PEDAGOGISKA FAKULTETEN VID ÅBO AKADEMI

PEDAGOGISKA FAKULTETEN VID ÅBO AKADEMI VERKSAMHETSBERÄTTELSE E 2009

Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi redigering: Anna-Maria Nordman pärmfoto: Anna Smedlund Vasa 2010 2

FÖRORD 2009 ETT ÅR AV FÖRÄNDRINGAR! Verksamhetsåret 2009 innebar för Pedagogiska fakulteten liksom för Åbo Akademi överlag en hel del diskussioner om hur den nya universitetslagen skulle tolkas och hur den skulle omsättas inom universitetet. För Pedagogiska fakultetens del visade det sig vara viktigt att kvarhålla sin funktion som resultatenhet och det inarbetade namnet Pedagogiska fakulteten, trots att universitetet beslöt om att upprätthålla institutioner som resultatenheter. Fakulteten hade också önskat kvarhålla benämningen dekanus, men detta bifölls inte av styrelsen. Diskussionerna om den nya universitetsstrukturen var lång och tidvis svår och förbryllande och genomsyrade därför det mesta av verksamheten under år 2009, åtminstone ur dekanus synvinkel. Diskussionen och resultatet av omstruktureringen av universitetet, i svallvågorna av den nya universitetslagen, torde dock inte nämnvärt ha påverkat arbetet för fakultetens personal. Däremot fick den till förvaltningen hörande personalen en ny situation i och med universitetets organisering i fakultetsområden. Jag vill i samband med denna verksamhetsberättelse tacka fakultetens personal för den inspiration och lust som den gett mig för att orka arbeta med de frågor som är speciellt angelägna för fakultetens uppgift och verksamhetsområde. Det är en stor utmaning att vara dekanus för en så viktig och mångfasetterad fakultet som Pedagogiska fakulteten. Jag är glad att jag fick förtroendet att fungera som dekanus under fyra år och därmed möjlighet att ta del av och vara mitt i en av Akademins mest centrala uppgift, lärarutbildningen. Jag önskar Pedagogiska fakulteten, dess personal och den nya prefekten, professor Michael Uljens all lycka och framgång med det fortsatta arbetet för Åbo Akademis och Pedagogiska fakultetens bästa. Varma hälsningar Dekanus Christina Nygren-Landgärds 3

INNEHÅLL Förord... 3 1 Fakultetspresentation... 6 1.1 Organisation... 6 1.2 Året i siffror... 14 1.2.1 Antal närvaroanmälda studerande... 14 1.2.2 Antal sökande och antagna våren 2009... 16 1.2.3 Antal avlagda examina 2009... 22 1.3 Granskade avhandlingar... 23 2 Enheternas verksamhet... 28 2.1 Barnpedagogik... 28 2.2 Matematikens, naturvetenskapernas och idrottens didaktik... 31 2.2.1 Matematik... 31 2.2.2 Kemi och fysik... 31 2.2.3 Biologi, geografi, miljöpedagogik... 32 2.2.4 Gymnastik och hälsokunskap... 34 2.3 Pedagogik... 36 2.3.1 Allmän pedagogik... 36 2.3.2 Tillämpad pedagogik... 37 2.3.3 Vuxenpedagogik... 40 2.3.4 Yrkes- och universitetspedagogik... 42 2.4 Slöjdpedagogik och huslig ekonomi... 44 2.4.1 Slöjdpedagogik... 44 2.4.2 Huslig ekonomi... 46 2.5 Specialpedagogik... 48 2.6 Språk och kulturvetenskapernas didaktik... 52 2.6.1 Bildkonst... 52 2.6.2 Finska... 52 2.6.3 Främmande språk... 53 2.6.4 Historia och samhällslära... 54 2.6.5 Modersmålets didaktik... 55 2.6.6 Musik... 57 2.6.7 Religion... 57 4

3 Forskning och forskarutbildning... 59 3.1 Verksamhet... 59 3.2 Doktorandtjänster, post doc-tjänster, forskarstuderande med stipendier samt forskarskola... 60 4 Publikationer och sakkunniguppdrag vid fakulteten... 63 4.1 Rapporter, publikationer, dokumentationer och specialutgåvor utgivna i pedagogiska fakultetens serie 2009... 63 4.2 Monografier, rapporter och vetenskapliga artiklar... 64 4.3 Mediemedverkan och populärvetenskapligt skrivande... 66 4.4 Plenumföreläsningar, gästföreläsningar, presentationer och föredrag... 67 4.5 Externa sakkunniguppdrag... 73 4.6 Övriga interna sakkunniguppdrag inom Åbo Akademi... 76 4.7 Ledningsuppdrag vid arrangerande av vetenskapliga symposier, kongresser och konferenser... 78 4.8 Deltagande i konferenser, utan föredrag... 79 4.9 Läromedel... 81 5 Internationell verksamhet... 82 5

1 FAKULTETSPRESENTATION 1.1 ORGANISATION FAKULTETSLEDNING Dekanus, professor Christina Nygren-Landgärds Prodekanus, professor Michael Uljens Fakultetsdirektör Mariann Sjöholm Studiechef Petra Autio ÄMNEN OCH ÄMNESHELHETER Tillämpad pedagogik Matematikens, naturvetenskapernas och idrottens didaktik Språk och kulturvetenskapernas didaktik Pedagogik och vuxenpedagogik Specialpedagogik Slöjdpedagogik och huslig ekonomi Barnpedagogik 6

Fakultetsrådet består av: PROFESSORSKATEGORIN Nygren-Landgärds, Christina, ordf., prof. Sjöholm, Kaj, professor Björkqvist, Ole, professor Østern, Anna-Lena, professor (vt) Heilä-Ylikallio, Ria, forskningsledare (ht) Hansén, Sven-Erik, professor Lindahl, Marita, professor Uljens, Michael, professor, ordf. Porko-Hudd, Mia, akademilektor Grönholm, Maija, professor Palmberg, Irmeli, akademilektor Heilä-Ylikallio, Ria, forsk.ledare (vt) Salo, Petri, professor (ht) Sjöberg, Jan, forskningsledare Ström, Kristina, forskningsledare Björk, Göran, lektor LÄRARE, FORSKARE OCH ÖVRIG PERSONAL Häggblom, Lisen, lektor Domars-Brännkärr, Katrina, lektor Linnanmäki, Karin, lektor Gullberg, Tom, akademilektor Wikman, Tom, lektor Sandén, Kerstin, lektor Lundqvist, Marina, överassistent Romar, Jan-Erik, lektor STUDERANDE Heinonen, Johanna, ped.stud. Sand, Cecilia, ped. stud. Ismark, Runa, ped.stud. Edfeldt, Ann-Sofi, ped.stud. Grundström, Rebecca, ped.stud. Backman, Hanna, ped. stud. Hummelstedt, Ida, ped. stud. Lindegård, Sofia, ped.stud. FÖREDRAGANDE Sjöholm, Mariann, fakultetsdirektör Autio, Petra, studiechef Jakobsson, Gun, ledande rektor vid Vasa övningsskola Fakultetsrådet har sammanträtt till 13 möten. 7

LEDNINGSGRUPPER LEDNINGSGRUPPEN FÖR FORSKARUTBILDNING prof. Sven-Erik Hansén, ordf. prof. Ole Björkqvist prof. Maija Grönholm forskningsledare Kristina Ström prof. Marita Lindahl prof. Christina Nygren-Landgärds prof. Petri Salo prof. Kaj Sjöholm forskningsledare Arvid Treekrem prof. Michael Uljens prof. Anna-Lena Østern studeranderepresentant Sara Frontini studeranderepresentant Jan Jansson byråsekreterare Nina Bäckman LEDNINGSGRUPPEN FÖR KOORDINERING AV UTBILDNINGEN AV KLASSLÄRARE prof. Sven-Erik Hansén, ordförande (prof. Ole Björkqvist) lärare Therese Backlund-Smulter (lektor Anita Åstrand) akademilektor Ria Heilä-Ylikallio (akademilektor Anna Slotte-Lüttge) lektor Lisen Häggblom (lektor Marita Eklund) lektor Barbro Sjöberg lektor Tom Wikman (akademilektor Tom Gullberg) koordinatorn för klasslärarutbildningen vid Vasa övningsskola, med suppleant två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) amanuens Agneta Eriksson planerare Michaela Lithén LEDNINGSGRUPPEN FÖR KOORDINERING AV UTBILDNINGEN AV SPECIALLÄRARE lektor Karin Linnanmäki, ordf. forskningsledare Kristina Ström timlärare i hs Kajsa Lindström amanuens Christel Sundqvist en representant för Vasa övningsskola två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) studiechef Petra Autio 8

LEDNINGSGRUPPEN FÖR KOORDINERING AV UTBILDNINGEN AV ÄMNESLÄRARE I TEKNISK SLÖJD OCH TEXTILSLÖJD prof. Christina Nygren-Landgärds, ordf. lektor Stefan Myrskog lärare Mia Porko-Hudd lektor Barbro Sjöberg amanuens Juha Hartvik en representant för Vasa övningsskola två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) studiechef Petra Autio LEDNINGSGRUPPEN FÖR KOORDINERING AV UTBILDNINGEN AV BARNTRÄDGÅRDSLÄRARE prof. Marita Lindahl, ordf. assistent Camilla Björklund lektor Gretel Kummel lärare Marina Lundqvist lektor Margareta Södergård amanuens Marita Westerlund två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) studiechef Petra Autio LEDNINGSGRUPPEN FÖR KOORDINERING AV UTBILDNINGEN AV ÄMNESLÄRARE prof. Kaj Sjöholm, ordf. (prof. Ole Björkqvist) lärare Marina Bendtsen (projektforskare Michaela Pörn) lektor Tom Wikman (doktorand Pamela Backholm) lektor Lars Burman (akademilektor Irmeli Palmberg) lektor Jan-Erik Romar lärare Kristina Skog (akademilektor Mårten Björkgren) koordinatorn för ämneslärarutbildningen vid Vasa övningsskola med suppleant ordförande i samarbetsnämnden för svensk lärarutbildning, särskilt ämneslärarutbildning, akademilektor Ria Heilä-Ylikallio två studeranderepresentanter med suppleanter (väljs årligen bland ämneslärarstuderande) studierådgivare Nina Kallio studiechef Petra Autio amanuens Agneta Eriksson 9

LEDNINGSGRUPPEN FÖR KOORDINERING AV UTBILDNINGEN AV ÄMNESLÄRARE I HUSLIG EKONOMI lektor Gunilla Eklund, ordf. lärare Gun Åbacka amanuens Juha Hartvik en representant för Vasa övningsskola två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) studiechef Petra Autio LEDNINGSGRUPPEN FÖR KOORDINERING AV PEDAGOGISKA STUDIER FÖR YRKESLÄRARE forskningsledare Arvid Treekrem, ordf. prof. Sven-Erik Hansén lektor Viveca Bäck lärare Barbro Holmgren akademilektor Jan Sjöberg två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av de studerande) studiechef Petra Autio planerare Michaela Lithén LEDNINGSGRUPPEN FÖR KOORDINERING AV UTBILDNINGEN I ALLMÄN PEDAGOGIK prof. Michael Uljens lektor Göran Björk prof. Petri Salo doktorand Christian Lindedahl doktorand Rita Nordström-Lytz två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) avdelningssekreterare Elsbeth Träskelin LEDNINGSGRUPPEN FÖR KOORDINERING AV UTBILDNINGEN I VUXENPEDAGOGIK prof. Petri Salo, ordf. prof. Michael Uljens lektor Göran Björk lektor Viveca Bäck en studeranderepresentant med suppleant (utses av KAV) studiechef Petra Autio LEDNINGSGRUPPEN FÖR KOORDINERING AV ANTAGNING lektor Marita Eklund, ordf. forskningsledare Kristina Ström lärare Göran Bernas lärare Therese Backlund-Smulter 10

lektor Barbro Sjöberg prof. Petri Salo utvecklingschef VÖS Hans Häggblom amanuens Marita Westerlund studiechef Petra Autio LEDNINGSGRUPPEN FÖR IT-ÄRENDEN prof. Ole Björkqvist, ordf. lektor Lars Burman timlärare i hs Kajsa Lindström projektforskare Sol-Britt Arnolds-Granlund ÄMNESRÅDSLAG PEDAGOGIK ordförande: prof. Michael Uljens ordf. för möten med allmän pedagogisk inriktning: prof. Michael Uljens ordf. för möten med inriktning tillämpad pedagogik: prof. Sven-Erik Hansén ordf. för möten med yrkespedagogisk inriktning: forskningsledare Arvid Treekrem VUXENPEDAGOGIK ordf. för möten med vuxenpedagogisk inriktning: prof. Petri Salo MATEMATIKENS, NATURVETENSKAPERNAS OCH IDROTTENS DIDAKTIK ordförande: prof. Ole Björkqvist SPRÅK OCH KULTURVETENSKAPERNAS DIDAKTIK ordförande: prof. Kaj Sjöholm SLÖJDPEDAGOGIK OCH HUSLIG EKONOMI ordförande: prof. Christina Nygren-Landgärds 11

SPECIALPEDAGOGIK ordförande: forskningsledare Kristina Ström BARNPEDAGOGIK ordförande: prof. Marita Lindahl ARBETSGRUPPER Följande arbetsgrupper har verkat under året: Arbetsgrupp för jämställdhetsfrågor i undervisningsplanerna inom fakultetens utbildningar, ordf. Viveca Bäck Arbetsgrupp för utarbetande av marknadsföringsstrategi för Pedagogiska fakulteten, ordf. Petri Salo Arbetsgrupp för förnyade procedurer för bedömning av avhandling pro gradu, ordf. Ole Björkqvist Arbetsgrupp för att åtgärdsförslag i enlighet med rapporten om handlingsplan för studerande i behov av särskilt stöd, ordf. Karin Linnanmäki Arbetsgrupp för kompletterings- och biämnesstudier för erhållande av barnträdgårdslärarbehörighet, ordf. Petra Autio Arbetsgrupp för att stöda fakultetens marknadsföringsansvarige, ordf. Nina Kallio Arbetsgrupp för fakultetens biämnesstudier, ordf. Ole Björkqvist Arbetsgrupp för riktlinjer för genomförandet av kurser och praktikperioder, ordf. Michaela Lithén Arbetsgrupp för intern omorganisering, ordf. Christina Nygren-Landgärds Arbetsgrupp för utlåtande över Rapport om personalpolitiska åtgärder vid Åbo Akademi inför den nya universitetslagstiftningen, ordf. Ole Björkqvist Arbetsgrupp för att utarbeta studielösningar för studerande som antas för avläggande av enbart magisterexamen, ordf. Jan Sjöberg Referensgrupp för mediepedagogik, sammankallare Göran Björk 12

FAKULTETSKANSLIET Anställda vid fakultetskansliet: fakultetsdirektör Mariann Sjöholm studiechef Petra Autio planerare Michaela Lithén studierådgivare Nina Kallio amanuens Katarina Lövholm-Rodas (studieprestationsregistret) amanuens Agneta Eriksson avdelningssekreterare Ann-May Nordmyr (antagningar, allmänna ärenden) avdelningssekreterare Catharina Thors-Mäkinen webbadministratör Tarja Grahn-Björkqvist Fakultetsdirektören leder också följande administrativa personal: byråsekreterare Nina Bäckman byråsekreterare Carina Strömfors byråsekreterare (deltid, Helsingfors) Maria Neidhart 13

1.2 ÅRET I SIFFROR 1.2.1 ANTAL NÄRVAROANMÄLDA STUDERANDE Pedagogiska fakulteten hade under år 2009 sammanlagt 1177 närvaroanmälda studerande (per 31.12.2009). Utöver närvaroanmälda studerande hade fakulteten även 137 studerande som under året varit frånvaroanmälda. Fakultetens närvaroanmälda studerande fördelade sig på studerande för grundexamen, forskarstuderande, fristående studerande samt studerande från andra universitet enligt följande: Antal närvaroanmälda studerande (per 31.12.2009) grundexamen forskarstuderande fristående från andra universitet totalt 866 97 134 80 1177 Närvaroanmälda studerande, andel per kategori (per 31.12.2009) grundexamen forsk.stud. fristående från andra universitet 14

De närvaroanmälda studerandena för studier för grundexamen fördelade sig på huvudämnena pedagogik, specialpedagogik, slöjdpedagogik och vuxenpedagogik enligt följande: Antal närvaroanmälda studerande för grundexamen (per 31.12.2009) enligt utbildningsområde huvudämne antal närvaroanmälda, grundexamen pedagogik klasslärare 378 ämneslärare i huslig ekonomi 19 barnträdgårdslärare 175 allmän pedagogik 117 specialpedagogik 113 slöjdpedagogik 44 vuxenpedagogik 20 totalt 866 De närvaroanmälda studerandena för andra studier än studier för grundexamen fördelade sig på huvudämnena pedagogik, specialpedagogik, slöjdpedagogik och vuxenpedagogik enligt följande: Antal närvaroanmälda studerande för annan examen än grundexamen (per 31.12.2009) enligt utbildningsområde huvudämne forskarstudier fristående studier från andra universitet pedagogik 67 109-176 specialpedagogik 17 25-42 slöjdpedagogik 12 - - 12 vuxenpedagogik 1 - - 1 ej angivet - - 80*) 80 totalt 97 134 80 311 totalt *) studerande från andra universitet har sitt huvudämne vid hemuniversitetet, vilket inte registreras separat 15

1.2.2 ANTAL SÖKANDE OCH ANTAGNA VÅREN 2009 I följande tabeller presenteras antalet sökande (alla sökande samt sökande som valt utbildningen som första preferens) och antagna till lärarutbildning, d.v.s. till grundexamensutbildning för klasslärare, speciallärare, barnträdgårdslärare, ämneslärare i textilslöjd och teknisk slöjd samt ämneslärare i huslig ekonomi enligt andel per hemregion. För sökande och antagna till utbildning i allmän pedagogik och vuxenpedagogik samt för sökande till utbildning på magisternivå saknas uppgift om hemregion. KLASSLÄRARUTBILDNING Klasslärarutbildning, sökande och antagna våren 2009, antal per hemregion sökandes hemregion alla sökande sökande pref. 1 antagna Österbotten 161 114 43 Nyland 59 52 22 Åboland 9 6 2 Åland 3 3 2 övriga 10 7 0 totalt 242 182 69 Klasslärarutbildning, sökande och antagna våren 2009, andel per hemregion alla sökande sökande pref. 1 antagna Österbotten Nyland Åboland Åland övriga 16

SPECIALLÄRARUTBILDNING Speciallärarutbildning, sökande och antagna våren 2009, antal per hemregion sökandes hemregion alla sökande sökande pref. 1 antagna Österbotten 100 57 16 Nyland 27 19 8 Åboland 3 1 1 Åland 0 0 0 övriga 4 2 1 totalt 134 79 26 Speciallärarutbildning, sökande och antagna våren 2009, andel per hemregion alla sökande sökande pref. 1 antagna Österbotten Nyland Åboland Åland övriga 17

BARNTRÄDGÅRDSLÄRARUTBILDNING Barnträdgårdslärarutbildning, sökande och antagna våren 2009, antal per hemregion sökandes hemregion alla sökande sökande pref. 1 antagna Österbotten 65 42 27 Nyland 22 20 7 Åboland 7 4 3 Åland 1 2 1 övriga 1 1 0 totalt 96 69 38 Barnträdgårdslärarutbildning, sökande och antagna våren 2009, andel per hemregion alla sökande sökande pref. 1 antagna Österbotten Nyland Åboland Åland övriga 18

UTBILDNING FÖR ÄMNESLÄRARE I SLÖJD Utbildning för ämneslärare i textilslöjd och teknisk slöjd, sökande och antagna våren 2009, antal per hemregion sökandes hemregion alla sökande sökande pref. 1 antagna Österbotten 22 19 13 Nyland 5 4 2 Åboland 1 1 0 Åland 0 0 0 övriga 4 2 2 totalt 32 26 17 Utbildning för ämneslärare i textilslöjd och teknisk slöjd, sökande och antagna våren 2009, andel per hemregion alla sökande sökande pref. 1 antagna Österbotten Nyland Åboland Åland övriga 19

UTBILDNING FÖR ÄMNESLÄRARE I HUSLIG EKONOMI Utbildning för ämneslärare i huslig ekonomi, sökande och antagna våren 2009, antal per hemregion sökandes hemregion alla sökande sökande pref. 1 antagna Österbotten 21 10 5 Nyland 6 2 1 Åboland 1 1 1 Åland 1 1 0 övriga 2 2 0 totalt 31 16 7 Utbildning för ämneslärare i huslig ekonomi, sökande och antagna våren 2009, andel per hemregion alla sökande sökande pref. 1 antagna Österbotten Nyland Åboland Åland övriga UTBILDNING I ALLMÄN PEDAGOGIK OCH I VUXENPEDAGOGIK I följande tabell presenteras antalet sökande (alla sökande samt sökande som valt utbildningen som första preferens) och antagna till grundexamensutbildning i allmän pedagogik och vuxenpedagogik. Uppgift om hemregion saknas. Utbildning i allmän pedagogic och vuxenpedagogik, antal sökande och antagna våren 2009 sökande sökande pref. 1 antagna allmän pedagogik 77 30 22 vuxenpedagogik 16 6 12 20

UTBILDNING PÅ MAGISTERNIVÅ Magisterstudier, sökande och antagna våren 2009, antal per inriktning inriktning klasslärare speciallärare barnträdgårdslärare slöjdpedagogik lärare i textilslöjd lärare i teknisk slöjd lärare i huslig ekonomi allmän pedagogik vuxenpedagogik totalt sökande sökande pref. 1 12 9 22 15 6 6 1 1 1 1 1 1 1 1 10 7 12 6 66 47 antagna 5 7 6 0 0 0 0 9 6 33 Magisterstudier, sökande och antagna våren 2009, andel per inriktning klasslärare speciallärare barnträdgårdslärare slöjdpedagogik lärare i textilslöjd/teknisk slöjd lärare i huslig ekonomi allmän pedagogik vuxenpedagogik 21

1.2.3 ANTAL AVLAGDA EXAMINA 2009 I följande tabell presenteras statistik över antalet avlagda examina vid Pedagogiska fakulteten 2009: PeD, PeK, PeM, PeK, behörighetsgivande helheter (pedagogiska studier för speciallärare, studiehandledare, yrkeslärare och ämneslärare) samt kompletterande studier: Utexaminerade 2009, antal per avlagd examen och behörighetsgivande helhet avlagda studier / examen antal PeD 9 PeM Klasslärare 27 PeK Klasslärare 47 PeK lärarinriktning utan lärarbehörighet 2 PeM Specialpedagogik 10 PeK Specialpedagogik 8 PeK Barnträdgårdslärare 30 PeM Slöjdpedagogik 1 PeK Slöjdpedagogik 4 PeM Huslig ekonomi 1 PeK Huslig ekonomi 5 PeM Allmän pedagogik 3 PeK Allmän pedagogik 12 ped.studier för lärare 8 ped.studier för speciallärare 14 ped.studier för yrkeslärare 28 ped.studier för ämneslärare 38 Utexaminerade 2009, andel per kategori PeD PeM PeK Ped.stud. för lärare (inkl. spec, yrk, ämnes) 22

1.3 GRANSKADE AVHANDLINGAR GRANSKADE AVHANDLINGAR, PEDAGOGIE MAGISTER Studerande Avhandlingens titel Handledare Anderssén, Christina Backlund, Magnus Britschgi, Jonas Brunell, Anna och Åström, Lotta Dalhem, Sofia Ek, Jenny Finnäs, Jenny Granholm, Sofie och Isaksson, Emmelin Grannas, Peter och Mattsson, Sebastian Vi har dom alla här och försöker jobba så bra som möjligt. En kvalitativ fallstudie om syn på inkludering i åk 7-9 Uppfattningar om kunskapsvärdet i slöjd Skoltrivsel och Internetanvändning. En kvantitativ studie i åk 5-6 om samband mellan skoltrivsel och Internetanvändning på fritiden Barns förhandskunskaper i engelska. En studie i svenskspråkiga tredjeklassares receptiva och produktiva ordförråd i det engelska språket Elevers syn på bra gymnastiklärare, en bra gymnastiklektion samt ämnet gymnastik Grannspråksdidaktik ur läroplans-, modersmålsläraroch läromedelsperspektiv Matematik och affekt. En longitudinell studie av elevers attityder och uppfattningar i årskurs 1 och 2 Verklighetskoll eller verkligen noll koll? En studie av speciallärares första år i arbetslivet Från talang till stjärna. Fyra finlandssvenska elitidrottares karriär akademilektor Kristina Ström forsk.ledare Marléne Johansson lektor Sol-Britt Arnolds- Granlund doktorassistent Mikaela Björklund lektor Jan-Erik Romar forsk.ledare Ria Heilä-Ylikallio prof. Ole Björkqvist akademilektor Kristina Ström lektor Jan-Erik Romar 23

Granqvist, Joakim Granroth, Paulina och Siegfrids, Kristin Gustafsson, Christina och Mattsson, Charlotta Hagnäs, Eva Hellqvist, Johanna och Molander, Johanna Holmström, Hanna Isolammi, Jenni Lindgren, Ingela Slöjdens fostran till social kompetens Integrering av elever med hörselskada i den allmänna gymnastikundervisningen Det kommer inte att hända här. En kvalitativ studie om klasslärares krisberedskap och krishantering i samband med skolskjutningarna i Jokela Klasslärares uppfattningar av Bibelkuppen. En tävling i bibelkunskap för årskurs 5 och 6 Berättelserna om Edith, Benjamin, Anton och David. En kvalitativ studie om skolsituationen för elever med cochleaimplantat Bilingenjören Malins och barnmorskan Mats yrkesvalsprocess. En narrativ undersökning om faktorer som påverkar kvinnors och mäns icketraditionella yrkesval Att leva med sina levnadsvanor och att förändra dem. En kvantitativ undersökning bland deltagare i ett pedagogiskt interventionsprogram Mönster i skrivutveckling hos barn i åldern 4 och 11 år vad har hänt? forsk.ledare Marléne Johansson lektor Jan-Erik Romar lektor Gunilla Eklund akademilektor Mårten Björkgren lektor Karin Linnanmäki prof. Michael Uljens prof. Michael Uljens forsk.ledare Ria Heilä-Ylikallio Nord, Paulina Perspektiv på undervisning i A- finska En studie om arbetssätt, språkattityder och språkkontakt i olika språkmiljöer ur elev- och lärarperspektiv prof. Kaj Sjöholm 24

Norrman, Heidi Nyberg, Carina Nygård, Andreas och Tåg, Tobias Sano se suomeksi Säg det på finska. En kvantitativ kartläggning av finskundervisningen i årskurs 1-6 i svenska skolor i Finland Familjers val av skola och skolspråk Klassläraren som musikpedagog. Musikalisk bakgrund, arbetssituation och innehållsmässiga prioriteringar prof. Maija Grönholm akademilektor Anna Slotte- Lüttge prof. Sven-Erik Hansén Palokas, Sara Moikka nähdään joskus femte och sjätteklassister skriver brev på finska (S2) prof. Maija Grönholm Rönnberg, Christina Elevers fysiska aktivitet i skolan lektor Jan-Erik Romar Sandberg, Lotta Sjö, Charlotta och Gröndahl, Camilla Skog, Sandra Sténs, Mikaela Sundström, Åsa Sveholm, Annina Betydelsen av finska, svenska och engelska för lärare i tvåspråkiga kommuner. Finskoch svenskspråkiga lärares språkanvändning, språkundervisning och språkattityder beträffande finska, svenska och engelska Elevvården i förändring. Analys av den förebyggande elevvårdsverksamheten på yrkesutbildningsnivå Elevers syn på mobbning. en empirisk studie av andra och sjätteklassares uppfattningar av mobbning Språkanvändning och avkodningsförmåga hos nyländska elever i årskurs 5 och 9 Vi cyklade så leran strittade. Elevers berättelser från en uteskola Speciallärarperspektiv på språklig medvetenhet i läsinlärningen prof. Kaj Sjöholm lektor Karin Linnanmäki lektor Gunilla Eklund akademilektor Kristina Ström akademilektor Irmeli Palmberg lektor Karin Linnanmäki 25

Svens, Maria Särs, Matias Södergran, Anna Uusitalo, Nina Weurlander, Daniela Klasslärarstuderandes uppfattningar av hållbar utveckling och miljöpedagogik. Utmaningar för lärarutbildningen vid Åbo Akademi i Vasa Sociomatematiska normer. En fallstudie i klassrummet Invandrarelever och matematik. En studie om matematik och matematikundervisning Kulturmöten i utbildning. Lärares upplevelser av att undervisa vuxna invandrare och flyktingar Läsningen rätt med Spel-Ett? En fallstudie av en 12-årig pojke med diagnosen utvecklingsstörning akademilektor Irmeli Palmberg prof. Ole Björkqvist akademilektor Kristina Ström prof. Michael Uljens akademilektor Kristina Ström GRANSKADE AVHANDLINGAR, PEDAGOGIE LICENTIAT Svens, Maria Klasslärarstuderandes uppfattningar av hållbar utveckling och miljöpedagogik akademilektor Irmeli Palmberg 26

GRANSKADE AVHANDLINGAR, PEDAGOGIE DOKTOR Arnolds-Granlund, Sol-Britt Eriksson, Stig A. Kaihovirta-Rosvik, Hannah Karlberg-Granlund, Gunilla Beyond the obvious three acts in educational drama Distancing at Close Range. Investigating the significance of distancing in drama education Images of Imagination. An Aesthetic Approach to Education Att förstå det stora i det lilla. Byskolan som pedagogik, kultur och struktur prof. Sven-Erik Hansén prof. Anna-Lena Østern prof. Anna-Lena Østern prof. Anna-Lena Østern Kronholm-Cederberg, Annette Skolans responskultur som skriftpraktik. Gymnasisters bersättelser om lärarens skriftliga respons på uppsatsen forsk.ledare Ria Heilä-Ylikallio Meena, Wilberforce E. Sandvik, Märta Schaffar-Kronqvist, Birgit Sjöberg, Barbro Curriculum Innovation in Teacher Education. Conceptions among Tanzanian Teacher Educators Jag har hittat mig själv och barnen. Barnträdgårdslärares professionella självutveckling genom ett pedagogiskpsykologiskt interventionsprogram Allgemeine Pädagogik im Zwiespalt. Zwischen epistemologischer Neutralität und moralischer Einsicht Med formgivning i fokus. En studie om holistisk slöjd i lärarutbildningen prof. Sven-Erik Hansén prof. Marita Lindahl prof. Michael Uljens prof. Christina Nygren- Landgärds 27

2 ENHETERNAS VERKSAMHET 2.1 BARNPEDAGOGIK UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL Lindahl, Marita FD professor Ahlskog-Björkman, Eva PeD universitetslärare t.o.m. 31.7.2009, akademilektor fr.o.m. 1.8.2009 Backlund, Anna PM universitetslärare Cederström, Tiina PeM, TM universitetslärare och doktorand Lundkvist, Marina PeL universitetslärare (50%), amanuens (50%) Still, Johanna PeM universitetslärare Svanbäck-Laaksonen, Mikaela PeM universitetslärare Palenius, Kaj PeL, PM lektor Sandvik, Märta PeL lektor Södergård, Margareta FD lektor Hanhikoski, Satu PeM timlärare Björklund, Camilla PeD assistent Westerlund, Marita PeM amanuens med undervisningsskyldighet UNDERVISNING FÖR GRUNDEXAMEN Enheten för barnpedagogik har som uppgift att utbilda barnträdgårdslärare med pedagogie kandidat- eller magisterexamen. Huvudämnet är pedagogik, inriktningsalternativet barnpedagogik. 28

De ämnen som undervisas vid enheten är pedagogik och ämnesdidaktik, barndomspsykologi, studier i språk och kommunikation och valfria studier. Vid enheten ges undervisning på grundstudienivå, ämnesstudienivå och fördjupad nivå. Undervisningen arrangeras i Jakobstad och delvis i Helsingfors (på fördjupad nivå). Utbildningen grundas på modern vetenskaplig forskning i vilken teori och praktik förenas. Utbildningen förverkligas till vissa delar enligt principerna för problembaserat lärande, PBL, där den studerandes eget lärande och egen aktivitet poängteras. Arbets- och studieformerna är många, där basgruppsarbetet utgör grunden för hela undervisningen. Föreläsningarna fokuserar på det vetenskapligt teoretiska som utgör grund för hypotetiskt-praktiska tillämpningar i basgruppsarbetet. Andra arbetsformer är bl.a. verkstadstimmar, övningar, litteraturseminarier. Gemensamt för dessa är dock att de studerande hela tiden är i centrum för sitt lärande. Hösten 2007 påbörjades en behörighetsgivande barnträdgårdslärarutbildning utlokaliserad på G18 i Helsingfors. Utbildningen har 31 inskrivna studerande som avslutar sina studier vårterminen 2010. Hösten 2009 påbörjades en ny behörighetsgivande barnträdgårdslärarutbildning på G18 som har 21 inskrivna studerande samt nio extra studerande. Hösten 2009 påbörjades också biämnesstudier för klasslärarstuderande i Vasa. FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSARBETE Enheten har totalansvar för barnpedagogiken med tillhörande forskning i Svenskfinland. Vid enheten verkar fem doktorer och nio studerande är inskrivna för forskarstudier, vilket bör garantera att forskning bedrivs inom området. Specialseminarier anordnas regelbundet vid enheten för att stödja de forskarstuderandes arbete. Personalen har varit engagerad i olika slag av forskningsaktiviteter, såsom individuell forskning, forskningskonferenser och presentation av forskning. Enheten samarbetar med Jakobstad, Larsmo, Pedersöre, Nykarleby och Kronoby kommuner i fortbildningsprojektet Se barnet för att utveckla dagvårdens kvalitet i regionen. Dagvårdspersonalen (ca 470 personer) fortbildas av enhetens personal i huvudsak. CENTER FÖR BARNPEDAGOGISK FORSKNING (CBF) CBF inledde sin verksamhet i februari 1998. Centrets uppgift är att synliggöra den forskning och det utvecklingsarbete som görs vi enheten. Centrets uppgift är också att utveckla och initiera nya forskningsprojekt eller samarbetsprojekt med andra enheter och högskolor i första hand inom det barnpedagogiska forskningsområdet. Forskning med inriktning mot de tidiga barnaåren fokuserar på lärande och inlärningsmiljö, lärare och undervisning i en finlandssvensk kontext. Detta är en utmanande och omfattande uppgift, men området är under stark framväxt även i ett internationellt perspektiv. 29

Inom ramen för centrets verksamhet genomförs pedagogiskt utvecklingsarbete. Den forskning och det utvecklingsarbete som kanaliseras via centret avses komma samhället tillgodo genom publikationsverksamhet och fortbildningstillfällen för personal i daghemmen. Även arrangerandet av forskarutbildningskurser, symposier och konferenser kan ske genom centret. Utvecklandet av forskningsverksamheten vid centret och enheten är av mycket stor betydelse. Även grundutbildningen kan ha stort utbyte av centrets verksamhet. Vid centret kan den forskande och undervisande personalen, forskarstuderande och gästforskare verka och genomföra sina forskningsprojekt. Centret leds av professorn i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnaåren i samarbete med en ledningsgrupp. Centrets ledare föreslår en verksamhetsplan som godkänns av ledningsgruppen. Centret är för sin utveckling beroende av projektfinansiering, extern finansiering och stipendier. Enhetens forskningsprojekt finns presenterade på enhetens hemsida: http://www.vasa.abo.fi/bi/cbf.htm INTERNATIONELL VERKSAMHET Enheten deltar för närvarande i två Nordplus-nätverk som gäller studerande- och lärarutbyte. Nätverket Barnkultur och barnkulturella uttryck i Norden Nätverket har under fyra år å rad anordnat en gemensam studiemodul på 30 ECTS för 20 studerande (fem från varje deltagande land: Danmark, Finland, Färöarna, Norge). De studerande vistas fyra veckor i varje land. Nordiska Ministerrådet utsåg projektet till Best Practice år 2007. Den fjärde kursen, med temat Miljöfostran, språk och estetiska lärprocesser genomfördes under vårterminen 2009. Nätverkets hemsida: http://www.froebelsem.dk/nordplus Nätverket Förskollärarutbildning i Norden Nätverket sysslar med studerande- och lärarutbyte. I nätverket deltar två utbildningar i Danmark, en i Finland, två i Norge och två i Sverige. I februari 2009 ordnades en intensivkurs i Härnösand, Sverige, under temat Barn och hälsa i vinterperspektiv. Under hösten 2009 ordnades en intensivkurs i Nesna, Norge, under temat Barn, hälsa, natur och friluftsliv. Nätverkets hemsida: http://spica.utv.miun.se/nordplus/ 30

2.2 MATEMATIKENS, NATURVETENSKAPERNAS OCH IDROTTENS DIDAKTIK 2.2.1 MATEMATIK UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL Björkqvist, Ole EdD professor Häggblom, Lisen PeD lektor Burman, Lars FK lektor 2.2.2 KEMI OCH FYSIK UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL Kurtén-Finnäs, Berit FD akademilektor Härmälä-Braskén, Ann-Sofi FL universitetslärare Bernas, Göran nat.kand. universitetslärare UNDERVISNING FÖR GRUNDEXAMEN Undervisning har ordnats inom klass- och speciallärarutbildningen samt inom biämnesstudier i Integrerad naturvetenskap. Inom ämneslärarutbildningen anordnades våren 2009 ämnesdidaktiska studier i kemi- och fysik. 31

FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSARBETE Enheten deltar för närvarande i EU-projektet S-Team samt upprätthåller resurscentret för matematik, naturvetenskap och teknik. S-Team är ett omfattande EU-projekt som involverar 14 länder och över 20 universitet. Syftet med projektet är att stöda lärarna och lärarutbildarna i utvecklandet av undervisningen i naturvetenskap mot mera problembaserad och mot öppna arbetssätt. Pedagogiska fakulteten bidrar till detta projekt genom att utveckla nätbaserat material som kan användas av lärare och lärarutbildare. Materialet grundar sig på resultaten från Berit Kurtén-Finnäs doktorsavhandling. Nätmaterialet blir en introduktion till användningen av öppna laborationer och V-diagram i kemiundervisningen. I utvecklandet av materialet lyfts även fram aspekter på undervisningen i flerspråkiga klasser. Projektet innebär för PF:s del således ett samarbete mellan den naturvetenskapliga didaktiken och didaktiken för främmande språk. Materialet kommer också att ligga till grund för en eller flera forskningsartiklar. RESURSCENTRUM FÖR MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Berit Kurtén-Finnäs har till 30 % arbetat inom resurscenterprojektet. Tyngdpunkten har legat på olika fortbildningsprojekt, dels i egen regi dels i samarbete med andra organisationer och projekt, såsom Öppna Högskolan på Åland, Naturligtvis-projektet och Heureka. 2.2.3 BIOLOGI, GEOGRAFI, MILJÖPEDAGOGIK UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL Palmberg, Irmeli FD akademilektor Hermans, Mikaela FM universitetslärare Sjöblom, Pia PeM universitetslärare (tjänstledig) Nygård, Maria kand.nat. lärare (vikarie för Sjöblom) Svens, Maria PeM lärare och forskningsbiträde Lundström, Barbro fil.stud. timlärare Söderlund, Sofia fil.stud. timlärare 32

Håkans, Ida ped.stud. forskningsbiträde Turtonen, Teresa PeM projektarbetare UNDERVISNING FÖR GRUNDEXAMEN Under våren 2009 ordnades undervisning enligt översiktplanen inom klasslärarutbildning. Under hösten 2009 ordnade ämnet undervisning inom klasslärarutbildningen och inom ämneslärarutbildningen i Vasa och i Helsingfors (i samarbete med HU). Såväl under våren som under hösten har det möjligt erbjuda fakultetens studerande kurser inom inriktningsalternativet miljöpedagogik, med hjälp av extern finansiering. Under året 2009 färdiganställdes inom biologi, geografi och miljöpedagogik två avhandlingar pro gradu samt en licentiatavhandling. Licentiatavhandlinge har ingått i projektet miljöpedagogik och handletts av Irmeli Palmberg. FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSARBETE Ämnet är involverat i ett flertal inhemska och nordiska utvecklingsprojekt. Irmeli Palmberg har planerat och ansökt externa medel för Förstärkt naturvetenskapligt kunnande vid lärarutbildningen, vilket också kommer att bli ett av utvecklingsprojekten inom det nordiska nätverket. Kvarkens naturarv i skolan och lärarutbildningen är ett annat utvecklingsprojekt, där Maria Svens, Irmeli Palmberg, Maria Nygård och Ida Håkans har varit involverade. Som en del av detta utvecklingsarbete har Maria Svens och några klasslärarstuderande (inom ramen för avhandling pro gradu) inlett samarbete inom ett EUprojekt ( Världsarv i samverkan 630 N år 2008-2011, ett gränsregionalt projekt mellan Österbotten och Västernorrland världsarvets Höga kusten Kvarkens skärgård), som leds av Anita Storm från Kvarkenrådet. Nordiskt nätverk i miljöpedagogik har haft två möten samt det årliga nätverksmötet i Vordingborg, Danmark. Sju doktorander har deltagit i de seminarier som Irmeli Palmberg lett inom ramen för temat Miljöpedagogik Environmental Education. Ett flertal forskningsprojekt har pågått under året. Projektet Baskunskap fungerar inom ramen för det nordiska nätverket i miljöpedagogik. Projektet leds av Irmeli Palmberg och Maria Svens har fungerat som forskningsbiträde (extern finansiering). I projektet medverkar lärarutbildningar från Finland, Sverige, Danmark och Lettland. Projektet Artkunskap leds av Irmeli Palmberg och omfattar lärarstuderande och personalen i Vasamiljön. I den första fasen har blivande lärares artkunskap studerats i förhållande till kunskapsnivån hos övriga, slumpmässigt valda personer i Vasamiljön. Forskningsprojektet skall utökas att omfatta alla nordiska länder under år 2010. Projektet Miljömedvetenhet har pågått en längre tid och redan resulterat i ett flertal artiklar och avhandlingar pro gradu. Forskningsprojektet ingår dessutom i planeringen av 33

ett EU-projekt Teachers Play with Water, där även Kvarken som Unescos naturarv samt Havets Hus ingår i planerna. EU-projektet planeras inkludera enheter från Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Slovenien och Spanien. Projektet Utomhus- och friluftspedagogik består av ett flertal delprojekt och leds av Irmeli Palmberg. Inom projektet tar man fasta på undervisningsmetoder och arbetssätt som anses gynna såväl kunskapsinhämtande som attityds- och värderingsaspekter inom hållbar utveckling. Projektet Environment and media har inletts inom det nordiska nätverket i miljöpedagogik hösten 2009. En pilotundersökning har utförts i Norge och en gemensam, engelskspråkig nätenkät har utarbetats med hjälp av projektledaren Jan Johnsen, NTNU (Oslo, Norge), Irmeli Palmberg och Maria Svens, ÅA, Vasa samt Rytis Vilkonis (Siauliai University, Litauen) 2.2.4 GYMNASTIK OCH HÄLSOKUNSKAP UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL Eklund, Marita PeD lektor Romar, Jan-Erik PhD lektor UNDERVISNING FÖR GRUNDEXAMEN Undervisningen i ämnet gymnastik har genomförts på grundstudie- och ämnesstudienivå för blivande klasslärare, speciallärare och ämneslärare. På fördjupad nivå inom pedagogiken har handledning givits för pro gradu-skribenter vars avhandlingstema är anknutet till gymnastik, idrott och hälsokunskap. Undervisning i gymnastik har även givits den grupp studerande som bedriver med behörighetsgivande studier i grundskolans ämnen och ämneshelheter för klasslärarbehörighet. Studieprogrammet för den extra utbildningen långt biämne (ämnesstudier) har uppgjorts i samarbete med Jyväskylä Universitets idrottsvetenskapliga fakultet. Utbildningen startade i augusti 2007 med 14 studerande och avslutades i februari 2009. Kursen Wintersports, snow and ice (2 sp) har hållits på engelska för en grupp utländska studerande. En valbar kurs i hälsokunskap (5 sp) har genomförts vid PF. Didaktikkursen (8 sp) inom grundstudierna i hälsokunskap har genomförts vid CLL. På fördjupad nivå inom 34

pedagogiken har handledning givits för pro gradu-skribenter vars avhandlingstema är anknutet till hälsokunskap/ hälsofrämjande. FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSARBETE Utveckling av den obligatoriska kursen Gymnastik 1 (4 sp) inom helheten Grundskolans ämnen och ämneshelheter har fortsatt. Programmen för de valbara kurserna Gymnastik 2 (5 sp) samt kursen i hälsokunskap (5 sp) inom Grundskolans ämnen och ämneshelheter har vidareutvecklats utgående från erfarenheterna från utvärderingen då kurserna genomfördes 2008. Studieprogrammet för det långa biämnet (Ä 62) har utvärderats och justerats i samarbete med Jyväskyläs idrottsvetenskapliga fakultet. Ämnets personal har deltagit i utvecklingen av Liikunta-Kasvi samt utnyttjat detta i undervisningen. 35

2.3 PEDAGOGIK 2.3.1 ALLMÄN PEDAGOGIK UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL Uljens, Michael PeD professor Björk, Göran PeD lektor Nordström-Lytz, Rita PeM doktorand UNDERVISNING FÖR GRUNDEXAMEN Ämnet allmän pedagogik har medvetet valt att utveckla en pedagogisk ledarskapsprofil med kurser som svarar såväl mot den offentliga och privata sektorns behov. Inom ämnet allmän pedagogik inledde 27 studerande studier, 9 av dessa på magisternivå. Ämnet har sammanlagt ett nittiotal aktiva studerande inom kandidat- och magisterstudier. Det sammanlagda antalet studiepoäng inom ordinarie utbildning i allmän pedagogik har varit 4445 sp. Magisterutbildning i allmän pedagogik med riktning mot pedagogiskt ledarskap, i samarbete med Öppna högskolan inom Högskolan på Åland, har genomförts enligt planen under året. Antalet studerande i detta utlokaliserade program är femton. Pro gradu-arbetet inleddes under hösten. Inom Öppna universitetsverksamheten inom Centret för livslångt lärande (CLL) har erbjudits Grundstudier i pedagogik (25 sp) samt Utbildning, organisation och förvaltning (25 sp). Sammanlagt har antalet studiepoäng i allmän pedagogik inom ÖPU varit 1767 sp. Ämnet allmän pedagogik har varit engagerat i undervisning vid Hangö Sommaruniversitet (grundstudier), i Åbo via Centret för livslångt lärande/öpu (grundstudier) och i Vasa via Centret för livslångt lärande/öpu (grundstudier). Tre av ämnets studerande har varit utbytesstuderande: en vid Växsjö Universitet, en vid Göteborgs universitet och en vid Umeå Universitet i Sverige. En av ämnets studerande har också gjort utlandspraktik vid Russian State Vocational Pedagogical University i Jekaterinburg, Ryssland. Ämnet allmän pedagogik har även utvecklat ett par kurser på engelska, och genom ämnets utbytesavtal med Philips Univärsitet Marburg, Tyskland har fem studerande deltagit i studierna i allmän pedagogik. 36

FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSARBETE Inom ämnet allmän pedagogik vid Pedagogiska fakulteten verkar två forskarskolor. Den ena forskarskolan, Lärande och bildning i det senmoderna samhället, är i slutfasen. Två av doktoranderna disputerade under året. Fem förväntas disputera under studieåret 2010-2011. Den andra forskarskolan, Mångkulturalitet och ledarskap, inledde sin verksamhet under året. Forskarskolan är ett samarbete med professor Gunilla Holm vid Helsingfors Universitet. Forskarskolan finansieras av Svenska kulturfonden. Antalet doktorander är åtta, fördelade lika på Helsingfors Universitet (4) och Åbo Akademi (4). Allmän pedagogik har internationella forskningskontakter med Tyskland, Österrike, Slovenien, USA, Japan och de nordiska länderna. I synnerhet kontakterna med de nordiska länderna och Japan har stått i fokus. Professor Uljens har föreläst vid och upprättat kontakter med Nara University of Education. Ämnets forskare har deltagit i ett flertal vetenskapliga kongresser under året. Styrelsearbete har utförts inom Suomen kasvatustieteen seura, FERA (Uljens) samt inom Nordiska föreningen för pedagogisk forskning, NERA och i redaktionen för tidskriften Nordisk pedagogik (Björk) Ämnet har i egenskap av ämnets praktikupplägg haft en representant (Björk) i styrgruppen för projektet Kunskap och kompetens i utbildning och på arbetsmarknaden 1.10.2008-30.6.2011. Parter i projektet är: Svenska Handelshögskolan (Vasa), Yrkeshögskolan Novia (Åbo), fortbildningsenheten CLL vid Åbo Akademi (Vasa och Åbo). Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF) och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland (tidigare finansiär Länsstyrelsen i Västra Finlands län). Projektägare är Åbo Akademi (CLL). 2.3.2 TILLÄMPAD PEDAGOGIK UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL Hansén, Sven-Erik PeD professor Ahlskog-Björkman, Eva PeD akademilektor Sjöberg, Jan PeD akademilektor Eklund, Gunilla PeD lektor Wikman, Tom PeD lektor 37

Backlund-Smulter, Therese PeL universitetslärare Johansson, Kjell PeD universitetslärare Svedlin, Renata PeD universitetslärare Loo, Ann-Sofi PeM timlärare i huvudsyssla Jansson, Hans-Erik PeM timlärare Holmgren, Barbro PeM timlärare Arnolds-Granlund, Sol-Britt PeD överassistent Aspfors, Jessica PeM doktorand Heir, Rose PeM doktorand UNDERVISNING FÖR GRUNDEXAMEN Undervisningen inom ämnet pedagogik var också detta år synnerligen omfattande och utfördes på många orter i Svenskfinland. Inom grundutbildningen är pedagogik huvudämne. Undervisningen var särskilt omfattande och krävande i och med att grupperna var stora och heterogena. Verksamheten i Helsingfors har fortgått som tidigare, med ämneslärarutbildning där ÅA deltar med de pedagogiska studierna och med seminarier och handledning. I Åbo har de virtualiserade grundstudierna i pedagogik fortsatt. Som en följd av Bolognareformen har samtliga ämnesstudier och fördjupade studier för olika studerandegrupper genomförts utgående från det nya utbildningsprogrammet. Inom lärarutbildningen har många studerande skrivit kandidatarbeten, vilket inneburit nya utmaningar för berörda lärare. Under år 2009 utexaminerades 27 magistrar enbart från klasslärarutbildningen, vilket är betydligt lägre än det exceptionella resultatet från året innan då det tidigare gällande systemet avslutades. Därtill utexaminerades 47 kandidater från klasslärarutbildningen och 38 studerande fullgjorde de pedagogiska studierna för ämneslärare. Det faktum att samtliga studier inom pedagogik på alla nivåer omformats enligt Bolognasystemet har för lärare inom pedagogik även betytt ökade krav på kompetens och professionalism. För att utveckla den egna kompetensen har personalen deltagit i olika slag av utbildning och kongresser, både internt och externt. Personalen inom pedagogik har aktivt hållit virtuella kurser samt kurser och föreläsningar inom externt ordnad utbildning. 38

FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSARBETE Personalen har under året varit engagerad i olika slag av utvecklingsuppgifter, både nationellt och internationellt. Uppgifter har utförts inom utvärderingar, nätverk och olika internationella pedagogiska organisationer. Personalen är även engagerad inom Norden vad gäller auditering och utvärdering av lärarutbildningar. Ett gemensamt samlande tema bakom många forskningsinsatser och forskningsambitioner inom tillämpad pedagogik har dels varit att försöka konceptualisera lärarens arbete, dels att fördjupa förståelsen för de studerandes lärande. Ett samarbetsnätverk kring specifikt lärarutbildning pågår. Nätverket har planerats med företrädare för lärarutbildningen vid Högskolan i Kristianstad och Umeå universitet, och det omfattar alla nordiska länder. Gruppen har dels publicerat en egen rapport, dels deltagit i och ordnat symposier och ett flertal kongresser. Två huvudteman kan urskiljas inom forskningen inom tillämpad pedagogik. Det första temat är orienterat kring frågan om hur lärare beskriver sitt arbete under perioder av både innehållsliga och organisatoriska förändringar som på olika sätt påverkar det dagliga arbetet. Ett bakomliggande motiv är att ökade kunskaper om och förståelse för lärarens arbete och villkor har betydelse för utvecklingen av lärarutbildningens och lärarfortbildningens innehållsliga fokusering. Som exempel på olika forskningsprojekt kan nämnas Lärarens liv och arbete, som syftar till att fånga in de grundläggande drag som konstituerar lärararbetet. Forskningsprojektet på nyutbildade klasslärare och deras första tid i yrkesverksamhet har fortsatt och utvidgats. Studien kan ses som en inledande kartläggning med vars hjälp lärare inbjuds att delta i seminarieverksamhet i samarbete med CLL vid Åbo Akademi. Planering har pågått om att anknyta projektet till ett nationellt projekt Osaava Verme som leds av Jyväskylä universitet. Forskningsprojektet Teori och praktik i lärarutbildningen har fortgått och dokumenteras i två rapporter under arbete. Fostran som fenomen är ett forskningstema som engagerar flera forskare vid enheten. Inom projektet Pedagogikens gränser och möjligheter analyseras lärarhandlandet, skolan som lärande institution och olika fostransfilosofier. Läromedelsforskning har även en framträdande plats vid enheten. Det andra temat utgår från de studerandes perspektiv. I fokus står studerandes syn på lärande och relaterade fenomen inom olika pedagogiska kontexter. Som exempel på olika forskningsprojekt kan nämnas Möte med medier ett barn och ungdomsperspektiv, vars syfte är att ur ett pedagogiskt perspektiv studera fenomen eller processer i anslutning till barns och ungdomars möte med medier. Forskningsprojektet Språk i skola är inriktat på klasslärarstuderande och syftar till att besvara frågan om hur blivande finlandssvenska lärare definierar språk i skola med fokus på eget språk och rollen som språkmodell. Projektet har nu utvidgats till att även omfatta lärares yrkesspråk. I ett tredje forskningsprojekt är syftet att undersöka lärarstuderandes syn på den vetenskapliga avhandlingen pro gradu inom lärarutbildningen. Ett fjärde forskningsprojekt berör etisk-etestetiskt transformativa processer utgående från textilt skapande i ett sociokulturellt perspektiv och fokuserar på de tre nyckelbegreppen kommunikation, reflektion och lärande. 39

Förutom aktivt engagemang i de ovan beskrivna forskningsprojekten har lärarna även flitigt deltagit som föreläsare och medverkande vid olika seminarier och konferenser inom landet och utomlands. Projektet Qualifying teachers a local and global perspecitve on teacher professionalism har vidareutvecklats och syftet med projektet är att föra samman ämnesdidaktik och allmän didaktik. Ett nätverk av universitet i de nordiska länderna utgör samarbetspartner i detta projekt. Inom projektet ryms även ett forskningsprojekt som fokuserar på mentorskap och lärarprofessionalisering. Två doktorsavhandlingar har lagts fram under året. För närvarande pågår nio doktorandarbeten inom tillämpad pedagogik. Sedan 2007 pågår därtill ett av undervisningsministeriet finansierat doktorandprojekt med elva inskrivna doktorander inom ramen för fakultetens forskarutbildning på distans i tredje världen. Under åren 2007-2009 har ett projektbidrag om 80 000 euro/år från undervisningsministeriet. MEDIEPEDAGOGIK Undervisning i mediepedagogik (Arnolds-Granlund) har ordnats för grundexamensstuderande. Mediepedagogiken är även involverad i läroplansarbete inom ramen för Sällskapet för mediefostran i Finland. Två forskarseminarier har ordnats inom ramen för Samarbetsgruppen för media inom Vasa högskolekonsortium. Under året har arbete pågått med en nordisk publikation i mediepedagogik. 2.3.3 VUXENPEDAGOGIK UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL Salo, Petri PeD professor Carling, Calle FM doktorand Sarja, Jari PeL timlärare Österlund, Inger PeM timlärare 40

UNDERVISNING FÖR GRUNDEXAMEN Den andra gruppen huvudämnesstuderande i vuxenpedagogik inledde sina studier fr.o.m. höstterminen 2009. Gruppen var något större än det första året, och bestod av nio studerande för kandidatexamen och fem studerande för magisterexamen. Antalet avlagda studiepoäng för år 2009 var 381 (ej inräknat de med allmänpedagogiken gemensamma kurserna i t.ex. språk och forskningsmetodik). Upplägget av studierna (omfattning och schemaläggning) följde i det stora hela den modell som utprövades året innan. Både inom grundstudier och inom ämnesstudier har ett flertal vuxenstuderande med status som kompletterande studerande bedrivit sina studier. Andra årets vuxenpedagogikstuderande har avlagt studier i enligt en klart mer individualiserad studieplan än under det första studieåret. Utbudet av kurser på ämnesstudienivå har anpassats till de studerandes individuella behov i större utsträckning än tidigare. Detta har bland annat möjliggjorts av att de virtualiserade studierna har utvecklats ytterligare (Moodle och Blogg). För merparten av kurser på både grund- och ämnesstudierna finns material m.m. tillgängliga på Moodle. Inom ramen för ämnesstudierna finns dessutom två självstudiekurser, som de studerande har möjlighet att avlägga flexibelt under läsåret. Den första praktikanten vid huvudämnet vuxenpedagogik, Linda Ahlbäck, arbetade till stor del med virtualisering av studierna. Efter många års uppehåll inleddes grundstudierna i vuxenpedagogik vid ÖPU vid Hangö sommaruniversitet (ca tio deltagare) och vid CLL i Vasa (ca trettio deltagare). Antalet avlagda studiepoäng var 245. Dessa kurser kommer i framtiden att utnyttjas som rekryteringskanal. Petri Salo har under året medverkat aktivt som handledare för PD-arbeten inom ramen för ett PD-program inom fritt bildningsarbete, som organiseras och administreras av CLL. FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSARBETE Statusen för huvudämnet vuxenpedagogik förstärktes ytterligare från början av året då att PeD Petri Salo blev utnämnd till professor i vuxenpedagogik fr.o.m. 1.1.2009. Installationen hölls den 8 maj, och blev ett mycket välbesökt festtillfälle. De centrala forskningstemana för år 2009 var fritt bildningsarbete/folkbildning (särskilt arbetar- och medborgarinstitutens verksamhet), kritisk pedagogik och aktionsforskning. Det Nordiska nätverket för aktionsforskning, som Petri Salo sedan många år varit medlem i, ordnade ett symposium på NERA-konferensen i mars. Under året deltog Petri Salo och Calle Carling med paperpresentationer i ett flertal konferenser. Petri Salo höll gästföreläsningar om aktionsforskning vid Tampereen yliopisto och Jyväskylän yliopisto, samt om finländsk folkbildningsforskning vid Stockholms universitet. Han fungerade även som opponent vid en disputation vid Jyväskylän yliopisto. Ämnet är även engagerat i ett samnordiskt komparativt projekt som finansieras av Nordiska Ministerrådet. Temat för projektet är integration av vuxna invandrare genom andra stadiets 41