 11,4 % 6,9 % Räkenskapsperiodens resultat -800-16 609 3 212-12 000-473,6 % -27,8 % Verksamhetskostn. och avskrivningar totalt 1 571 631 1 618 643 1 645 301 1 706 052 3,7 % 5,4 % Prognosen för 2011 har utarbetats i september och baserar sig på utfallet i januari-augusti 2011. Nedan presenteras ett sammandrag av samkommunen HNS resultaträkning enligt enheter BU2011 och BUF2012 RESULTATRÄKNING Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader och Resultat avskr. 1000 euro BU 2011 BUF 2012 BU 2011 BUF 2012 BU 2011 BUF 2012 Sjukvårdsområdena HUCS svo 1 176 664 1 222 607 1 190 671 1 231 307-14 007-8 700 Västra Nylands svo 42 608 42 685 45 172 43 024-2 564-339 Lojo svo 65 000 70 105 65 000 71 047 0-942 Hyvinge svo 132 829 145 080 132 669 146 680 159-1 600 Borgå svo 53 883 61 169 54 133 61 588-250 -419 Elimineringar -1 699-2 133-1 699-2 133 0 0 Sjukvårdsområdena, tot. 1 469 285 1 539 512 1 485 947 1 551 512-16 662-12 000 Affärsverken HNS-Apoteket 114 224 115 999 113 878 115 658 0 0 HNS-Röntgen 84 172 88 115 83 708 87 750 0 0 HUSLAB 157 089 164 928 156 959 164 878 0 0 Ravioli 35 195 37 239 35 173 37 217 0 0 HNS-Desiko 64 430 65 736 64 394 65 709 0 0 HNS-Logistik 126 872 135 183 126 732 135 054 0 0

HNS-Medicinteknik 10 117 11 070 10 113 11 076 0 0 HNS-Servis 47 869 48 742 47 892 48 805 0 0 Elimineringar -56 493-58 335-56 493-58 335 0 0 Affärsverken, tot. 583 475 608 676 582 356 607 812 0 0 Resultatområdena HNS-Lokalcentralen 140 230 150 438 129 732 139 940 0 0 Koncernfövaltningen 69 809 74 868 66 703 71 368 55 0 Elimineringar -6 945-8 408-6 945-8 408 0 0 Resultatområdena, tot. 203 094 216 898 189 490 202 900 55 0 Hjälpmedelscentralen 0 5 985 0 5 984 0 0 IT-förvaltningen 54 990 62 393 54 388 61 856 0 0 Balansenheterna, tot. 54 990 68 378 54 388 67 840 0 0 Elimineringar -693 538-724 013-693 538-724 012 0 0 Samkommunen 1 617 306 1 709 452 1 618 643 1 706 052-16 609-12 000 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter I kontogruppen medlemskommunernas serviceplaner registreras de avgifter för specialistvård som tas ut av medlemskommunerna enligt den faktiska tjänstekonsumtionen samt avgifterna för de tjänster som producerats med servicesedlar inklusive administrativa kostnader. Andelen av medlemskommunernas serviceplaner av HNS totala finansiering är 0,3 procent. I kontogruppen övriga tjänsteinkomster registreras försäljning till andra sjukvårdsdistrikt och staten samt försäljning av andra sjukvårdstjänster till bl.a. primärvården i kommunerna (t.ex. samjourens försäljningsintäkter som inte ingår i serviceplanen för medlemskommunernas specialistvård). Dessutom registrerat fördröjningsavgifter i kontogruppen. Förutom de ovanstående registreras i kontogruppen försäljningsvinster angående hjälpmedel, köp av sjukvårdsrelaterade stödtjänster (laboratorietjänster, blod och blodprodukter, patologitjänster, terapitjänster, radiologiska tjänster, läkemedel och apotekstjänster) samt intäkter från verksamheten inom den prehospitala akutsjukvården. Andelen av de övriga tjänsteinkomsterna av HNS totala finansiering är 13,6 %. Kontugruppen övriga försäljningsinkomster består av andra intäkter än de intäkter som de affärsverk som producerar sjukvårdsrelaterade stödtjänster. I kontogruppen redovisas medicin- och IT-tekniska tjänster, verksamhetslokaltjänster, kontors- och experttjänster (IT-tekniska experttjänster, utbildningsintäkter, företagshälsovård- dokument- och kontorstjänster) lokal- och instrumentservice och klädvård samt kostttjänster. Andelen av de övriga försäljningsintäkterna av HNS inkomster är är 1,9 %.

Kontogruppen specialstatsandel innefattar statens forskningsoch undervisningsersättning. I undervisningsanslaget ingår statens stöd till grund- och specialiseringsundervisning för läkare och tandläkare. Som kalkylerade kriterier för undervisningsersättningen används antalet examina, antalet studerande som inlett sina studier och beviljade forskarmånader. Med forskningsanslaget täcks å sin sida forskningsverksamhetens direkta kostnader samt kostnaderna för de resurser som tjänar forskningen. Statens forsknings- och undervisningsersättning utgör 2,0 % av HNS inkomster. Avgiftsintäkter Samkommunen HNS kan bestämma om klientavgifternas storlek inom de gränser som fastställs i klientavgiftslagen och -förordningen. Styrelsen beslutade 24.11.2008 (177 ) att klientavgifterna i fortsättningen justeras i enlighet med de indexjusteringar som görs med stöd av klientavgiftsförordningen, såvida inte styrelsen särskilt beslutar något annat. Indexjusteringarna görs vartannat år och träder i kraft den 1 januari det år som följer på justeringsåret. I november varje år publicerar social- och hälsovårdsministeriet i författningssamlingen beloppet för de till i huvudsak folkpensionsindex bundna fasta avgifterna och avgiftstaket. Höjningarna träder i kraft fr.o.m. början av januari följande år. Justeringen görs följande gång i november 2011 och de nya klientavgifterna träder i kraft 1.1.2012. I ekonomiplanen har höjningarna uppskattats utifrån tidigare års trend. De klientavgifter som HNS tar ut av patienterna följer maxbeloppen i förordningen om klientavgifter (1.1.2009). Ökningen av klientavgifterna med 5,9 procent år 2012 jämfört med prognosen för året innan baserar sig på förändringen i invånarantalet, klientavgifterna för den prehospitala akutsjuvården i Hyvinge och Borgå samt den nivåförhöjning som träder i kraft 1.1.2012. De poliklinik- och vårddagsavgifter som tas ut av klienterna utgör 3,6 procent av HNS totala intäkter. Understöd och bidrag Statsunderstöden för åren 2008 2011 utgörs av understöd för forsknings- och utvecklingsprojekt vilka beviljas av länsstyrelsen i Södra Finlands län, Tekes, EU och social- och hälsovårdsministeriet samt av statsunderstöd avsedda för den psykiatriska vården och rehabiliteringen av barn och unga. Understöden och bidragen inkluderar understöd och bidrag för pågående projekt som överförs till år 2012. Nya understöd och bidrag som eventuellt beviljas under år 2012 har inte tagits upp i budgetförslaget. I understöden och bidragen har även inkluderats den uppskattade andelen av FPA:s ersättning för företagshälsovård samt donerade medel och andra bidrag. Understödens och bidragens andel av HNS totala finansiering är 0,3 procent.

Övriga verksamhetsintäkter Övriga verksamhetsintäkter utgörs huvudsakligen av hyresintäkter. Till kontogruppen i fråga hör dessutom ett av HNS beviljat forskningsanslag på 3,0 miljoner euro. Anslaget omfattar de nödvändiga infrastrukturer som är nödvändiga för den forskning som bedrivs vid HNS och som före ändringen av hälsooch sjukvårdslagen kunde täckas med specialstatsandelsmedel. Andelen av övriga verksamhetsintäkter av HNS totala finansiering är 0,6 %, av vilken det nya forskningsanslagets andel är under 0,2 %. Verksamhetskostnader I tabellen nedan redovisas förändringarna i verksamhetskostnader jämfört med prognosen för 2011. Milj. euro Verksamhetskost. totalt Prognos 2011 ("8+4" uppdaterad) 1 551,5 Diff % (BUF2012 / prog 2011) Förändring i räntenivå 34,8 2,2 % Produktivtetsmål 1,5 % -23,3-1,5 % Medlemskommunernas befolkningsöknings effekt på servicebehovet och verksamhetskostnaderna Den prehospitala akutsjukvården i Hyvinge och Borgå sjukvårdsområden Projekt som ökar tjänsternas kvalitet, effekt och tillgänglihget samt förberedelser för den prehospitala akutsjukvården Verksamhetskostnader som hänför sig till affärsverkens och Hjälpmedelscentralens ökande försäljning till medlemskommuner och externa kunder Verksamhetskostnader som hänför sig till sjukvårdsområdenas ökande försäljning till externa kunder 9,6 0,6 % 9,4 0,6 % 5,1 0,3 % 7,8 0,5 % 3,6 0,2 % Foskningsnanslag 3,0 0,2 % Totalt BUF 2012 1 601,6 3,2 % Personalkostnader En ökning av kostnaderna för löner och arvoden på i genomsnitt 2,6 procent har budgeterats för 2011-2012. För lönebikostnader (bikostnadsprocent 23,63) budgeteras en ökning på i genomsnitt 4,4 procent. Förutom lönebikostnader har även förtidspensionspremierna beaktats: BU2012 6,8 milj. euro (BU2011 6,6 milj. euro). Personalkostnaderna förväntas i genomsnitt öka med sammanlagt 2,9 procent. Finansiella poster och avskrivningar Ränteintäkterna och -kostnaderna har budgeterats enligt räntenivån i oktober 2011 Som räntebedömning för nya lån som

lyfts under ekonomiplaneperioden 2012-2014 har använts en årsränta på 3,5 %. Räntekostnaderna höjs av att de långfristiga lånen ökar till följd av behovet av att finansiera investeringarna. Enligt grundavtalet ska ränta betalas på grundkapitalet. Räntans storlek bestäms av fullmäktige. I budgetberedningen har en fast ränta på 3 procent tillämpats. Räntan har beaktats i prissättningen av tjänsterna. Den beräknade avskrivningsnivån 104,4 milj.euro under 2012 stiger med 6,9 % jämfört med budgeten för 2011 och med 11,4 % jämfört med prognosen. Ökningen grundar sig på genomförda och för budgetåret föreslagna investeringar. I bilaga 9 finns en avskrivningsplan, vilken ligger till grund för beräkningen av avskrivningarna. Ekonomiplaner för åren 2013 2014 Antaganden bakom planeringen av EP 2013 2014 Inkomsterna från medlemskommunerna beräknas öka med 3,6 % för 2013. Av ökningen hänför sig 0,9 procent till balanseringen av ekonomi för att nå ett nollresultat, medan 0,4 procent beror på ökande avskrivningar och nettofinansieringskostnader. Intäkterna från medlemskommunerna väntas öka med 1,5 procent under 2014. Intäkterna från klientavgifter väntas öka med 2,0 procent år 2013 och med 1,2 procent år 2014, medan den uppskattade ökningen för andra intäkter är 6 procent 2013 och 2,8 procent 2014. Personalkostnaderna väntas öka med 3 procent i planerna för åren 2013 och 2014. Övriga verksamhetskostnader väntas öka i enlighet med Statistikcentralens prisindex för bastjänster, dvs. 2,9 procent 2013 och 2,7 procent 2014 Avskrivningsnivån för ekonomiplaneåret 2013 uppskattas till 107,7 miljoner euro och för 2014 till 110,3 miljoner euro. För 2013-2014 ingår ett förbättringsmål på 1,5 procent för produktiviteten. Principerna för produktifiering och prissättning samt fakturerings- och avtalspraxis Fullmäktige beslutade 16.6. 2010 om principerna för produktifieringen och prissättningen för 2012. Vid produktifieringen iakttas gemensamma principer vid sjukvårdsdistriktets alla sjukhus. Produktifieringen av specialsjukvårdens tjänster grundar sig på NordDRG-grupperade produkter, vårddagar och öppenvårdsprodukter samt på prestationsbaserad fakturering. I fråga om principerna för produktifiering och prissättning av tjänsterna kommer fullmäktige att föreläggas ett förslag om en ökning av faktureringen för dyra hjälpmedel som överlåts till patienterna tills vidare. Enligt förslaget skulle den som svarar för vårdkostnaderna kunna separatfaktureras för dessa hjälpmedel, om månadshyran för hjälpmedlet är över 1 500 euro och utlåningstiden väntas vara lång. I stycket Faktureringen enligt separat avtal föreslås

dessutom ett tillägg med faktureringsprinciperna för konsultering och utbildning som ges av HNS läkare vid hälsocentralerna. Enligt förslaget ska tjänster som baseras på separat avtal faktureras per timme. De timbaserade priserna för konsultation och utbildning inkluderar de direkta personalkostnaderna samt kostnader för resor och administration. Förutom ovannämnda ändringar föreslås för fullmäktige att faktureringen för den prehospitala akutsjukvården, som HNS övertar ansvaret för, grundar sig på en kapitationsgrundad debitering som är specifik för varje område där tjänsterna ordnas. I slutet av året utjämnas faktureringen så att den motsvarar de faktiska kostnaderna för de prehospitala akutsjukvårdstjänsterna. Ett undantag är området för ordnandet av den prehospitala akutsjukvården i Hyvinge sjukvårdsområde där faktureringen för den prehospitala akutsjukvården 2012 grundar sig dels på kapitationsgrundad debitering (70 %), dels på debitering enligt antal uppdrag (30 %). Den kapitationsgrundade debiteringen bestäms enligt antalet invånare 1.1.2011 i det område där tjänsterna ska ordnas och de planerade kostnaderna för den prehospitala akutsjukvården. De tjänster samkommunen HN erbjuder prissätts enligt självkostnadsprincipen. Denna princip innebär att servicepriserna motsvarar de kostnader som produktionen av tjänsterna förorsakar. I prissättningen av produkterna beaktas målet på en produktivitetsökning på 1,5 procent; Västra Nylands sjukvårdsområde utgör ett undantag och där har målet fastställts till 1,0 procent. Produktivitetsmålet beaktas endast i prissättningen av NordDRG- och vårddagsprodukter samt öppenvårdsbesök. Produktivitetsmålet har inte inkluderats i priserna för mellanprestationer, och den prestationsbaserade fakturering som bygger på mellanprestationer innehåller alltså inget produktivitetsmål. Praxis för faktureringen av kommunerna Inga förändringar föreslås i praxisen för fakturering av kommunerna 2012 och kommunerna faktureras enligt faktisk användning av tjänsterna. Antalet vårdprestationer har beräknats genom att dividera beloppen av medlemskommunernas serviceplaner och försäljningsintäkterna från andra betalare med produkternas priser per enhet. Planerad service till medlemskommunerna Enligt HNS preliminära förslag till serviceplaner skulle det sammanlagda beloppet för medlemskommunernas serviceplaner ha uppgått till cirka 1 331,5 miljoner euro exklusive de förändringar i verksamheten och arbetsfördelningen som eventuellt skulle avtalas med medlemskommunerna. Under sommaren och sensommaren fördes förhandlingar med kommunerna på sjukvårdsområdesnivå och tog medlemskommunerna ställning i fråga om serviceplanen för 2012. Vid kommunförhandlingarna avtalades om förändringar i verksamheten och arbetsfördelningen med 23

medlemskommuner. Vid kommunförhandlingarna avtalades om förändringar i verksamheten och arbetsfördelningen med 23 medlemskommuner. Efter de avtalade ändringarna i HNS preliminär förslag är det slutliga beloppet för medlemskommunernas serviceplaner 1 331,0 miljoner euro. I tabellen nedan ges ett sammandrag av medlemskommunernas serviceplaner. BS 2010 (exkl. utjämning för dyr vård) Ändrad BU 2011 15.6.2011 PROG 2011 (8+4) Prel. förslag till serviceplan för kommunerna 2012 totalt BUF 2012 (inkl. förändr. i verksamheten) 30.9.2011 BUF2012 vs. Prel. förslag till serviceplan BUF2012 vs. PROG 2011 BUF2012 vs. BU2011 15.6.2011 BUF2012 vs. BS2012 1 000 euro HUCS svo kommuner 889 815 904 436 926 861 940 341 938 019-0,2 % 1,2 % 3,7 % 5,4 % Esbo 194 515 201 246 205 664 207 990 207 195-0,4 % 0,7 % 3,0 % 6,5 % Helsingfors 456 284 459 124 473 910 476 054 474 740-0,3 % 0,2 % 3,4 % 4,0 % Grankulla 6 583 6 643 7 321 6 808 6 860 0,8 % -6,3 % 3,3 % 4,2 % Kervo 30 547 30 750 31 843 33 016 33 100 0,3 % 3,9 % 7,6 % 8,4 % Kyrkslätt 29 446 31 022 28 806 32 428 32 428 0,0 % 12,6 % 4,5 % 10,1 % Vanda 172 440 175 650 179 316 184 046 183 696-0,2 % 2,4 % 4,6 % 6,5 % Västra Nylands svo 47 219 49 297 47 587 49 697 49 715 0,0 % 4,5 % 0,8 % 5,3 % Hangö 9 904 10 842 10 208 10 307 10 200-1,0 % -0,1 % -5,9 % 3,0 % Ingå 5 054 4 979 5 524 5 654 5 702 0,8 % 3,2 % 14,5 % 12,8 % Raseborg 32 261 33 477 31 856 33 737 33 813 0,2 % 6,1 % 1,0 % 4,8 % Lojo svo 87 701 90 457 91 093 93 696 94 143 0,5 % 3,3 % 4,1 % 7,3 % Karislojo 1 669 1 700 1 823 1 795 1 778-1,0 % -2,5 % 4,6 % 6,6 % Högfors 9 615 9 583 9 893 10 081 10 024-0,6 % 1,3 % 4,6 % 4,3 % Lojo 38 829 40 093 40 870 41 081 41 998 2,2 % 2,8 % 4,8 % 8,2 % Nummi-Pusula 6 364 7 003 6 965 6 591 7 274 10,4 % 4,4 % 3,9 % 14,3 % Sjundeå 5 839 5 914 5 871 6 559 6 110-6,8 % 4,1 % 3,3 % 4,6 % Vichtis 25 386 26 165 25 671 27 589 26 958-2,3 % 5,0 % 3,0 % 6,2 % Hyvinge svo 148 467 154 082 157 943 158 326 159 469 0,7 % 1,0 % 3,5 % 7,4 % Hyvinge 41 531 44 087 44 471 43 976 44 751 1,8 % 0,6 % 1,5 % 7,8 % Träskända 31 075 31 843 32 564 32 889 33 085 0,6 % 1,6 % 3,9 % 6,5 % Mäntsälä 15 736 16 758 17 299 17 178 17 350 1,0 % 0,3 % 3,5 % 10,3 % Nurmijärvi 31 110 31 913 32 721 33 339 33 339 0,0 % 1,9 % 4,5 % 7,2 % Tusby 29 016 29 481 30 888 30 944 30 944 0,0 % 0,2 % 5,0 % 6,6 % Borgå svo 83 733 83 750 87 925 89 466 89 667 0,2 % 2,0 % 7,1 % 7,1 % Askola 3 769 3 800 4 588 4 024 4 033 0,2 % -12,1 % 6,1 % 7,0 % Lappträsk 2 656 2 789 2 953 2 822 2 828 0,2 % -4,2 % 1,4 % 6,5 % Lovisa 13 064 13 412 13 721 13 816 13 847 0,2 % 0,9 % 3,2 % 6,0 % Borgnäs 3 939 4 099 3 964 4 328 4 338 0,2 % 9,4 % 5,8 % 10,1 % Borgå 44 952 44 900 46 685 47 688 47 796 0,2 % 2,4 % 6,4 % 6,3 % Sibbo 15 354 14 750 16 015 16 787 16 825 0,2 % 5,1 % 14,1 % 9,6 % Totalt 1 256 935 1 282 022 1 311 409 1 331 527 1 331 012 0,0 % 1,5 % 3,8 % 5,9 % Medlemskommunernas serviceplaner i euro har utifrån principerna för produktifieringen och prissättningen brutits ned till produktvisa produktionsplaner. De planerade produktvolymerna bygger på serviceplanerna i euro för varje medlemskommun och produkternas pris per enhet med beaktande av den kommunvisa serviceanvändningen i början av 2011. Antal BS2010 BU2011 PROG "8+4" 2011 BUF2012 Föränd. % BUF2012/ PROG2011 Föränd. % BUF2012/ BU2011 NordDRG-produkter 558 138 546 608 565 968 559 412-1,2 % 2,3 % Produktifierade vårddagar 275 453 253 061 249 131 245 166-1,6 % -3,1 % Öppenvårdsbesök 1 488 189 1 487 188 1 502 912 1 521 585 1,2 % 2,3 % Fördröjningsvårddagar *) 0 0 0 Servicesedlar 0 0 0 2 376 Volymförändring vägd enligt -0,6 % 1,9 %

faktureringsdelen (1 000 euro) BS2010 BU2011 PROG "8+4" 2011 BUF2012 Föränd. % BUF2012/ PROG2011 Föränd. % BUF2012/ BU2011 NordDRG-produkter 794 904 798 403 822 505 830 799 1,0 % 4,1 % Produktifierade vårddagar 113 542 113 325 110 266 109 275-0,9 % -3,6 % Öppenvårdsbesök 293 315 298 369 300 877 311 163 3,4 % 4,3 % Fördröjningsvårddagar *) 0 0 0 Servicesedlar 0 0 0 1 640 Köptjänster **) 62 020 54 673 60 940 59 989-1,6 % 9,7 % Läkemedel, smittsamma sjukdomar 15 544 17 195 16 800 18 147 8,0 % 5,5 % SAMTLIGA TOTALT 1 279 324 1 281 965 1 311 387 1 331 012 1,5 % 3,8 % *) Fördröjningsvårddagar som ska faktureras **) Inklusive köptjänster och vårdtjänster från andra sjukhus Den planerade faktureringen för medlemskommunernas NordDRG-produkter är sammanlagt 830,8 miljoner euro, vilket är 1,0 procent mer än i prognosen för 2011. Jämfört med 2010 ökar den planerade faktureringen av NordDRG-produkter 4,5 %. Den planerade faktureringen av besök är sammanlagt 311,2 miljoner euro, vilket är 3,4 procent mer än i prognosen för 2010. Jämfört med 2010 ökar faktureringen för besök enligt planerna med 6,1 procent. Den planerade faktureringen för vårddagar är 109,3 miljoner euro, vilket är 0,9 procent mindre än i prognosen för 2011. Jämfört med 2010 minskar den planerade faktureringen för vårddagar med 3,8 procent. Jämfört med 2010 ökar den planerade faktureringen för egna serviceprodukter till medlemskommunerna med totalt 4,1 % och volymen, viktad enligt produkternas andel av faktureringen, minskar med 0,3 %. Planerad serviceproduktion till samtliga betalare Antal BS2010 BU2011 PROG "8+4" 2011 BUF2012 Föränd. % BUF2012/ PROG2011 Föränd. % BUF2012/ BU2011 NordDRG-produkter 578 876 568 982 588 608 582 931-1,0 % 2,5 % Produktifierade vårddagar 279 794 259 332 254 192 249 692-1,8 % -3,7 % Öppenvårdsbesök 1 526 602 1 530 842 1 543 173 1 564 234 1,4 % 2,2 % Jourbesök på hälsocentral 29 548 67 178 69 023 74 176 7,5 % 10,4 % Fördröjningsvårddagar *) 0 0 5 0-100,0 % Servicesedlar 0 0 0 2 376 Volymförändring vägd enligt faktureringsdelen -0,4 % 2,0 % (1 000 euro) BS2010 BU2011 PROG "8+4" 2011 BUF2012 Föränd. % BUF2012/ PROG2011 Föränd. % BUF2012/ BU2011 NordDRG-produkter 891 285 897 918 927 665 937 357 1,0 % 4,4 % Produktifierade vårddagar 115 305 115 914 112 484 111 222-1,1 % -4,0 % Öppenvårdsbesök 301 633 307 128 309 777 320 605 3,5 % 4,4 % Jourbesök på hälsocentral 3 825 9 104 9 278 10 281 10,8 % 12,9 %

Fördröjningsvårddagar *) 0 0 0 0 Servicesedlar 0 0 0 1 640 Köptjänster **) 63 879 56 272 62 864 61 834-1,6 % 9,9 % Läkemedel, smittsamma sjukdomar 15 551 17 195 16 800 18 147 8,0 % 5,5 % SAMTLIGA TOTALT 1 391 478 1 403 530 1 438 869 1 461 085 1,5 % 4,1 % *) Fördröjningsvårddagar som ska faktureras **) Inklusive köptjänster och vårdtjänster från andra sjukhus Jämfört med 2010 ökar den planerade faktureringen för egna serviceprodukter till medlemskommunerna med totalt 5,1 procent och volymen, viktad enligt produkternas andel av faktureringen, ökar med 1,3 %. Service till andra kunder Sjukvårdsdistriktet producerar en ansenlig mängd service till andra sjukvårdsdistrikt och andra kunder, såsom försäkringsbolag. Serviceproduktionen till andra betalare har planerats till 120,8 miljoner euro. Huvuddelen av tjänsterna produceras av HUCS sjukvårdsområde. Personalplan för 2012 Personalplaneringen utgör en del av planeringen av ekonomin och verksamheten. I personalplaneringen fastställs det totala kvalitativa och kvantitativa behovet av arbetskraft utifrån HNS strategi och verksamhet. Tonvikten ligger på den praktiska personalledningen i HNS resultatområden och stödtjänstenheter. I planerna beaktas riskerna och möjligheterna i samband med kompetens, organisationen av arbetet, reformeringar av verksamhetsprocesserna, förändringar i verksamheten, investeringarnas personaleffekter, personalöverföringar mellan organisationerna samt gemensamma resurser, personalutveckling och rekreationsverksamhet, nödvändiga rekryteringar samt personalavgång. Syftet med personalplaneringen är att få till stånd en smidig användning av personalresurserna. Personalplaneringen stödjer genomförandet av HNS strategi, som förutsätter tillräcklig, kompetent och motiverad personal. De mål och insatsområden som lyfts fram i HNS strategi för 2012 2016 har sammanställts i målkorten för personalledningen 2012. Utifrån HNS mål har resultatområdena och stödtjänstenheterna utarbetat sina egna mål och beskrivit de planer och åtgärder genom vilka målen för personalledningen ska uppnås. Ett strategiskt mål är att varje år utöka den ordinarie personalens andel av arbetsinsatsen med en procentenhet genom att öka antalet interna vikarier. I personalplanen för 2012 justerade styrelsen 21.11.2011 dimensioneringen av det interna vikariesystemet till 60 % av antalet semesterdagar år 2010. Härigenom skulle systemet få 185 nya interna vikarier. Eftersom det är frågan om personal som anställs för att täcka ett

arbetskraftsbehov som beror på frånvaro, har inget särskilt anslag reserverats för ändamålet. Det genomsnittliga antalet anställda år 2012 uppskattas till 21 576 I de långsiktiga personalplanerna bedöms HNS år 2013 ha 21 512 anställda och år 2014 totalt 21 400 anställda. Personalkostnaderna, vilka utgör 63,9 % av samkommunens verksamhetskostnader, utgör också en väsentlig del av personalplaneringen. Budgetförslaget för år 2012 innebär en personalökning på 387 personer (1,8 %) på samkommunsnivå jämfört med budgeten 2011. Årsverken uppskattas 2012 till 16 916, en ökning med 304 åv/1,8 % jämfört med budgeten för 2011 års budget (BU 2011 16 612). Enligt en prognos som utgår från uppgifterna från januari september uppgår kostnaderna för inhyrd arbetskraft år 2011 till cirka 13,5 miljoner euro. I budgetförslaget för 2012 har 10,0 miljoner euro reserverats för inhyrd arbetskraft. Merparten av kostnaderna för inhyrd arbetskraft hänför sig till HUCS ungdomspsykiatri, HNS-Röntgens radiologitjänster samt sjukvårdsområdenas jourverksamhet. Investeringsprogrammet Investeringsbudgeten för 2012 bygger på målsättningar som stödjer HNS nya strategi. Prioriteringen ligger på projekt som främjar en patientorienterad och effektiv vård, ständig utveckling av processerna, verksamhetens konkurrenskraft samt samarbete med medlemskommunernas primärvård. Investeringsprogrammet för 2012 2014 utgörs i huvudsak av stora bygg- och apparatprojekt som redan godkänts för verkställande samt av ett flertal datasystemprojekt som fortsätter sedan tidigare. Totalbeloppet för 2012 års investeringar vid HNS, inklusive affärsverken, är högst 130 miljoner euro. Investeringsplanen för 2013 i hela samkommunen är 152,5 milj. euro och för 2014 sammanlagt 153,5 milj. euro. Målet är fortfarande en moderat investeringsnivå, vilket inte tillåter att nya stora projekt startas. Vissa projekt som redan godkänts för programmet har av finansieringsskäl och tekniska orsaker omvärderats och skjutits på framtiden. Utöver anskaffningsutgiften och de årliga avskrivningarna leder de flesta av sjukvårdsdistriktets investeringar till bestående eller långvariga ökningar av verksamhetskostnaderna och -intäkterna. Beredningen av projektprogrammet omfattar ett förfarande där enheterna är skyldiga att för varje investeringsförslag föreslå och analysera de effekter som projektet har på verksamheten och ekonomin. Härigenom försöker man höja de kliniska och övriga enheternas kostnadsmedvetenhet och förbättra bedömningen av hur lönsamma projektet är.

Saneringen av Mejlans tornsjukhus, som inleddes hösten 2011, har prioriterats som sjukvårdsdistriktets viktigaste projekt och dess finansiering har säkerställts. Saneringen och utbyggnaden av Kvinnoklinikens tillbyggnad, Jorvs sjukhus jourtillbyggnad, Lojo sjukhus tillbyggnad för psykiatrin m.m. liksom många fler investeringar som håller på att starta kommer att hållas kvar i projektprogrammet på så sätt att de blir klara och tas i bruk så väl som möjligt enligt de ursprungliga planerna. Färdigställandet av alla ovan nämnda stora projekt har på grund av olika tekniska orsaker skjutits till fram till 2015. De justerade kostnadsuppgifterna från slutet av oktober 2011 förutsätter att Kvinnokliniksprojektet behandlas av fullmäktige på nytt och att vissa justeringar görs av projektplanerna för Jorvs och Lojo sjukhus. I tabellen nedan visas finansieringsplanen för bygginvesteringarna 2012-2016 för stora byggnadsprojekt som i relation till fullmäktige är bindande på projektnivå. Reviderade kostnadsberäkningar 1 000 euro Tidig. 2012 2013 2014 2015 Totalt Mejlans tornsjukhus, sanering 7 500 24 000 29 000 28 000 1 500 90 000 Mejlans, underjordisk servicegård 11 200 7 500 8 800 1 500 29 000 Jorvs sjukhus nya tillbygge för akutverksamheten 1 100 3 000 15 700 19 500 15 700 55 000 Kvinnoklinikens tillbyggnad, utbyggnad och sanering 1 000 3 200 11 600 17 000 9 200 42 000 Lojo sjukhus, nybyggnad för bl.a. psykiatrin. 500 700 9 000 7 900 4 500 22 600 Projekt på över 10 milj. euro totalt 21 300 38 400 74 100 73 900 30 900 238 600 Utvecklingen av investerings- och avskrivningsbeloppen per år samt samkommunens lånesaldo styrs så att soliditeten bibehålls på en nivå över 40 procent. Detta styr även investeringarna under slutet av årtiondet. Enligt den preliminära investeringsplanen för 2012 2021 kan man förvänta att sjukvårdsdistriktet nödvändiga investeringsbehov fortsättningsvis kommer att vara i genomsnitt 140 miljoner per år. Dessutom befinner sig några stora objekt som baserar sig på hyresavtalseller fastighetsaktiebolagsarrangemang, däribland HUSLABs nya hus i Mejlans, för närvarande i planerings- eller genomförandefasen. Avsikten är att även i fortsättningen genomföra stora projekt med annan finansiering än samkommunens egen lånefinansiering, beroende på tillgängliga finansieringskällor och -modeller samt deras prisnivå. Besluten avgörs skilt för varje projekt. Investeringsplanen för 2012 2014 innefattar ännu inte reserveringar för de två nya sjukhusbyggnader eller den tillbyggnad som planerats i Mejlansområdet. För närvarande pågår planeringen av verksamheten vid Traumacentret, som ska ersätta Tölö sjukhus, och det nya barnsjukhuset som helt eller delvis ska ersätta Barnkliniken och Barnens borg. Målsättningen

är att verksamhets- och dimensioneringsplanerna har framskridit så långt våren 2012 att den ändring av detaljplanen för Mejlans och de preliminära investeringsförslag som nybyggnationen förutsätter, kan slutföras. Byggplaneringen och byggandet bedöms ske åren 2015 2020. De bindande målen för investeringsbudgeten är det totala beloppet av samförvaltningens, HNS-Lokalcentralens och sjukvårdsområdenas investeringar, balansenheterna Hjälpmedelscentralens och IT-förvaltningens investeringar samt investeringarna på minst 10 miljoner euro projektvis. Investeringarna för resultatområdena och balansenheterna år 2012 föreslås i enlighet med tabellen nedan uppgå till totalt 115 670 000 euro, för 2013 till totalt 137 640 000 euro och för 2014 till totalt 137 330 000 euro. 1 000 euro BS 2010 BU 2011* BUF 2012 Fs 2013 Fs 2014 Gemensamma datasystem ** 8 313 10 000 11 000 13 020 10 970 Placeringar i bestående aktiva 106 Byggprojekt 72 074 70 120 80 000 100 500 97 440 Utrustningsprojekt 16 435 16 880 14 420 17 680 17 650 Resultatområdena totalt 96 928 97 000 105 420 131 200 126 060 Hjälpmedelscentralen 500 500 500 IT-förvaltning 9 750 5 940 10 770 Resultatområden och balansenheter totalt 96 928 97 000 115 670 137 640 137 330 * Ursprunglig budget ** Överförs senare till balansenheten IT-förvaltning Undervisning och forskning Det finländska samhället förväntar sig med rätta av HNS sådan sjukdomsdiagnostik och vård som är baserade på den nyaste kunskapen. En nödvändig förutsättning för att uppnå detta mål är en högklassig forsknings- och undervisningsverksamhet. Målen för HNS forskning och undervisning har fastställts i strategin för 2012 2016, som godkändes 19.10.2011. Forskningens ställning som en av HNS grundläggande uppgifter erkänns inom hela organisationen och i medlemskommunerna. På HNS sjukhus och andra enheter fokuserar man på sådan forskning som, om det lyckas, leder till en grundläggande ny kunskap och till en förbättrad diagnostik och vård med hjälp av den. Den forskning som bedrivs inom HNS innebär alltså utveckling av innehållet i sjukvårdsdistriktets medicinska verksamhet. Med stöd av hälso- och sjukvårdslagen, som trädde i kraft den 1 maj 2011, ersätter staten HNS för kostnader som orsakas av grund- och specialiseringsutbildning för läkare och tandläkare. Den nya lagen medförde inga betydande förändringar i utbildningsersättningen. I fråga om den statliga finansieringen av hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå skedde däremot

en mycket stor förändring. Genom den nya lagen beviljas inte längre finansiering till sjukvårdsdistrikt eller enskilda inrättningar. Forskningsfinansieringen för hela specialupptagningsområdet ges till områdets forskningskommitté, som är ett nytt organ. Ordförande för forskningskommittén i HNS specialupptagningsområde är HNS forskningsdirektör, och kommitténs arbete organiseras av HNS. Efter att hälso- och sjukvårdslagen trätt i kraft kan man inte längre täcka infrastrukturkostnaderna för forskningen på samma sätt som då de aktuella bestämmelserna i lagen om specialiserad sjukvård ännu var i kraft. Därför är det möjligt att en del av resultatenheternas grundfinansiering stegvis kommer att bindas till projektfinansieringen. Styrelsens beslutade den 24 oktober 2011 om ett forskningsanslag på 3 miljoner euro för att HNS ska kunna upprätthålla den infrastruktur som är nödvändig forskningen och för att den kliniska forskningen, som är nödvändig för utvecklingen av verksamhetens medicinska innehåll, ska kunna fortsätta störningsfritt. Det nya anslaget är mindre än två promille av HNS totala kostnader. Det används i huvudsak för avtalsbundna och redan existerande kostnader som genom den nya lagen inte längre kan täckas genom den statliga finansieringen. De största av dessa är kostnaderna för de av HNS ägda lokalerna i Kiinteistöosakeyhtiö Biomedicum Helsinki (1 571 000 euro), kostnaderna för avtalen rörande BioMag-laboratoriet och Institutet för molekylärmedicin i Finland (330 000 euro) och kostnaderna för de gemensamma tjänsterna (apoteks-, litteratur-, IT-teknik- och etiska kommittéerna) (698 000 euro). HNS har dessutom för avsikt att genom egen finansiering täcka egenfinansieringsandelarna (typiskt 25 % av totalfinansieringen) för vissa forskningsstipendier (t.ex. EU- och Tekes-finansiering). För de redan beviljade stipendierna och för den uppskattade projektfinansieringen för 2012 (1 276 000 euro) behövs egen finansiering på 440 000 euro (se tabell i slutet av kapitlet), varav 289 000 redan reserverats i den preliminära budgeten. Av det anslag som styrelsen beslutat om reserveras dessutom 250 000 euro för kostnader orsakade av förbättrat utnyttjande av innovationer i enlighet med strategin. Våren 2011 beredde HNS principerna för användningen av den statliga ersättningen för undervisnings- och forskningskostnader 2012. I september 2011 färdigställdes den separata preliminära inkomst- och utgiftsbudgeten för den statliga ersättningen. Den baserade sig på den statliga budgetpropositionens uppgifter om ersättningens storlek och på uppskattningar av den nationella fördelningen av de kalkylmässiga grunderna för den statliga ersättningen. I tabellen nedan visas hur ersättningen utvecklats vid HNS under de tre senaste budgetåren (faktisk budget, FBU) och en prognos för år 2012 (preliminär budget, PBU). Utvecklingen av den statliga ersättningen för forskning och utbildning visar att staten överför det ekonomiska ansvaret för forskning och undervisning på kommunerna. M Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 PrelBU 2012 *) 2012 **)

Statlig utb.ers. 20,2 19,5 20,2 20,5 20,5 Statlig ersättning för forskning på universitetsnivå 13,7 13,6 13,6 13,3 11,8 Totalt 33,9 33,1 33,8 33,8 32,3 *) prognos från SHM:s budgetförslag 2012 **) FM:s budgetproposition till riksdagen, oktober 2011 Utvecklingen av den statliga ersättningen under åren 2009-2012 Eftersom forskningsprojekten och forskarmånaderna är fleråriga, beräknas genom en linjär modell en användningsplan för varje verksamhetsår för finansieringen av forskning som pågår över kalenderårsskiftena. Ersättningen för forskning och undervisning är enligt den preliminära budgeten totalt 33 639 000 euro. I figuren beaktas dessutom det anslag som styrelsen beslutade om den 24 oktober 2011 och allokeringen av egenfinansieringen. I slutskedet av behandlingen av statsbudgeten infördes en ändring genom vilken den statliga ersättningen för forskning minskar med fem miljoner euro (12,5 %) i hela landet. Det är sannolikt att detta till 40 procent riktar sig till HNS statliga ersättning. Den slutliga budgeten kan slås fast först under 2012, då riksdagen fastställt statsbudgetens ersättningar för undervisning och forskning, och SHM samt forskningskommittén för specialupptagningsområdet har fattat beslut om HNS finansieringsandel. Preliminär budget för statens ersättning för undervisnings- och forskningskostnader samt HNS egna forskningsanslag 2012, tusen euro. Forskningsverksamhetens direkta kostnader inkluderar tidigare års fleråriga projekt som pågår under 2012, men endast det första året för fleråriga projekt som startar 2012. En del av resultatenheternas

grundfinansiering torde redan 2012 knytas till den andel av projektfinansiering som går till resultatenheten. *) de markerade utgiftsposterna ska enligt planerna finansieras genom HNS eget forskningsanslag. Finansiering Samkommunen HNS kassaflöde från verksamheten och investeringarna år 2012 visar ett underskott på 37,6 miljoner euro. Investeringsutgifterna, inklusive affärsverkens investeringar, uppgår till cirka 130,0 miljoner euro. Investeringarna kommer enligt planerna att finansieras genom långfristiga lån. Enligt planerna tas långfristiga lån på 60,0 miljoner euro år 2012. Låneamorteringarna beräknas till 13,5 miljoner euro, av vilka amorteringarna på gamla lån utgör 10,5 miljoner euro och de beräknade amorteringarna på nya lån som kommer att lyftas 3,0 miljoner euro. Vid behov tas kortfristiga lån för att trygga likviditeten. De planerade förändringarna i utlåningen inkluderar nya lån på 12,3 miljoner euro till dotterbolag och låneamorteringar på 0,9 miljoner euro. Målet är att kassans tillräcklighet vid utgången av år 2012 är minst 20 dagar. I slutet av år 2012 beräknas samkommunens långfristiga lån uppgå till 241,2 miljoner euro. Verkställigheten av budgeten En prislista för 2012 som bereds i enlighet med de i budgeten godkända målen för ekonomin och servicen samt i enlighet med de av fullmäktige fastställda principerna för produktifieringen föreläggs styrelsen i december. Som ett led i verkställandet av fullmäktiges beslut om godkännande av budgeten godkänner styrelsen sjukvårdsområdenas, de övriga resultatområdenas och balansenheternas budgetdelar som driftsplaner. Nämnden för varje sjukvårdsområde godkänner i januari februari driftsplanerna för det egna områdets resultatenheter. Styrelsen Fullmäktige beslutar att anteckna för kännedom nämndens för den psykiatriska sjukvården, nämndens för den språkliga minoriteten samt personalkommitténs utlåtanden om förslaget till budget för år 2012 och ekonomiplan för åren 2012-2014 (referensmaterial 7), anteckna för kännedom affärsverkens budgeter 2012 och ekonomiplaner 2012-2014 jämte investeringsplaner som en del av samkommunens budget, godkänna budgetens och ekonomiplanens struktur,

godkänna förslaget till samkommunens budget för 2012 och ekonomiplan för 2012-2014 som ingår som bilaga 5 i föredragningslistan. fastställa i budgeten som bindande ekonomiska mål för sjukvårdsområdena de bindande nettokostnaderna. Sjukvårdsområdenas bindande resultatmål är ett underskott på sammanlagt 12 miljoner euro. Dessutom uppställs även ett produktivitetsmål på 1,5 procent för sjukvårdsområdena, med undantag av Västra Nylands sjukvårdsområde där produktivitetsmålet är 1 procent. För den somatiska produktionens del mäts produktiviteten med kostnadsindikatorn för DRG-poäng (euro/drg-poäng). fastställa i budgeten som bindande ekonomiska mål för Hjälpmedelscentralen och IT-förvaltningen ett nollresultatmål och dessutom för balansenheten IT-förvaltningen ett produktivitetsmål på 1,5 %. För Hjälpmedelscentralen ställs inget produktivitetsmål. På det gundkapital som samkommunen placerat i balansenheten upptas en ränta på 3 %. Dessutom ställs en maximigräns för balansnenheternas långfristiga upplåning. fastställa de i driftsekonomidelen i HNS budget för affärsverken uppställda bindande målen: målet på nollresultat och för respektive affärsverk en ur produktivitetsmålet på 1,5 % härledd ändring i prisnivån och det mål för inkomstföring som affärsverket betalar som ersättning för det grundkapital samkommunen har placerat i affärsverket enligt en ränta på 3 %. För affärsverket HNS-Servis är produktivitetsmålet 2,1 procent. Dessutom ställs en maximigräns för långfristig upplåning. fastställa ett mål på nollresultat för resultatområdena samförvaltningen och Lokalcentralen samt för Lokalcentralen ett till underhållshyran relaterat produktivitetsmål på 1,5 %, För HNS-Fastigheter Ab ställs som finansiellt mål en ökad produktivitet på 2 % samt en ur produktivetetsmålet härledd förändrings-% i prisnivån. Som produktivitetsmål för Uudenmaan Sairaalapesula Oy uppställs 1,5 % samt en ur produktivetetsmålet härledd förändrings-% i prisnivån. fastställa som maximibelopp för resultatområdenas investeringar år 2012 sammanlagt 105 420 000 euro, som maximibelopp för balansenheten Hjälpmedelscentralens investeringar 500 000 euro och som maximibelopp för balansenheten IT-förvaltningens investeringar 9 750 000 euro, befullmäktiga styrelsen att fatta beslut om att det vid utrustningsupphandlingar kan användas leasingfinansiering eller någon annan alternativ finansieringsform om den totalekonomiskt blir lönsam.