V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E

Transkript

1 PEDAGOGISKA FAKULTETEN VID ÅBO AKADEMI V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E

2 Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi pärmfoto: arkiv/susanna Frände redigering: Anna-Maria Nordman Vasa

3 FÖRORD Verksamheten under 2010 präglades av en djuptgripande administrativ reform av Åbo akademi då en sk. matrisorganisationsmodell togs i bruk. Enligt denna utgör pedagogiska fakulteten inte längre en fakultet i traditionell bemärkelse, utan är nu en av tolv institutioner av mycket varierande storlek. Från leds institutionen, som får kalla sig fakultet, av en prefekt. Administrativt sett upphörde i praktiken den Vasabaserade ÅA-styrelsens betydelse, d.v.s. den som skulle borga för den s.k. trepunktsmodellen. Året präglades av stor osäkerhet kring de administrativa och ekonomiska rutinerna inom ÅA. Personal-, studieoch ekonomihanteringen dels centraliserades och spjälktes samtidigt upp i tre olika områden med egen beslutsgång. Fakultetsrådet fick således tre föredraganden. Den traditionella administrativa chefsfunktionen som fakultetsdirektören hade företrätt avvecklades därmed. Prefekten blev vid fakulteten den person som skulle koordinera funktionerna, i form av ett förtroendeuppdrag vid sidan av professur. Akademins första prorektor i form av en heltidssyssla fick ett utvecklingsansvar gällande akademins lärarutbildning. Parallellt med den nya administrativa modellen togs en ny fördelningsnyckel i bruk av Undervisnings- och kulturministeriet inför år I sin tillämpning vid ÅA ledde denna modell till en reduktion av fakultetens basfinansiering med över 17 %, dock så förverkligad att resurseringen kunde maximalt reduceras med 5 % per år. I tillägg till administrationsförändringen och ändrade ekonomiska villkor trädde också en ny universitetslag jämte förordningar i kraft från som kraftigare betonar universitetens autonomi och ansvar för egen finansiering. Pedagogiska fakulteten utvecklade under året sin verksamhetsstrategi genom vilken frågor kring forskningsfinansiering och vetenskaplig publikationsverksamhet gavs en mera framträdande betydelse. Året präglades i detta avseende av en kursändring av fakultetens profil, i enlighet med nationella strategier och med bevarat fokus på grundutbildningsuppgiften. Pedagogiska fakulteten bildar naturligt centrum för Finlands svenskspråkiga lärar- och rektorsutbildning och därtill anknuten forskning. Vasa den 26 oktober 2011 Michael Uljens prefekt 3

4 INNEHÅLL Förord Fakultetspresentation Organisation Året i siffror Antal närvaroanmälda studerande Antal sökande och antagna Antal avlagda examina Granskade avhandlingar Enheternas verksamhet Barnpedagogik Pedagogik Allmän pedagogik Tillämpad pedagogik Idrottens och hälsokunskapens didaktik Naturvetenskapernas didaktik Matematik Kemi och fysik Biologi, geografi, miljöpedagogik Språk- och kulturvetenskapernas didaktik Bildkonst Finska Främmande språk Historia och samhällslära Modersmålets didaktik Musik Religion Slöjdpedagogik och husliga ekonomins didaktik Slöjdpedagogik Huslig ekonomi Specialpedagogik Vuxenpedagogik samt yrkes- och universitetspedagogik Vuxenpedagogik Yrkes- och universitetspedagogik

5 3 Fakultetens forskarutbildning Publikationer och sakkunniguppdrag Pedagogiska fakultetens serie Monografier, rapporter och vetenskapliga artiklar Föreläsningar, presentationer och föredrag Ledningsuppdrag vid arrangerande av vetenskapliga symposier, kongresser och konferenser Deltagande i konferenser, utan föredrag Fakultetsexterna sakkunniguppdrag Populärvetenskap, medverkan i media samt övrig samverkan med samhället Läromedel

6 1 FAKULTETSPRESENTATION 1.1 ORGANISATION FAKULTETSLEDNING Prefekt, professor Michael Uljens Viceprefekt, professor Ria Heilä-Ylikallio Fakultetsrådet består av: PROFESSORSKATEGORIN Michael Uljens, professor, ordf. Ole Björkqvist, professor Petri Salo, professor Kaj Sjöholm, professor suppleanter: Marita Lindahl, professor LÄRARE, FORSKARE OCH ÖVRIG PERSONAL Lars Burman, lektor Ria Heilä-Ylikallio, forskningsledare 6

7 Gun-Britt Kull-West, lektor, Vasa övningsskola Berit Kurtén-Finnäs, akademilektor suppleanter: Camilla Björklund, forskningsledare Janne Elo, amanuens Michaela Lithén, planerare Katrina Domars-Brännkärr, lektor, Vasa övningsskola STUDERANDE Nicolina Eriksson, ped.stud. Anna Fröberg, ped.stud. Janek Oksanen, ped.stud. Niclas Zweigberg, ped.stud. suppleanter: Peter Knuts, ped.stud. Annika Turunen, ped.stud. Jessica Törnblom, ped.stud. FÖREDRAGANDE Mariann Sjöholm, personalchef och fakultetsdirektör Mona Wickström, ekonomichef Petra Autio, studiechef Gun Jakobsson, ledande rektor vid Vasa övningsskola Fakultetsrådet har sammanträtt till 10 möten. ÄMNESGRUPPER Allmän pedagogik Tillämpad pedagogik Naturvetenskapernas didaktik Språk- och kulturvetenskapernas didaktik Idrottens och hälsokunskapens didaktik Slöjdpedagogik och husliga ekonomins didaktik Specialpedagogik Vuxenpedagogik Barnpedagogik 7

8 LEDNINGSGRUPPER LEDNINGSGRUPPEN FÖR FORSKARUTBILDNING Sven-Erik Hansén, professor, ordf. Petri Salo, professor, viceordf. Ole Björkqvist, professor Maija Grönholm, professor Ria Heilä-Ylikallio, forskningsledare Marita Lindahl, professor Mia Porko-Hudd, forskningsledare Kaj Sjöholm, professor Tero Timonen, professor Michael Uljens, professor studeranderepresentanter: Marina Bendtsen Ann-Sofi Röj-Lindberg administrativ personal: Nina Bäckman, byråsekreterare, sekr. LEDNINGSGRUPPEN FÖR KLASSLÄRARUTBILDNING Gunilla Eklund, lektor, ordf. Therese Backlund-Smulter, universitetslärare Ann-Sofi Härmälä-Braskén, universitetslärare Ann-Sofi Röj-Lindberg, lektor Barbro Sjöberg, lektor Anna Slotte-Lüttge, akademilektor Anita Åstrand, lektor koordinatorn för klasslärarutbildningen vid Vasa övningsskola, med suppleant två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) administrativ personal: Agneta Eriksson, amanuens Michaela Lithén, planerare LEDNINGSGRUPPEN FÖR SPECIALLÄRARUTBILDNING Tero Timonen, professor, ordf. Karin Linnanmäki, lektor Kristina Ström, akademilektor en representant för Vasa övningsskola två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) 8

9 administrativ personal: Jannika Backholm, amanuens LEDNINGSGRUPPEN FÖR ÄMNESLÄRARUTBILDNING I TEKNISK SLÖJD OCH TEXTILSLÖJD Mia Porko-Hudd, forskningsledare, ordf. Marlene Johansson, vetenskaplig ledare Stefan Myrskog, lektor Barbro Sjöberg, lektor Monica Sunngren, universitetslärare Elisabet Backlund-Kärjenmäki (VÖS) två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) administrativ personal: Juha Hartvik, amanuens LEDNINGSGRUPPEN FÖR BARNTRÄDGÅRDSLÄRARUTBILDNING Marita Lindahl, professor, ordf. Camilla Björklund, forskningsledare Marina Lundkvist, universitetslärare Kaj Palenius, lektor Märta Sandvik, lektor Johanna Still, universitetslärare Margareta Södergård, lektor två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) administrativ personal: Marita Westerlund, amanuens LEDNINGSGRUPPEN FÖR ÄMNESLÄRARUTBILDNING Kaj Sjöholm, professor, ordf. Tom Wikman, lektor, viceordf. Marina Bendtsen, universitetslärare, praktikkoordinator Mårten Björkgren, akademilektor Lars Burman, lektor Jan-Erik Romar, lektor koordinatorn för ämneslärarutbildning från Vasa övningsskola, med suppleant två studeranderepresentanter med suppleanter (väljs årligen bland ämneslärarstuderande) administrativ personal: Agneta Eriksson, amanuens Anna Smedlund, studiesekreterare 9

10 LEDNINGSGRUPPEN FÖR ÄMNESLÄRARUTBILDNING I HUSLIG EKONOMI Juha Hartvik, amanuens, ordf. Gunilla Eklund, lektor Gun Åbacka, lärare Ann-Charlott Ahlqvist (VÖS) två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) administrativ personal: Michaela Lithén, planerare LEDNINGSGRUPPEN FÖR UTBILDNING I YRKESPEDAGOGIK Petri Salo, professor, ordf. Viveca Bäck, lektor Bengt Enroth, lärare Camilla Wiik, lärare två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av de studerande) administrativ personal: Michaela Lithén, planerare LEDNINGSGRUPPEN FÖR UTBILDNING I ALLMÄN PEDAGOGIK Göran Björk, lektor, ordf. Calle Carling, doktorand Rita Nordström-Lytz, universitetslärare Michael Uljens, professor två studeranderepresentanter med suppleanter (utses av KAV) administrativ personal: Elsbeth Träskelin, avdelningssekreterare LEDNINGSGRUPPEN FÖR UTBILDNINGEN I VUXENPEDAGOGIK Petri Salo, professor, ordf. Calle Carling, doktorand två studeranderepresentanter med suppleant (utses av KAV) administrativ personal Elsbeth Träskelin, avdelningssekreterare LEDNINGSGRUPPEN FÖR ANTAGNING Marita Eklund, lektor, ordf. Rita Nordström-Lytz, universitetslärare 10

11 Kristina Ström, akademilektor Marita Westerlund, amanuens Camilla Wiik, lärare Tom Wikman, lektor Gun Åbacka, lärare administrativ personal Petra Autio, studiechef ARBETSGRUPPER Följande arbetsgrupper har verkat under året: Arbetsgrupp för anordnande av fortbildning i flerspråkighetsdidaktik och interkulturell pedagogik, ordf. Tom Wikman Arbetsgrupp för att stöda fakultetens marknadsföringsansvarige, ordf. Nina Kallio Arbetsgrupp för att utarbeta studielösningar för studerande som antas för avläggande av enbart magisterexamen, ordf. Jan Sjöberg Arbetsgrupp för genomgång av arbetsvillkoren för tjänsteinnehavare inom samma tjänstekategori, ordf. Sven-Erik Hansén Arbetsgrupp för jämställdhetsfrågor i undervisningsplanerna inom fakultetens utbildningar, ordf. Viveca Bäck Arbetsgrupp för Nordiskt symposium med forskarkurs, ordf. Ria Heilä-Ylikallio Arbetsgrupp för organisationsstruktur för Pedagogiska fakulteten, ordf. Michael Uljens Arbetsgrupp för Pedagogiska fakultetens verksamhetshandbok, ordf. Ria Heilä-Ylikallio Arbetsgrupp för planering av universitetspedagogiken vid Pedagogiska fakulteten, ordf. Sven-Erik Hansén Arbetsgrupp för procedurer kring forskarutbildning, ordf. Ria Heilä-Ylikallio Arbetsgrupp för revidering av fakultetens arrangemang av biämnesstudier, ordf. Ole Björkqvist Arbetsgrupp för utlåtande om förslag till systematisk studentrespons, ordf. Karin Linnanmäki 11

12 Arbetsgrupp med uppgift att analysera Utbildningsstyrelsens rapport om elevers matematikprestationer, ordf. Ann-Sofi Röj-Lindberg Prefektens referensgrupp, sammankallare Michael Uljens Referensgrupp för mediepedagogik, sammankallare Göran Björk ADMINISTRATION FAKULTETENS ADMINISTRATIVA PERSONAL Michaela Lithén, planerare Agneta Eriksson, amanuens Elsbeth Träskelin, avdelningssekreterare Nina Bäckman, byråsekreterare Tarja Grahn-Björkqvist, webadministratör PERSONALFÖRVALTNING Mariann Sjöholm, personalchef och fakultetsdirektör Anne Nummi, personalsekreterare Margareta Järf, personalsekreterare (VÖS) EKONOMIFÖRVALTNING Mona Wickström, ekonomichef Catharina Thors-Mäkinen, ekonomisekreterare Carina Strömfors, ekonomisekreterare FORSKNING OCH UTBILDNING Petra Autio, studiechef Nina Kallio, studierådgivare Anna Smedlund, studiesekreterare Katarina Lövholm-Rodas, studiesekreterare Ann-May Nordmyr, studiesekreterare Anna-Maria Nordman, studiesekreterare (deltid) 12

13 1.2 ÅRET I SIFFROR ANTAL NÄRVAROANMÄLDA STUDERANDE Pedagogiska fakulteten hade under år 2010 sammanlagt 1180 närvaroanmälda studerande. Utöver närvaroanmälda studerande hade fakulteten även 130 studerande som under året varit frånvaroanmälda. Fakultetens närvaroanmälda studerande fördelade sig på studerande för grundexamen, forskarstuderande, fristående studerande samt studerande från andra universitet enligt följande: Antal närvaroanmälda studerande 2010 (per ) grundexamen forskarstuderande fristående från andra universitet totalt Närvaroanmälda studerande, andel per kategori 2010 grundexamen forsk.stud. fristående från andra universitet 13

14 De närvaroanmälda studerandena för studier för grundexamen fördelade sig på huvudämnena pedagogik, specialpedagogik, slöjdpedagogik och vuxenpedagogik enligt följande: Antal närvaroanmälda studerande för grundexamen 2010 (per ) enligt utbildningsområde huvudämne antal närvaroanmälda, grundexamen pedagogik klasslärare 414 ämneslärare i huslig ekonomi 16 barnträdgårdslärare 190 allmän pedagogik 115 specialpedagogik 113 slöjdpedagogik 36 vuxenpedagogik 25 totalt 909 De närvaroanmälda studerandena för forskarstudier fördelade sig på huvudämnena pedagogik, specialpedagogik, slöjdpedagogik och vuxenpedagogik enligt följande: Antal närvaroanmälda studerande för annan examen än grundexamen (per ) enligt utbildningsområde huvudämne forskarstudier pedagogik 67 specialpedagogik 17 slöjdpedagogik 12 vuxenpedagogik 1 totalt 97 14

15 1.2.2 ANTAL SÖKANDE OCH ANTAGNA I följande tabeller presenteras antalet sökande (alla sökande samt sökande som valt utbildningen som första preferens) och antagna till lärarutbildning, d.v.s. till grundexamensutbildning för klasslärare, speciallärare samt barnträdgårdslärare enligt andel per hemregion. För sökande och antagna till utbildning i allmän pedagogik och vuxenpedagogik samt för sökande till utbildning på magisternivå saknas uppgift om hemregion. KLASSLÄRARUTBILDNING Klasslärarutbildning, sökande och antagna våren 2010, antal per hemregion sökandes hemregion alla sökande sökande pref. 1 antagna Österbotten Nyland Åboland Åland övriga totalt Klasslärarutbildning, sökande och antagna våren 2010, andel per hemregion alla sökande sökande pref. 1 antagna Österbotten Nyland Åboland Åland övriga 15

16 SPECIALLÄRARUTBILDNING Speciallärarutbildning, sökande och antagna våren 2010, antal per hemregion sökandes hemregion alla sökande sökande pref. 1 antagna Österbotten Nyland Åboland Åland övriga totalt Speciallärarutbildning, sökande och antagna våren 2010, andel per hemregion alla sökande sökande pref. 1 antagna Österbotten Nyland Åboland Åland övriga 16

17 BARNTRÄDGÅRDSLÄRARUTBILDNING Barnträdgårdslärarutbildning, sökande och antagna våren 2010, antal per hemregion sökandes hemregion alla sökande sökande pref. 1 antagna Österbotten Nyland Åboland Åland övriga totalt Barnträdgårdslärarutbildning, sökande och antagna våren 2010, andel per hemregion alla sökande sökande pref. 1 antagna Österbotten Nyland Åboland Åland övriga 17

18 UTBILDNING I ALLMÄN PEDAGOGIK OCH I VUXENPEDAGOGIK I följande tabeller presenteras antalet sökande (alla sökande samt sökande som valt utbildningen som första preferens) och antagna till grundexamensutbildning i allmän pedagogik och vuxenpedagogik. Utbildning i allmän pedagogik, antal sökande och antagna våren 2010 sökande sökande pref. 1 antagna allmän pedagogik Utbildning i vuxenpedagogik, antal sökande och antagna våren 2010 sökande sökande pref. 1 antagna vuxenpedagogik

19 UTBILDNING PÅ MAGISTERNIVÅ I följande tabell presenteras antalet sökande och antagna till utbildning på magisternivå per utbildningsinriktning. Magisterstudier, sökande och antagna våren 2010, antal per inriktning inriktning sökande antagna klasslärare 8 6 speciallärare 7 4 barnträdgårdslärare 4 1 allmän pedagogik 2 1 vuxenpedagogik 2 1 totalt Magisterstudier, sökande och antagna våren 2010, andel per inriktning sökande antagna klasslärare speciallärare barnträdgårdslärare allmän pedagogik vuxenpedagogik 19

20 PEDAGOGISKA STUDIER FÖR ÄMNESLÄRARE OCH YRKESLÄRARE Antalet sökande till pedagogiska studier för ämneslärare 2010 inom ordinarie ämneslärarutbildning (ej specialarrangemang i samarbete med andra universitet) var 102. Antalet godkända i urvalsprov för pedagogiska studier för ämneslärare 2010 var 94. Antalet sökande till pedagogiska studier för yrkeslärare var 75. Antalet antagna till pedagogiska studier för yrkeslärare var

21 1.2.3 ANTAL AVLAGDA EXAMINA I följande tabell presenteras antalet avlagda examina vid Pedagogiska fakulteten 2010: PeD/FD, PeK, PeM, PeK samt slutförda behörighetsgivande helheter (pedagogiska studier för speciallärare, yrkeslärare och ämneslärare): Utexaminerade 2010, antal per avlagd examen och behörighetsgivande helhet avlagda studier / examen antal PeD/FD 2 PeL 1 PeM Klasslärare 39 PeM lärarinriktning utan lärarbehörighet 1 PeK Klasslärare 37 PeM Specialpedagogik 11 PeK Specialpedagogik 17 PeK Barnträdgårdslärare 36 PeM Slöjdpedagogik 2 PeK Slöjdpedagogik 3 PeM Huslig ekonomi 2 PeM Allmän pedagogik 3 PeK Allmän pedagogik 11 PeM Vuxenpedagogik 1 PeK Vuxenpedagogik 1 ped. studier för speciallärare 15 ped. studier för yrkeslärare 25 ped. studier för ämneslärare 51 Utexaminerade 2010, andel per kategori PeD/FD & PeL PeM PeK Ped.stud. för lärare (spec, ämnes, yrk) 21

22 1.3 GRANSKADE AVHANDLINGAR GRANSKADE AVHANDLINGAR, PEDAGOGIE MAGISTER Studerande Avhandlingens titel Handledare Aarnio, Johanna Aho, Toni & Uddström, Peter Albrecht, Daniel Bergman, Rasmus & Enlund, Markus Björkman, Ida Björksten, Malin af Buss, Anna Det är roligt att vara ute. En studie om femteklassisters utevanor, deras intresse för natur och friluftsliv samt deras uppfattning om uteundervisning En diabetikers skolvardag. En kvalitativ studie om diabetes typ 1 i skolan Matematikprestationer i relation till prestationer i läsning och skrivning hos flickor och pojkar i årskurs 9 Läxor i gymnastik tjafs för sportfånar eller ett användbart pedagogiskt verktyg? Föräldrars inställning till läxor i gymnastik Sett från insidan. En grundad teoribaserad undersökning om samarbetet mellan föräldrar och lärare till elever med autism Från ovisshet till acceptans. En kvalitativ studie om professionellt stöd för syskon till personer med autismspektrumstörning Ledares uppfattningar om yrkeshögskoleutbildades övergång från skola till arbetsliv akademilektor Irmeli Palmberg lektor Marita Eklund lektor Karin Linnanmäki lektor Jan-Erik Romar akademilektor Kristina Ström akademilektor Kristina Ström prof. Michael Uljens 22

23 Cederberg, Marie Englund, Nils-Johan & Granfors, Staffan Eur, Heidi Fagerström, Elin & Granlund, Emilia Fant, Richard & Mäkinen, Thomas Frilund, Martina & Storholm, Susanna Gädda, Anna & Åbacka, Hanna Hansson, Johanna En gång är ingen gång, två är lika med noll. En kvalitativ studie av rektorers tankar om och upplevelser av krishantering i samand med skolskjutningarna i Jokela 2007 och Kauhajoki 2008 Lärares uppfattning av skoltrivsel En kvalitativ studie bland lärare i årskurs 6 Speciallärares beredskap för och arbete med elever med taloch språkstörningar Elevers användning av pulsmätare i skolgymnastik Erfarenheter om undervisning av elever med ADHD. Två fallstudier i den grundläggande undervisningens högre årskurser Bestraffning ett nödvändigt ont? En kvalitativ studie av elevers upplevelser av fenomenet bestraffning För hand och på dator. Mönster i skrivutvecklingen hos elever inom projektet Intelligent på tangent Klassläraren i en förändrad värld. En kvalitativ undersökning om innebörden i klassläraryrket ett decennium in på 2000-talet lektor Gunilla Eklund akademilektor Jan Sjöberg akademilektor Kristina Ström lektor Jan-Erik Romar lektor Karin Linnanmäki akademilektor Jan Sjöberg prof. Ria Heilä-Ylikallio prof. Kaj Sjöholm Henriksson, Alexandra Litteracitet i hemmet prof. Ria Heilä-Ylikallio Hollsten, Andreas & Valkeakari, Toni Blir det fart i talen med tal i farten? En interventionsstudie om hur ett datorspel påverkar förskolebarns taluppfattning lektor Karin Linnanmäki 23

24 Hummelstedt, Ida Håkans, Ida Häggblom, Jonina & Karlsson, Karin Jaakkola, Tomas & Wallsten, Mikael Jansson, Eva-Maria Kangas, Malin Karlsson, Jennifer Kempe, Linda & Lind, Jonna Korpihalkola, Daniel Kåll, Mikaela Ja har Afrika å du har Asia. Etnicitet som resurs i flerspråkiga elevers vardagsinteraktion Kvarkens skärgård som pedagogisk resurs. En studie i åtta lärares uppfattningar och erfarenheter av världsarvsundervisning Från terapeut till pappa. En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar av känslofostran i förskola och nybörjarklass Motivationsklimat, upplevd fysisk aktivitet och trivsel samt vitsordet i gymnastik Medfostrare i slöjdundervisningen hur elever i årskurs 6 uppfattar medfostrare i undervisningen Bildens didaktiska uppgift i läromedel. En jämförande bildanalys mellan MOI! 1 (1997) och MOI! 1 (2003) Lärarstuderandes uppfattning av och inställning till heteronormativiteten i skolan Niondeklassares tankar om den grundläggande utbildningen och framtiden. En kvalitativ studie Kan slöjden vara ute? Lärares syn på möjligheten att bedriva slöjdundervisning utomhus Kampen mot mobbning. Analys av aktuella åtgärdsprogram och det förebyggande arbetet mot mobbning i den grundläggande utbildningen akademilektor Tom Gullberg akademilektor Irmeli Palmberg universitetslärare Therese Backlund-Smulter lektor Jan-Erik Romar vetenskaplig ledare Marléne Johansson prof. Maija Grönholm akademilektor Tom Gullberg prof. Sven-Erik Hansén akademilektor Mia Porko- Hudd akademilektor Mårten Björkgren 24

25 Lahola, Elisa Lainio, Anna Lassas, Catharina Luotonen, Benita Lyly, Sonja Molander, Hanna Mörk, Annika Norrgård, Laura Unga vuxnas matvanor. En fenomenografisk studie av åriga kvinnors matvanor Simkunnighet och upplevelser av skolans simundervisning. En jämförande undersökning av simkunnigas och icke simkunnigas erfarenheter och upplevelser Jag kommer att dö och fara till himlen, där kommer jag att vara frisk och kunna leka. En fallstudie kring skolans och föräldrarnas förhållningssätt vid ett dödsfall i klassen Barns moraliska bedömningsförmåga. En presentation av erkända moralteorier samt en empirisk undersökning av finlandssvenska sjätteklassares erfarenheter och uppfattningar av grupptryck i skolan Monstret på ön är roligt! En longitudinell undersökning och en utvärdering av enspråkigt svenska och flerspråkiga barns intresse för finska i klubbverksamhet Samverkan i matematik för barnets bästa. En studie av samarbete mellan hem och skola i matematikundervisningen Det fria bildningsarbetets roll och uppgifter. En deskriptiv studie av det fria bildningsarbetets historia och framtid Lärares erfarenheter av ledarskap, kollektiv effektivitet och engagemang. En undersökning om skoleffektivitet i årskurs 4-6 docent Arvid Treekrem lektor Marita Eklund lektor Gunilla Eklund lektor Gunilla Eklund projektforskare Michaela Pörn prof. Ole Björkqvist prof. Petri Salo prof. Michael Uljens 25

26 Nylund, Kjell Ollqvist, Monica Pettersson, Linn Rusk, Fredrik Saarela, Anni-Lina Temporära körförbud. En pedagogisk synpunkt på trafiksäkerhet och ändrat trafikbeteende Motivationens och personalutvecklingens betydelse för arbetstillfredsställelsen Fortbildning, ett sätt att hållas flytande. Lärares erfarenheter av behörighetsgivande fortbildning i gymnastik Byggaamassa klossar en enspråkig norm i en tvåspråkig familj Tvåspråkiga lärarstuderandes språkanvändning ur ett sociolingvistiskt perspektiv akademilektor Tom Gullberg lektor Göran Björk lektor Jan-Erik Romar akademilektor Anna Slotte- Lüttge prof. Maija Grönholm Sahlberg, Minna Med tänder och klor Klasslärarstuderandes språkkänsla, användning av svenska och attityder till användning av finlandismer i klassrummet akademilektor Anna Slotte- Lüttge Sanga, Nestory Senkas, Ann-Sofie Siegfrids, Saija Sjölund, Catharina Education in an inclusive setting. Perspectives of low achieving male students with visual impairment on factors related to low academic achievement Plötsligt var skolan en klass rikare. En fallstudie vid en skola som fick motta en större grupp invandrarelever Att bemöta olika elever lika. Jämlikhetsperspektiv på interaktionen mellan lärare och elever i årskurs 7 Läsförståelseutveckling i svenska respektive finska i relation till språkanvändning och läsvanor akademilektor Kristina Ström prof. Kaj Sjöholm lektor Karin Linnanmäki akademilektor Anna Slotte- Lüttge 26

27 Sonntag, Jonas Sun, Thomas Sweins, Sanna & Prinkkilä, Matias Tarkiainen, Jutta Vestermark, Johanna Westman, Ulrika Östberg, Maria Protection inom Dramapedagogik Innehållsanalytisk studie av användningen och betydelsen av begreppet och fenomenet protection inom processdrama En kvalitativ studie om läs- och skrivsvårigheter vid universitet Föräldrars syn på morgonverksamhet. En kvalitativ studie ur ett finlandssvenskt perspektiv bland föräldrar till barn i årskurs 1 och 2 Tonåringars matvanor. En fenomenografisk studie av matvanorna bland tonåringar i årskurs 7 Självstyrt lärande i ett projektledarperspektiv. En fallstudie kring utvecklingen av projektledarkompetens via självstyrt lärande Skillnader och likheter i pojkars och flickors fritt skrivna berättelser i åk 6 Det finns något som heter good enough En kvalitativ studie om arbetsmiljön i skolan och lärares strategier för att förebygga utbrändhet FD Stig Eriksson lektor Karin Linnanmäki universitetslärare Therese Baklund-Smulter docent Arvid Treekrem prof. Petri Salo prof. Ria Heilä-Ylikallio akademilektor Jan Sjöberg 27

28 GRANSKADE AVHANDLINGAR, PEDAGOGIE LICENTIAT Studerande Avhandlingens titel Handledare Ahlbom, Anne Har du tid en stund? Mönster i studiehandledningens livsrum enligt Vance Peavys sociodynamiska handledningsmodell professor Anna-Lena Østern GRANSKADE AVHANDLINGAR, PEDAGOGIE ELLER FILOSOFIE DOKTOR Studerande Avhandlingens titel Handledare Binde, Andrew Kimaryo, Lydia A. Knip Häggkvist, Elisabet Ngorosho, Damaris Wolff, Lili-Ann Conceptions of mathematics teacher education. Thoughts among teacher educators in Tanzania Integrating environmental education in primary school education in Tanzania Teacher s perceptions and teaching practices Den talande bokens poetik. En studie med fokus på två olika lyssnargruppers perception av tre fiktiva texter inlästa på band Literacy skills of Kiswahili speaking children in rural Tanzania. The role of home environment Nature and sustainability: An educational study with Rosseau and Foucault professor Ole Björkqvist docent Irmeli Palmberg professor Anna-Lena Østern professor Ulla Lahtinen professor Michael Uljens 28

29 2 ENHETERNAS VERKSAMHET 2.1 BARNPEDAGOGIK UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL Lindahl, Marita FD professor Björklund, Camilla PeD assistent t.o.m , forskningsledare 50 % fr.o.m Ahlskog-Björkman, Eva PeD akademilektor Backlund, Anna PM universitetslärare Cederström, Tiina PeM, TM universitetslärare Lundkvist, Marina PeL universitetslärare (50%), amanuens (50%) Still, Johanna PeM universitetslärare Svanbäck-Laaksonen, Mikaela PeM universitetslärare Palenius, Kaj PeL, PM lektor Sandvik, Märta FD lektor Södergård, Margareta FD lektor Hanhikoski, Satu PeM timlärare (50 %) Tjäru, Sofie FM timlärare fr.o.m Westerlund, Marita PeM amanuens med undervisningsskyldighet UNDERVISNING FÖR GRUNDEXAMEN Enheten för barnpedagogik har som uppgift att utbilda barnträdgårdslärare med pedagogie kandidat- eller magisterexamen. Huvudämnet är pedagogik, inriktningsalternativet barn- 29

30 pedagogik. De ämnen som undervisas vid enheten är pedagogik och ämnesdidaktik, barndomspsykologi, studier i språk och kommunikation och valfria studier. Vid enheten ges undervisning på grundstudienivå, ämnesstudienivå och fördjupad nivå. Undervisningen arrangeras i Jakobstad och delvis i Helsingfors (på fördjupad nivå). Utbildningen grundas på modern vetenskaplig forskning i vilken teori och praktik förenas. Utbildningen förverkligas till vissa delar enligt principerna för problembaserat lärande, PBL, där den studerandes eget lärande och egen aktivitet poängteras. Arbets- och studieformerna är många där basgruppsarbetet utgör grunden för hela undervisningen. Föreläsningarna fokuserar på det vetenskapligt teoretiska som utgör grund för hypotetiskt-praktiska tillämpningar i basgruppsarbetet. Andra arbetsformer är bl.a. verkstadstimmar, övningar, litteraturseminarier. Gemensamt för dessa är dock att de studerande hela tiden är i centrum för sitt lärande. Hösten 2007 påbörjades en behörighetsgivande barnträdgårdslärarutbildning utlokaliserad på G18 i Helsingfors med 31 inskrivna studerande som avslutade sina studier vårterminen Hösten 2009 påbörjades en ny behörighetsgivande barnträdgårdslärarutbildning på G18 som har 30 inskrivna studerande. Under året avslutades biämnesstudier för klasslärarstuderande i Vasa. FORSKNING OCH UTVECKLINGSARBETE Enheten har totalansvar för barnpedagogiken med tillhörande forskning i Svenskfinland. Vid enheten verkar fem doktorer och åtta studerande är inskrivna för forskarstudier, vilket bör garantera att forskning bedrivs inom området. Specialseminarier anordnas regelbundet vid enheten för att stödja de forskarstuderandes arbete. Personalen har varit engagerad i olika slag av forskningsaktiviteter, såsom individuell forskning, forskningskonferenser och presentation av forskning. Enheten samarbetar med Jakobstad, Larsmo, Pedersöre, Nykarleby och Kronoby kommuner i fortbildningsprojektet Se barnet för att utveckla dagvårdens kvalitet i regionen. Dagvårdspersonalen (ca 470 personer) fortbildas av enhetens personal i huvudsak. CENTER FÖR BARNPEDAGOGISK FORSKNING (CBF) CBF inledde sin verksamhet i februari Centrets uppgift är att synliggöra den forskning och det utvecklingsarbete som görs vi enheten. Centrets uppgift är också att utveckla och initiera nya forskningsprojekt eller samarbetsprojekt med andra enheter och högskolor i första hand inom det barnpedagogiska forskningsområdet. Forskning med inriktning mot de tidiga barnaåren fokuserar på lärande och inlärningsmiljö, lärare och undervisning i en finlandssvensk kontext är en utmanande och omfattande uppgift, men området är under stark framväxt även i ett internationellt perspektiv. 30

31 Inom ramen för centrets verksamhet genomförs pedagogiskt utvecklingsarbete. Utvecklandet av forskningsverksamheten vid centret och enheten är av mycket stor betydelse. Även grundutbildningen kan ha stort utbyte av centrets verksamhet. Vid centret kan den forskande och undervisande personalen, forskarstuderande och gästforskare verka och genomföra sina forskningsprojekt. Den forskning och det utvecklingsarbete som kanaliseras via centret avses komma samhället tillgodo genom publikationsverksamhet och fortbildningstillfällen för personal i daghemmen. Forskarutbildningskurser, symposier och konferenser kan arrangeras genom centret. Centret leds av professorn i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnaåren i samarbete med en ledningsgrupp. Centrets ledare föreslår en verksamhetsplan som godkänns av ledningsgruppen. Centret är för sin utveckling beroende av projektfinansiering, extern finansiering och stipendier. Enhetens forskningsprojekt finns presenterade på enhetens hemsida: INTERNATIONELL VERKSAMHET Enheten deltar för närvarande i två Nordplus-nätverk som gäller studerande- och lärarutbyte. Nätverket Barnkultur och barnkulturella uttryck i Norden Nätverket har under fem år å rad anordnat en gemensam studiemodul på 30 ECTS för 20 studerande (fem från varje deltagande land: Danmark, Finland, Sverige, Norge). De studerande vistas fyra veckor i varje land. Nordiska Ministerrådet utsåg projektet till Best Practice år Den femte kursen, med temat Miljöfostran, språk och estetiska lärprocesser genomfördes under vårterminen Nätverkets hemsida: Nätverket Förskollärarutbildning i Norden Nätverket sysslar med studerande- och lärarutbyte. I nätverket deltar två utbildningar i Danmark, en i Finland, två i Norge och två i Sverige. Följande intensivkurs inom ramen för nätverket ordnas i Jakobstad våren 2011 under temat Kulturarvspedagogik. Nätverkets hemsida: 31

32 2.2 PEDAGOGIK ALLMÄN PEDAGOGIK UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL Uljens, Michael PeD professor Björk, Göran PeD lektor Nordström-Lytz, Rita PeM doktorand t.o.m Schaffar-Kronqvist, Birgit PeD doktorassistent fr.o.m Wolff, Lili-Ann PeM universitetslärare fr.o.m UNDERVISNING FÖR GRUNDEXAMEN Allmän pedagogik arbetar medvetet för att utveckla utbildningsinnehållet och stärka den pedagogiska ledarskapsprofilen för att svara mot arbetslivsrelevans inom såväl offentlig som privat sektor. Till ämnet allmän pedagogik antogs 13 nya studerande hösten Sammanlagt har ämnet 120 aktiva studerande inom kandidat- och magisterstudierna. Under år 2010 avlades sammanlagt 1912 studiepoäng inom ordinarie utbildning i allmän pedagogik. Magisterutbildningen i allmän pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap har fortsatt i samarbete med Öppna högskolan vid Högskolan på Åland i enlighet med uppgjorda planer. Inom detta program är tretton studerande i slutskedet av studierna. Dessutom har tre övriga studerande deltagit i utbildningsprogrammet. Ämnet allmän pedagogik har därtill varit engagerat i undervisning inom ramen för Centret för livslångt lärande/öpu i Åbo och i Vasa samt i samarbete med Vasa sommaruniversitet (i Vasa och vid filialen i Jakobstad). Inom Öppna universitetsverksamheten inom Centret för livslångt lärande (CLL) har erbjudits Grundstudier i pedagogik (25 sp) samt Utbildning, organisation och förvaltning (25 sp). Under år 2010 avlades sammanlagt 1767 studiepoäng i allmän pedagogik inom ÖPU. Tre studerande har under året varit utbytesstuderande i Sverige: en vid Växsjö universitet, en vid Göteborgs universitet och en vid Stockholms universitet. Ytterligare en av ämnets studerande bedriver studier i USA, vid sidan av den formella utbytesverksamheten. Genom 32

33 utbytesavtal med Philips Univärsitet Marburg, Tyskland, har fem studerandet deltagit ämnets utbildning. Allmän pedagogik erbjuder för närvarande ett par kurser på engelska. FORSKNING OCH UTVECKLINGSARBETE Under året har verksamhet med anknytning till två forskarskolor pågått inom ämnet allmän pedagogik. Forskarskolan Lärande och bildning i det senmoderna samhället har avslutats och två av doktoranderna disputerade under året. En disputation äger rum i början av år Forskarskolan Utbildning och pedagogiskt ledarskap i ett mångkulturellt samhälle har inlett sin verksamhet. Forskarskolan är ett samarbete mellan Åbo Akademi, professor i allmän pedagogik, Michael Uljens och Helsingfors Universitet, professor vid Pedagogiska institutionen, Gunilla Holm. Forskarskolan finansieras av Svenska kulturfonden. Antalet doktorander är åtta fördelade lika på Helsingfors Universitet (4) och Åbo Akademi (4). Forskarskolans doktorander vid allmän pedagogik vid Åbo Akademi är Laura Norrgård, Siv Saarukka, Christa Tigerstedt och Denice Vesterback. Professor Uljens är examinator för utbildningen i Utbildningsledarskap (formell rektorsbehörighet) som ges vid Centret för livslångt lärande (CLL) i Vasa. Under hösten 2010 har ämnets forskare arbetat för att utveckla ett forum för pedagogiskt ledarskap. Avsikten är att etablera systematisk forskning inom ämnet och dessutom utveckla samarbete med andra ledarskapsutbildningar i Vasa, samt söka former för etablering av en plattform för pedagogiskt ledarskap och utbildningsledarskap i Svenskfinland. De internationella forskningskontakterna med Tyskland, Österrike, USA, och de nordiska länderna har fortsatt och i någon mån intensifierats kring pedagogiskt ledarskap. Ämnets forskare har överlag välutvecklade internationella kontakter. Forskarna har också deltagit i flera vetenskapliga kongresser under året. I egenskap av ämnets praktikupplägg medverkar ämnet i projektet Kunskap och kompetens i utbildning och på arbetsmarknaden Parter i projektet är: Svenska Handelshögskolan (Vasa), Yrkeshögskolan Novia (Åbo), fortbildningsenheten CLL vid Åbo Akademi (Vasa och Åbo). Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF) och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland TILLÄMPAD PEDAGOGIK UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL Hansén, Sven-Erik PeD professor Ahlskog-Björkman, Eva PeD akademilektor 33

34 Sjöberg, Jan PeD akademilektor Arnolds-Granlund, Sol-Britt PeD lektor Eklund, Gunilla PeD lektor Wikman, Tom PeD lektor Svedlin, Renata PeD universitetslärare Nordström-Lytz, Rita PeM universitetslärare Backlund-Smulter, Therese PeL lärare Holmgren, Barbro FM lärare Loo, Ann-Sofi PeM timlärare Aspfors, Jessica PeM doktorand Edman Stålbrandt, Eva PeM doktorand UNDERVISNING FÖR GRUNDEXAMEN Undervisningen inom ämnet pedagogik var också detta år omfattande och utfördes på många orter i Svenskfinland. Inom grundutbildningen är pedagogik huvudämne. Eftersom många studerande läser pedagogik som huvudämne vid Pedagogiska fakulteten är det en ständig utmaning för personalen att kunna forma pedagogiskt stimulerande lärandemiljöer och lärandetillfällen för stora och heterogena studerandegrupper. Detta ställer höga krav på personalens kompetens och professionalitet. Verksamheten i Helsingfors har fortgått som tidigare, med ämneslärarutbildning där Åbo Akademi deltar med de pedagogiska studierna och med seminarier och handledning. I Åbo har de virtualiserade grundstudierna i pedagogik fortsatt. Inom lärarutbildningen har sammanlagt 42 studerande avlagt kandidatexamen under år Sammanlagt 40 magistrar utexaminerades från klasslärarutbildningen. Därtill har 58 studerande fullgjort de pedagogiska studierna för ämneslärare. Samtliga ämnesstudier och fördjupade studier för olika studerandegrupper har genomförts i enlighet med det utbildningsprogram som utarbetades utgående från Bolognareformen. Erfarenheterna har överlag varit positiva medan vissa studiehelheter ännu behöver revideras 34

35 och utvecklas. I och med att examenssystemet bygger på två steg har arbetsbördan ökat märkbart i anslutning till ämnesstudierna på kandidatnivå. Detta innebär även högre krav på personalen som ansvarar för de forskningsinriktade metodkurserna och handledningen av kandidatavhandlingen. Den grund som kandidatexamen ger har haft positiva effekter på studerandes utveckling till professionella lärare. På magisternivå har studerande nu avsevärt bättre beredskap att avlägga de fördjupade studierna och utarbeta avhandling pro gradu i pedagogik. För att kunna möta de krav som Bolognareformen inneburit har personalen inom tillämpad pedagogik aktivt satsat på att öka den egna kompetensen. Personalen har deltagit i både nationella och internationella utbildningar och konferenser. Personalen inom pedagogik har mött de ökade kraven på virtualisering genom att på olika sätt utnyttja och använda sig av nätbaserade lösningar. Därtill har personalen flitigt anlitats som experter på kurser och föreläsningar inom externt ordnad utbildning. FORSKNING OCH UTVECKLINGSARBETE Personalen har under året varit engagerad i olika typer av nationella och internationella forskningsaktiviteter, i form av både individuell forskning och forskning inom olika nätverk. Personalen är även starkt engagerad inom Norden vad gäller auditering, utvärdering av pedagogisk forskning och lärarutbildningar, reformering av lärarutbildning i Norge och även i komparativa studier av lärarutbildningar i Norden. Ett gemensamt tema som genomsyrar många forskningsinsatser och forskningsambitioner inom tillämpad pedagogik är lärarprofessionalisering. Forskning med perspektiv på läraren och lärande är väletablerad inom ämnet pedagogik sedan slutet av 1980 talet, men bjuder ständigt på nya infallsvinklar och möjligheter till fortsatt forskning. Ett bakomliggande motiv är att ökade kunskaper om och förståelse för lärarens arbete och villkor. Detta har betydelse för utvecklingen av lärarutbildningens och lärarfortbildningens innehållsliga fokusering. Ett uttryck för enhetens engagemang i forskning inom temat är den vänbok, Att växa till lärare, som tillägnades professor emeritus Sven-Erik Hansén i samband med hans pensionering. Ett annat projekt är boken Allmändidaktik en vetenskap för lärare. Boken har samlat forskare från, förutom Finland, flera nordiska länder. Den färdigställdes under året för publicering 2011 på ett förlag i Sverige. Temat lärarprofessionalisering inbegriper flera olika delområden och perspektiv. Som exempel kan nämnas relationen teori och praktik i lärarutbildningen, fostran och utbildning i samhället, mediepedagogik, språk i skolan, forskning och vetenskap i lärarutbildningen, frågor gällande läromedel och utvärdering, estetiska läroprocesser, nya lärare och mentorskap samt det pedagogiska mötet. Delprojektet Qualifying teachers a local and global perspective on teacher professionalism har vidareutvecklats. Man fokuserar nu på lärarprofessionalisering och stöd för nya lärare. Ett nätverk som bildas av universitet i de nordiska länderna utgör samarbetspartner i 35

36 detta projekt. Projektet är sedan 2010 anknutet till ett nationellt projekt, Osaava Verme, som leds av Jyväskylä universitet. Syftet med projektet är att stöda lärare vid övergången från lärarutbildningen till arbetslivet. Osaava Verme genomförs vid tillämpad pedagogik som ett samarbete med CLL och fortgår fram till Åbo Akademi har under året erhållit ett stöd om Ett samarbetsprojekt (FN-mentorskap) inom mentorskap har också inletts med universitetet i Bergen, universitetet i Oslo och Högskolan i Oslo. För närvarande pågår tio doktorandarbeten inom tillämpad pedagogik. Sedan 2007 pågår ett av undervisningsministeriet finansierat doktorandprojekt med elva inskrivna doktorander inom ramen för fakultetens forskarutbildning på distans i tredje världen. Under åren har ett projektbidrag om euro/år erhållits från undervisningsministeriet. År 2010 har Åbo Akademi bidragit med medel för projektets fortsättning. En person har under året disputerat inom ramen för projektet. 36

37 2.3 IDROTTENS OCH HÄLSOKUNSKAPENS DIDAKTIK UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL Eklund, Marita PeD lektor Romar, Jan-Erik PhD lektor UNDERVISNING FÖR GRUNDEXAMEN Undervisning i gymnastik har genomförts på grundstudie- och ämnesstudienivå för blivande klasslärare, speciallärare och ämneslärare. Undervisning i hälsokunskap har getts i form av en valbar kurs (5 sp) inom ramen för studiehelheten Grundskolans ämnen och ämneshelheter, didaktikkursen Hälsa i skolkontext I (grundstudier, 8 sp) i samarbete med Hangö sommaruniversitet samt didaktikkursen Hälsa i skolkontext II (ämnesstudier, 5 sp) vid CLL. Ämnets personal har handlett åtta kandidatavhandlingar med temat idrott/hälsa. På fördjupad nivå i pedagogik har ämnet gett handledning för skribenter vars tema för avhandling pro gradu är anknutet till gymnastik och idrott samt hälsokunskap och hälsofrämjande. Kurserna Wintersports, snow and ice (2 sp) samt Physical education in school (5 sp) har hållits på engelska för en grupp utländska studerande. Vidare deltog en grupp biämnesstuderande i en Nordplus-intensivkurs kring temat Vinterrelaterade fysiska aktiviteter för personer med särskilda behov i Bjorli, Norge. FORSKNING OCH UTVECKLINGSARBETE Utveckling av den obligatoriska kursen inom Grundskolans ämnen och ämneshelheter (Gymnastik 1, 4 sp) har fortsatt. Programmen för de valbara kurserna inom Grundskolans ämnen och ämneshelheter (Gymnastik 2, 5sp samt kursen i hälsokunskap, 5 sp) har vidareutvecklats utgående från erfarenheterna från utvärderingen då kurserna genomfördes Studieprogrammet för det långa biämnet (Ä 62) har utvärderats och justerats i samarbete med Jyväskyläs idrottsvetenskapliga fakultet. Ämnet ansvarade för en fortbildning på 3 sp för lärare i gymnastik. Denna fortbildning finansierades med medel från UBS via Jyväskylä Universitet. Ämnets personal har också deltagit i utvecklingen av Liikunta-Kasvi samt utnyttjat detta i undervisningen. Romar erhöll Nordplus-lärarstidpendium för undervisning vid Lärarutbildningsenheten i Nuuk, Grönland. Eklund erhöll stipendier för forskning från Högskolestiftelsen i Österbotten och Svenska kulturfonden. 37

38 2.4 NATURVETENSKAPERNAS DIDAKTIK MATEMATIK UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL Björkqvist, Ole EdD professor Häggblom, Lisen PeD lektor, t.o.m Burman, Lars FK lektor Röj-Lindberg, Ann-Sofi FM universitetslärare UNDERVISNING FÖR GRUNDEXAMEN Undervisning har ordnats för grundexamensstuderande och ämneslärarstuderande inom fakultetens ordinarie utbildningar. Åbo Akademi (Pedagogiska fakulteten) ingick också ett avtal om en samnordisk masterutbildning (NMP-2009/10730) i matematikdidaktik tillsammans med Universitetet i Agder, Norge (koordinerande part), Tammerfors universitet, Danmarks pedagogiska universitet och Universitetet i Köpenhamn, Danmark. Projektet startas efter en tvåårig samnordiskt finansierad planering. Programmet möjliggör dubbla examina, med studier vid två av de deltagande universiteten. FORSKNING OCH UTVECKLINGSARBETE Ämnet är en av tre partner i en framgångsrik ansökan om nordiskt treårigt forskningsanslag (NORDCORP) med projektet Hidden dimensions of teaching/learning in mathematics: The contribution of video studies to comparative analysis and the development of instruction (VIDEOMAT, EUR, NOS-HS Sekr ). NOS-HS emottog 103 ansökningar och understödde fem av dessa, av vilka ämnet är en. Projekttiden är

39 2.4.2 KEMI OCH FYSIK UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL Kurtén-Finnäs, Berit FD akademilektor Härmälä-Braskén, Ann-Sofi FL universitetslärare i kemins didaktik Bernas, Göran NaK universitetslärare i fysikens didaktik UNDERVISNING FÖR GRUNDEXAMEN Undervisning har ordnats på grundstudienivå för blivande klasslärare och speciallärare. Ämnesdidaktiska studier har ordnats för blivande ämneslärare i Vasa samt i Helsingfors i samarbete med Helsingfors universitet). Kursen Undervisa i naturvetenskap har utvecklats till en 5 sp kurs. Kursen kan användas som del i biämneshelheten Integrerad naturvetenskap men även inom biämnet biologi. FORSKNING OCH UTVECKLINGSARBETE Under vårterminen fick enheten extern finansiering (10 % av Berit Kurtén-Finnäs lön) genom EU-projektet S-TEAM (Science-Teacher Education Advanced Methods). Inom projektet utvecklades ett nätbaserat undervisningsmaterial. Undervisningsmaterialet innehåller autentiska exempel från klassrumsundervisning och presenterar öppna laborationer och V- diagram. Materialet har utvecklats i samarbete mellan kemididaktiken och engelska språkets didaktik och bygger huvudsakligen vidare på Kurtén-Finnäs doktorsavhandling. Det nätaserade undervisningsmaterialet är riktat till lärare och lärarutbildare (adress: vasa.abo.fi/flash/tritonia/kurten.php?file=kurten/0.flv). Kurtén-Finnäs har även i utvecklings- och forskningssyfte handlett lärare vid Korsholms högstadium i undervisning med öppna laborationer och medverkat i videoinspelningar i klass under en öppen laboration. Kurtén-Finnäs har därtill varit ansvarig för en arbetsgrupp som utvecklar klubbmaterial i kemi och fysik för lågstadieklubbar. RESURSCENTRUM FÖR MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Berit-Kurtén-Finnäs har varit anställd till 30 % av sin tjänst inom resurscentret (RC). Tyngdpunkten för centrets verksamhet har legat på fortbildning. Kurtén-Finnäs/ÅA och Mats 39

40 Braskén/Novia har tillsammans utvecklat ett s.k. kommunpaket, viket innebär ett fortbildningspaket som kan erbjudas enskilda skolor. Under vårterminen fick fysik- och kemilärare vid Borgaregatans skola ta del av denna fortbildning. I juni arrangerades två fortbildningsdagar i Vasa för kemi- och fysiklärare. Kurtén-Finnäs var en av huvudarrangörerna för fortbildningsdagarna, som arrangerades i samarbete med projektet NaturligtVis. Kurtén-Finnäs bidrog även med en föreläsning om säkerhetsföreskrifter i kemilaboratoriet. I november höll Kurtén-Finnäs en fortbildningseftermiddag i kemididaktik för Åbo Akademis lärare och forskare. RC utger årligen två nyhetsbrev som riktar sig till lärare. I årets brev har Kurtén-Finnäs medverkat med en bokrecension och en artikel om kemikaliehantering BIOLOGI, GEOGRAFI, MILJÖPEDAGOGIK UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL Palmberg, Irmeli FD akademilektor Hermans, Mikaela FM universitetslärare Sjöblom, Pia PeM universitetslärare (tjänstledig) Nygård, Maria NatK lärare (vikarie för Sjöblom) Håkans, Ida PeK lärare och forskningsbiträde UNDERVISNING FÖR GRUNDEXAMEN Under våren 2010 ordnades undervisning enligt översiktsplanen inom klasslärar- och ämneslärarutbildning. Under hösten 2010 ordnade ämnet undervisning inom klasslärar- och ämneslärarutbildning i Vasa samt inom ämneslärarutbildning i Helsingfors i samarbete med Helsingfors universitet. Såväl under våren som under hösten har det varit möjligt att erbjuda fakultetens studerande kurser med inriktning på miljöpedagogik (med hjälp av extern finansiering). Maria Svens avhandling pro gradu (2009) erhöll under året ett pris med hedersbenämningen årets bästa pro gradu-avhandling inom de pedagogiska vetenskaperna i Finland. 40

41 FORSKNING OCH UTVECKLINGSARBETE Ett nytt forsknings- och undervisningsprojekt har planerats under året: Utbildning och forskning för hållbar livskvalitet i lokalmiljö. Ett mål med projektet är att starkare koppla lärarutbildning och skolor till närsamhälle och närmiljö. Anhållan om medel för projektet pågår. Ett flertal tidigare påbörjade forskningsprojekt har fortgått under året. Projektet Baskunskap fungerar inom ramen för det nordiska nätverket i miljöpedagogik. I projektet medverkar lärarutbildningar från Finland, Sverige, Danmark och Lettland. Projektet Artkunskap leds av Irmeli Palmberg och det har under år 2010 omfattat Norden och Balticum. Blivande lärares intresse för och kunskaper och färdigheter i att undervisa biodiversitet undersöks inom det nordisk-baltiska projektet Biodiversity and species identification. Projektet Miljömedvetenhet har pågått en längre tid och ingår dessutom i planeringen av EU-projektet Teachers Play with Water som ska inkludera enheter från Finland, Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Slovenien och Spanien. Projektet Utomhusoch friluftspedagogik tar fasta på undervisningsmetoder och arbetssätt som anses gynna såväl kunskapsinhämtande som attityds- och värderingsaspekter inom hållbar utveckling. Under år 2010 har ämnet inom projektets ramar samarbetet med representanter för Höga Kusten och Kvarkens Naturarv för att utveckla undervisningsmaterial för världsarvsundervisning. Projektet Environment and media, som inleddes hösten 2009, har planerats vidare med tanke på en undersökning i alla nordiska och baltiska länder under år Ämnet är även involverat i ett flertal inhemska och nordiska utvecklingsprojekt. Inom ramen för utvecklingsprojektet Kvarkens naturarv i skolan och lärarutbildningen har ämnet medverkat i EU-projektet Världsarv i samverkan 63 N. EU-projektet pågår och är ett gränsregionalt projekt mellan Österbotten och Västernorrland (världsarvets Höga kusten Kvarkens skärgård) som leds av Anita Storm från Kvarkenrådet. Under vintern 2010 har det bl.a. ordnats en studiedag för ett femtiotal lärarstuderande i användning av snö och is i världsarvsundervisningen. Nordiskt nätverk i miljöpedagogik har för trettonde året i rad koordinerats av Irmeli Palmberg. Nätverket har haft fyra möten under året. Nätverket också vuxit med både nya enheter och nya temaområden. 41